Hebreus 9
Hẽwandam Hiek (NOAH) vs VC
1 Mag Hẽwandamau nacha maach jöoin dʌ̈i hiek deewai jaautarrjö Haai hi jëeujem di hëutarran, sĩi hich mʌig heegarm dipaaupai hëu sĩejim haajem. Mamʌ magʌmjã, hag hee parhooba haju k'aba, hich Hẽwandamau jaau wai sĩejim hanaabá, jãga hõrau hichig jëeuju k'ap hamk'ĩir.
1 A primeira aliança, na verdade, teve regulamentos rituais e seu santuário terrestre.
2 Mag di mʌgta hëu sĩejim haajem: Di hãbpai simta, hag hee t'uram numí t'uurk'a sĩejim haajem. Nacharam, “Lugar Santo” ha t'ʌ̃r sĩejim hanaabá; maigpain p'adnaan parhooba dubju haai naajim haajem. Mag hee lámpara hausĩiujem dʌ̈i Hẽwandam hat'ee pan hausĩiujem mesjã sĩejim haajem.
2 Consistia numa tenda: a parte anterior encerrava o candelabro e a mesa com os pães da proposição; chamava-se Santo.
3 Maimua hãbak'ai hagjö hich hag gaaipai hëugar t'uur sim “Lugar Santísimo” ha t'ʌ̃r sĩejim haajem. Mag heen hãba chi p'adnaan pörk'a sim happaita año gaai biek hãbpai duubjeejim hanaabá.
3 Atrás do segundo véu achava-se a parte chamada Santo dos Santos.
4 Mag dub nʌm haig sĩejim haajem, incienso p'aag k'ʌrr p'ĩr dën nasãdjö hʌ̃gt'aa wau sim; maimua hierr sĩejim haajem hĩchab, baaudi p'ĩr dën. Mag baaudi, Hẽwandamau mag maach jöoin dʌ̈i hiek deewai hich hiek p'ã deetarr hag hãk'aajem baaudi hajim haajem. Chi baaudeg “maná” hanʌmjã sĩejim haajem, jarr pör hagjö p'ĩr dën sim hee. Mag tag naajim haajem hag hee: Aarón k'ararrau bordón jua hee wai nʌrraajerr, biek hãb hõrrdʌwi sũrk'atarr; maimua Hẽwandamau Moiseeg ley mokdau gaai p'ã deetarrjã hagjö.
4 Aí estava o altar de ouro para os perfumes, e a Arca da Aliança coberta de ouro por todos os lados; dentro dela, a urna de ouro contendo o maná, a vara de Aarão que floresceu e as tábuas da aliança;
5 Mag hee nem t'ʌnʌm baaudi hʌ̃rta hich Hẽwandam sĩejeejim hanaawai, mag hʌ̃rta hĩchab querubinnaan numí naajeejim haajem, hich paraa hich hãdëkk'ër hirig jëeu nʌmjö wauk'a sim; hajapcharan angelnaanma. Mag hagdaujö k'ĩircha hag hʌ̃r dʌnʌʌutk'a naawaita hamach hichiu chi baaudi börr wai nʌmjö naajeejim hanaabá. Maigta bëewi p'adnaan pöröu mag biek hãbpai año gaai mag baaudi hʌ̃r nemchaain bagau jĩp'ëmamua Hẽwandamag jëeujeejim hanaabá, hõor pekau kõit. Magʌm jaauju pöoma wai chirab mamʌ, magʌm jawaagta mʌg hẽsap p'ãba chiraawai magdampaita jaau chirʌm. |src="HK078D.tif" size="col" copy="Horace Knowles ©The British & Foreign Bible Society, 1954, 1967, 1972, 1995." ref="HEB 9.5"
5 em cima da arca, os querubins da glória estendendo a sombra de suas asas sobre o propiciatório. Mas não é aqui o lugar de falarmos destas coisas pormenorizadamente.
6 Mag sim haawai mag “Lugar Santo” hanʌm heepain nemchaain k'ëchnaa p'adnaan hʌ̃iba dudub haajeejim haajem, Hẽwandamag hõor pekau kõit jëwaag.
6 Assim sendo, enquanto na primeira parte do tabernáculo entram continuamente os sacerdotes para desempenhar as funções,
7 Mamʌ hag hëugar mag “Lugar Santísimo” hanʌm gar chan p'adnaan hawijã pöd parhoobam k'ʌʌn dubba, hãba ham pör happaita año gaai biek hãbpai duubjeejim hanʌm. Mag duubwaijã hich jua par k'aba, nemchaain bag dʌ̈ita duubjeejim hanʌm, hich kõit jëeuwi k'ar hõrau hamachdëu nem wau nʌmjã k'augba nʌm gaaimua pekau hee burr nʌm k'ʌʌn kõitpa jëeumamua mag baaudi hʌ̃r chi nemchaain bagau jĩp'eeg.
7 no segundo entra apenas o sumo sacerdote, somente uma vez ao ano, e ainda levando consigo o sangue para oferecer pelos seus próprios pecados e pelos do povo.
8 Mag sim haig, hĩs Hẽwandam Hak'arau jaauwai, mag p'adnaan dudub haajerr haigta hagt'a Hẽwandamag jëeu nʌwe chan Lugar Santísimo gar dubaag put parrg hëu wëjorr hagt'a weeudʌba sĩerr haawai, pöd parhoobam k'ʌʌn Hẽwandam haarcha dubju k'aba naajim ha simʌu.
8 Com o que significava o Espírito Santo que o caminho do Santo dos Santos ainda não estava livre, enquanto subsistisse o primeiro tabernáculo.
9 Magta mag ley Moiseeu jaau pʌarr gayamjö sĩi Hẽwandamag nem hinagdam deenaa hirig jëeujeejim haajem. Mamʌ hĩs maadëu k'ap'ʌ nʌm, mag nemchaain k'ëchnaa jëeu nʌmuapai pöd mag chi jëeu durrum k'ʌʌn t'ãar hajaug paa hauba haajeejim Hẽwandam dau na.
9 Isto é também uma figura que se refere ao tempo presente, sinal de que os dons e sacrifícios que se ofereciam eram incapazes de justificar a consciência daquele que praticava o culto.
10 ¿Jãgwi? Hagt'a mag ley serbiiba hapʌ̈yaag Cristoou hiek hiiur haibëeba sĩerr haawaima; magnaa hĩchab hamach ley gaai jaau simjö sĩi nem parhoob k'öba nʌm dʌ̈i nem parhoobajã döbanaa tagam nem mag leíu waupiba jaau sim hʌʌrk'a nʌm gaaimuapaita hamach hajaug paa hauju hẽk'aajerr haawaima.
10 Culto que consistia unicamente em comidas, bebidas e abluções diversas, ritos materiais que só podiam ter valor enquanto não fossem instituídos outros mais perfeitos.
11 Mamʌ hĩs chan ya mag ley gaai jaau sim wauba, ya hich Cristocha bëewi hĩsin hichta hʌ̃gt'armua maach kõit hiek'aajem chaark'a sĩsiewai, hichdëuta chadcha hõor dʌ̈ijã hajap'a haadëm, Hẽwandamau warrgar hõor dʌ̈i haju jaaujerrjö. Hĩs mag maach kõit hi hiek'aajem di chan mʌig heegar Haai hi jëeujem di k'ĩir k'aba, hag k'ãaijã hajapchata sim. Mag di chan heegarm k'ʌʌnau hëutarr k'aba, hich Hẽwandam juau.
11 Porém, já veio Cristo, Sumo Sacerdote dos bens vindouros. E através de um tabernáculo mais excelente e mais perfeito, não construído por mãos humanas {isto é, não deste mundo},
12 Mag hõrau hëutarr k'aba sim heeta Cristo sim. Mamʌ hĩs chan ya tag mag chĩb bagta Hẽwandamag deeg k'aba, ni p'ak hemk'öi bagjã k'aba, hich bagchata deejim. Mamʌ majã mag warm k'ʌʌnau haajerrjö biek k'apan k'aba, biek hãbpai magbarmua tag deeum bagjã higpiba haagta mag hich bagta deebarm. Magbarmuata ya maach peerdʌ haum hiek peerdʌ hat'am.
12 sem levar consigo o sangue de carneiros ou novilhos, mas com seu próprio sangue, entrou de uma vez por todas no santuário, adquirindo-nos uma redenção eterna.
13 Hiin chadcha mag hamau chĩb bag p'ak hemk'öi bag dʌ̈i haunaa, hĩchab mag p'ak hʌʌidam p'aatarr k'ʌrr mep'örrag pa simjã dö hee waaurëunaa, leíu jaau sim chaaur waubarm gaaimua Hẽwandamag jëeujujã k'aba sĩi hãr sĩsim hanʌm hʌ̃r jĩp'eewaijã, hʌ̃rpain hʌ̈u chadcha hajaug paa nʌmjö haajem, deeu Hẽwandamag jëeuju hayaa hapieg.
13 Pois se o sangue de carneiros e de touros e a cinza de uma vaca, com que se aspergem os impuros, santificam e purificam pelo menos os corpos,
14 Mag nemchaain bagaupai deeu Hẽwandamag jëeuju hayaa hapiejerr k'ai, magan Cristo bag chará hag k'ãaijã hʌ̃rcha jua t'eeg sim, maach t'ãarpa Hẽwandam dau na hajaug paapäaig. Pari magaagan, Cristo meejã meeba hich mag sĩerrʌmta wounag pawi hichdëupai hichta nemchaai chi hajapcharamdamjö hʌdʌraa hich t'õopijim maach kõit. Magtarr haawai hi bagauta dich k'ĩirjug k'aibag gaaimua maach hok'oopijöjöomjã warre chugpaapäaijem, hãba Hẽwandam chadcha hich mag hiiu sĩerrʌmʌgta jëeu wënʌrramk'ĩir.
14 quanto mais o sangue de Cristo, que pelo Espírito eterno se ofereceu como vítima sem mácula a Deus, purificará a nossa consciência das obras mortas para o serviço do Deus vivo?
15 Mag hich Jesucristo bag hãrtarrauta maach k'aibagjã t'um chugpaajeewai hichta maach k'aigpeerjemk'a sĩerrʌm, Hẽwandam dʌ̈i hajap'a nʌisimk'ĩir. Hichdëu maach kõit mag sim haigta Hẽwandamau hõor dʌ̈i hiek deewai maach k'aibagjã chugpaanaa maach peerdʌ hauwi hich haarcha p'ë hauju hatarrjã chadcha hich hag hee höbër sim. Magtarr haawai mag hich t'õopibarmuata warr mag ley jöoi gaai jaau simjö nem waaujerr k'ʌʌn pekaujã chugpaawi hĩchab hewag pawi maach hich Hẽwandamau jʌr haumam k'ʌʌn dënjã chugpaajim, magbaawai hich Hẽwandamau nawe deeju jaau wai sĩerrjö chadcha hich dʌ̈icha hãba wënʌrrʌmua hich juagam nemjã hich mag jʌ̃a nʌisimk'ĩir.
15 Por isso ele é mediador do novo testamento. Pela sua morte expiou os pecados cometidos no decorrer do primeiro testamento, para que os eleitos recebam a herança eterna que lhes foi prometida.
16 — ausente —
16 Porque, onde há testamento, é necessário que intervenha a morte do testador.
17 — ausente —
17 Um testamento só entra em vigor depois da morte do testador. Permanece sem efeito enquanto ele vive.
18 Maguata nacha Hẽwandamau hõor dʌ̈i hiek deetarr hiek t'eeg hapiegjã, hĩchab nemchaaindam k'ëch nʌm haig ham bagdam hãr nʌmuata mag ley hiek t'eeg hapijim.
18 Por essa razão, nem mesmo o primeiro testamento foi inaugurado sem uma efusão de sangue.
19 Mamʌ mag Hẽwandamau hamach dʌ̈i hiek deetarr hiek k'ap hapieg, Moiseeu t'umaam k'ʌʌnag hũrmk'ĩir t'ʌ̃rjim haajem, hag gaai hich Hẽwandamaucha hamachig nem waupi jaau sim t'umaam k'ʌʌnag k'ak'apdö hamk'ĩir. Magnaa landam oveja k'aar dën p'urii k'itʌm dʌ̈i hisopo piu hãba bʌʌr haujim haajem. Magnaa mag p'ak bag chĩb bag dʌ̈i dö hee waaurëu sim hee t'ʌnaa, mag Hẽwandamau hamach dʌ̈i hiek deetarr p'ã sim hag libro hʌ̃r jĩp'ënaa, hĩchab hõor hʌ̃rjã t'umaam k'ʌʌn hʌ̃r jĩp'ëmajim hanaabá.
19 Moisés, ao concluir a proclamação de todos os mandamentos da lei, em presença de todo o povo reunido, tomou o sangue dos touros e dos cabritos imolados, bem como água, lã escarlate e hissopo, aspergiu com sangue não só o próprio livro, como também todo o povo,
20 Magnaa hich Moiseeupai, “Mua mʌg bagau pãar hʌ̃r mʌg jĩp'ë chirʌm haig, Hẽwandamau hich garmua maach dʌ̈i hiek deebarmta jaau chirʌmgui” hajim hanʌm. “Mag maach dʌ̈i hiek dee sim chadcha hich hiekta wounjö hiek t'eeg hapiegta mua mʌg chirʌmgui” hajim hanʌm, “hĩsmua hatagan hag gaai waupi jaau simjöta haju haai nʌm ha k'ap hapieg.”
20 dizendo: Este é o sangue da aliança que Deus contraiu convosco {Ex 24,8}.
21 Mamʌ magpaijã k'aba hich Moiseeupai mag nemchaain k'ëchnaa jëeujerr haigjã, dijã t'um bagau jĩp'ëpʌ̈iwi hag heem chi p'adnaan jua choogjem nemjã t'umaa hich hag bagau jĩp'ëpʌ̈ijim hanaabá.
21 E da mesma maneira aspergiu o tabernáculo e todos os objetos do culto.
22 Hajapcharan mag ley jöoi gaai jaau sim hoowai, Hẽwandamag jëeuwain peer nem t'ʌnʌm t'umta bagau jĩp'eejeejim hanaabá, chi jëeuju k'ʌʌnpa, Hẽwandamag jëeuju hayaa hamk'ĩir. Maguata bag hãrba chan pöd pekau chugpaa hauba haajeejim haajem.
22 Aliás, conforme a lei, o sangue é utilizado, para quase todas as purificações, e sem efusão de sangue não há perdão.
23 Mag, sĩi hʌ̃gt'ar Hẽwandam k'ĩircha Jesuu maach kõit hiek'aajemjöta haju hẽk'a durrarr haawai hichiita hamau mag nemchaain k'ëchnaa hag bagauta Hẽwandamag jëeuju haai naajim. Mamʌ hʌ̃gt'ar chan mag mʌig heegarmjö sĩi nemchaain bagpai k'aba hag k'ãaijã hajapcharamta hig sĩejim.
23 Se os meros símbolos das realidades celestes exigiam uma tal purificação, necessário se tornava que as realidades mesmo fossem purificadas por sacrifícios ainda superiores.
24 ¿Jãgwi? Cristoou sĩi hõrau di hëutarr heepai dubba, warre Hẽwandam dʌ̈i k'ĩircha maach kõit hiek'aag hʌ̃gt'archata dubtarr haawaima. Mʌig heegarm k'ʌʌnau nem waaujerran sĩi hʌ̃gt'ar jãga sĩerrʌ́ ha jaau nʌm dën chi sëudampai hajim.
24 Eis por que Cristo entrou, não em santuário feito por mãos de homens, que fosse apenas figura do santuário verdadeiro, mas no próprio céu, para agora se apresentar intercessor nosso ante a face de Deus.
25 Mʌig heegarin añopierr p'adnaan pör Haai hi jëeujem deg nemchaain bag dʌ̈ita duubjeejim haajem, hõor pekau kõit jëwaag. Mamʌ Cristoou chan ham dënjö k'aba haawai biek hãbpai hich bagchata maach kõit hãrpijim. Mag biek hãbpaita hich t'õopitarr haawai ham dubwi höbëbër haajerrjö k'aba, biek hãbpai hʌ̃gt'arjã höbërwi hich mam sĩerrʌm.
25 E não entrou para se oferecer muitas vezes a si mesmo, como o pontífice que entrava todos os anos no santuário para oferecer sangue alheio.
26 Maataa, mag biek hãbpai hich t'õopibarmua nemchaain bag dënjö pöd hõor pekau chugpaa hauba harr hamuan chad, p'adnaanau biek k'apan nemchaain k'eechjerrjö mʌig jẽb gaai hõor nʌisierr haigmua hagjö biek k'apan hõor pekau paar hich t'õopienjã hudk'ʌrrk'ak'a haajeek'am. Pari magba hĩsta ya Cristo hudt'urwi biek hãbpai warrgarm k'ʌʌn kõitpa hich t'õopibarm. Mag hich t'õopibarmuata mag nemchaain k'eechjerr tiempojã höpʌ̈iwi ya jũrr hõor peerdʌju hayaam jaar k'abapʌ̈im.
26 Do contrário, lhe seria necessário padecer muitas vezes desde o princípio do mundo; quando é certo que apareceu uma só vez ao final dos tempos para destruição do pecado pelo sacrifício de si mesmo.
27 Maadëu k'ap'ʌ nʌm, maach cha k'it'ëem k'ʌʌn t'um biek hãbpaita meejem, maimua mʌg hatag Hẽwandamau maach hi hagk'am hedta hichdëuta maachig maach jãga wënʌrrajĩ ha jaauju.
27 Como está determinado que os homens morram uma só vez, e logo em seguida vem o juízo,
28 Hich jãgta hĩchab hich Cristojã biek hãbpai hich t'õopijim chik'amnaan pekau kõit, mag biek hãbpai harrau warre t'umaam k'ʌʌn pekau chugpaa hauju hayaa hapäaig. Mamʌ hí deeu bëeju; mag hurum chan ya tag pekau chugpaag deeu hich t'õopieg k'aba, hich bëejujuk'amjã chadcha hi bëepim k'õsi hich nʌ naajerr k'ʌʌn p'ë hawaanta hurum.
28 assim Cristo se ofereceu uma só vez para tomar sobre si os pecados da multidão, e aparecerá uma segunda vez, não porém em razão do pecado, mas para trazer a salvação àqueles que o esperam.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.