Atos 7

Hẽwandam Hiek (NOAH) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Mag chi sëuk'a narr k'ʌʌnau mag jaaubaawai chi p'adnaan pöröu chi Estebanag, —¿Pʌ higwia cha hamau jaau nʌm hiek t'um chadcharam hiek'á? ha jëeujim haajem.
1 Perguntou-lhe então o sumo sacerdote: É realmente assim?
2 Magbaawai Estebanau t'um haig narr k'ʌʌnag hũrmk'ĩir hiek'amamua, —K'odamnaan, pãar chadcha mua mʌch dënnaanjö k'õsi chitʌm, mʌ hiek hũrbat hajim hanʌm. Maimua hiek'abaadëwi, Maach jöoin Abrán k'ararr Mesopotamia sĩewi deeum durr Harán hanʌmʌg joobaan maju nawe maach Hẽwandam cha hʌ̃gt'aa p'uu nʌmua dau daau hirig hich hoopijim haajem.
2 Respondeu ele: Irmãos e pais, escutai. O Deus da glória apareceu a nosso pai Abraão, quando estava na Mesopotâmia, antes de ir morar em Harã.
3 Mag hich hoopiwia hirig, “Pʌch durr hiseg pʌawi pʌch k'odnaanagjã hooba petá” hajim haajem, “deeum durr mʌchdëu pʌchig jaaubarm haar. Mam mua pʌ joobamk'ĩir deeum durr jʌr deejugui” hajim haajem, Hẽwandamau Abranag.
3 E disse-lhe: Sai de teu país e de tua parentela, e vai para a terra que eu te mostrar {Gn 12,1}.
4 Magbaawai chadcha jöoi Abrán Caldea durrmua mawia jũrr deeum durr Harán hanʌm hee sĩeimajim haajem. Maig simta hi haai meebaadeewai mau cha maach nʌm durr Hẽwandamau hirig bëepijimgui hajim hanʌm.
4 Ele saiu da terra dos caldeus, e foi habitar em Harã. Dali, depois que lhe faleceu o pai, Deus o fez passar para esta terra, em que vós agora habitais.
5 Magtarr haigmua hanaabá, hĩs hewag pawiajã hagt'a hich mʌg durr gaai wënʌrrʌm. Hẽwandamau hich jöoi Abranagcha chan, “Bʌchk'unpaijã mʌg jẽb mʌgpierr pʌ dënëu” habajim; “mamʌ hichiita deeb k'aba deejugui” hajim haajem. Mag hirig deebarm durr hi meebaawai jũrr hi chaainauta jʌ̃aju hajim hanʌm. Mamʌ maagwai jöoi hagt'a chaai hãbjã chuk'u hajim hanaabá, mag jẽb jʌ̃ag.
5 Não lhe deu nela propriedade alguma, nem sequer um palmo de terra, mas prometeu dar-lha em posse, e depois dele à sua posteridade, quando ainda não tinha filho algum.
6 Magtarr k'ur deeu Hẽwandamau hich garmua Abranag hiek dee simua, “Abrán” hajim hanʌm. “Pʌ chaain hewagam k'ʌʌnau chaain hoomam k'ʌʌn mʌg hatag paawai chik'amnau hamach durr p'ë harrwi sĩi cuatrocientos años chik'amnaan chogk'a wënʌrrajugui” hajim hanʌm Estebanau, Hẽwandamau Abranag hiek'atarr higwia. “Mag nʌisimʌn, warm k'ʌʌnau ham dʌ̈i hamachdëu hampierr dau hap'ʌʌ ham wai wënʌrrajugui” hajim hanʌm, Hẽwandamau.
6 Eis como falou Deus: Tua descendência habitará em terra estranha e será reduzida à escravidão e maltratada pelo espaço de quatrocentos anos.
7 “Mamʌ hamau mag pʌ chaain sĩi hamach chogk'a wai nʌm jũrr, mʌchdëucha mua ham dʌ̈i hag hiek hëudʌ haujugui” hajim haajem hich Hẽwandamaucha, “mʌchdëu k'ap ham dʌ̈i haag. Magbarm haigmua warm k'ʌʌn jua heemua ham peerdʌ hat'aawain chadau deeu mammua bëewi mʌg durr gaai hamau mʌrʌg jëeu wënʌrrajugui” ha jaaumajim haajem Estebanau, Hẽwandamau Abranag hiek'atarr jaauwi.
7 Mas eu julgarei a nação que os dominar - diz o Senhor -, e eles sairão e me prestarão culto neste lugar {Gn 15,13s.; Ex 3,12}.
8 Magta warrgarwe Hẽwandamau Abrán dʌ̈i hiek deetarr jaaumajim haajem Estebanau. Mag jaaumamua hichdëupai magjim haajem:
8 E deu-lhe a aliança da circuncisão. Assim, Abraão teve um filho, Isaac, e, passados oito dias, o circuncidou; e Isaac, a Jacó; e Jacó, os doze patriarcas.
9 Mag jajawagmamua, ’Mag Jacob chaainaupaita hamach heeumdam José ha t'ʌ̃r sĩerr hamach hayau hamach k'ãai hʌ̃rcha jãsene wai sim hoobaa hiekk'õr wauwi Egipto durram wounag përpʌ̈ijierramgui hajim haajem, hamach haai meer.
9 Os patriarcas, invejosos de José, venderam-no para o Egito. Mas Deus estava com ele.
10 Mag hi përpʌ̈ijierrab mamʌ, Hẽwandamau hʌ̈u hi heeg hoojim hanaabá, mag p'it'urg hau simjã t'um hãwatamk'ĩir. Mag nʌm dʌ̈i hĩchab hich Hẽwandamau warag hirig k'ĩirjug deewi, rey Faraonaujã hirua nem wau sim hich dawagaa hoobaadee, warag Egipto durram gobernador k'apiwia hirigta hich nem t'um jaaujim haajem hich dënjö hamk'ĩir, ha jaaumajim haajem Estebanau.
10 Livrou-o de todas as suas tribulações e deu-lhe graça e sabedoria diante do faraó, rei do Egito, que o fez governador do Egito e chefe de sua casa.
11 Mag jaaumamua hĩchab, ’Mag hich Joseeta gobernador k'abaadëm hee, Egipto durr jãdau t'eega t'ʌnaawai Canaan durrjã hich hagjö t'ʌnaajimgui hajim hanʌm. Mag jaar wajapp'a hõor dau haug hajim haajem, jãdaúa. Magbaadee maach jöoin Canaanpienau pöd k'öjudam haujujã k'augba haadëjim hanaabá, chuk'u haadee.
11 Sobreveio depois uma fome a todo o Egito e Canaã. Grande era a tribulação, e os nossos pais não achavam o que comer.
12 Mag nʌm hee jöoi Jacoou hũurwai, Egipto durr trigo për nʌm ha hũrbaa, haar hich chaain pʌ̈ijim haajem, k'öjudam për haumk'ĩir. Ma, warrpem ham k'öju haut'urtarr hajim haajem.
12 Mas quando Jacó soube que havia trigo no Egito, enviou pela primeira vez os nossos pais para lá.
13 Pãrau k'ap'ʌ nʌmgui hajim hanʌm, mag k'ur deeu hërëubaadeeuta Joseeu hich k'augpijim haajem, hich naam k'ʌʌnag. Magbarm haigmuata hĩchab chi faraonaujã k'ap'ʌ haadëjim haajem José hebreonaank'a sim.
13 Na segunda, foi José reconhecido por seus irmãos, e foi descoberta ao faraó a sua origem.
14 Mag, Joseeu hich naam k'ʌʌnag hich k'augpiwi hich haaijã t'um hich chaainpa wai bëepijim haajem, hich haig. Mag hich haar jaaubaimaawai jöoi hich chaain t'um bëeju haadëwi warag hamach t'um chi k'apanag setenta y cinco bëejierram ha jaaumajim haajem Estebanau.
14 Enviando mensageiros, José mandou vir seu pai Jacó com toda a sua família, que constava de setenta e cinco pessoas.
15 Mag, jöoi Jacob Egipto durr hich chaai sim haar joobaan k'eerbaadëwi k'itʌʌ hawia, hich haarpai happawia, hewag pawi chi chaainjã hãhãbdö hömamua doce narr k'ĩeb hamach t'umwe höjierram haajem.
15 Jacó desceu ao Egito e morreu ali, como também nossos pais.
16 Mag, jöoin mee nʌmpierr deeum durr Siquem hanʌmta hauk'ëraan harrjeejim haajem. Mag ham hauk'ërmarr jẽbdi, ham tat'öoi k'ararr Abranau Siquem durr haawai woun hãb Hamor haajerr chaain jua gaai për hautarraugui ha jaaumajim haajem Estebanau, warrgarm k'ʌʌn jöoin jaaumamua.
16 Seus corpos foram trasladados para Siquém, e foram postos no sepulcro que Abraão tinha comprado, a peso de dinheiro, dos filhos de Hemor, de Siquém.
17 Mag jaaumamua hich Estebanaupai magjim haajem: ’Mag Hẽwandam jöoi Abrán dʌ̈i hiyʌ̈ʌ naawai hichigcha durr jʌ̃apiba hi chaainagta deeju ha jaautarrjö, chadcha hag k'ur nassi pawiata ya hamag hich Hẽwandamau mag durr jʌ̃apiju gayaa haadëm hee, hich jöoi Jacob k'ararr chaain hewagam k'ʌʌnta k'apaana t'ʌnʌisijim haajem, Egipto durr.
17 Aproximava-se o tempo em que devia realizar-se a promessa que Deus havia jurado a Abraão. O povo cresceu e se multiplicou no Egito
18 Mag ya ham k'apan hap'öbaadëm hee, Egipto durr deeum woun bʌ̃ʌrjã José k'augba haajerrta jũrr reik'a sĩsijim haajem.
18 até que se levantou outro rei no Egito, o qual nada sabia de José.
19 Mag reíu maach jöoin hëugar k'aigba k'ĩirjuwia ham dʌ̈i hichdëu hampierr haajeejim hanʌm. Mag sim gaaimua maach jöoin hʌʌinau hemk'öi chaaindam hoomam t'um hajués chi hãdnaan jua heem k'echeu harrwi pabʌ̈ hee deen mapi jaaujeejim hanaabá.
19 Este rei, usando de astúcia contra a nossa raça, maltratou nossos pais e obrigou-os a enjeitar seus filhos para privá-los da vida.
20 ’Mag hemk'öi chaaindam juau k'ëch nʌm jaarta Moisejã t'aabajim haajem. Mag chaai t'aaba sĩsim Hẽwandamau hoowai hi dawagaa k'itajim hanaabá. Mag chaai hed t'ãrjuppai chi dënnaanau hamach dʌ̈i wai naawi
20 Por este mesmo tempo, nasceu Moisés. Era belo aos olhos de Deus e por três meses foi criado na casa paterna.
21 ya hamachdëu pöd meer wai naaju k'augba haadee, dik'u chaaur warp'aa sirp'ʌg hee deet'urjierram haajem. Mag deebat'urm hee, rey k'a jerag domeraan nʌrrʌmua hoobaimaawai, dau haug k'augwia, degag harrwi, hich chaaijö bãaupʌ̈ijim haajem.
21 Depois, quando foi exposto, a filha do faraó o recolheu e o criou como seu próprio filho.
22 Mag, Moisés Egiptopien jua hee bãau sĩewai hamachjö nem t'um k'ap'ʌ mag gaaimua nem hiek t'eegnaa t'ʌ̃rp'öo sĩerrajimgui ha jaaumajim haajem hĩchab Estebanau.
22 Moisés foi instruído em todas as ciências dos egípcios e tornou-se forte em palavras e obras.
23 ’Maimua ya hich cuarenta años haadeewai, “Mʌch jöoin durr israelnaan hook'emgui” hawi, chadcha ham hoon bëejim hanaabá, chi Moisés.
23 Quando completou 40 anos, veio-lhe à mente visitar seus irmãos, os filhos de Israel.
24 Mag bëewi hoo huraa haawai, Egiptopierrta israeldam dʌ̈i hãaudʌdʌt k'ajim hanʌm. Moiseeu hoowai mag jãau nʌmua Egiptopierr garmua israeldam gaai mas waumam hoobaa, hich meeun peerdʌ hawaag hawi chi Egiptopierrta t'õopʌ̈ijim haajem.
24 Viu que um deles era maltratado; tomou-lhe a defesa e vingou o que padecia a injúria, matando o egípcio.
25 Magtarran, hirua k'ĩirjuawai mag hichdëu hõor t'õobarm hoowia chi israelnaanau hiita hamach peerdʌ haumk'ĩir Hẽwandamau pʌ̈ibarm k'ap'ʌ hajupii hawi hajim hanaabá; mamʌ warm k'ʌʌnau pöd mag k'ĩirju haubajierram haajem.
25 Ele esperava que os seus irmãos compreendessem que Deus se servia de sua mão para livrá-los. Mas não o entenderam.
26 Maimua hagtarr noram deeu dau numí jũrr hamach israelnaan happai jãau nʌm hooimajim haajem. Magbaa tag jãaum hugua, k'echeu hauwi hit'ũu hamag, “Keena, dich meeun happai ¿k'ant'eeta pãar jãagjerrá? Jãg chan hʌ̈u k'aba simgui” hajim hanʌm.
26 No dia seguinte, dois dentre eles brigavam, e ele procurou reconciliá-los: Amigos, disse ele, sois irmãos, por que vos maltratais um ao outro?
27 Magbaawai mag hich k'apeer pödmarr garmua chi Moisés sĩepʌ̈inaa, “¿K'aíu pʌrʌg jaauwai mag pʌʌta maar pör haawai puata maar k'aigpërju haai chirʌm ha jaaujĩ?” hajim haajem.
27 Mas o que maltratava seu compatriota o repeliu: Quem te constituiu chefe ou juiz sobre nós?
28 “¿Wa norr pʌchdëu Egiptopierr t'õotarr haawai mʌjã pua hagjöta t'õopʌ̈im hig chirʌ́wa?” hajim hanaabá.
28 Porventura queres tu matar-me, como ontem mataste o egípcio?
29 Warmua hichig magbaawai Moiseeu höbʌgba, deeum durr Madian hanʌmʌg dʌr mawia, mam sĩeimajim haajem. Maig chik'am durr hʌʌi hauwia hag dʌ̈i chaain numí hoojimgui ha jaaumajim haajem Estebanau.
29 A estas palavras, Moisés fugiu. E esteve como estrangeiro na terra de Madiã, onde teve dois filhos.
30 Mag jaaumamua, ’Hagtarr k'ur nʌʌ hawia cuarenta años nʌm hee, k'ãai hãb hich Moisés durrsĩ Sinaí hanʌm dak'a hõor chukag hee sĩejim haajem. Mag hi maig simta, Hẽwandam chog hʌ̃gt'armua bëewi hirig hich hoopijim haajem, pabʌ̈dam neneree k'itʌm huurdʌ t'ʌnʌm heemua.
30 Passados quarenta anos, apareceu-lhe no deserto do monte Sinai um anjo, na chama duma sarça ardente.
31 Mag hich dauderraa habaawaita hagʌgaacha manaa hoog habarm hee, mag heemua maach Pör Hẽwandamau hich k'augpieg hirig,
31 Moisés, admirado de uma tal visão, aproximou-se para a examinar. E a voz do Senhor lhe falou:
32 “Moisés, mʌʌta pʌ jöoin warrgarm k'ʌʌn Hẽwandamaugui” hajim hanʌm: “Abrán k'ararr Hẽwandam, Isá k'ararr Hẽwandam, maimua Jacob k'achitarr Hẽwandam.” Hẽwandamau hichig magbarm hũrbaa Moisés jãp'ierr hajaugau k'a duui t'ʌnʌmua pöd mag hõtdau huu t'ʌnʌmʌgjã tag hoobajim hanaabá.
32 Eu sou o Deus de teus pais, o Deus de Abraão, de Isaac, de Jacó. Moisés, atemorizado, não ousava levantar os olhos.
33 Magbaawai maach Pör Hẽwandamau deeu hiek'amamua hirig, “Mʌʌn Hẽwandamau. Pʌch zapat hẽer hat'á, pʌ mʌ k'ĩirp'eeta hoo dʌnaabahab” hajim hanʌm.
33 O Senhor lhe disse: Tira o teu calçado, porque o lugar onde estás é uma terra santa.
34 “Mua mʌch chaain chik'amnaan jua machgau Egipto durr hap'ʌʌ durrum k'ap'ʌnaa ham chaigpa nʌm hiek dakk'a t'ʌnʌmjã mʌchdëu hũr chiraawai pʌrʌg jawaanta bëejimgui” hajim hanʌm, “pʌ gaaimua mʌchdëu ham peerdʌ hawaag.” Maagwai, “Petá Egiptoog” hajim hanʌm Hẽwandamau Moiseeg.
34 Considerei a aflição do meu povo no Egito, ouvi os seus gemidos e desci para livrá-los. Vem, pois, agora e eu te enviarei ao Egito.
35 Magnaa hich Estebanaupai hich hiek hũr narr k'ʌʌnag, ’Maadëu k'ap'ʌ nʌmgui hajim hanʌm, hich hag Moisés k'abajieb, har Hẽwandamau maach jöoin israelnaan pörk'apiwi Egiptopien jua heemua deeum durr ham p'ë harramk'ĩir pʌ̈itarr. Magju naweran hamau chadcha hi hisegwia hirig, “¿K'aíu pʌrʌg jaauwai mag pʌʌta maar pör haawai maar k'aigpërju haai chirʌ́?” hajierram hanaabá. Mamʌ magarr hãba, hichiita Hẽwandamau hirigta ham pörk'apijim haajem. Mag ham pörk'aju jawaan bëemk'ĩir hajim haajem, Hẽwandamau hich chog pʌ̈ibaawai mag pabʌ̈ huurdʌ t'ʌnʌm heemua hirig hiek'achëtarr.
35 Este Moisés que desprezaram, dizendo: Quem te constituiu chefe ou juiz?, a este Deus enviou como chefe e libertador pela mão do anjo que lhe apareceu na sarça.
36 Mag, chadcha Moiseeuta Egipto durrjã hõor dak'ĩir hag na hamau hooba haajempa wau nʌrrʌmua ham p'ë harrwi, p'ũas P'ur hanʌm heejã p'ë wai dichwi, hõor chukag durrjã cuarenta años hag na hamau hooba haajem nempa hich mag hichdëuta wau nʌrrajim haajem.
36 Ele os fez sair do Egito, operando prodígios e milagres na terra do Egito, no mar Vermelho e no deserto, por espaço de quarenta anos.
37 Hich hag Moiseeu hajim hanaabá, hĩchab Jesús higwia israelnaanag, “Hẽwandamau mʌ pʌ̈iwi cha mʌ pãar hee chitʌmjö, hĩchab mʌg hatagjã deeum hich hi jaaumie hãb pʌ̈iju” ha jaautarr.
37 Foi este Moisés que disse aos filhos de Israel: Deus vos suscitará dentre os vossos irmãos um profeta como eu.
38 Hĩchab hõor chukag durr israelnaan t'um durrsĩ Sinaí hanʌm bʌ̈k'ʌrr hãba biirdʌ t'ʌnaawaijã hich hag Moiseeta ham dʌ̈i sĩejim haajem, mag durrsĩ gaai Hẽwandam chogau hichig jaautarr jũrr maach jöoinag jawaag. Mag, hirigta nacha Hẽwandamau hich hiek bʌ̃ʌrjã chugpaa k'augba sĩerrʌm p'ã deejim haajem, mag p'ã deebaawai hĩs hewag pawijã hi gaaimua hag hiek hich mag wai nʌisimk'ĩir.
38 Este é o que esteve entre o povo congregado no deserto, e com o anjo que lhe falara no monte Sinai, e com os nossos pais; que recebeu palavras de vida para no-las transmitir.
39 ’Mamʌ maach jöoinau hirua nem jaau sim hʌ̈k'amaaugau, warag hi hichaaur hajierram haajem, deeu hamach durr Egiptoog wëtam k'õchgau. Mag nʌm hiek'auta hagt'a Moisés mag durrsĩ Sinaí hanʌm gaai simichjã
39 Nossos pais não lhe quiseram obedecer, mas o repeliram. Em seus corações voltaram-se para o Egito,
40 Aarón haar wëtwia, “Moiseeu sĩi Egipto durrmua maar p'ë hau bëewi jamaga petam k'ai marau bʌ̃ʌrjã k'augbamgui” haimajierram hanaabá. “Maagwai marau pʌrʌg maach hat'ee nem hinag dën hẽwandamk'a wau deepi nʌmgui” hajim hanʌm, “deeu hewag Egiptoog weetwaijã maguata maach jaau warramk'ĩir.”
40 dizendo a Aarão: Faze-nos deuses, que vão diante de nós, porque quanto a este Moisés, que nos tirou da terra do Egito, não sabemos o que foi feito dele.
41 Maimua chadcha hamach juau p'ĩr dën p'akdamk'a waunaa, nemchaain k'ëchwia, hagʌgta Hẽwandamagamjö jëeup'öbaadëjim haajem. Magbaawaita honee nʌisijim hanaabá, mag hamach juau p'akk'a wautarrag jëeu nʌmua.
41 Fizeram, naqueles dias, um bezerro de ouro e ofereceram um sacrifício ao ídolo, e se alegravam diante da obra das suas mãos.
42 Magbaawai Hẽwandamau warran ham dʌ̈i sĩerrjã tag hamag hooba, warag hamachdëu hampierr hapibaawai, hedaúgjã jëeunaa p'ĩdagagpa jëeup'öbaadëjim haajem. Hamachdëu hag nawe mag nem parhoobamʌg jëeujerr haawaita hich Hẽwandamaucha hamag,
42 Mas Deus afastou-se e os abandonou ao culto dos astros do céu, como está escrito no livro dos profetas: Porventura, casa de Israel, vós me oferecestes vítimas e sacrifícios por quarenta anos no deserto?
43 Mamʌ chadcha hichigpai jëeuba haajerr haawai, “Magjuga” hajim hanʌm hich Hẽwandamaupai.
43 Aceitastes a tenda de Moloc e a estrela do vosso deus Renfão, figuras que vós fizestes para adorá-las! Assim eu vos deportarei para além da Babilônia {Am 5,25ss.}.
44 Maimua hich Estebanaupai mag hiek'ak'agmamua, ’Pãadë hũrbat hajim hanʌm hamag. Maach jöoinau Haai hi jëeujem degta Hẽwandamau Moiseeg hich hiek p'ã deetarr hãk'aajerr haawai hõor chukag durr hamach wënʌrraajeewaijã hamach wënʌrrʌmpierr hamach dʌ̈i wai wënʌrraajeejimgui hajim hanʌm. Mag di hich Hẽwandamau Moiseeg jãga hëuju haai sĩ ha jaautarrjö hëu sĩejim haajem, magreunaa deeu hëu hahau haju hayaa.
44 A Arca da Aliança esteve com os nossos pais no deserto, como Deus ordenou a Moisés que a fizesse conforme o modelo que tinha visto.
45 Maach jöoinau mag di hamach dënnaanau juagam nemdam pʌatarrjö hoo wai wënʌrraajerr haawai, Josué dʌ̈i bëetarr k'ʌʌnaujã hamachdëu chik'am durr jʌ̃at'ʌg haucheewai hamach dʌ̈i waibëejierram haajem. Mag maach jöoinau durr jʌ̃at'ʌg hat'aicheewai chi durr k'ʌʌn chaarta Hẽwandamau chawag jʌr wërppʌ̈ijim hanaabá. Magtarr haigmua hewag pawiajã hich mag durr gaai jooba wënʌrrʌmua k'ʌd Davijã reik'a sĩsijim hanʌm.
45 Recebendo-a nossos pais, levaram-na sob a direção de Josué às terras dos pagãos, que Deus expulsou da presença de nossos pais. E ali ficou até o tempo de Davi.
46 Mag rey David Hẽwandamau hʌ̈u heeg hoojeejim haajem. Maagwai hich Daviiucha warrgar jöoi Jacob k'ararr hag Hẽwandamag jëeumamua, “Mua pʌ hat'ee di hëu deek'imgui” hajim hanʌm, “hag hee pʌch jooba chitamk'ĩir.”
46 Este encontrou graça diante de Deus e pediu que pudesse achar uma morada para o Deus de Jacó.
47 Mamʌ Hẽwandamau hirig hëupiba jaautarr haawai hi hiewaa Salomonauta hirua hëuju harr di hëujim haajem.
47 Salomão foi quem lhe edificou a casa.
48 Hi hat'ee hawi mag di hëu deejieb mamʌ, Jöoi cha hʌ̃gt'aa p'uu nʌm chan juau di hëutarr hee joobaba k'itʌm. Hich mag sĩerrʌm k'ap, hich Hẽwandamaucha hich hi jaaujerr k'ʌʌnag p'ãpitarr gaai mag sim:
48 O Altíssimo, porém, não habita em casas construídas por mãos humanas. Como diz o profeta:
49 “Hedaujãata mʌ juupjem pörk'auu; maagwai mʌg jẽb sĩi mʌ bʌ̈ dʌnʌʌujemʌu.
49 O céu é o meu trono, e a terra o escabelo dos meus pés. Que casa me edificareis vós?, diz o Senhor. Qual é o lugar do meu repouso?
50 Nem t'um mʌg t'ʌnʌm mua mʌch juau wautarr k'abahab” hajim hanʌm maach Pöröu. (Is. 66:1-2)
50 Acaso não foi minha mão que fez tudo isto {Is 66,1s.}?
51 Maimua warag hiek'amamua hich dʌ̈i hijẽjẽbk'arr k'ʌʌnag magjim haajem hich Estebanau: ’Pãrau mag k'ap'ʌ nʌmta, bʌ̃ʌrjã hiek'aawaijã hũrba, jʌ̃g k'ĩchagnaa t'ãar t'eegjã sĩerrjëe k'abahab hajim hanʌm, Hẽwandam k'augbam k'ʌʌnjö. Magnaata warag Hẽwandam Hak'aar hichaaur hʌ̈k'a sĩerrjëemgui hajim hanʌm, warrgar pãach jöoinau haajerrjö.
51 Homens de dura cerviz, e de corações e ouvidos incircuncisos! Vós sempre resistis ao Espírito Santo. Como procederam os vossos pais, assim procedeis vós também!
52 Magnaa hamag, ¿Warrgar Hẽwandam hi jaaujerr k'ʌʌn heem hãb k'ãijã pãar jöoinau daupii wai naajĩ? ha jëeujim hanʌm Estebanau. ¡Daupii haju habá! hajim hanʌm hichdëupai deeu. Hamachdëuta k'ëchpʌ̈ibajieb hajim hanʌm, har warrgarwe sĩi Cristo higwia woun hãb t'umaam k'ʌʌn k'ãaijã chi hajapcharam bëeju ha jaau durrarr k'ʌʌnjã. Maimua hamau mag jaau durrarr ya chadcha pierrwaijã jũrr pãachdëuta hi pʌr deewi warre t'õopi jaaubajierrab.
52 A qual dos profetas não perseguiram os vossos pais? Mataram os que prediziam a vinda do Justo, do qual vós agora tendes sido traidores e homicidas.
53 Pãrau chan Hẽwandamau hich chognaan gaau hich hiek jaaupʌ̈itarr p'ã wai nʌmjã hag gaai jaau simjö hi hipierraajã k'aba sĩerrjëemgui hajim hanʌm hamach k'ĩircha.
53 Vós que recebestes a lei pelo ministério dos anjos e não a guardastes...
54 Chi p'adnaan pöröu haig narr k'ʌʌn dʌ̈imua hũurwai Estebanau mag hiek'abapʌ̈im hũrbaawai warre hi dʌ̈i meeuk'a p'öbaadëjim hanaabá.
54 Ao ouvir tais palavras, esbravejaram de raiva e rangiam os dentes contra ele.
55 Mamʌ Estebanau hich gaai Hẽwandam Hak'aar p'ẽs wai sĩerr haawai hĩchab magʌmjã higbajim haajem. Mag nʌm hee hirua hʌ̃gt'aag hoowai, Hẽwandamta hedjã weeudʌ wëjöm hee hich wajaugau bʌ̃ʌmjö sim hoo hat'ajim hanaabá. Maagwai hi bigaau Jesuuta hĩchab hich Hẽwandamjö nem jua t'eeg hoo dʌnʌmjã hoojim haajem.
55 Mas, cheio do Espírito Santo, Estêvão fitou o céu e viu a glória de Deus e Jesus de pé à direita de Deus:
56 Hichdëu mag hoobaawai warm k'ʌʌnag, —¡Pãadëu mʌ daupierr hoobat! hajim hanʌm, har hedjã weeudʌ wëjöm hee Hemk'ooi Hiewaa Hẽwandam juachaar gar hoo dʌnʌm.
56 Eis que vejo, disse ele, os céus abertos e o Filho do Homem, de pé, à direita de Deus.
57 Mamʌ Estebanau magbarm hũrbaawai chará, hi hiek'amam hũrmaaugau, warag juau kach p'ãarp'öbaadëjim hanaabá. Magnaa t'um hãba sereu p'öbaadëwi warag hirigta haudimajierram hanʌm.
57 Levantaram então um grande clamor, taparam os ouvidos e todos juntos se atiraram furiosos contra ele.
58 Maimua hi pʌrp'öbaadëwi, p'öbör higaau harrnaa, jũrram k'ʌʌnau mokou barp'öbaadëjim haajem, hi t'õopäaig. Maagwai warrcha chi t'et'em k'ʌʌnag hi k'ĩir sëuk'a hiek'a narr k'ʌʌnau hamach k'ajũa hʌ̃rʌm hẽerk'anaa, woun hãb Saulo hanʌmʌg p'ëdeejierram haajem, hamach mamagk'amich pʌrmk'ĩir.
58 Lançaram-no fora da cidade e começaram a apedrejá-lo. As testemunhas depuseram os seus mantos aos pés de um moço chamado Saulo.
59 Jũrram k'ʌʌnau mag hich mokou bar wai nʌm hee, chi Estebanau warag Hẽwandamag jëeu k'itʌmua, —Jesús, chadcha pʌʌta mʌ Pöröu. Nau mʌ t'õbaadeewai mʌ hak'aardam pʌch haar hat'á hajim hanaabá.
59 E apedrejavam Estêvão, que orava e dizia: Senhor Jesus, recebe o meu espírito.
60 Mag Hẽwandamag jëeu dichwia, jĩepöröu jẽk'ʌt p'õbk'anaa t'et, —Señor hajim hanʌm, hamau mʌ dʌ̈i mʌg k'aigba nʌm paarjã hoob pua hamag mʌgtarr hiek hëudʌ chitamgui hajim hanʌm.
60 Posto de joelhos, exclamou em alta voz: Senhor, não lhes leves em conta este pecado... A estas palavras, expirou.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.