Mateus 26
Nek Bible (NIF_WBT) vs VC
1 Yesulɨ manda wɨn gɨtɨk eu taleumbi, gwañgwañiila ñɨndɨñ enguk,
1 — ausente —
2 “Sandap tɨpet tɨmbɨmbi, kamaikamai gwɨlatindaukak wɨn sɨndɨ nandɨ-taleañ. Nain wolonda Amalok Nɨñañ kanjɨkñiilok kɨsɨnan kɨmɨlɨmbi, kloñbat plon wɨlɨ kɨmbekak.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Yesulɨ wɨndɨñ eñɨlɨmbi, tapma ama biesɨ gɨt Juda ama biesɨ endɨ tapma amalok telak damanjɨ koi Kaiapas endok ilan kɨmɨn tɨmbi,
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Yesu telak gitak tɨkembi wɨlɨ kɨmbektok e-sambat tɨñgɨlɨñ.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Tɨñɨpi, ñɨndɨñ pa eñgɨlɨñ, “Nɨndɨ gwɨlat gɨnañ wɨndɨñ nɨm tɨna. Nɨm kañbi, amatamdɨ nɨmbɨ-nandɨmbi, gimbɨt tɨm mik tɨ-nɨmnelɨñ.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Yesulɨ Betani it kwelan ñambi, Saimon dama wanda kwambɨñ indañmɨñguk endok ilan ña pakuk.
6 — ausente —
7 Endɨ nanañ na-palɨñɨlɨmbi, tam nolɨ tuk mɨlɨñ kɨndem tuan wopum sɨnɨk wɨn tɨkem endoñ ña indambi, kumbam plon yalɨmukuk.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Gwañgwañiilɨ wɨn kañbi, gɨnañjɨ komba dɨumbi eñgɨlɨñ, “Tuk tuan wopum wandin nekta tɨmbɨ kolalak?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Nɨndɨ tuk wɨn kɨndem tualok kɨmɨtnamda, mɨnem walinin tɨkembi, ama pɨmbɨñesɨla emneñ.”
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Yesulɨ mandanjɨ nandɨ-daklembi enguk, “Tam ñala mɨlap nekta mañ? Endɨ nepek kɨndem sɨnɨk tɨ-namlak ee.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Ama pɨmbɨñesɨlɨ nain tuop sɨn gɨtañgan kunekalɨñ, gan natna sɨn gɨta nain tuop nɨm kuutat.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Tam ñalɨ tuk mɨlɨñnat i-namlak wɨn nak kɨmbambi nep kɨnditnekalɨñ wolok itañgan pɨñgɨpna tɨ-pañgɨpañgɨle tɨ-namlak.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Nak biañgan sanba: amalɨ dembek dembek ñambi, Anutulok kaundɨkñelok plon gɨñgɨt manda kɨndem ñɨn kwet tuop enekalɨñ, wandɨñ endɨ tam ñalɨ nepek tɨ-namguk wolok kasat wakɨt tɨ-semumbi, tam ñɨn nandɨ-sɨwɨtnekalɨñ.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Tɨmbi gwañgwa 12 endoññan nanin no koi Judas Iskaliot endɨ tapma ama biesɨloñ ñambi,
14 — ausente —
15 enɨ-nandɨmbi eñguk, “Tɨkap nak Yesu sɨndok kɨsɨnan kɨmɨletta, sɨndɨ nek namnelɨñ?” Eumbi, wolongan mɨnem kwandai satnin 30 mɨñgɨlɨñ.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Mɨumbi, kusei kɨmɨpi, Yesu bola tɨñmektok nain kɨndem dawan indauktok wala kɨmɨt-nandɨ tɨñguk.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Plaua nanañ kɨmɨlɨ bendɨ nɨmnat nanalok gwɨlat kusei kɨmɨlɨmbi, gwañgwañiilɨ Yesuloñ bɨmbi nɨñgɨlɨñ, “Dɨk gwɨlattok nanañ delok tɨ-jumɨt tɨ-gamnambi nambep nandɨlañ?”
17 — ausente —
18 Eumbi, Yesulɨ ama nolok koi embi enguk, “Jelusalem lombi, endoñ ñam ñɨndɨñ nɨnekalɨñ, ‘Nɨnɨndauttɨ dɨka ñɨndɨñ elak, nokok nainnalɨ indalak, wala tɨmbi nak gwañgwanai gɨta dɨkoñ ilan bɨmbi, gwɨlattok nanañ nanetamɨñ.’”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Tɨmbi gwañgwalɨ Yesulɨ eñguk wolok tuop tɨmbi, gwɨlattok nanañ tuk tɨ-jumɨkɨlɨñ.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Kwet kɨlɨm eumbi, Yesu gɨt gwañgwañii 12 endɨ nanañ nanepi pi pakɨlɨñ.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Nanañ na-palɨmbi Yesulɨ enguk, “Nak biañgan sɨnɨk sanba: sɨndoñ nanin nolɨ kanjɨknailok kɨsɨnan napɨletak.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Wɨndɨñ eu nandɨmbi, gɨnañjɨ kola sɨnɨk taumbi, kusei kɨmɨpi, noñgan noñganlɨ Yesu nɨ-nandɨmbi eñgɨlɨñ, “Wopum, nakta nɨm bek?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Eumbi tambane enguk, “Ama no nakɨta yakayakan nanañ tɨkendepi, kɨtnet jawañ gɨnañ kot-suakamɨk endɨ napɨletak.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Amalok Nɨñañdɨ Anutulok mandalɨ telak nɨtek kɨmbektok elak wɨndɨñgan kɨmbekak. Gan ama nin en bola tɨñmetak endɨ blangandok. Anutu en mek kaukak. Meñdɨ nɨm apmɨumda, wɨn kɨndem dañmek.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Eumbi, bola tɨndɨ ama Judaslɨ Yesu nɨ-nandɨmbi eñguk, “Nɨnɨndaut, nakta nɨm bek?” Eumbi nɨñguk, “Dɨtna elañ wɨndɨñgan.”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Nanañ na-palɨñɨlɨmbi, Yesulɨ plaua nanañ no tɨkembi, Anutula weñmɨmbi ombɨm gwañgwañiila plaua wɨn embi enguk, “Sɨndɨ tɨke nambɨt. Ñɨn nokoñ pɨñgɨpna.” Nambɨmbi,
26 — ausente —
27 wain wɨtna no tɨkembi, Anutu weñmɨmbi, wain wɨn embi enguk, “Sɨndɨ gɨtɨkkandɨ ñɨn nambɨt.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 Wain tuk ñɨn nokoñ wekatna. Amatam asup endok yomjɨ bi-sem-bi-semlok nak wɨn lamɨt-semlet. Toptop ñɨn Anutulɨ amatamñii gɨt tɨlak wɨn wekatnalɨ tɨmbɨ kwambɨñ dalak.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Nak ñɨndɨñ sanba: nak wain tuk kwelan ñolok nombo nɨm nambetat. Nɨm sɨnɨk. Pakapmek Bepnalok kunum nɨlɨnɨlɨn gɨnañ nak wain tuk wɨn komblin sɨn gɨta yakayakan nanekamɨñ.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Tɨmbi Yesu gɨt gwañgwañii endɨ kap no tiñgɨlɨñ. Tiu taleumbi, walinin pɨ ñambi, Oliv kwet jañgɨnnan lonepi ñañgɨlɨñ.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Ñañɨlɨmbi, Yesulɨ gwañgwañii enguk, “Anutulok manda no ñɨndɨñ youyoulɨn patak, ‘Nak sipsip ka-dɨkñe ama wɨlambi, kɨkesɨmɨn gɨnañ kuañ endɨ papusenenekalɨñ.’ Nepek inda-nametakta tɨmbi manda wolok tuop sɨndɨ gɨtɨk tim ñolondañgan nanandɨ-kɨlɨktɨnjɨ pi pɨutak.
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Gan Anutulɨ nak kɨmnan nanin nepmɨum mɨlatmek, nak dama Galili kwelan ñawambi, sɨndɨ siñgi bɨ nambɨnekalɨñ.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Eumbi, Petlolɨ tambane nɨñguk, “Nepek inda-gametakta tɨmbi dɨwɨndɨ nanandɨ-kɨlɨktɨnjɨ pi pɨumbi gambinetañ bek, gan nakta nɨm sɨnɨk.”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Eumbi nɨñguk, “Nak biañgan ganlet: man tim ñolok gɨnañnangan puputtɨ gama nɨm kɨtɨñɨlɨmbi, dɨk nain tɨpet gɨt no ‘En nɨm nandɨñmɨlet’ wɨndɨñ eutañ.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Tɨmbi Petlolɨ nɨñguk, “Tɨkap endɨ dɨkɨta nɨtnɨttok nanɨ-nandɨnelɨñda, ‘Nak nɨm nandɨñmɨlet’ wɨndɨñ nɨm eutet. Nɨm sɨnɨk.” Tɨmbi gwañgwa dɨwɨn gɨtɨk endɨ bo wɨndɨñgan e-taleñgɨlɨñ.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Tɨmbi Yesulɨ gwañgwañii gɨt kwet no koi Getsemane wandɨñ ñañguk. Ña tombi, ñɨndɨñ enguk, “Sɨndɨ ñolok pi palɨt, tɨmbi nak dakdan ñambi, nɨmolo tɨmbetet.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Wɨndɨñ embi, Petlo gɨta Sebedilok nɨñañiit tɨpet yanañgɨpi ñañguk. Ñañɨpi, walen kolaumbi, gɨnan mɨlataum
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 enguk, “Walena kola sɨnɨk taumbi, kɨmbepi nandɨlet. Sɨndɨ nakɨta ñɨñgan kaik palɨt.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Eñɨpi, lakat ñaña embi, gapok pɨmbi, nɨmolo ñɨndɨñ tɨñguk, “Ambep, tɨkap dɨk tuopta, nandɨ-nambi, mɨlap ñɨn napma tɨke. Gan dɨk dɨtnalok nanandɨñgañgot kɨmɨt-kle, nokoñ nɨm.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Nɨmolo tɨ-talembi, gwañgwañii tɨpet gɨt no endoñ undane ñambi, yambum endɨ dou-palɨmbi, Petlo ñɨndɨñ nɨ-nandɨñguk, “Nɨtekta tɨmbi, sɨndɨ nain duman ñɨn nakɨta kaik patnelɨñdok tuop nɨm?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Sɨndɨ kaik papi, nɨmolo tɨ-palɨt. Nɨm kañbi, tɨ-kuyuk inda-samumbi pi pɨnelɨñ. Biañganak. Gɨnañjɨlɨ kundit kɨndem tɨndɨlok nandɨlak, gan pɨñgɨpsɨlɨ mɨlatalak.”
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Wɨndɨñ embi, nombo ñam nɨmolo ñɨndɨñ tɨñguk, “Bepna. Mɨlap ñɨn napma kleuktok telal no nɨm patakta, nak mɨlap wɨn bemettok nandɨlañ, wɨndɨñgan inda-namen.” Nɨmolo tɨ-talembi,
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 nombo undane gwañgwañiiloñ ña yambɨñguk wɨn: dausɨ mɨlataumbi dou-pakɨlɨñ. Wɨndɨñ yambɨmbi,
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 bɨndambo yambim ñambi, nɨmolo dama tɨñguk wakangot nombo tɨmbɨmbi, nain tɨpet gɨt no tɨñguk.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Tɨmbi nombo undane ñam yambum dou-palɨmbi, ñɨndɨñ enguk, “Sɨndɨ gamañgot doumbi, pat-nandɨ tɨ-pakañ ba? Yakñesɨ. Amalok Nɨñañ bola tɨñmumbi, yom amalok kɨsɨnan pɨuktok nain inda-talelak.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Mɨlalɨmbi ñana. Da kawɨt: ama bola tɨ-namnamlok ip ñasɨñgan bɨlak.”
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Yesulɨ wɨndɨñ eñɨlɨmbi, gwañgwañii 12 endoññan nanin ama no koi Judas endɨ bɨñguk. Tɨmbi tapma ama biesɨ ba Juda ama biesɨ endɨ ama kɨmɨn wopum no en-mulɨmbi, endɨ kakit ba dimbanjɨ epmbi, Judas gɨta bɨñgɨlɨñ.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Endɨ gama nɨm bɨñɨlɨmbi, bola tɨndɨ ama walɨ kundit no daut semepi ñɨndɨñ enguk, “Ama nak nandɨ-koñgom tɨ-ñɨmbi weñmetetwɨn ama sɨndɨ lonjɨañ en wakan. En tɨkenekalɨñ!”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Judaslɨ bɨ tombi, wolongan Yesuloñ bɨmbi, “Nɨnɨndaut, we gamlet!” nɨmbi, nandɨ-koñgom tɨ-ñɨm weñmɨñguk.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Tɨmbɨmbi Yesulɨ nɨñguk, “Notna, nek tɨmbeñdok nandɨlañ wɨn platik tɨ.”Eumbi, amalɨ Yesuloñ bɨm kɨsɨ kot-suapi tɨkembi, tɨke-kwambɨñ dañgɨlɨñ.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Wolongan ama Yesu gɨt pakɨlɨñ endoññan nanin nolɨ kakil ombap tiañembi, tapma amalok telak damanjɨ endok kena gwañgwa sɨlanin nolok pawan wɨlalɨm dɨkñe pɨñguk.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Wɨndɨñ tɨmbɨmbi, Yesulɨ nɨñguk, “No en kakittɨ mik tɨlakta, en bo kakittɨ wɨlɨ kɨmbekak, wala tɨmbi kakitka il gɨnañ kɨmɨlɨ ñawɨn.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Nak guma Bepna kɨtɨñmambi, wolongan añelo kunakunatsɨ nɨmnat endɨ nep tɨmbɨ platanelɨñdok en-mulek wɨn dɨk nɨm nandɨlañ ba?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Gan wɨndɨñ indaukta, nepek gɨtɨk Anutulok mandalɨ natnala inda-namektok elak walɨ bien nɨm indawɨk.”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Tɨmbi Yesulɨ yousɨmbi, ama kɨmɨn en tɨkenepi bɨñgɨlɨñ enda ñɨndɨñ enguk, “Nɨtek tɨmbi sɨndɨ kakit ba dimba mepi nepnepi bañ? Nak ama piñpiñen no ba? Sandap tuop nak tapma it sañ jimba gɨnañ pipapi, amatam enɨ-daut tɨ-sem tɨmbambi, sɨndɨ nɨm nepgɨlɨñ.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Gan plofet amalɨ manda youkɨlɨñ wolok bien indauktok nepek gɨtɨk ñɨn inda-talelak.” Tɨmbi gwañgwañii gɨtɨktɨ Yesu bimbi, pi ña-tɨlɨñgɨlɨñ.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Tɨmbi ama Yesu tɨkeñgɨlɨñ endɨ en nañgɨpi, tapma ama telak damanjɨ Kaiapas endok ilnan ñañgɨlɨñ. (It wolok gɨnañ endɨkñe manda nandɨ-tale ama gɨt Juda ama biesɨ endɨ kɨmɨn tɨ-pakɨlɨñ.)
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Ñañɨlɨmbi, Petlolɨ siñgi kandañ giñgiñgan ep kle ñambi, tapma ama telak damanjɨ endok it sañ jimba gɨnañ loñgɨlɨñ wolok ñambi loñguk. Lombi, Yesu nek indañmetak wɨn kaup nandɨmbi, mik ama gɨta pi pakuk.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Tapma ama biesɨ gɨt Juda ama biesɨ dɨwɨn endɨ gɨtɨktɨ Yesu wɨlɨ kɨmnelɨñdok nandɨñgɨlɨñda tɨmbi, ama nindɨ Yesulok siñgin joñgo simbi, kusei juluñgan eu indauktok yolonjɨñgɨlɨñ.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Tɨmbi ama asup endɨ bɨmbi, manda juluñgan embi youkɨlɨñ, gan endɨ wɨlɨ kɨmkɨmlok yom bien no nɨm eu indañgɨlɨñ. Siñgimek ama tɨpet no endɨ bɨmbi
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 eñgɨmɨk, “Ama ñalɨ manda no ñɨndɨñ eñguk, ‘Nak guma Anutulok it wiapi, sandap tɨpet gɨt no wolok gɨnañnan bɨndambo tɨmba kaitam mɨlalekak.’”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Wɨndɨñ eumbi, tapma amalok telak damanjɨ endɨ mɨlap ipi, Yesu nɨ-nandɨmbi eñguk, “Nɨtek? Mandalɨ gep youkamɨk wɨn biañgan ba juluñgan? Ba dɨk manda no tambane ewɨñdok tuop nɨm ba?” Endɨ wɨndɨñ eumbi,
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Yesulɨ yom nɨmnat, gan wandingan embi, manda tambon no nɨm nɨñguk. Tɨmbi telak damanjɨlɨ nɨñguk, “Anutu kuñgu molom endok dainan manda biañgan eumbi nandɨna: Mesia wɨn Anutulɨ nɨ-mulɨmbi, bɨ-nɨmektok een wɨn dɨk wakan ba? Dɨk Anutulok Nɨñañ sɨnɨk ba?”
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Eumbi nɨñguk, “Elañ wakan. Gan nak ñɨndɨñ sanba: gamanda sɨndɨ kanekalɨñ wɨn: Amalok Nɨñañ endɨ Anutu Gembɨ Molom endok kii dɨndɨmnan pipapi, kunum gɨnañ nanin mulukua plon pɨukak.” Yesulɨ en Anutulok tuop sɨnɨk wɨndɨñ eñgukta tɨmbi,
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 tapma amalok telak damanjɨ endɨ gɨnañ komba dɨumbi, kiupɨn blañganembi eñguk, “Endɨ Anutu nɨ-tɨke-pɨm yalilak yañ! Ama sɨlanin ñalɨ Anutu nɨ-suambatak wɨn sɨndɨ ip ka nandañ, wala tɨmbi ama nolɨ ama wolok kusei eu indauktok nombo nɨm tɨpɨkamɨñ.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Sɨndɨ enda nɨtek tɨñmɨlok nandañ?” Eumbi tambane nɨñgɨlɨñ, “Yomɨnla tɨmbi kɨmkɨmdok nandamɨñ.”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Wɨndɨñ eumbi, ama dɨwɨndɨ timan dai plon manjɨ iwɨt suambapi, kɨt ombɨmbi wɨkɨlɨñ, tɨmbi dɨwɨndɨ kɨt pɨndɨmdɨ wɨpi
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 nɨñgɨlɨñ, “Dɨk Mesia sɨnɨkta, plofet manda embi, wɨn nindɨ gwɨtak wɨn nɨnbɨ nandɨna!”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Yesu manda plon kɨmɨlɨñɨlɨmbi, Petlolɨ sañ jimba gɨnañ it pawan pipakuk. Pipalɨmbi, kena wembe nolɨ endoñ bɨmbi nɨñguk, “Dɨk bo Yesu Galili nanin endok sambat.”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Gan Petlolɨ ama gɨtɨk endok dausɨnan e-sembɨmbi nɨñguk, “Nak dɨk manda elañ wɨn nɨm nandɨlet.”
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Wɨndɨñ embi mɨlapi, sañ jimbalok yamanan ñaumbi, kena wembe nolɨ kañbi, wɨ pakɨlɨñ enda ñɨndɨñ enguk, “Ama ñɨn Yesu Nasalet nanin endok nol no.”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Eumbi, Petlolɨ nombo e-kɨmɨsembɨmbi eñguk, “Anutulok dainan biañgan elet. Nak ama wɨn en nɨm nandɨñmɨlet.”
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Nain nɨm ombataumbi, wolok ikɨlɨñdɨ Petloloñ bɨmbi nɨñgɨlɨñ, “Biañgan sɨnɨk, dɨk endok sambat. Mañga malaptɨ e-daklelak.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Eumbi, Petlolɨ manda kwambɨñgan embi, ñɨndɨñ enguk, “Biañgan sɨnɨk, nak en nɨm nandɨñmɨlet. Juluñgan eletta, Anutulɨ kɨndem nep tɨmbɨ kolawɨn.” Endɨ wɨndɨñ eu taleumbi, wolongan puputtɨ kɨtɨñguk. Kɨtɨumbi,
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Yesulɨ Petlo manda ñɨn nɨñguk wɨn nandɨ-sɨwɨkuk, “Puputtɨ gama nɨm kɨtɨñɨlɨmbi, dɨk nain tɨpet gɨt no ‘Nak en nɨm nandɨñmɨlet’ eutañ.” Wɨn nandɨ-sɨwɨpi, pawan pɨ ñambi, sɨmba gawat wopum tɨmbi kukuk.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.