Mateus 26
Nek Bible (NIF_WBT) vs NTLH
1 Yesulɨ manda wɨn gɨtɨk eu taleumbi, gwañgwañiila ñɨndɨñ enguk,
1 Quando Jesus acabou de ensinar essas coisas, disse aos discípulos:
2 “Sandap tɨpet tɨmbɨmbi, kamaikamai gwɨlatindaukak wɨn sɨndɨ nandɨ-taleañ. Nain wolonda Amalok Nɨñañ kanjɨkñiilok kɨsɨnan kɨmɨlɨmbi, kloñbat plon wɨlɨ kɨmbekak.”
2 — Vocês sabem que daqui a dois dias vai ser comemorada a
3 Yesulɨ wɨndɨñ eñɨlɨmbi, tapma ama biesɨ gɨt Juda ama biesɨ endɨ tapma amalok telak damanjɨ koi Kaiapas endok ilan kɨmɨn tɨmbi,
3 Os chefes dos sacerdotes e os líderes judeus se reuniram no palácio de Caifás, o Grande Sacerdote ,
4 Yesu telak gitak tɨkembi wɨlɨ kɨmbektok e-sambat tɨñgɨlɨñ.
4 e fizeram um plano para prender Jesus em segredo e matá-lo.
5 Tɨñɨpi, ñɨndɨñ pa eñgɨlɨñ, “Nɨndɨ gwɨlat gɨnañ wɨndɨñ nɨm tɨna. Nɨm kañbi, amatamdɨ nɨmbɨ-nandɨmbi, gimbɨt tɨm mik tɨ-nɨmnelɨñ.”
5 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
6 Yesulɨ Betani it kwelan ñambi, Saimon dama wanda kwambɨñ indañmɨñguk endok ilan ña pakuk.
6 — ausente —
7 Endɨ nanañ na-palɨñɨlɨmbi, tam nolɨ tuk mɨlɨñ kɨndem tuan wopum sɨnɨk wɨn tɨkem endoñ ña indambi, kumbam plon yalɨmukuk.
7 — ausente —
8 Gwañgwañiilɨ wɨn kañbi, gɨnañjɨ komba dɨumbi eñgɨlɨñ, “Tuk tuan wopum wandin nekta tɨmbɨ kolalak?
8 Ao verem aquilo, os discípulos ficaram zangados e disseram: — Que desperdício!
9 Nɨndɨ tuk wɨn kɨndem tualok kɨmɨtnamda, mɨnem walinin tɨkembi, ama pɨmbɨñesɨla emneñ.”
9 Esse perfume poderia ter sido vendido por uma fortuna, e o dinheiro, dado aos pobres.
10 Yesulɨ mandanjɨ nandɨ-daklembi enguk, “Tam ñala mɨlap nekta mañ? Endɨ nepek kɨndem sɨnɨk tɨ-namlak ee.
10 Mas Jesus, sabendo o que eles diziam, disse:
11 Ama pɨmbɨñesɨlɨ nain tuop sɨn gɨtañgan kunekalɨñ, gan natna sɨn gɨta nain tuop nɨm kuutat.
11 Pois os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não.
12 Tam ñalɨ tuk mɨlɨñnat i-namlak wɨn nak kɨmbambi nep kɨnditnekalɨñ wolok itañgan pɨñgɨpna tɨ-pañgɨpañgɨle tɨ-namlak.
12 O que ela fez foi perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
13 Nak biañgan sanba: amalɨ dembek dembek ñambi, Anutulok kaundɨkñelok plon gɨñgɨt manda kɨndem ñɨn kwet tuop enekalɨñ, wandɨñ endɨ tam ñalɨ nepek tɨ-namguk wolok kasat wakɨt tɨ-semumbi, tam ñɨn nandɨ-sɨwɨtnekalɨñ.”
13 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
14 Tɨmbi gwañgwa 12 endoññan nanin no koi Judas Iskaliot endɨ tapma ama biesɨloñ ñambi,
14 Então um dos doze discípulos, chamado Judas Iscariotes, foi falar com os chefes dos sacerdotes.
15 enɨ-nandɨmbi eñguk, “Tɨkap nak Yesu sɨndok kɨsɨnan kɨmɨletta, sɨndɨ nek namnelɨñ?” Eumbi, wolongan mɨnem kwandai satnin 30 mɨñgɨlɨñ.
15 Ele disse: — Quanto vocês me pagam para eu lhes entregar Jesus? E eles lhe pagaram trinta moedas de prata.
16 Mɨumbi, kusei kɨmɨpi, Yesu bola tɨñmektok nain kɨndem dawan indauktok wala kɨmɨt-nandɨ tɨñguk.
16 E daí em diante Judas ficou procurando uma oportunidade para entregar Jesus.
17 Plaua nanañ kɨmɨlɨ bendɨ nɨmnat nanalok gwɨlat kusei kɨmɨlɨmbi, gwañgwañiilɨ Yesuloñ bɨmbi nɨñgɨlɨñ, “Dɨk gwɨlattok nanañ delok tɨ-jumɨt tɨ-gamnambi nambep nandɨlañ?”
17 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , os discípulos chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da
18 Eumbi, Yesulɨ ama nolok koi embi enguk, “Jelusalem lombi, endoñ ñam ñɨndɨñ nɨnekalɨñ, ‘Nɨnɨndauttɨ dɨka ñɨndɨñ elak, nokok nainnalɨ indalak, wala tɨmbi nak gwañgwanai gɨta dɨkoñ ilan bɨmbi, gwɨlattok nanañ nanetamɨñ.’”
18 Ele respondeu:
19 Tɨmbi gwañgwalɨ Yesulɨ eñguk wolok tuop tɨmbi, gwɨlattok nanañ tuk tɨ-jumɨkɨlɨñ.
19 Os discípulos fizeram como Jesus havia mandado e prepararam o jantar da Páscoa.
20 Kwet kɨlɨm eumbi, Yesu gɨt gwañgwañii 12 endɨ nanañ nanepi pi pakɨlɨñ.
20 Quando anoiteceu, Jesus e os doze discípulos sentaram para comer.
21 Nanañ na-palɨmbi Yesulɨ enguk, “Nak biañgan sɨnɨk sanba: sɨndoñ nanin nolɨ kanjɨknailok kɨsɨnan napɨletak.”
21 Durante o jantar Jesus disse:
22 Wɨndɨñ eu nandɨmbi, gɨnañjɨ kola sɨnɨk taumbi, kusei kɨmɨpi, noñgan noñganlɨ Yesu nɨ-nandɨmbi eñgɨlɨñ, “Wopum, nakta nɨm bek?”
22 Eles ficaram muito tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu; está?
23 Eumbi tambane enguk, “Ama no nakɨta yakayakan nanañ tɨkendepi, kɨtnet jawañ gɨnañ kot-suakamɨk endɨ napɨletak.
23 Jesus respondeu:
24 Amalok Nɨñañdɨ Anutulok mandalɨ telak nɨtek kɨmbektok elak wɨndɨñgan kɨmbekak. Gan ama nin en bola tɨñmetak endɨ blangandok. Anutu en mek kaukak. Meñdɨ nɨm apmɨumda, wɨn kɨndem dañmek.”
24 Pois o
25 Eumbi, bola tɨndɨ ama Judaslɨ Yesu nɨ-nandɨmbi eñguk, “Nɨnɨndaut, nakta nɨm bek?” Eumbi nɨñguk, “Dɨtna elañ wɨndɨñgan.”
25 Então Judas, o traidor, perguntou: — Mestre, o senhor não está achando que sou eu; está? Jesus respondeu:
26 Nanañ na-palɨñɨlɨmbi, Yesulɨ plaua nanañ no tɨkembi, Anutula weñmɨmbi ombɨm gwañgwañiila plaua wɨn embi enguk, “Sɨndɨ tɨke nambɨt. Ñɨn nokoñ pɨñgɨpna.” Nambɨmbi,
26 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
27 wain wɨtna no tɨkembi, Anutu weñmɨmbi, wain wɨn embi enguk, “Sɨndɨ gɨtɨkkandɨ ñɨn nambɨt.
27 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, dizendo:
28 Wain tuk ñɨn nokoñ wekatna. Amatam asup endok yomjɨ bi-sem-bi-semlok nak wɨn lamɨt-semlet. Toptop ñɨn Anutulɨ amatamñii gɨt tɨlak wɨn wekatnalɨ tɨmbɨ kwambɨñ dalak.
28 porque isto é o meu sangue, que é derramado em favor de muitos para o perdão dos pecados, o sangue que garante a
29 Nak ñɨndɨñ sanba: nak wain tuk kwelan ñolok nombo nɨm nambetat. Nɨm sɨnɨk. Pakapmek Bepnalok kunum nɨlɨnɨlɨn gɨnañ nak wain tuk wɨn komblin sɨn gɨta yakayakan nanekamɨñ.”
29 Eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
30 Tɨmbi Yesu gɨt gwañgwañii endɨ kap no tiñgɨlɨñ. Tiu taleumbi, walinin pɨ ñambi, Oliv kwet jañgɨnnan lonepi ñañgɨlɨñ.
30 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
31 Ñañɨlɨmbi, Yesulɨ gwañgwañii enguk, “Anutulok manda no ñɨndɨñ youyoulɨn patak, ‘Nak sipsip ka-dɨkñe ama wɨlambi, kɨkesɨmɨn gɨnañ kuañ endɨ papusenenekalɨñ.’ Nepek inda-nametakta tɨmbi manda wolok tuop sɨndɨ gɨtɨk tim ñolondañgan nanandɨ-kɨlɨktɨnjɨ pi pɨutak.
31 E Jesus disse aos discípulos:
32 Gan Anutulɨ nak kɨmnan nanin nepmɨum mɨlatmek, nak dama Galili kwelan ñawambi, sɨndɨ siñgi bɨ nambɨnekalɨñ.”
32 Mas, depois que eu ressuscitar, irei adiante de vocês para a Galileia.
33 Eumbi, Petlolɨ tambane nɨñguk, “Nepek inda-gametakta tɨmbi dɨwɨndɨ nanandɨ-kɨlɨktɨnjɨ pi pɨumbi gambinetañ bek, gan nakta nɨm sɨnɨk.”
33 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem.
34 Eumbi nɨñguk, “Nak biañgan ganlet: man tim ñolok gɨnañnangan puputtɨ gama nɨm kɨtɨñɨlɨmbi, dɨk nain tɨpet gɨt no ‘En nɨm nandɨñmɨlet’ wɨndɨñ eutañ.”
34 Mas Jesus lhe disse:
35 Tɨmbi Petlolɨ nɨñguk, “Tɨkap endɨ dɨkɨta nɨtnɨttok nanɨ-nandɨnelɨñda, ‘Nak nɨm nandɨñmɨlet’ wɨndɨñ nɨm eutet. Nɨm sɨnɨk.” Tɨmbi gwañgwa dɨwɨn gɨtɨk endɨ bo wɨndɨñgan e-taleñgɨlɨñ.
35 Pedro respondeu: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
36 Tɨmbi Yesulɨ gwañgwañii gɨt kwet no koi Getsemane wandɨñ ñañguk. Ña tombi, ñɨndɨñ enguk, “Sɨndɨ ñolok pi palɨt, tɨmbi nak dakdan ñambi, nɨmolo tɨmbetet.”
36 Jesus foi com os discípulos para um lugar chamado Getsêmani e lhes disse:
37 Wɨndɨñ embi, Petlo gɨta Sebedilok nɨñañiit tɨpet yanañgɨpi ñañguk. Ñañɨpi, walen kolaumbi, gɨnan mɨlataum
37 Então Jesus foi, levando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
38 enguk, “Walena kola sɨnɨk taumbi, kɨmbepi nandɨlet. Sɨndɨ nakɨta ñɨñgan kaik palɨt.”
38 e disse a eles:
39 Eñɨpi, lakat ñaña embi, gapok pɨmbi, nɨmolo ñɨndɨñ tɨñguk, “Ambep, tɨkap dɨk tuopta, nandɨ-nambi, mɨlap ñɨn napma tɨke. Gan dɨk dɨtnalok nanandɨñgañgot kɨmɨt-kle, nokoñ nɨm.”
39 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e orou:
40 Nɨmolo tɨ-talembi, gwañgwañii tɨpet gɨt no endoñ undane ñambi, yambum endɨ dou-palɨmbi, Petlo ñɨndɨñ nɨ-nandɨñguk, “Nɨtekta tɨmbi, sɨndɨ nain duman ñɨn nakɨta kaik patnelɨñdok tuop nɨm?
40 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
41 Sɨndɨ kaik papi, nɨmolo tɨ-palɨt. Nɨm kañbi, tɨ-kuyuk inda-samumbi pi pɨnelɨñ. Biañganak. Gɨnañjɨlɨ kundit kɨndem tɨndɨlok nandɨlak, gan pɨñgɨpsɨlɨ mɨlatalak.”
41 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
42 Wɨndɨñ embi, nombo ñam nɨmolo ñɨndɨñ tɨñguk, “Bepna. Mɨlap ñɨn napma kleuktok telal no nɨm patakta, nak mɨlap wɨn bemettok nandɨlañ, wɨndɨñgan inda-namen.” Nɨmolo tɨ-talembi,
42 Pela segunda vez Jesus foi e orou, dizendo:
43 nombo undane gwañgwañiiloñ ña yambɨñguk wɨn: dausɨ mɨlataumbi dou-pakɨlɨñ. Wɨndɨñ yambɨmbi,
43 Ele voltou de novo e encontrou os discípulos dormindo. Eles estavam com sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos.
44 bɨndambo yambim ñambi, nɨmolo dama tɨñguk wakangot nombo tɨmbɨmbi, nain tɨpet gɨt no tɨñguk.
44 Jesus tornou a sair de perto deles e orou pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Tɨmbi nombo undane ñam yambum dou-palɨmbi, ñɨndɨñ enguk, “Sɨndɨ gamañgot doumbi, pat-nandɨ tɨ-pakañ ba? Yakñesɨ. Amalok Nɨñañ bola tɨñmumbi, yom amalok kɨsɨnan pɨuktok nain inda-talelak.
45 Então voltou até onde os discípulos estavam e perguntou:
46 Mɨlalɨmbi ñana. Da kawɨt: ama bola tɨ-namnamlok ip ñasɨñgan bɨlak.”
46 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
47 Yesulɨ wɨndɨñ eñɨlɨmbi, gwañgwañii 12 endoññan nanin ama no koi Judas endɨ bɨñguk. Tɨmbi tapma ama biesɨ ba Juda ama biesɨ endɨ ama kɨmɨn wopum no en-mulɨmbi, endɨ kakit ba dimbanjɨ epmbi, Judas gɨta bɨñgɨlɨñ.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma grande multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes e pelos líderes judeus.
48 Endɨ gama nɨm bɨñɨlɨmbi, bola tɨndɨ ama walɨ kundit no daut semepi ñɨndɨñ enguk, “Ama nak nandɨ-koñgom tɨ-ñɨmbi weñmetetwɨn ama sɨndɨ lonjɨañ en wakan. En tɨkenekalɨñ!”
48 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam o homem que eu beijar, pois é ele.”
49 Judaslɨ bɨ tombi, wolongan Yesuloñ bɨmbi, “Nɨnɨndaut, we gamlet!” nɨmbi, nandɨ-koñgom tɨ-ñɨm weñmɨñguk.
49 Judas foi até perto de Jesus e disse: — Mestre, que a paz esteja com o senhor! E o beijou.
50 Tɨmbɨmbi Yesulɨ nɨñguk, “Notna, nek tɨmbeñdok nandɨlañ wɨn platik tɨ.”Eumbi, amalɨ Yesuloñ bɨm kɨsɨ kot-suapi tɨkembi, tɨke-kwambɨñ dañgɨlɨñ.
50 Jesus respondeu: Então eles chegaram, prenderam Jesus e o amarraram.
51 Wolongan ama Yesu gɨt pakɨlɨñ endoññan nanin nolɨ kakil ombap tiañembi, tapma amalok telak damanjɨ endok kena gwañgwa sɨlanin nolok pawan wɨlalɨm dɨkñe pɨñguk.
51 Mas um dos que estavam ali com Jesus tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
52 Wɨndɨñ tɨmbɨmbi, Yesulɨ nɨñguk, “No en kakittɨ mik tɨlakta, en bo kakittɨ wɨlɨ kɨmbekak, wala tɨmbi kakitka il gɨnañ kɨmɨlɨ ñawɨn.
52 Aí Jesus disse:
53 Nak guma Bepna kɨtɨñmambi, wolongan añelo kunakunatsɨ nɨmnat endɨ nep tɨmbɨ platanelɨñdok en-mulek wɨn dɨk nɨm nandɨlañ ba?
53 Você não sabe que, se eu pedisse ajuda ao meu Pai, ele me mandaria agora mesmo doze exércitos de anjos?
54 Gan wɨndɨñ indaukta, nepek gɨtɨk Anutulok mandalɨ natnala inda-namektok elak walɨ bien nɨm indawɨk.”
54 Mas, nesse caso, como poderia se cumprir aquilo que as
55 Tɨmbi Yesulɨ yousɨmbi, ama kɨmɨn en tɨkenepi bɨñgɨlɨñ enda ñɨndɨñ enguk, “Nɨtek tɨmbi sɨndɨ kakit ba dimba mepi nepnepi bañ? Nak ama piñpiñen no ba? Sandap tuop nak tapma it sañ jimba gɨnañ pipapi, amatam enɨ-daut tɨ-sem tɨmbambi, sɨndɨ nɨm nepgɨlɨñ.
55 Depois Jesus disse para aquela gente:
56 Gan plofet amalɨ manda youkɨlɨñ wolok bien indauktok nepek gɨtɨk ñɨn inda-talelak.” Tɨmbi gwañgwañii gɨtɨktɨ Yesu bimbi, pi ña-tɨlɨñgɨlɨñ.
56 Mas tudo isso está acontecendo para se cumprir o que os Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
57 Tɨmbi ama Yesu tɨkeñgɨlɨñ endɨ en nañgɨpi, tapma ama telak damanjɨ Kaiapas endok ilnan ñañgɨlɨñ. (It wolok gɨnañ endɨkñe manda nandɨ-tale ama gɨt Juda ama biesɨ endɨ kɨmɨn tɨ-pakɨlɨñ.)
57 Os homens que prenderam Jesus o levaram até a casa do Grande Sacerdote Caifás, onde estavam reunidos alguns mestres da Lei e alguns líderes judeus.
58 Ñañɨlɨmbi, Petlolɨ siñgi kandañ giñgiñgan ep kle ñambi, tapma ama telak damanjɨ endok it sañ jimba gɨnañ loñgɨlɨñ wolok ñambi loñguk. Lombi, Yesu nek indañmetak wɨn kaup nandɨmbi, mik ama gɨta pi pakuk.
58 Pedro seguiu Jesus de longe até o pátio da casa do Grande Sacerdote. Entrou e sentou-se com os guardas para ver como aquilo ia terminar.
59 Tapma ama biesɨ gɨt Juda ama biesɨ dɨwɨn endɨ gɨtɨktɨ Yesu wɨlɨ kɨmnelɨñdok nandɨñgɨlɨñda tɨmbi, ama nindɨ Yesulok siñgin joñgo simbi, kusei juluñgan eu indauktok yolonjɨñgɨlɨñ.
59 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando alguma acusação falsa contra Jesus a fim de o condenar à morte.
60 Tɨmbi ama asup endɨ bɨmbi, manda juluñgan embi youkɨlɨñ, gan endɨ wɨlɨ kɨmkɨmlok yom bien no nɨm eu indañgɨlɨñ. Siñgimek ama tɨpet no endɨ bɨmbi
60 Mas não puderam encontrar nada contra ele, embora muitos se levantassem para dizer mentiras a respeito dele. Afinal dois homens se apresentaram
61 eñgɨmɨk, “Ama ñalɨ manda no ñɨndɨñ eñguk, ‘Nak guma Anutulok it wiapi, sandap tɨpet gɨt no wolok gɨnañnan bɨndambo tɨmba kaitam mɨlalekak.’”
61 e disseram: — Este homem afirmou: “Eu posso destruir o Templo de Deus e construí-lo de novo em três dias.”
62 Wɨndɨñ eumbi, tapma amalok telak damanjɨ endɨ mɨlap ipi, Yesu nɨ-nandɨmbi eñguk, “Nɨtek? Mandalɨ gep youkamɨk wɨn biañgan ba juluñgan? Ba dɨk manda no tambane ewɨñdok tuop nɨm ba?” Endɨ wɨndɨñ eumbi,
62 Aí o Grande Sacerdote se levantou e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender desta acusação?
63 Yesulɨ yom nɨmnat, gan wandingan embi, manda tambon no nɨm nɨñguk. Tɨmbi telak damanjɨlɨ nɨñguk, “Anutu kuñgu molom endok dainan manda biañgan eumbi nandɨna: Mesia wɨn Anutulɨ nɨ-mulɨmbi, bɨ-nɨmektok een wɨn dɨk wakan ba? Dɨk Anutulok Nɨñañ sɨnɨk ba?”
63 Mas Jesus ficou calado. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Em nome do Deus vivo, eu exijo que você diga para nós: você é o
64 Eumbi nɨñguk, “Elañ wakan. Gan nak ñɨndɨñ sanba: gamanda sɨndɨ kanekalɨñ wɨn: Amalok Nɨñañ endɨ Anutu Gembɨ Molom endok kii dɨndɨmnan pipapi, kunum gɨnañ nanin mulukua plon pɨukak.” Yesulɨ en Anutulok tuop sɨnɨk wɨndɨñ eñgukta tɨmbi,
64 Jesus respondeu:
65 tapma amalok telak damanjɨ endɨ gɨnañ komba dɨumbi, kiupɨn blañganembi eñguk, “Endɨ Anutu nɨ-tɨke-pɨm yalilak yañ! Ama sɨlanin ñalɨ Anutu nɨ-suambatak wɨn sɨndɨ ip ka nandañ, wala tɨmbi ama nolɨ ama wolok kusei eu indauktok nombo nɨm tɨpɨkamɨñ.
65 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Ele
66 Sɨndɨ enda nɨtek tɨñmɨlok nandañ?” Eumbi tambane nɨñgɨlɨñ, “Yomɨnla tɨmbi kɨmkɨmdok nandamɨñ.”
66 Então, o que resolvem? Eles responderam: — Ele é culpado e deve morrer!
67 Wɨndɨñ eumbi, ama dɨwɨndɨ timan dai plon manjɨ iwɨt suambapi, kɨt ombɨmbi wɨkɨlɨñ, tɨmbi dɨwɨndɨ kɨt pɨndɨmdɨ wɨpi
67 Em seguida cuspiram no rosto de Jesus e deram bofetadas nele. E os que batiam nele
68 nɨñgɨlɨñ, “Dɨk Mesia sɨnɨkta, plofet manda embi, wɨn nindɨ gwɨtak wɨn nɨnbɨ nandɨna!”
68 diziam: — Ei, Messias, adivinhe para nós quem foi que bateu em você!
69 Yesu manda plon kɨmɨlɨñɨlɨmbi, Petlolɨ sañ jimba gɨnañ it pawan pipakuk. Pipalɨmbi, kena wembe nolɨ endoñ bɨmbi nɨñguk, “Dɨk bo Yesu Galili nanin endok sambat.”
69 Pedro estava sentado lá fora no pátio, quando uma das empregadas chegou perto dele e disse: — Você também estava com Jesus da Galileia.
70 Gan Petlolɨ ama gɨtɨk endok dausɨnan e-sembɨmbi nɨñguk, “Nak dɨk manda elañ wɨn nɨm nandɨlet.”
70 Mas ele negou diante de todos, dizendo: — Eu não sei do que é que você está falando.
71 Wɨndɨñ embi mɨlapi, sañ jimbalok yamanan ñaumbi, kena wembe nolɨ kañbi, wɨ pakɨlɨñ enda ñɨndɨñ enguk, “Ama ñɨn Yesu Nasalet nanin endok nol no.”
71 Depois foi para a entrada do pátio. Outra empregada o viu e disse às pessoas que estavam ali: — Ele estava com Jesus de Nazaré.
72 Eumbi, Petlolɨ nombo e-kɨmɨsembɨmbi eñguk, “Anutulok dainan biañgan elet. Nak ama wɨn en nɨm nandɨñmɨlet.”
72 Pedro negou outra vez, respondendo: — Juro que não conheço esse homem!
73 Nain nɨm ombataumbi, wolok ikɨlɨñdɨ Petloloñ bɨmbi nɨñgɨlɨñ, “Biañgan sɨnɨk, dɨk endok sambat. Mañga malaptɨ e-daklelak.”
73 Pouco depois, os que estavam ali chegaram perto de Pedro e disseram: — O seu modo de falar mostra que, de fato, você também é um deles.
74 Eumbi, Petlolɨ manda kwambɨñgan embi, ñɨndɨñ enguk, “Biañgan sɨnɨk, nak en nɨm nandɨñmɨlet. Juluñgan eletta, Anutulɨ kɨndem nep tɨmbɨ kolawɨn.” Endɨ wɨndɨñ eu taleumbi, wolongan puputtɨ kɨtɨñguk. Kɨtɨumbi,
74 Então Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade! Naquele instante o galo cantou,
75 Yesulɨ Petlo manda ñɨn nɨñguk wɨn nandɨ-sɨwɨkuk, “Puputtɨ gama nɨm kɨtɨñɨlɨmbi, dɨk nain tɨpet gɨt no ‘Nak en nɨm nandɨñmɨlet’ eutañ.” Wɨn nandɨ-sɨwɨpi, pawan pɨ ñambi, sɨmba gawat wopum tɨmbi kukuk.
75 e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.