Lucas 18
Nek Bible (NIF_WBT) vs NTLH
1 Tɨmbi gwañgwañiilɨ nain tuop nɨmolo tɨmbi gɨñgɨnembi, nɨm nandɨ-mɨlatanelɨñdok Yesulɨ eyout manda no ñɨndɨñ enbi
1 Jesus contou a seguinte parábola , mostrando aos discípulos que deviam orar sempre e nunca desanimar:
2 eñguk, “It kwet nolok manda kandan ama no kuñguk. Endɨ amala nɨm nandɨ-semlɨñguk, ba Yambatta bo giñgiñgan nɨm tɨ-ñɨmlɨñguk.
2 — Em certa cidade havia um juiz que não
3 Tɨmbi it kwet wolok tam kanjak no kuñguk endɨ manda kandanloñ nain nain bɨmbi, ñɨndɨñ nɨlɨñguk, ‘Dɨk nandɨ-nambi, kanjɨkna nɨ-gɨñgɨneumbi, tambonna endok kandañ patak wɨn ombɨ-namekak.’
3 Nessa cidade morava uma viúva que sempre o procurava para pedir justiça, dizendo: “Ajude-me e julgue o meu caso contra o meu adversário!”
4 Wɨndɨñ eumbi, kandanlɨ nandɨ-kɨmnembi kulɨñguk. Kukapi, siñgimek enla ñɨndɨñ eñguk, ‘Nak ama nɨm nandɨ-semlet, ba Yambatta bo giñgiñgan nɨm tɨ-ñɨmlet.
4 — Durante muito tempo o juiz não quis julgar o caso da viúva, mas afinal pensou assim: “É verdade que eu não temo a Deus e também não respeito ninguém.
5 Gan wandingan embi, tam kanjak ñalɨ nain nain mɨlap ñɨn pa namlakta tɨmbi nak joñgo tɨke-kɨmɨlambi, tambon kak tɨkeukak. Nɨm kañbi, nain tuop gɨñgɨne bɨumbi jɨklotaut.’”
5 Porém, como esta viúva continua me aborrecendo, vou dar a sentença a favor dela. Se eu não fizer isso, ela não vai parar de vir me amolar até acabar comigo.”
6 Wopumdɨ eyout manda wɨndɨñ tɨ-sembi, gwañgwañiila enguk, “Sɨndɨ kandan ama kelamdɨ nek eñguk wɨn nandañ ba? Endɨ tam gɨñgɨnen wɨn tɨke-kɨmɨlepi eñguk.
6 E o Senhor continuou:
7 Tɨmbi Yambattɨ amatam enlok ep kasɨleñguk wɨn nek tɨ-semekak? Endɨ gɨñgɨtñiilɨ tim sandap kɨtɨ-ñɨmañ wɨn nain ombapgan nandɨ-kɨmnembi, nɨm ep kɨmɨlek ba? Nɨm ya.
7 Será, então, que Deus não vai fazer justiça a favor do seu próprio povo, que grita por socorro dia e noite? Será que ele vai demorar para ajudá-lo?
8 Nak ñɨndɨñ sanlet: nain nɨm ombataumbi, platik sɨnɨk ep kɨmɨlekak. Gan nak Ama Sɨsɨnɨktɨ bɨ tommek, nak wolonda amatam nanandɨ-kɨlɨktɨnjɨat dɨwɨn kwelan ep tɨmba indanekalɨñ ba nɨm?”
8 Eu afirmo a vocês que ele julgará a favor do seu povo e fará isso bem depressa. Mas, quando o
9 Tɨmbi Yesulɨ yousɨmbi, eyout manda no eñguk, wɨn ama endɨ dɨndɨm wɨndɨñ nandɨ-kwambɨñ dambi, dɨwɨnda nandum pɨmbɨñen tɨlak ama wandisɨ wala ñɨndɨñ enguk,
9 Jesus também contou esta parábola para os que achavam que eram muito bons e desprezavam os outros:
10 “Nain nola ama tɨpet, wɨn Falisi ama no, tɨmbi takis epep ama no, endɨ nɨmolo tɨndepi tapma it gɨnañ loñgɨmɨk.
10 — Dois homens foram ao Templo para orar. Um era
11 Falisi ama endɨ lom ipi, gɨnan gɨnañ enla ñɨndɨñ nɨmolo tɨmbi eñguk, ‘Yambat. Ama dɨwɨn gɨtɨk endɨ mɨnem tiatia telak juluñgan kɨmɨt-kleañ, ba kundit kelam tañ, ba telak joñgo pa kuañ. Gan nak endɨ wandin nɨm, ba takis epep ama da patak en wandin bo nɨm, wala tɨmbi sɨmba kɨndemda manda ganlet.
11 O fariseu ficou de pé e orou sozinho, assim: “Ó Deus, eu te agradeço porque não sou avarento, nem desonesto, nem imoral como as outras pessoas. Agradeço-te também porque não sou como este cobrador de impostos.
12 Sande noñgan gɨnañ nak sandap tɨpet endɨkñe manda klembi, nanañ gɨtɨk kɨmɨsipbi patet, ba nepenepek gɨtɨk epmɨlet wɨn kɨt tambon tambon tambɨpi, noñgan wɨn dɨkok pa gamlet.’
12 Jejuo duas vezes por semana e te dou a décima parte de tudo o que ganho.”
13 Gan takis epep ama endɨ mayañgan sɨnɨk ipi, kunum gɨnañ deium lolola mɨsɨmbi, yomɨnlok sɨmba gawat tɨñɨpi, kuañ wɨpi, ñɨndɨñ nɨñguk, ‘Yambat. Nak ama yomat, dɨk mamasa tɨ-namɨñ.’”
13 — Mas o cobrador de impostos ficou de longe e nem levantava o rosto para o céu. Batia no peito e dizia: “Ó Deus, tem pena de mim, pois sou pecador!”
14 Yesulɨ eyout manda wɨn tɨ-sem-talembi enguk, “Nak ñɨndɨñ sanlet: ama ñalɨ Yambattok dainan dɨndɨm indambi, ilnan ñañguk, Falisi ama endɨla nɨm. Neta, ama gɨtɨk nɨsɨlok kosɨ gɨñgɨt tɨke-loañda Yambattɨ ep tɨke-pɨlak, gan no en kayombɨnelakta en Yambattɨ tɨke-lolak.”
14 E Jesus terminou, dizendo:
15 Tɨmbi amatamdɨ Yesulɨ ñakñak bo ep kauptok nandɨmbi, endoñ yanañgɨpi bɨñgɨlɨñ. Bɨumbi, gwañgwañiilɨ yambɨmbi enombɨmbi enɨ-kɨmɨsip tɨ-semgɨlɨñ,
15 Depois disso, algumas pessoas levaram as suas crianças a Jesus para que ele as abençoasse, mas os discípulos viram isso e repreenderam aquelas pessoas.
16 gan Yesulɨ kɨtɨ-semum bɨumbi, gwañgwañiila enbi eñguk, “Wɨn ama ñandisɨ ñala wakan Yambattɨ enlok gɨñgɨtñii yambɨ-dɨkñelak, wala tɨmbi gwañgwa bɨsat yambiumbi nokoñ bɨwɨt. Telak masip nɨm tɨ-semnelɨñ.
16 Então Jesus chamou as crianças para perto de si e disse:
17 Nak biañgan sanlet: no en Yambattok kapmainan gwañgwa bɨsat nomɨk nɨm kuup nandɨlakta, endɨ endok gɨñgɨt nɨm indaukak. Nɨm sɨnɨk.”
17 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem não receber o Reino de Deus como uma criança nunca entrará nele.
18 Tɨmbi Judalok telak dama nolɨ Yesula ñɨndɨñ nɨñguk, “Endaut kɨndem, nak kuñgu taletalen nɨmnat kasɨleuttok ep tɨndɨn nɨtek kleut?”
18 Certo líder judeu perguntou a Jesus: — Bom Mestre, o que devo fazer para conseguir a vida eterna?
19 Eumbi nɨñguk, “Nekta naka kɨndem nanlañ? Yambat en noñganlɨñgot kɨndem sɨnɨk.
19 Jesus respondeu:
20 Dɨk endɨkñe manda ip nandɨ-talelañ: dɨk ama nolok tamɨn gɨta joñgo nɨm kundekamɨk, dɨk ama wɨlɨ kɨm nɨm tɨmbekañ, ba kumbu nɨm tɨmbekañ, ba ama nolok siñgin joñgo nɨm siukañ, tɨmbi meñga bekala giñgiñgan tɨ-sem-ta-kuukañ.”
20 Você conhece os mandamentos: “Não cometa adultério, não mate, não roube, não dê falso testemunho contra ninguém, respeite o seu pai e a sua mãe.”
21 Wɨndɨñ eumbi nɨñguk, “Manda elañ wɨn gɨtɨk nak ikan tip plongan kusei kɨmɨpi, tañgonem tɨ-ta-bɨlet.”
21 O homem respondeu: — Desde criança eu tenho obedecido a todos esses mandamentos.
22 Yesulɨ manda wɨn nandɨmbi, ñɨndɨñ nɨñguk, “Kɨndem, gan nepek noñgangot gama tɨmbeñdok patak wɨn ñɨndɨñ: dɨk nepenepek gɨtɨk pakamlak wɨn tualok kɨmɨlɨm tua-taleumbi, mɨnem wɨn danbi, ama pɨmbɨñesɨla emekañ. Wɨndɨñ tɨmbeñda, tambon tuañga wopum kunum gɨnañ pakamekak. Ale, wɨndɨñ tɨmbɨ taleumbi, bɨm nak nep kle-kuukañ.”
22 Quando Jesus ouviu isso, disse:
23 Wɨndɨñ eu nandɨmbi, mɨnem kwɨlɨkwɨlɨn asup sɨnɨk palmɨñgukta tɨmbi gɨnan mɨlatañguk.
23 Quando o homem ouviu isso, ficou muito triste, pois era riquíssimo.
24 Yesulɨ wɨn kañbi enguk, “Ama mɨnem kwɨlɨkwɨlɨnjɨat Yambattok gɨñgɨt indanelɨñdok nandañ endɨ gliñgliñnat.
24 Vendo a tristeza dele, Jesus disse:
25 Kamel nolɨ lɨk bemdok gɨnañ mɨnam wolok ña tombep nandumda endɨ gliñgliñ tɨmbek. Gan ama kwɨlɨkwɨlɨ wopumnat nolɨ Yambattok gɨñgɨt indambi, endok kapmainan kuup nandɨlakta endɨ gliñgliñ wopum sɨnɨk tɨmbek.”
25 É mais difícil um rico entrar no Reino de Deus do que um camelo passar pelo fundo de uma agulha.
26 Wɨndɨñ eumbi, manda nandɨñgɨlɨñ endɨ ñɨndɨñ eñgɨlɨñ, “Ei, tɨkap wɨndɨñda, ama nolɨ kuñgu taletalen nɨmnat kasɨleuptok tuop no nɨm patak!”
26 Os que ouviram isso perguntaram: — Então, quem é que pode se salvar?
27 Tɨmbi Yesulɨ enguk, “Nepek no amalɨ tɨmbektok tuop nɨm wɨn Yambattɨ tuop tɨ-talewɨk.”
27 Jesus respondeu:
28 Tɨmbi Petlolɨ nɨñguk, “Nɨndok kandañ bo nɨtek? Nɨndɨ nepenepet ba gɨñgɨtnii gɨtɨk pat-nɨmañ wɨn yambi-talembi, dɨk gep kle-kuamɨñ wɨn!”
28 Aí Pedro disse: — Veja! Nós deixamos a nossa família e seguimos o senhor.
29 Eumbi enguk, “Nak biañgan sɨnɨk sanba nandɨwɨt: ama gɨtɨk Yambattok gɨñgɨt indam kunelɨñdok isɨ ba tamjii ba dasɨ kwayañjii ba menjɨ bepsɨ ba gwañgwanjɨ bɨsat yambi-taleañ endok kandañ wɨn ñɨndɨñ:
29 Jesus respondeu:
30 endɨ gɨñgɨtsii yambiñgɨlɨñ wolok kɨnjan kwelangan yousɨ-semum kasɨlenekalɨñ, tɨmbi gɨñgɨtsii komblin walɨ gɨñgɨtsii damanin wɨn yapma klelak. Tɨmbi nain gamañda indaukaknan endɨ kuñgu taletalen nɨmnat kasɨlenekalɨñ.”
30 receberá ainda nesta vida muito mais e, no futuro, receberá a vida eterna.
31 Yesulɨ gwañgwañii 12 walɨ nɨsɨñgan patnelɨñdok yanañgɨpi, ñɨndɨñ enguk, “Nandañ: nɨndɨ Jelusalem ñaneñdok ñamɨñ, tɨmbi wolok plofet amalɨ Ama Sɨsɨnɨk nokok plon manda gɨtɨk youyoulɨn wolok tuopkan indaukak.
31 Jesus levou os doze discípulos para um lado e disse:
32 Juda amalɨ ama sambat nolok kɨsɨnan napɨlɨmbi, endɨ nanɨ-lakalaka embi, kolan tɨ-nambi, iwɨttɨ nep suambi,
32 Ele será entregue aos não judeus, e estes vão zombar dele, insultá-lo, cuspir nele
33 kolan sɨnɨk nep waipbi, nulɨm kɨmbetat. Tɨmbi maim tɨpet gɨt no ñaumbi, bɨndambo kɨmnan nanin kaitambi mɨlaletat.”
33 e bater nele; e depois o matarão. Mas no terceiro dia ele ressuscitará.
34 Yesulɨ wɨndɨñ eñguk, gan gwañgwañiilɨ nek inda-ñɨmekak wɨn nɨm nandɨ-dakleñgɨlɨñ. Manda wolok kusei kɨmɨsembɨ-semum pakukta tɨmbi endɨ wɨn nɨm nandɨ-kɨliñ eñgɨlɨñ.
34 Os discípulos não entenderam nada do que Jesus disse. O que essas palavras queriam dizer estava escondido deles, e eles não sabiam do que Jesus estava falando.
35 Yesulɨ Jeliko it kwet tɨmbɨ dumalaumbi, ama dai sisipmɨn no telak pawan pipapi, kɨtɨnat tɨ pakuk.
35 Jesus já estava chegando perto da cidade de Jericó. Acontece que um cego estava sentado na beira do caminho, pedindo esmola.
36 Papi, amatam asup makleum nandɨmbi, enɨ-nandɨmbi eñguk, “Ñɨn nek tañ?”
36 Quando ouviu a multidão passando, ele perguntou o que era aquilo.
37 Eumbi nɨñgɨlɨñ, “Yesu Nasalet nanin endɨ bɨlak.” Wɨndɨñ eumbi
37 — É Jesus de Nazaré que está passando! — responderam.
38 kɨtɨ-ñɨmɨmbi eñguk, “Yesu, Devittok Komblin, dɨk naka gɨnañ busuk tɨ-namɨñ!” Wɨndɨñ kɨtɨumbi,
38 Aí o cego começou a gritar: — Jesus,
39 telak dama tɨñgɨlɨñdɨ nɨ-ñombɨmbi eñgɨlɨñ, “Ei, gitak pat!”, gan ama walɨ wopumgan kɨtɨmbi eñguk, “Devittok Komblin-o, dɨk naka gɨnañ busuk tɨ-namɨñ!”
39 As pessoas que iam na frente o repreenderam e mandaram que ele calasse a boca. Mas ele gritava ainda mais: — Filho de Davi, tenha pena de mim!
40 Tɨmbi Yesulɨ wɨñgan bɨ ipi, ama wɨn nañgɨpi endoñ bɨnelɨñdok eumbi, nañgɨp ñasɨñgan bɨumbi nɨ-nandɨmbi eñguk,
40 Jesus parou e mandou que trouxessem o cego. Quando ele chegou perto, Jesus perguntou:
41 “Nak nek tɨ-gamettok nandɨlañ?” Eumbi nɨñguk, “Wopum, nak bɨndambo daut deiuptok nandɨlet.”
41 — O que é que você quer que eu faça? — Senhor, eu quero ver de novo! — respondeu ele.
42 Wɨndɨñ eumbi, Yesulɨ nɨñguk, “Wɨndɨñda bɨndambo dei! Nanandɨ-kɨlɨktɨñgalɨ gep tɨmbɨ kɨndem dalañ.”
42 Então Jesus disse:
43 Wɨndɨñ eumbi, wolongan dai tombɨm deimbi, Yesu klembi, Yambatta kot gɨñgɨt mɨñguk. Tɨmbi amatamdɨ kundit wɨn kañgɨlɨñ endɨ bo Yambat nɨ-ta-lo tɨñgɨlɨ ñ.
43 No mesmo instante o homem começou a ver e, dando glória a Deus, foi seguindo Jesus. E todos os que viram isso começaram a louvar a Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.