Lucas 16
Nek Bible (NIF_WBT) vs NTLH
1 Tɨmbi Yesulɨ gwañgwañiila eyout manda no ñɨndɨñ enguk, “Ama kwɨlɨkwɨlɨ wopummat nolɨ mɨnem kwɨlɨkwɨlɨ kena aman nolok kiinan ka-dɨkñeuktok kɨmɨt-talembi kuñguk. Kuumbi, nain nola ama dɨwɨndɨ kandɨkñelok plon kɨt yout manda ñɨndɨñ nɨñgɨlɨñ, ‘Endɨ nepenepeka ep tɨmbɨ pailektok tɨlak.’ Wɨndɨñ eumbi,
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 kandɨkñe kɨtɨ-ñɨmɨum bɨumbi nɨñguk, ‘Dɨkok plon manda eum nandɨt wɨn nɨtek? Dɨk kandɨkñe kena nombo tɨ-nameñdok tuop nɨm, wala tɨmbi yout sambat tɨmbɨmbi, mɨnem kwɨlɨkwɨlɨlok kusei dakleun.’
2 Por isso ele o chamou e disse: “Eu andei ouvindo umas coisas a respeito de você. Agora preste contas da sua administração porque você não pode mais continuar como meu administrador.”
3 Tɨmbi kandɨkñelɨ gɨnan gɨnañ ñɨndɨñ nandɨñguk, ‘Molomnalɨ kandɨkñe kena napma tɨkelak, wala tɨmbi nak nɨtek tɨmbetat? Neta, nak kwet dɨplindɨplilok gembɨ no nɨm pat-namlakta, tɨmbi mɨnem kwɨlɨkwɨlɨ kɨtɨnatta maetalet.
3 — Aí o administrador pensou: “O patrão está me despedindo. E, agora, o que é que eu vou fazer? Não tenho forças para cavar a terra e tenho vergonha de pedir esmola.
4 O, kombɨkmek nandɨlet! Tɨkap nak man wɨndɨñ wɨndɨñ tɨmbetta, molomnalɨ kenala nep kleukak, wolondamek amalɨ not tɨ-nambi, isɨnan gumañ nanɨ-tiañenelɨñ bek.’
4 Ah! Já sei o que vou fazer… Assim, quando for mandado embora, terei amigos que me receberão nas suas casas.”
5 Wɨndɨñ embi, molomñɨlok tombon tɨke-kuñgɨlɨñ noñgan noñgan kɨtɨ-semum bɨumbi, nola nɨ-kañbi eñguk, ‘Molomnalok tombon dɨkok kandañ nɨtek patak?’
5 — Então ele chamou todos os devedores do patrão e perguntou para o primeiro: “Quanto é que você está devendo para o meu patrão?”
6 Eumbi nɨñguk, ‘Oliv komba tul wɨn wɨlɨ gɨlo tɨndɨn wɨn kwet kambot100 wolok tuop.’ Eumbi ñɨndɨñ nɨñguk, ‘Ale, dɨk tambon ombeñdok kundit youkuñ ñɨn tɨkembi, platik sɨnɨk pipapi, tambon 50 ombeñdok yout.’
6 — “Cem barris de azeite!” — respondeu ele.
7 Wɨndɨñ embi, no nɨ-nandɨmbi eñguk, ‘Molomnalok tombon dɨkok kandañ nɨtek patak?’ Eumbi nɨñguk, ‘Plaua mɨnjɨp kɨmɨka tɨndɨn wɨn lɨk 100 wolok tuop.’ Eumbi nɨñguk, ‘Ale, dɨk tambon ombeñdok kundit youkuñ ñɨn tɨkembi, tambon 80 ombeñdok yout.’ Kandɨkñelɨ wɨndɨñ eñguk.
7 — Para o outro ele perguntou: “E você, quanto está devendo?”
8 Kwelalok nepektok kandañ ama kwet ñolok gɨñgɨt kuañ endɨ siñginjɨ tɨke-kɨmɨtnelɨñdok kundit tɨ-kɨndem dambi, ama Yambattok kolsalen gɨnañ kuañ wɨn yapma kleañ, wala tɨmbi molomlɨ kandɨkñe kelamdɨ nɨtek tɨñguk wɨn nandɨ-tombi, ñɨndɨñ eñguk, ‘Ama walɨ enlok siñgin tɨke-kɨmɨlektok kundit tɨ-kɨndem dañguk.’”
8 — E o patrão desse administrador desonesto o elogiou pela sua esperteza. E Jesus continuou:
9 Yesulɨ eyout manda wɨndɨñ embi yousɨmbi enguk, “Nak ñɨndɨñ sanba: sɨndɨ wɨndɨñgangot kwelalok mɨnem kwɨlɨkwɨlɨ pat-samlak walɨ amatam not tɨ-sembi, ep kɨmɨtnekalɨñ. Wɨndɨñ tɨnekalɨñda, kwelalok nepenepek gɨtɨk kena mɨ-taleumek, kuñgu taletalen nɨmnatnan sanɨ-tiañeum lonekalɨñ.
9 Por isso eu digo a vocês: usem as riquezas deste mundo para conseguir amigos a fim de que, quando as riquezas faltarem, eles recebam vocês no lar eterno.
10 No en nepek sɨlanin kiinan kɨmɨlɨm patak wɨn ka-dɨkñe-kɨliñ elak walɨ wakan nepek bien wopum wɨndɨñgangot ka-dɨkñe-kɨliñ elak. Ba no en nepek sɨlanin kiinan kɨmɨlɨm patak wɨn dɨndɨmgan nɨm ka-dɨkñelak walɨ wakan nepek bien wopum wɨndɨñgangot dɨndɨmgan nɨm ka-dɨkñe-kɨliñ elak.
10 Quem é fiel nas coisas pequenas também será nas grandes; e quem é desonesto nas coisas pequenas também será nas grandes.
11 Wɨndɨñda tɨkap sɨndɨ kwelalok mɨnem kwɨlɨkwɨlɨ sɨlanin wɨn nɨm ka-dɨkñe-kɨliñ eñgɨlɨñda, nindɨ nepek Yambattok dainan biennat wɨn sɨndok kɨsɨnan ka-dɨkñenelɨñdok kɨmɨlekak? No nɨm.
11 Pois, se vocês não forem honestos com as riquezas deste mundo, quem vai pôr vocês para tomar conta das riquezas verdadeiras?
12 Ba tɨkap sɨndɨ ama nolok nepek kɨsɨnan kɨmɨkuk wɨn nɨm ka-dɨkñe-kɨliñ eñgɨlɨñda, nindɨ nepek no sɨnlok pat-samektok samekak? Wɨn bo nɨm.
12 E, se não forem honestos com o que é dos outros, quem lhes dará o que é de vocês?
13 Kena gwañgwa sɨlanin endɨ molomñiit tɨpet endok kena tɨ-semektok tuop nɨm. Wɨndɨñ tɨmbekta, endɨ molomñɨn nola nandum pɨmbɨñen tɨmbɨmbi, nandɨ-kunjit tɨ-ñɨmek, tɨmbi molomñɨn no wɨn gɨnañlɨ kasɨlembi, tɨke-kwambɨñ dauk. Wɨndɨñgangot sɨndɨ Yambat ba mɨnem kwɨlɨkwɨlɨlok kena tɨpelatkan tɨ-kunelɨñdok tuop nɨm.”
13 — Um escravo não pode servir a dois donos ao mesmo tempo, pois vai rejeitar um e preferir o outro; ou será fiel a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e também servir ao dinheiro.
14 Falisi ama mɨnem kwɨlɨkwɨlɨlok nandɨ-koñgom tɨañgɨlɨñ endɨ Yesulɨ manda wolok plon eu pɨumbi nandɨñɨpi, tima giak tɨ-ñɨmɨmbi, nɨ-sasale manda eñgɨlɨñ.
14 Os fariseus ouviram isso e zombaram de Jesus porque amavam o dinheiro.
15 Tɨmbi Yesulɨ enguk, “Sɨndɨ amatamdok dausɨnan dɨndɨm walan pa tañ, gan Yambattɨ gɨnañ nanandɨnjɨ nɨtein wɨn sambɨ-dakle-talembi, kusei ñɨndɨñda nandum tuop nɨm tɨ-samlak: nepek amalɨ nandum loloñ sɨnɨk tɨlak walɨ Yambattok dainan kolan papait sɨnɨk pa tɨlak.
15 Então Jesus disse a eles:
16 Yoane tuk ii-sem endɨ gama nɨm indañɨlɨmbi, Moselok endɨkñe manda gɨta plofet amalɨ manda youkɨlɨñ wɨn eu pɨumbi, amatamdɨ kɨmɨt-kleñgɨlɨñ. Tɨmbi Yoanelɨ indañguk wolok siñgi kandañ Yambattɨ amatam nɨtek yambɨ-dɨkñelak wolok gɨñgɨt manda kɨndem eu pɨumbi, amatamdɨ endok gɨñgɨt indanelɨñdok gembɨ kokañ.
16 — A
17 Gan endɨkñe manda gɨtɨktɨ gama papat kwambɨñ pakañ. Kunum kwet endɨ kɨndem paitekamɨk, gan endɨkñe manda endɨla lakat sɨnɨk no nɨm paitnekalɨñ. Nɨm sɨnɨk.
17 — É mais fácil o céu e a terra desaparecerem do que ser tirado um simples acento de qualquer palavra da Lei.
18 Wɨndɨñda no en tamɨn kle-kopi, komblin tɨkelak, endɨ Yambattok dainan telak joñgo kulak, tɨmbi no en tam kle-kokolɨn no tɨkelak, endɨ wɨndɨñgangot telak joñgo kulak.”
18 — Se um homem se divorciar e casar com outra mulher, comete adultério. E quem casar com a mulher divorciada também comete adultério.
19 Tɨmbi Yesulɨ kasat no ñɨndɨñ tɨ-semguk, “Ama mɨnem kwɨlɨkwɨlɨlɨ wopumnat no kuñguk. Endɨ dasindasin pamanat tuan wopum pa dasimbi, sandap tuop nanañ sina wopum pa tɨlɨñguk.
19 Jesus continuou:
20 Endok telak yamanan ama pɨmbɨñen no kɨmɨlɨm pakuk, koi Lasalos.Wandalɨ endok pɨñgɨu gwɨlap gɨtɨk tɨmbɨ kolaumbi,
20 Havia também um homem pobre, chamado Lázaro, que tinha o corpo coberto de feridas, e que costumavam largar perto da casa do rico.
21 nanañla papi, ama kwɨlɨkwɨlɨnattok ilɨ gɨnañ nanañ na-tlapi, tɨ na gɨlam gɨnañ mep kokañ wɨn nambepi nandɨlɨñguk. Tɨmbi wɨndɨñgot nɨm. Kamottɨ bo bɨmbi, wandan bɨndaañgɨlɨñ.
21 Lázaro ficava ali, procurando matar a fome com as migalhas que caíam da mesa do homem rico. E até os cachorros vinham lamber as suas feridas.
22 Tɨmbi wɨnaña ama pɨmbɨñen endɨ sembumbi, eñalolɨ gɨnan tip nañgɨt-lombi, endok pañɨn Ablaam gɨta kɨmɨlɨm pakuk. Tɨmbi ama kwɨlɨkwɨlɨnat endɨ bo sembumbi kɨndit tapliñgɨlɨñ. Kɨndit taplimbi,
22 O pobre morreu e foi levado pelos anjos para junto de Abraão, na festa do céu. O rico também morreu e foi sepultado.
23 kolandok gɨñgɨt tɨmbi, pɨñgɨp gawat wopum nandɨ pakuk. Papi, deium loumbi, Ablaamdɨ Lasalos gɨta yakan mayañgan sɨnɨk palɨmbi yambɨñguk.
23 Ele sofria muito no
24 Yambɨmbi, kɨtɨu loumbi nɨñguk, ‘Bep pañ Ablaam! Nak komba galk ñolok gɨnañ papi, pɨñgɨp gawat wopum nandɨlet. Dɨk blan nandɨ-nambi, Lasalos nɨ-mulɨmbi, kii nɨñañ kusiptɨ tuk gɨnañ youp bɨmbi, mambena plon kɨmɨlɨm busukñenewɨn.’
24 Então gritou: “Pai Abraão, tenha pena de mim! Mande que Lázaro molhe o dedo na água e venha refrescar a minha língua porque estou sofrendo muito neste fogo!”
25 Gan Ablaamdɨ tambane nɨñguk, ‘Nɨñana, dɨk nɨm nandɨ-kamalaukañ: sɨtɨ dama kaik pakɨmɨknan dɨk pipapat kɨndem kasɨle-taleñguñ, tɨmbi Lasaloslɨ nepek kolan kusei kusei inda-ñɨmɨumbi, blan plon pakuk. Gan man ñɨn endɨ ñolok busuk plon patak, tɨmbi dɨk pɨñgɨp gawat wopum nandɨlañ.
25 — Mas Abraão respondeu: “Meu filho, lembre que você recebeu na sua vida todas as coisas boas, porém Lázaro só recebeu o que era mau. E agora ele está feliz aqui, enquanto você está sofrendo.
26 Tɨmbi wɨngot nɨm. Masimasip no kɨmɨkɨmɨlɨn, wɨn kwet jambɨlan nɨndok ba sɨndok boñgɨpnɨnan patak, tɨmbi nɨndoñnan ba sɨndoñnan nanin nolɨ wɨn dɨkñembi, tambo ñaneñdok tuop nɨm.’
26 Além disso, há um grande abismo entre nós, de modo que os que querem atravessar daqui até vocês não podem, como também os daí não podem passar para cá.”
27 Ablaamdɨ wɨndɨñ eumbi, ama walɨ nombo kɨtɨ-nandɨmbi nɨñguk, ‘Bep. Wɨndɨñda dɨk kɨndem Lasalos nɨ-mulɨmbi, bepnalok ilan ñambi,
27 — O rico disse: “Nesse caso, Pai Abraão, peço que mande Lázaro até a casa do meu pai
28 kwayanai kɨt tambon pakañ wɨn molo manda enbɨmbi, endɨ kuñgunjɨ tɨ-dɨndɨm ewɨt. Nɨm kañbi, endɨ bo kwet kolan ñolokgan pɨmbi, pɨñgɨp gawat wopum nandɨnelɨñ a!’
28 porque eu tenho cinco irmãos. Deixe que ele vá e os avise para que assim não venham para este lugar de sofrimento.”
29 Eumbi nɨñguk, ‘Neta Lasaloslɨ ñauktok elañ? Kwayañgailɨ Mose gɨt plofet amalɨ manda youyoulɨn wɨn gɨtɨk pat-semlak. Manda wɨn wakan nandɨmbi kɨmɨt-klenekalɨñ.’
29 — Mas Abraão respondeu: “Os seus irmãos têm a
30 Eumbi, ama walɨ Ablaamda nɨmbi eñguk, ‘Bep. Wɨn tuop nɨm. Gan ama sembɨsembɨn nolɨ endoñ ñaukta, gɨnañjɨ kɨndem tambanenekalɨñ.’
30 — “Só isso não basta, Pai Abraão!”, respondeu o rico. “Porém, se alguém ressuscitar e for falar com eles, aí eles se arrependerão dos seus pecados.”
31 Eumbi nɨñguk, ‘Tɨkap endɨ Mose gɨt plofet ama endok mandanjɨ nandɨ-kɨmneyañda, ama nolɨ kɨmnan nanin mɨlapi, molo manda enbɨm, walɨ bo nɨm dakle-semek.’”
31 — Mas Abraão respondeu: “Se eles não escutarem Moisés nem os profetas, não crerão, mesmo que alguém ressuscite.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.