Romanos 11

Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Kawawaŋaŋ Islael am ekŋengat keŋaŋan zigok manâin keyet zetnaŋ kapi zesowap. Kawawaŋaŋ amŋene ku bamkumindeye. Kawawaŋaŋ ekŋen ku katimindeye. Yek penaŋ. Neŋ kegogak Islael an mamayap. Neŋ Abalaamgat iŋaŋ ma nâgât yaŋŋ omâtâbagen met Benzamin am maŋge kemagen pataŋ zenak.
1 Então eu pergunto: será que Deus rejeitou o seu povo? De modo nenhum! Porque eu também sou israelita, da descendência de Abraão, da tribo de Benjamim.
2 Kawawaŋaŋ amŋene ombemindemti indatiye ke ku kandat indeye. In Ilaizayet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet zapatnaŋ tazin ke in makumti manâip. Ilaiza egaŋ Islael am ekŋengat ŋenzinziŋ nâmindemti Kawawaŋgat pigok dunduye,
2 Deus não rejeitou o seu povo, a quem de antemão conheceu. Ou vocês não sabem o que a Escritura diz a respeito de Elias, como pediu com insistência diante de Deus contra Israel, dizendo:
3 “Amobotnaŋ, ekŋenaŋ golaŋ zenze andine indom walet mti sâpe sâpe bumbu mundumdi kume epeem temege. Âpme pi neŋ nenak mama kegogak nosâgât tazeip.”
3 “Senhor, mataram os teus profetas, derrubaram os teus altares. Sou o único que sobrou, e procuram tirar-me a vida.”
4 Kogogapm Kawawaŋaŋ zet dopmaŋ kapigok dunduye,
4 Mas qual foi a resposta divina? Foi esta: “Reservei para mim sete mil homens que não dobraram os joelhos diante de Baal.”
5 Âpme kan pigogak Kawawaŋaŋ Islael am isikŋaŋ bugan keŋ taoletnaŋgapmti aŋgalaŋ ndeme mamanup.
5 Assim também nos dias de hoje sobrevive um remanescente segundo a eleição da graça.
6 Nnaŋgat mulupgat dopmaŋgapm ku ndatiye. Egaŋ keŋ taoletnaŋgapmti ndatiye. Nin nnaŋgat mulupnnaŋgat dopmaŋ zewenek beme Kawawaŋgalen keŋ taolet ke penaŋepiŋ benak.
6 E, se é pela graça, já não é pelas obras; do contrário, a graça já não é graça.
7 Keyepmti nin kapigok ŋep zenzeyelen, Islael am ekŋenaŋ Kawawaŋmak teŋ mamanup nâmbienaŋgut Kawawaŋaŋ indikme ekŋenaŋ teŋ mama ke titiyet tim yape yape mbien. Indamakum titiŋaŋ ekŋenaŋ etaŋ teŋ mama ke aikbien. Notnaŋ sambeyaŋ Zisas ku manâmkiŋpeip kegogapmti ekŋen keŋin katikŋaŋ beme maip.
7 Que diremos, então? O que Israel buscava, isso não alcançou; mas a eleição conseguiu isso. Os demais foram endurecidos,
8 Kogok sokbemindayelen Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zein,
8 como está escrito: “Deus lhes deu um espírito de profundo sono, olhos para não ver e ouvidos para não ouvir, até o dia de hoje.”
9 Naman Dewilaŋ kegogak Kawawaŋgat pigok dunduye,
9 E Davi disse: “Que a mesa deles se transforme em laço e armadilha, em tropeço e punição;
10 Ekŋen zikalin beŋaŋnok beme ŋep ku ekmâtâbep. Âpme geŋ Kawawaŋ nukŋaŋ indawanik keyaŋ bisekaselin mututuŋaŋnok bewe keyaŋ kwesiŋ matamambe.”
10 que os olhos deles se escureçam, para que não vejam, e fiquem para sempre encurvadas as suas costas.”
11 Keyepmti nin keŋŋnan pigok ku nâmbanup, Kawawaŋ ek ilak amŋane Zuda nanzaŋ ulugaluk selen amnaŋ ekti sebempepeyelen ke imti toindome egaŋ ekŋengat keŋaŋ teeŋaŋ beye. Yegat. Kawawaŋ egok mnen am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋ nâmkiŋpepeyelen nâmti kan tusumindain. Kawawaŋaŋ kegok mme Zuda am ekŋenaŋ ke ekti keŋin walatme Kawawaŋinmak mamayet tikŋaŋin sokbemindame kot ekmak tusumti mambep.
11 Então eu pergunto: será que eles tropeçaram para que caíssem? De modo nenhum! Mas, pela transgressão deles, a salvação chegou aos gentios, para fazer com que os judeus ficassem com ciúmes.
12 Zuda am ekŋenaŋ nanzaŋ ulugaluk amnaŋ ekseseyet Kawawaŋaŋ bempeye ke ekti ime ulukpeme toindoye. Kan keyet Kawawaŋaŋ am msat sambe ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyaŋ koindaikme nâmkiŋpepe aikbien. Yaŋgut nâmbak, Zuda am ekŋenaŋ gilik zemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke eknâmti nâmkiŋpepe aikbep beme keyet palaŋanen am nin sambemagen Kawawaŋmak mama eyaŋ lembimti wembe.
12 Ora, se a transgressão deles resultou em riqueza para o mundo, e a diminuição deles resultou em riqueza para os gentios, quanto mais a plenitude deles!
13 Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ingat zet kapi diindoma nâit. Neŋ ingalen an Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timamayet an ombem neŋge keyet nâma mobotnaŋ penaŋ bein. Kogogapmti neŋ Kawawaŋaŋ inmagen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke diindondoyet zemneme takum indayap.
13 Dirijo-me a vocês que são gentios. Visto que eu sou apóstolo dos gentios, glorifico o meu ministério,
14 In Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoma keeset mene nanaŋgat sipm butnaŋnne keŋin puŋpuŋ mme yomin ekme topme Kawawaŋaŋ gilik zemindatitiyelen dundum sawep.
14 para ver se de algum modo posso fazer com que os do meu povo fiquem com ciúmes e alguns deles se salvem.
15 Kawawaŋaŋ Zuda am katikindeye kan keyet egaŋ msat kataŋ am sambe indatime ekmak keŋ kwep bembeyet nâmti mge. Ya bamgat Zuda am ekŋenaŋ Kawawaŋaŋmagen gilik zemkopme indatiwe beme ekŋenaŋ gakikiengatnan walip sepem kegok bewe.
15 Porque, se o fato de eles terem sido rejeitados trouxe reconciliação ao mundo, que será o seu restabelecimento, senão vida dentre os mortos?
16 Abalaamak Aisakmak Zekop ekŋen Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat anene zemindeye keyepmti am maŋge ekŋenmagengatnaŋ sokbembeŋaŋ Zuda am ekŋen kogogak Kawawaŋgat amŋane beip. Enenogat am ekŋen kapiyet yaŋin Kawawaŋaŋ ikŋaŋ yaŋbemti ombemindeye ke tep teŋgat yaŋaŋnok beip. Mme tepgat betnaŋne kegogak teŋ mama ke tiip.
16 E, se forem santas as primícias da massa, igualmente será santa a sua totalidade; se for santa a raiz, também os ramos o serão.
17 Âpme Kawawaŋaŋ olip tep betnaŋ notnaŋ eleŋgem time mege. Zuda am kogok miindemti in olip zupmaŋgat betnaŋ antim olip tep ŋotekŋaŋ kwep keyet kot tusumindeye. Âpme in Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in olip zupmaŋgat betnaŋ keyaŋ kot tepgat tuŋaŋ pembenaŋ in tim nimti pembenaŋ tapmaip.
17 Se, porém, alguns dos ramos foram quebrados, e você, sendo oliveira brava, foi enxertado no meio deles e se tornou participante da raiz e da seiva da oliveira,
18 In olip zupmaŋgat betnaŋ in olip penaŋgat betnaŋ etum toweweŋaŋ ekŋengat nâmindeme tototnaŋ ku beme ilinaŋgat sekŋin ku mmobep. Kegok mamip beme pigok nâit, tewaŋ tu meuŋaŋ betnasetgatnaŋ koti kindiŋanen kumapelaŋguin yek. Kindiŋasetgatnan kwati sinaŋ betnaŋ mapelaŋguin.
18 não se glorie contra os ramos. Mas, se você se gloriar, lembre que não é você que sustenta a raiz, mas é a raiz que sustenta você.
19 Neŋ kegok zema in nembetnaŋ kapigok mene zewiek, “Kawawaŋaŋ nin tusumndesâgât nâmti betnaŋ itnaŋaŋ antu time mepmâge.”
19 Então você dirá: “Alguns ramos foram quebrados, para que eu fosse enxertado.”
20 Ke ŋep zeip yaŋgut Zuda am ekŋen ke tati nâmkiŋpepe ku aikbiengapmti antum indemti ekŋengat munduminan in nâmkiŋpepe aikbien keyepmti tusumindeme talip. Keyepmti in ilinaŋgat sekŋin mmobopiŋ mamti eksewep.
20 Correto! Eles foram quebrados por causa da incredulidade, mas você continua firme mediante a fé. Não fique orgulhoso, mas tema.
21 Kawawaŋaŋ olip betnaŋ penaŋ ku aŋgalaŋ indeye. Âpme in olip zupmaŋgat betnaŋaŋ in mobotnaŋ mbewen in Kawawaŋaŋ kegogak tususuŋin ekmagen tazin ke eleŋgem indewe.
21 Porque, se Deus não poupou os ramos naturais, também não poupará você.
22 In Kawawaŋgat yaŋaŋ penaŋ ku nâmâtâlip. Egaŋ am keŋ taolet mamimindainen bakbak palen mamin. Ma am ŋen kasa mimindasâti bewelep kwisak palen mamimindain. Am Kawawaŋgalen mama mimi ku mamâlip ekŋengat kasa mamiminden ma in nâmkiŋpewien keyepmti in bakbak mimindeme tapmaip keyepmti Kawawaŋgalen mama mim eksemti mmambep. Kogok ku mbep beme egaŋ ingat zewe, “Neŋ in ku nâmindeyap.”
22 Considere, pois, a bondade e a severidade de Deus: para com os que caíram, severidade; mas, para com você, a bondade de Deus, desde que você permaneça nessa bondade. Do contrário, também você será cortado.
23 Âpme betnaŋ itnaŋaŋ atum time mebetnaŋ ekŋenaŋ keŋ katik penaŋ ku tabep ma Kawawaŋmagen gilik zemti nâmkiŋpewep beme egaŋ indatimti tusum indesât ŋep tusumindewe.
23 Eles também, se não permanecerem na incredulidade, serão enxertados; pois Deus é poderoso para os enxertar de novo.
24 Kegogapmti in olip zupmaŋgat betnaŋ mti olip mtawenaŋgat palen tusumindeye kegogak Kawawaŋaŋ olip mtawenaŋgat betnaŋ eleŋgempeye ke ewe mkwat tusumpesât nâmbe beme sewak mkwat tusumindewe enenogat olip yaŋaŋ e olip mtawenaŋ.
24 Pois, se você foi cortado daquela que, por natureza, era uma oliveira brava e, contra a natureza, foi enxertado numa oliveira boa, quanto mais esses, que são ramos naturais, serão enxertados na sua própria oliveira!
25 In ilinaŋgalen nânâen tusumti manâmyuŋgupgapm Kawawaŋaŋ Zuda am ekŋengat nâmbiliwepme tazin ke zemkawaŋ bema in am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in kapigok nâit. Ekŋenaŋ Kawawaŋ bamkumpewien kan keyet in Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in sambe ke Kawawaŋaŋ ombem indeme koti Kawawaŋ nâmkiŋpepeyet indame tapmaip keyet sekŋin mmobopiŋ.
25 Porque não quero, irmãos, que vocês ignorem este mistério, para que não fiquem pensando que são sábios: veio um endurecimento em parte a Israel, até que tenha entrado a plenitude dos gentios.
26 Kawawaŋaŋ Zuda am ewe gilik zemindatisâpm kan ke ewe kabigok. Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagengatnaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat ombemindeye ekŋen sambe keyaŋ nâmkiŋpemeŋgut kan keyet Zuda am sambe Kawawaŋ nâmkiŋpeme gilik zemti indatiwe. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok meluwaŋ mimiŋaŋ tazin,
26 E, assim, todo o Israel será salvo, como está escrito: “O Libertador virá de Sião e afastará de Jacó as impiedades.
27 Kawawaŋgalen zet ŋen ekŋengat kapigok zeye,
27 Esta é a minha aliança com eles, quando eu tirar os seus pecados.”
28 Zuda am ekŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ bamkumpewien keyepmti Kawawaŋaŋ ekŋengat kasaŋin beye. Yaŋgut eweŋan Kawawaŋaŋ yeŋsokŋin Abalaam, Aisak ma Zekop ikŋaŋgat zapat ombemindeye keyepmti ekŋenmak zetik mge keyet nâmti keŋ taolet mamimindain.
28 Quanto ao evangelho, eles são inimigos por causa de vocês; mas quanto à eleição, amados por causa dos patriarcas;
29 Kawawaŋaŋ Zuda am ŋenemak zetik mge ke kanda kume zet tim yape yape ŋep ku mimiyelen. Zetnaŋ zeye ke bandim mti penaŋaŋ mme sokbewe.
29 porque os dons e a vocação de Deus são irrevogáveis.
30 Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in eweŋan Kawawaŋ ku nâmtiyepm zetnaŋ kulumti mamamtemien. Âpme Zuda am ekŋenaŋ Kawawaŋmak mamayet wisat mme egaŋ naman in indatime egalen aŋgalaŋ gogot keŋan kwabienaŋ mamaip.
30 Porque assim como no passado vocês foram desobedientes a Deus, mas agora alcançaram misericórdia à vista da desobediência deles,
31 Mme nan Zuda amnaŋ in eweŋan mambienok Kawawaŋ tazin e nâmtiŋgut egat zetnaŋ nâmti ku manâmkiŋpeip mme in Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ gogot in mamimindain. Yaŋgut ekŋenaŋ gilik zemti Kawawaŋ nâmkiŋpeme egaŋ kogogak Zuda am ekŋen aŋgalaŋ gogot mimindawe.
31 assim também estes agora foram desobedientes, para que também eles alcancem misericórdia, à vista da que foi concedida a vocês.
32 Zuda ammak am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen ilinsakwep Kawawaŋgat zimosetnan a yompaŋset bemâbien. Kogok mame Kawawaŋaŋ ilinsakwep kembeŋ mimindamti aŋgalaŋ gogotnanen indatim kwat indeme tapmaip.
32 Porque Deus encerrou todos na desobediência, a fim de mostrar a sua misericórdia a todos.
33 Wakae, Kawawaŋgalen nânâ ma egalen ŋoktik ke temaŋ penaŋ tu temaŋ bekeboŋ. Zemdelaŋ zenzeŋaŋgat yaŋaŋ ke am ŋenaŋ yaŋaŋ ŋep ku nâmâtâtâgalen. Ma mulup mimiŋaŋgat yaŋaŋ kegogak am ŋenaŋ ŋep ku eknâmâtâtâgalen.
33 Ó profundidade da riqueza, tanto da sabedoria como do conhecimento de Deus! Quão inexplicáveis são os seus juízos, e quão insondáveis são os seus caminhos!
34 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kangwayet kapigok zein,
34 “Pois quem conheceu a mente do Senhor? Ou quem foi o seu conselheiro?
35 Zet ŋen ewe kapigok zein,
35 Ou quem primeiro deu alguma coisa a Deus para que isso lhe seja restituído?”
36 Kwitnaŋ kwitnaŋ ekmagengatnaŋ etaŋ makopmâzin. Egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyet ŋotekŋin bein ma egaŋ keyet damuŋin bein ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mge keyet nin egat kwizet buŋamaŋ mwawagalen kegok mti sesewatsapeŋ mamambanup. Ke penaŋ.
36 Porque dele, e por meio dele, e para ele são todas as coisas. A ele seja a glória para sempre. Amém!

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.