Marcos 14
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs NTLH
1 Zuda amgalen Aŋgalalaŋ Kendo Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo kasup zut delaŋ zemeŋgut tatagalen tapme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ Zisas buzakset atamti betnaŋ zamti kume gakikiyelen zemkabewien.
1 Faltavam dois dias para a Festa da Páscoa e a Festa dos Pães sem Fermento . Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei procuravam um jeito de prender Jesus em segredo e matá-lo.
2 Yaŋgut naman pigok zemti kiŋgabien, “Mineti nin kendo kanen pigogat msenup beme amnaŋ kasa kileŋ kuseipmagengapmti pemann talak.” Zemti peme tage.
2 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
3 Zisasiyaŋ Betani mkaen Saimon itnaŋaŋ an liŋgit satmak mamtanaŋ weyaŋpeye egalen mkaen meu nini mundumen totapme imbi ŋenaŋ wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ kwitnaŋ nalat ke okop nanzaŋaŋ weyayaŋaŋ keyet keŋan tapme mkoti butnaŋ ŋilikŋaŋ gwaen kume etume Zisasiyet ŋokŋan mulapme toge. Wet ke tosaŋaŋ mobotnaŋ penaŋ.
3 Jesus estava no povoado de Betânia, sentado à mesa na casa de Simão, o Leproso. Então uma mulher chegou com um frasco feito de alabastro , cheio de perfume de nardo puro, muito caro. Ela quebrou o gargalo do frasco e derramou o perfume na cabeça de Jesus.
4 Kegok mme am notnaŋ ekŋenaŋ ekme ŋep kumbeme ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Pi kwilekiyet penaŋ wet tosaŋaŋ mobotnaŋ penaŋ pi belak kileŋ walezin?
4 Alguns que estavam ali ficaram zangados e disseram uns aos outros: — Que desperdício!
5 Egaŋ wet kapi nin ndame mmet bemann tosaŋaŋ 300 kina mee kegok ndame am bekopsat ekŋen kalaŋ indawanek ze ŋep benak.” Zemti imbi keyet nâme bekanaŋ beye.
5 Esse perfume poderia ter sido vendido por mais de trezentas moedas de prata , que poderiam ser dadas aos pobres. Eles criticavam a mulher com dureza,
6 Âpme Zisasiyaŋ nâmti pigok diindoye, “Imbi kapiyaŋ neŋmagen mulup dolakŋaŋ mipgat in egat zet ŋen zenzepiŋ belak peme talak.
6 mas Jesus disse:
7 Am bekopsat ekŋen pi inmak kwesiŋ kapi mamambepgapmti in kwileki ŋen miindasâgât nâmti ŋep miindawep. Âpme neŋ inmak msalen kapi kwesiŋ ewe ku mambap.
7 Pois os pobres estarão sempre com vocês, e, em qualquer ocasião que vocês quiserem, poderão ajudá-los. Mas eu não estarei sempre com vocês.
8 Belatnik bugan bukapi tapmoti gakima am sumen nabewepgapmti egaŋ ikŋaŋgat keŋan galak eweŋanak wet sesikŋaŋ dolakŋaŋaŋ mulati zulutnein.
8 Ela fez tudo o que pôde, pois antes da minha morte veio perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
9 Neŋ penaŋ sukwep zema nâit. Am msat kataŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemebep kataŋ imbi kapiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mnain keyet zapatnaŋ eyo zeme manâmambep.”
9 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
10 Zisasiyet nembaŋane 12 ekŋenmagengatnaŋ nemba ŋen Zudas Iskaliot mkaengatnan egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmagen meti Zisas zemsokbemindandayet zemkaliŋ bemindeye.
10 Judas Iscariotes, que era um dos doze discípulos, foi falar com os chefes dos sacerdotes para combinar como entregaria Jesus a eles.
11 Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ nâmti oloŋen mti dopmaŋ mânep sasayet zetik mpeme Zudayaŋ set ŋen aikti Zisas zemsokbemindame atatayet mulupmaŋ mge.
11 Quando ouviram o que ele disse, eles ficaram muito contentes e prometeram dar dinheiro a ele. Assim Judas começou a procurar uma oportunidade para entregar Jesus.
12 Nupmamaŋ yispiŋ niniyelen kendo ke kan sokŋanik beme am ekŋenaŋ sipsip makumbumtemien kan ke beyeyepm nembaŋaneyaŋ Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Nin mkan den meti Aŋgalalaŋ Kendo tati tu meu niniyet weyaŋ besenup?”
12 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , em que os judeus matavam carneirinhos para comemorarem a Páscoa , os discípulos perguntaram a Jesus: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da Páscoa para o senhor?
13 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ nembaŋane zut zemidemti zeye, “It Zelusalem mka teman moti ekmalu an ŋenaŋ tu menzim belen mmepme aikti keyegak baman mâti mepmalu
13 Então Jesus enviou dois discípulos com a seguinte ordem:
14 egaŋ mka ŋengat mowepme ekti keyegak mâpmoti mka keyet toŋaŋgat zeselup, ‘Amobotnaŋaŋ pigok zemndeme kolup. Neŋ nembannemak Aŋgalalaŋ Kendoyelen meu mka keŋaŋ de tati nsenup?’
14 e digam ao dono da casa em que ele entrar que o Mestre manda perguntar: “Onde fica a sala em que eu e os meus discípulos vamos comer o jantar da Páscoa?”
15 Zemalu egaŋ idati mka keŋan temaŋ tedukŋan gwaenen kwitnaŋ kwitnaŋ eweŋanak weyaŋ bembeŋaŋ ke zikat idame it meu ke bumbemalu kot nsenup.”
15 Então ele mostrará a vocês no andar de cima uma sala grande, mobiliada e arrumada para o jantar. Preparem ali tudo para nós.
16 Zisasiyaŋ kegok diidome egelaŋ meti kwitnaŋ kwitnaŋ zeye keyet kataŋ penaŋ aikti Aŋgalalaŋ Kendoyelen meu niniyet weyaŋ tabumbemambun.
16 Os dois discípulos foram até a cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito. Então prepararam o jantar da Páscoa.
17 Âpme msat tambusât tapmme Zisasiyaŋ nembaŋane 10 indatimti mka keyet keŋan mopmâbien.
17 Quando anoiteceu, Jesus chegou com os doze discípulos.
18 Motati meu nini mundumen totati meu nimambe Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ penaŋ sukwep penaŋ zema nâit, inmagengatnan nemba ŋenaŋ meu neŋmak pelep kwep tatnilup egaŋ zemnome kasa ekŋengat belinan bemneme ekŋenaŋ nome gakiwap.”
18 Enquanto estavam à mesa, no meio do jantar, ele disse:
19 Zeme nembaŋane ekŋenaŋ nâme nukŋaŋ beme Zisasiyet igak kwep kwep pigok yaŋkwesiwien, “Mneti nâgât mene tazemasenigat zema nâmbi?”
19 Eles ficaram tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu, está?
20 Kegok yaŋkwesime egaŋ pigok diindoye, “Nemba neŋmak nsakwep nupmamaŋ tu batien pemalu towepme mkwat nselup an keyet nâmti tazeyap.
20 Jesus respondeu:
21 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen neŋ Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ zemâtâtneneŋaŋnok meti gakikiyelen zemneneŋaŋ. Wakae, neŋ zemnowe an ke sindem omba penaŋ tiwe. An ke mamaŋaŋ ku ambetnak ze dolakŋaŋ penaŋ benak.”
21 Pois o
22 Zemti Zisasiyaŋ nupmamaŋ ŋen mti Kawawaŋgat wisikŋ zemutumti indamti zeye, “In mti nit kapi nanaŋgat sek sesumban.”
22 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
23 Nime delaŋ zeme wain okop tageen ke mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti kegogak indame nimbien.
23 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, e todos beberam do vinho.
24 Nime zeye, “Kapi tâtâ alakŋaŋ ammak Kawawaŋmak sipmnaŋ tusum indeyap. Ke am sambe ekŋen yomengatnan indatim kwakwagat nâmti kegok mbap.”
24 Então Jesus disse:
25 Kegok zemti zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, neŋ wain tu ke ninipiŋ maneti bamgat kululuŋen gwaen mama katikŋanen tati wain niyap kaboŋ yek; wain alakŋaŋ nimbap.”
25 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
26 Zeme delaŋ zeme keyegak tapeŋ tati sesewat silik kume delaŋ zeme mkaengatnan toti tambuyelak Olip Kalaŋan mowebien.
26 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
27 Motati Zisasiyaŋ nembaŋane pigok diindoye, “In kasa kuku an ekŋenaŋ kopme ekŋengat kiŋgati nemkunzuŋ mekopme nenak etaŋ teŋtewat tasap. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Kawawaŋaŋ ikŋaŋ pigok zeye,
27 E Jesus disse aos discípulos:
28 Yaŋgut bam Kawawaŋaŋ neŋ mme gakikiengatnan gilik zem watiŋgut Galili msalen mepma in bam napmâti kobep.”
28 Mas, depois que eu for ressuscitado, irei adiante de vocês para a Galileia.
29 Zeme Pitayaŋ pigok zeye, “Nemba notnaŋaŋ bamkumgemeseip yaŋgut neŋ ŋep ku bamkumgemesap.”
29 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem!
30 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Alak tambumbu kapiyet sakokolok apmaŋ kwitnaŋ sakwep kumti sek zut ewe kukupiŋ tapme geŋ nâgât sek tuk yaŋnesenik.”
30 Mas Jesus lhe disse:
31 Zeme Pitayaŋ zekaŋkaŋ mti zeye, “Neŋ nome gakikiyelen mseiwaŋgut neŋ geŋ ku yaŋgesap penaŋ.” Zeme nemba notnaŋ sambe ekŋenaŋ zet sepemaŋ kwep kegogak zemâbien.
31 Mas Pedro repetia com insistência: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
32 Zemti ilinsakwep Gesemane muluwen mebien. Mepataŋ zemti Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zeye, “In kapi totapme neŋ nenak mulup butnan daen metati dundumti kosap.”
32 Jesus e os discípulos foram a um lugar chamado Getsêmani. E Jesus lhes disse:
33 Zemindemti Zisasiyaŋ nembaŋane tuk Pitamak Zems ma Zân indatimti mege. Âpme yaŋbemti nukŋaŋ sambe penaŋ keyet nâmti keŋaŋ sindem igagaŋ penaŋ beme sek monzalamaŋ ululuŋ pem toge.
33 Então Jesus foi, levando consigo Pedro, Tiago e João. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
34 Mti nembaŋane tuk ekŋengat zeye, “Neŋ keŋŋ sindem beme gakikiyelenok tatnâyapgat in kapi kaik tapmaseip.”
34 e disse a eles:
35 Kegok zemti belaknik bugan meti keŋaŋ nukŋaŋ beme msalen ŋenzimosetnaset palak palak tokutumwemti pigok dunduye, “Bien, geŋ set eleŋ belaŋ ŋen aiknanayelen nâsenik beme aiknamane sindem temaŋ timti ku gakisap.”
35 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e pediu a Deus que, se possível, afastasse dele aquela hora de sofrimento.
36 Kegok dundumti zeye, “Bien, Bien, geŋ nâmane sindem temaŋ kapiyaŋ dukŋnan ku mosem. Yaŋgut nâlen zet zeap ke mâti msenik yek; giti nâmtadik keyet kataŋ mâsenik.”
36 Ele orava assim:
37 Kegok dundum delaŋ zemti nembaŋane tuk ekŋenmagen gilik zem koti indikme meluk taweme Saimon Pitayet zeye, “Pita, geŋ ewe kegogak meluk tawenik? Kan belaknik bugan kaik tati otnânâ mulup bugan ku mbek?
37 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
38 In mama mimi bekananen ku toindondoyet nâmti eksem kaik tati dundundu mulup mit. Keŋinaŋ nâgât kembeŋ nâyo yaŋgut sekŋinaŋ nukŋaŋ bein.”
38 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
39 Zemti ewe gilik zem met zet Bipmaŋgat dunduye kegogak ewe zemdunduye.
39 Jesus foi outra vez e orou, dizendo as mesmas palavras.
40 Dundum delaŋ zemti koindikme zikalin ewe melugaŋ kwasime taweme keyet zeme ekŋenaŋ zet dopmaŋ gilik zem sasayet timabien.
40 Em seguida, voltou ao lugar onde os discípulos estavam e os encontrou de novo dormindo. Eles estavam com muito sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos. E não sabiam o que responder a Jesus.
41 Âpme met sek tuk ewe dundumti gilik zem koindikme ewe muluk taweme zeye, “In ewe tagomti meluk tawep? Angat Nemuŋaŋ neŋ zemnomti am yomtoŋ ekŋengalen belen mobogalen kann ilak sokŋanik bein.
41 Quando voltou pela terceira vez, Jesus perguntou:
42 Wapme an neŋ zemsokbemneneyelen walek kozingat meti ekne!”
42 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
43 Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zapat kegok diindomambe tapme nemba 12 ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ ŋen Zudasiyaŋ piwan kasa kuku an ŋeŋaŋ bemindeme kobien. Zudasiyaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ekŋenaŋ kasa kuku an notnaŋ ekmak zemindeme wanam kukŋaŋmak ma tepemaŋ mee pi belen belen timti kopmâbien.
43 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes, pelos mestres da Lei e pelos líderes judeus.
44 Selen kopmambe Zudasiyaŋ pigok zemâtâtindeye, “Neŋ meti an mkumpema in ekti keyegak weyaŋ atamti bembuluŋ wapmeseip.”
44 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam e levem bem seguro o homem que eu beijar, pois é ele.”
45 Zemindatim koti keyegak Zisasmagen meti “Amobotnaŋŋ” zemti ambet mkumpeye.
45 Logo que chegou perto de Jesus, Judas disse: — Mestre! E o beijou.
46 Kegok mme ekti kasa ekŋenaŋ met betnanen atam kitik mti tabien.
46 Então eles pegaram Jesus e o prenderam.
47 Âpme Zisasiyet nembaŋane ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ ŋeŋaŋ zime wanam kukŋaŋmak pitakŋanengatnan mandapeme kwapme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋgat mulup anaŋ wakŋaŋ nembet sâmpeye.
47 Mas um dos que estavam ali tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
48 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In nâgât nâme kambu titi an bema wanam kukŋaŋmak ma tepemaŋ mee pi timti kot natam kitik mtalip?
48 Então Jesus disse para aquela gente:
49 Neŋ kan kataŋ inmak sosok sesewat mka temanen an imbi Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti mamtemanen ke in ku natawien. Yaŋgut alak pi Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan nâgât meluwaŋ mimiŋaŋ keyet kataŋ sokbein.”
49 Eu estava com vocês todos os dias, ensinando no pátio do Templo, e vocês não me prenderam. Mas isso está acontecendo para se cumprir o que as
50 Zeme nembaŋane sambe ekŋenaŋ kiŋgati pemkuŋkunzuŋmâpme delaŋ zeye.
50 Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
51 — ausente —
51 Um jovem, enrolado num lençol, seguia Jesus. Alguns tentaram prendê-lo,
52 — ausente —
52 mas ele largou o lençol e fugiu nu.
53 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋen ma zii zet zikat indanda an ma damuŋ notnaŋ ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋin temaŋ egalen mkaen met ondek tati Zisas taekme Zisas zem kukuyet nâmti ekmagen wati
53 Em seguida, levaram Jesus até a casa do Grande Sacerdote , onde estavam reunidos os chefes dos sacerdotes, alguns líderes dos judeus e alguns mestres da Lei.
54 tapmepme Pitayaŋ baman mâti kiŋgapeŋ beŋan daen igak takopmaŋge. Koti ekŋenaŋ zem kuku mka kimbalen toti mka keŋan mowepme Pitayaŋ kegogak kimbat keŋan toweti zupman baen sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin egalen mulup anaŋ tep bum kâtapmambienen toti tep kâti tapmaŋge.
54 Pedro seguiu Jesus de longe e entrou no pátio da casa do Grande Sacerdote. Ele sentou-se perto do fogo, com os guardas, para se esquentar.
55 Âpme ekŋen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma amobotnaŋ sambe ekŋenaŋ ondekti Zisasiyet nukŋaŋaŋ ŋen aikti kume gakikiyet zemtimapme beye.
55 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando encontrar alguma acusação contra Jesus a fim de o condenarem à morte. Mas não conseguiram nenhuma.
56 Am sambe ekŋenaŋ Zisas zemkukuyelen zet dâsuki notnaŋ bemzem zewienaŋgut zelinaŋ sepem igak igak bemâge.
56 Muitos diziam mentiras contra ele, mas as suas histórias não combinavam umas com as outras.
57 — ausente —
57 Alguns se levantaram e acusaram Jesus com mentiras. Eles diziam:
58 — ausente —
58 — Nós ouvimos quando ele disse: “Vou destruir este Templo que foi construído por seres humanos e, em três dias, levantarei outro que não será construído por seres humanos.”
59 Zet notnaŋ kogok zewien keyaŋ zelin sepemaŋ kwewagak ku bemâge.
59 Mesmo assim as suas histórias não combinavam umas com as outras.
60 Mme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋengat ŋeŋaŋinaŋ wat zimoselinan tati Zisasiyet pigok yaŋkwesiye, “Ekŋenaŋ gâgât zet sambe tabem zep; kapi geŋ dopmaŋ ŋen gilik zem indandayelen ŋen nânik ma yek?”
60 Aí o Grande Sacerdote se levantou no meio de todos e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender dessa acusação?
61 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ belak zetnepiŋ tapme naman ŋen pigok yaŋkwesiye, “Kawawaŋ masesewatsanup egat Nemuŋaŋ Kilais kokotnaŋgat damuŋ matatnuwan, geŋ kapi?”
61 Mas Jesus ficou calado e não respondeu nada. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Você é o
62 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “Penaŋ ke zenikmak. Neŋ Kilais. Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ yaŋ bam in nikme neŋ winde toŋaŋ Kawawaŋgalen betnaŋ penaset tati gilik zem am indatisât msalen zanza palen tati tobap.” (Sam 110:1; Daniel 7:13)
62 Jesus respondeu:
63 Zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ sambe ekŋengat ŋeŋaŋin bekeyaŋ nâme bekanaŋ beme ŋenzinziŋ palen ikŋaŋgat melakanduŋaŋ mendalemti zeye, “Kwilekiyet zet sambe ewe tusumzesenup?
63 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Não precisamos mais de testemunhas!
64 Egaŋ Kawawaŋgat zet mobotnaŋ penaŋ min keyepmti in zuk nâip?” Zeme am sambe ekŋenaŋ zemdelaŋ zemti zewien, “Ek gakikiyelen zapat etaŋ bein.”
64 Vocês ouviram esta blasfêmia contra Deus! Então, o que resolvem? Todos estavam contra Jesus e aí o condenaram à morte.
65 Zemdelaŋ zeme keyegak notnaŋaŋ yaŋbemti zawagaŋ wasekpewien ma notnaŋaŋ zikatnaŋ melakanduŋaŋ zampeme tapme kumti zewien, “Kwiyaŋ goin? Ze zemane nâne.” Tapmme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin egalen mulup an ekŋenaŋ kwapem penaŋ kuwien.
65 Então alguns começaram a cuspir nele. Cobriam o rosto dele, davam bofetadas nele e perguntavam: — Quem foi que bateu em você? Adivinhe! E também os guardas o pegaram e lhe deram bofetadas.
66 — ausente —
66 Pedro ainda estava lá embaixo no pátio, quando apareceu uma das empregadas do Grande Sacerdote .
67 — ausente —
67 Ela viu Pedro se esquentando perto do fogo, olhou bem para ele e disse: — Você também estava com Jesus de Nazaré.
68 Zeme Pitayaŋ yaŋpemti zeye, “Geŋ zet tazenigen ke yaŋaŋ ku nâyap.” Zemti set tokwakwalen metowesât mme sakokologaŋ kwitnaŋ yaŋbem kâkâkâââk kuye.
68 Mas ele negou, dizendo: — Eu não o conheço. Não sei do que é que você está falando. E saiu para o corredor. Naquele momento, o galo cantou.
69 Âpme imbi keyaŋ metneti Pita ewe aikti am tabien ekŋengat zeye, “An kapi Zisasiyelen maŋgeyengatnaŋaŋ tazin.”
69 Quando a empregada viu Pedro ali, começou a dizer aos que estavam perto: — Este homem é um deles.
70 Imbi keyaŋ kok zeme Pitayaŋ ewe yaŋge belaknik tapmetneti am tabien ekŋenaŋ Pitayet zewien, “Penaŋ, geŋ ekŋengalen maŋgeengatnaŋ Galili msalengatnan kopmanan.”
70 Mas ele negou outra vez. Pouco depois, as pessoas que estavam ali disseram de novo a Pedro: — Não há dúvida de que você é um deles, pois você também é da Galileia.
71 Zeme Pitayaŋ zeye, “Neŋ Kawawaŋgat zikatnan penaŋ zeyap, an ke ku nâyap. Neŋ dâsuki zeyap beme Kawawaŋaŋ nâgât sekŋ ŋep saik kumnewe.”
71 Aí Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem de quem vocês estão falando! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade!
72 Zemambe tati nâme sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ sek zut kume Pitayaŋ eweŋan baenen Zisasiyaŋ, “Sakokolok kwitnaŋ zut kukupiŋ tapme geŋ yaŋnemane sek tuk bewe,” zeye ke otnâmti keŋan bekanaŋ penaŋ beme si sum ŋetŋet temaŋ mti tusumti suye.
72 Naquele instante o galo cantou pela segunda vez, e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante duas vezes, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro caiu em si e começou a chorar.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.