Lucas 13
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs NAA
1 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme kan keyet am notnaŋ Pailelaŋ zemindeme Galili am notnaŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe tabumambienen Pailetgalen kasa kuku an ekŋenaŋ indome gakiwien keyelen zezapat Zisasiyet msawien.
1 Naquela mesma ocasião, estavam ali algumas pessoas que falaram para Jesus a respeito dos galileus cujo sangue Pilatos havia misturado com os sacrifícios que os mesmos realizavam.
2 Kegok zeme Zisasiyaŋ ekŋengat zeye, “Galili am ekŋen set katnaŋ kegok mme indowien ekŋen keyelen yominaŋ mkawaŋ benen Galili am notnaŋ yomin sebemindeip, ma?
2 Então Jesus lhes disse:
3 Yek penaŋ! Neŋ zema nâit, in yomengatnaŋ ku gilik zewep beme ekŋenaŋ gakiwien in sakam kegok gakiwep.”
3 Digo a vocês que não eram; se, porém, não se arrependerem, todos vocês também perecerão.
4 Kegok zeme Zisasiyaŋ zet ewe tusumti kapigok zeye, “Am 18 Siloam mkaengatnaŋ ekŋen keyaŋ mka teepmaŋ kandaŋan tapme mka keyaŋ etumti indakwatame gakiwien. In nâiwen keyaŋ mkawaŋ beinen ekŋengalen bekanaŋ mimiŋinaŋ Zelusalem am sambe ekŋengalen bekanaŋ mimiŋin sebemindein, ma?
4 E, quanto àqueles dezoito sobre os quais desabou a torre de Siloé e os matou, vocês pensam que eles eram mais culpados do que todos os outros moradores de Jerusalém?
5 Yek penaŋ! Neŋ zema nâit, in yomengatnaŋ ku gilik zewep beme in sambe sakam ekŋenaŋ gakiwienok in gakime delaŋ zewe.”
5 Digo a vocês que não eram; mas, se não se arrependerem, todos vocês também perecerão.
6 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet kapigok diindoye, “An ŋenaŋ tep pik wain mulupmanen ondempeye. Ya egaŋ tep pik katnaŋgat meegeyaŋ penaŋepiŋ beye.
6 E Jesus contou a seguinte parábola:
7 Keyepmti egaŋ mulup angat kapigok zeye, ‘Nânik, neŋ nup kan tuk pi tep pik katnaŋgat tepmanen mekoti ekbanaŋ ŋen ku elige. Keyepmti geŋ aŋpemane melak enenogat tep kapiyaŋ msat kelakŋaŋ saik mamm.’
7 Então disse ao homem que cuidava da vinha: “Já faz três anos que venho procurar fruto nesta figueira e não encontro nada. Portanto, corte-a! Por que ela ainda está ocupando inutilmente a terra?”
8 Kegok zeme mulup an keyaŋ kapigok zeye, ‘Damuŋ, nup kan kwep ŋen pemane belak tapme neŋ tep yaŋan msat tokwat utumti sakokolok tipmaŋ timatopme omguluk gilik mti ekbap.
8 Mas o homem que cuidava da vinha respondeu: “Senhor, deixe-a ainda este ano, até que eu escave ao redor dela e ponha estrume.
9 Kegok mma katnaŋ elikzin ma ze ekbap. Elikbe beme dolakŋaŋ penaŋ. Âk yek bewe beme neŋ ŋep aŋbap.’”
9 Se vier a dar fruto, muito bem. Se não der fruto, o senhor poderá cortá-la.”
10 Âpme Sabat tagoŋgo kan ŋengat Zisasiyaŋ sesewat mkaen am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indaye.
10 Num sábado, Jesus estava ensinando numa das sinagogas.
11 Kegok tapmme imbi ŋen keŋan ke tage ek we bekanaŋmak. We bekanaŋ keyaŋ nup kan 18 ekmak mamkwapme egaŋ zawat mkwage. Ma bisetnaŋaŋ kusum topme egaŋ dendaŋ esemteŋ ku matatagalen.
11 E chegou ali uma mulher possuída de um espírito de enfermidade, havia já dezoito anos; ela andava encurvada, sem poder se endireitar de modo nenhum.
12 Kogok mame Zisasiyaŋ imbi ke ekti kwizet kume kopme egaŋ egat kapigok dunduye, “Imbi, geŋ zawadi mâlap!”
12 Ao vê-la, Jesus a chamou e lhe disse:
13 Kegok zemti egaŋ betnaŋaŋ imbi keyet bisetnaŋ atame keyegak bisetnaŋaŋ esemteŋ beme imbi keyaŋ Kawawaŋgat sesewage.
13 E, impondo-lhe as mãos, ela imediatamente se endireitou e dava glória a Deus.
14 Kegok sokbeme sesewat mkaengalen amobotnaŋaŋ Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke Sabat tagoŋgo kangat mge keyepm egaŋ ŋenzinziŋ mge. Mmambe egaŋ am sambe tapmambien ekŋengat kapigok diindoye, “Kasup mulup 6 keyet mulup mamambep keyepmti kan ekŋen keyet koti am weyaŋindende mulup mamambep wa Sabat tagoŋgo kangat yek!”
14 O chefe da sinagoga, indignado por ver que Jesus curava no sábado, disse à multidão: — Há seis dias em que se deve trabalhar. Venham nesses dias para serem curados, mas não no sábado.
15 Egaŋ kegok zeme Amobotnaŋaŋ egalen zetnaŋ nembet gilik zeye, “In an zet nambalam zut zenze! In Sabat tagoŋgo kangat makau apmaŋin ma doŋkiŋin tegen kwalet indemti mkaŋinangatnaŋ indatimti tu meu indaipgalen mundumen meti tu meu indame manip.”
15 Porém o Senhor lhe respondeu:
16 Kegok zemti zeye, “Imbi kapi Abalaamgalen alikŋaŋ ya we bekanaŋaŋ ekmak nup kan 18 mkipmaŋ penaŋ bemtage. Ya ek ŋep Sadaŋgalen winde Sabat tagoŋgo kanen ŋep mâpepeyelen.”
16 Por que motivo não se devia livrar deste cativeiro, em dia de sábado, esta filha de Abraão, a quem Satanás trazia presa há dezoito anos?
17 Egalen zet dopmaŋaŋ kasaŋane ekŋen mme sakambuk penaŋ tiwien. Keyegak am sambe tabien ekŋenaŋ menok sokbeye ke ekti oloŋen penaŋ mbien.
17 Tendo Jesus dito estas palavras, todos os seus adversários ficaram envergonhados. Entretanto, o povo se alegrava por todos os feitos gloriosos que Jesus realizava.
18 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok zemti diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋmamayet yaŋaŋ ke mastat katnaŋ keboŋ. Ma neŋ mastat katnaŋ keyet palen bemzema nâseip.
18 Jesus disse:
19 Ke sepemaŋ mastat tep katnaŋ isikŋaŋ penaŋ amnaŋ mti muluwen ondeme kwati tep temaŋ sinaŋ betnaŋaŋ mme age ekŋenaŋ mkaŋin tep betnaŋ dukŋan walabien keyet sakam.”
19 É semelhante a um grão de mostarda, que um homem plantou na sua horta; e cresceu e fez-se árvore; e as aves do céu se aninharam nos seus ramos.
20 Kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke yis keboŋ. Ma neŋ yis keyet palen bemzema nâseip.
20 Disse mais:
21 Ke yis plawa meleseŋaŋ isikŋaŋ bugan imbi ŋenaŋ plawa omba kemak lelime keŋan kaindeyegak tasemem kwatneti temaŋ sosok makwazin keboŋ.
21 É semelhante ao fermento que uma mulher pegou e misturou em três medidas de farinha, até ficar tudo levedado.
22 Zisasiyaŋ Zelusalem mka temanen mebegalen meti mka ŋande isikŋaŋ ma mka ŋande temaŋ keyelen am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ zemzikat indaye.
22 Jesus passava por cidades e aldeias, ensinando e caminhando para Jerusalém.
23 Kegok tapmepme an ŋenaŋ egat kapigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ zigok nânik, am kwep kwewaŋ mama kanzizit tiwep ma?”
23 E alguém lhe perguntou: — Senhor, são poucos os que são salvos?
24 — ausente —
24 Jesus respondeu:
25 — ausente —
25 Quando o dono da casa se tiver levantado e fechado a porta, e vocês, do lado de fora, começarem a bater, dizendo: “Senhor, abra a porta para nós”, ele responderá: “Não sei de onde vocês são.”
26 Egaŋ kegok zeme in egalen zet dopmaŋ kapigok gilik zewep, ‘Nin tu meu geŋmak ningalen mkaen nimbenn ma geŋ ningalen mka temanen Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mzikat ndawanan.’
26 Então vocês dirão: “Comíamos e bebíamos com o senhor. Além disso, o senhor ensinava em nossas ruas.”
27 In kegok zeme egaŋ ewe zewe, ‘In deyetnaŋ kolip ke neŋ ku nâmindeyap. In am mama mimi bekanaŋ mamipgat in sebeit!’
27 Mas ele dirá a vocês: “Não sei de onde vocês são; afastem-se de mim, vocês todos que praticam o mal.”
28 Kegok sokbeme in kululuŋen Kawawaŋgalen mundumen Abalaam ma Aisak ma Zekop ma golaŋ zenze an dolakŋaŋ ekŋen indikme Kawawaŋaŋ zemindeme in zupman tati sindemgat si zemsu zemsu mti zelin aŋgalikbep!
28 Ali haverá choro e ranger de dentes, quando vocês virem Abraão, Isaque, Jacó e todos os profetas no Reino de Deus, mas vocês lançados fora.
29 Âpme am sambe kasup kwakwatnaset ma towewetnaset ma baeset ma gwaeset nâmkiŋpepeŋinmagaŋ keŋan mowebep. Ekŋen keyaŋ Kawawaŋgalen mundumen totati Kawawaŋ ikŋaŋmak tu meu nimwiyaŋbep.
29 Muitos virão do Oriente e do Ocidente, do Norte e do Sul e tomarão lugar à mesa no Reino de Deus.
30 Mme am ŋen kwitnaŋpiŋ tototnaŋ mamti Kawawaŋgat manâmkiŋpein egaŋ bamgat Kawawaŋgat zikatnan kwitnaŋmak bewe. Ma am ŋenaŋ kwitnaŋ mmoti windeŋaŋmak mamti Kawawaŋgat ku nâmkiŋpein egaŋ bamgat Kawawaŋgat zikatnan kwitnaŋpiŋ bewe.”
30 Porém, de fato, há últimos que serão primeiros, e primeiros que serão últimos.
31 Âpme kan keyegak Palisi an notnaŋ Zisasmagen koti zewien, “Wae, amobotnaŋ Elolaŋ gosâgât zepgapm geŋ kapi pemti mesenik.”
31 Naquela mesma hora, alguns fariseus vieram para dizer a Jesus: — Vá embora daqui, porque Herodes quer matá-lo.
32 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “In tam kukŋaŋbeŋ keyet kapigok met dunduseip, ‘Neŋ alak ma saŋenen we bekanaŋ ammagen zemindewap ma am weyaŋindewap. Ya âgânen mulupm mdelaŋ zemti mebap.’
32 Ele, porém, lhes respondeu:
33 Egaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti am tabien ekŋengat kapigok diindoye, ‘Neŋ alak ma saŋen ma âgânen Zelusalem mka teman mebap.’ Golaŋ zenze an ŋen msat belakŋan kume gakikiyelen ke ŋep yek. Ek Zelusalem etaŋ mepme kume gakikiyelen.
33 Porém, preciso caminhar hoje, amanhã e depois, porque não se espera que um profeta morra fora de Jerusalém.
34 O Zelusalem am, in golaŋ zenze an ekŋen maindome gakip. Ma in Kawawaŋgalen zet busup an indeme makolip ke nanzaŋaŋ maindome gakip. Kan sambe neŋ betnnaŋ in Zelusalem am sambe indabembululuŋgalen manâyap sakam sakokolok mamaŋaŋ nembaŋane time pâpmaŋ kandaŋan maŋge mambemindein kegok.
34 — Jerusalém, Jerusalém! Você mata os profetas e apedreja os que lhe são enviados! Quantas vezes eu quis reunir os seus filhos, como a galinha ajunta os do seu próprio ninho debaixo das asas, mas vocês não quiseram!
35 Keyepmti neŋ zema nâit, ingalen sesewat mka temaŋ ke Kawawaŋaŋ katipeme ilinaŋgat belinan tapmosâpm. Âpme neŋ diindowi, Zelusalem am, in neŋ ewe ku nikbep ya maneti kan delaŋ zenzeen keyet in kapigok zewep,
35 Eis que a casa de vocês ficará deserta. E eu afirmo a vocês que não me verão mais, até que venham a dizer: “Bendito o que vem em nome do Senhor!”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.