Lucas 13
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs ARA
1 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme kan keyet am notnaŋ Pailelaŋ zemindeme Galili am notnaŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe tabumambienen Pailetgalen kasa kuku an ekŋenaŋ indome gakiwien keyelen zezapat Zisasiyet msawien.
1 Naquela mesma ocasião, chegando alguns, falavam a Jesus a respeito dos galileus cujo sangue Pilatos misturara com os sacrifícios que os mesmos realizavam.
2 Kegok zeme Zisasiyaŋ ekŋengat zeye, “Galili am ekŋen set katnaŋ kegok mme indowien ekŋen keyelen yominaŋ mkawaŋ benen Galili am notnaŋ yomin sebemindeip, ma?
2 Ele, porém, lhes disse: Pensais que esses galileus eram mais pecadores do que todos os outros galileus, por terem padecido estas coisas?
3 Yek penaŋ! Neŋ zema nâit, in yomengatnaŋ ku gilik zewep beme ekŋenaŋ gakiwien in sakam kegok gakiwep.”
3 Não eram, eu vo-lo afirmo; se, porém, não vos arrependerdes, todos igualmente perecereis.
4 Kegok zeme Zisasiyaŋ zet ewe tusumti kapigok zeye, “Am 18 Siloam mkaengatnaŋ ekŋen keyaŋ mka teepmaŋ kandaŋan tapme mka keyaŋ etumti indakwatame gakiwien. In nâiwen keyaŋ mkawaŋ beinen ekŋengalen bekanaŋ mimiŋinaŋ Zelusalem am sambe ekŋengalen bekanaŋ mimiŋin sebemindein, ma?
4 Ou cuidais que aqueles dezoito sobre os quais desabou a torre de Siloé e os matou eram mais culpados que todos os outros habitantes de Jerusalém?
5 Yek penaŋ! Neŋ zema nâit, in yomengatnaŋ ku gilik zewep beme in sambe sakam ekŋenaŋ gakiwienok in gakime delaŋ zewe.”
5 Não eram, eu vo-lo afirmo; mas, se não vos arrependerdes, todos igualmente perecereis.
6 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet kapigok diindoye, “An ŋenaŋ tep pik wain mulupmanen ondempeye. Ya egaŋ tep pik katnaŋgat meegeyaŋ penaŋepiŋ beye.
6 Então, Jesus proferiu a seguinte parábola: Certo homem tinha uma figueira plantada na sua vinha e, vindo procurar fruto nela, não achou.
7 Keyepmti egaŋ mulup angat kapigok zeye, ‘Nânik, neŋ nup kan tuk pi tep pik katnaŋgat tepmanen mekoti ekbanaŋ ŋen ku elige. Keyepmti geŋ aŋpemane melak enenogat tep kapiyaŋ msat kelakŋaŋ saik mamm.’
7 Pelo que disse ao viticultor: Há três anos venho procurar fruto nesta figueira e não acho; podes cortá-la; para que está ela ainda ocupando inutilmente a terra?
8 Kegok zeme mulup an keyaŋ kapigok zeye, ‘Damuŋ, nup kan kwep ŋen pemane belak tapme neŋ tep yaŋan msat tokwat utumti sakokolok tipmaŋ timatopme omguluk gilik mti ekbap.
8 Ele, porém, respondeu: Senhor, deixa-a ainda este ano, até que eu escave ao redor dela e lhe ponha estrume.
9 Kegok mma katnaŋ elikzin ma ze ekbap. Elikbe beme dolakŋaŋ penaŋ. Âk yek bewe beme neŋ ŋep aŋbap.’”
9 Se vier a dar fruto, bem está; se não, mandarás cortá-la.
10 Âpme Sabat tagoŋgo kan ŋengat Zisasiyaŋ sesewat mkaen am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indaye.
10 Ora, ensinava Jesus no sábado numa das sinagogas.
11 Kegok tapmme imbi ŋen keŋan ke tage ek we bekanaŋmak. We bekanaŋ keyaŋ nup kan 18 ekmak mamkwapme egaŋ zawat mkwage. Ma bisetnaŋaŋ kusum topme egaŋ dendaŋ esemteŋ ku matatagalen.
11 E veio ali uma mulher possessa de um espírito de enfermidade, havia já dezoito anos; andava ela encurvada, sem de modo algum poder endireitar-se.
12 Kogok mame Zisasiyaŋ imbi ke ekti kwizet kume kopme egaŋ egat kapigok dunduye, “Imbi, geŋ zawadi mâlap!”
12 Vendo-a Jesus, chamou-a e disse-lhe: Mulher, estás livre da tua enfermidade;
13 Kegok zemti egaŋ betnaŋaŋ imbi keyet bisetnaŋ atame keyegak bisetnaŋaŋ esemteŋ beme imbi keyaŋ Kawawaŋgat sesewage.
13 e, impondo-lhe as mãos, ela imediatamente se endireitou e dava glória a Deus.
14 Kegok sokbeme sesewat mkaengalen amobotnaŋaŋ Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke Sabat tagoŋgo kangat mge keyepm egaŋ ŋenzinziŋ mge. Mmambe egaŋ am sambe tapmambien ekŋengat kapigok diindoye, “Kasup mulup 6 keyet mulup mamambep keyepmti kan ekŋen keyet koti am weyaŋindende mulup mamambep wa Sabat tagoŋgo kangat yek!”
14 O chefe da sinagoga, indignado de ver que Jesus curava no sábado, disse à multidão: Seis dias há em que se deve trabalhar; vinde, pois, nesses dias para serdes curados e não no sábado.
15 Egaŋ kegok zeme Amobotnaŋaŋ egalen zetnaŋ nembet gilik zeye, “In an zet nambalam zut zenze! In Sabat tagoŋgo kangat makau apmaŋin ma doŋkiŋin tegen kwalet indemti mkaŋinangatnaŋ indatimti tu meu indaipgalen mundumen meti tu meu indame manip.”
15 Disse-lhe, porém, o Senhor: Hipócritas, cada um de vós não desprende da manjedoura, no sábado, o seu boi ou o seu jumento, para levá-lo a beber?
16 Kegok zemti zeye, “Imbi kapi Abalaamgalen alikŋaŋ ya we bekanaŋaŋ ekmak nup kan 18 mkipmaŋ penaŋ bemtage. Ya ek ŋep Sadaŋgalen winde Sabat tagoŋgo kanen ŋep mâpepeyelen.”
16 Por que motivo não se devia livrar deste cativeiro, em dia de sábado, esta filha de Abraão, a quem Satanás trazia presa há dezoito anos?
17 Egalen zet dopmaŋaŋ kasaŋane ekŋen mme sakambuk penaŋ tiwien. Keyegak am sambe tabien ekŋenaŋ menok sokbeye ke ekti oloŋen penaŋ mbien.
17 Tendo ele dito estas palavras, todos os seus adversários se envergonharam. Entretanto, o povo se alegrava por todos os gloriosos feitos que Jesus realizava.
18 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok zemti diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋmamayet yaŋaŋ ke mastat katnaŋ keboŋ. Ma neŋ mastat katnaŋ keyet palen bemzema nâseip.
18 E dizia: A que é semelhante o reino de Deus, e a que o compararei?
19 Ke sepemaŋ mastat tep katnaŋ isikŋaŋ penaŋ amnaŋ mti muluwen ondeme kwati tep temaŋ sinaŋ betnaŋaŋ mme age ekŋenaŋ mkaŋin tep betnaŋ dukŋan walabien keyet sakam.”
19 É semelhante a um grão de mostarda que um homem plantou na sua horta; e cresceu e fez-se árvore; e as aves do céu aninharam-se nos seus ramos.
20 Kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke yis keboŋ. Ma neŋ yis keyet palen bemzema nâseip.
20 Disse mais: A que compararei o reino de Deus?
21 Ke yis plawa meleseŋaŋ isikŋaŋ bugan imbi ŋenaŋ plawa omba kemak lelime keŋan kaindeyegak tasemem kwatneti temaŋ sosok makwazin keboŋ.
21 É semelhante ao fermento que uma mulher tomou e escondeu em três medidas de farinha, até ficar tudo levedado.
22 Zisasiyaŋ Zelusalem mka temanen mebegalen meti mka ŋande isikŋaŋ ma mka ŋande temaŋ keyelen am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ zemzikat indaye.
22 Passava Jesus por cidades e aldeias, ensinando e caminhando para Jerusalém.
23 Kegok tapmepme an ŋenaŋ egat kapigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ zigok nânik, am kwep kwewaŋ mama kanzizit tiwep ma?”
23 E alguém lhe perguntou: Senhor, são poucos os que são salvos?
24 — ausente —
24 Respondeu-lhes: Esforçai-vos por entrar pela porta estreita, pois eu vos digo que muitos procurarão entrar e não poderão.
25 — ausente —
25 Quando o dono da casa se tiver levantado e fechado a porta, e vós, do lado de fora, começardes a bater, dizendo: Senhor, abre-nos a porta, ele vos responderá: Não sei donde sois.
26 Egaŋ kegok zeme in egalen zet dopmaŋ kapigok gilik zewep, ‘Nin tu meu geŋmak ningalen mkaen nimbenn ma geŋ ningalen mka temanen Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mzikat ndawanan.’
26 Então, direis: Comíamos e bebíamos na tua presença, e ensinavas em nossas ruas.
27 In kegok zeme egaŋ ewe zewe, ‘In deyetnaŋ kolip ke neŋ ku nâmindeyap. In am mama mimi bekanaŋ mamipgat in sebeit!’
27 Mas ele vos dirá: Não sei donde vós sois; apartai-vos de mim, vós todos os que praticais iniquidades.
28 Kegok sokbeme in kululuŋen Kawawaŋgalen mundumen Abalaam ma Aisak ma Zekop ma golaŋ zenze an dolakŋaŋ ekŋen indikme Kawawaŋaŋ zemindeme in zupman tati sindemgat si zemsu zemsu mti zelin aŋgalikbep!
28 Ali haverá choro e ranger de dentes, quando virdes, no reino de Deus, Abraão, Isaque, Jacó e todos os profetas, mas vós, lançados fora.
29 Âpme am sambe kasup kwakwatnaset ma towewetnaset ma baeset ma gwaeset nâmkiŋpepeŋinmagaŋ keŋan mowebep. Ekŋen keyaŋ Kawawaŋgalen mundumen totati Kawawaŋ ikŋaŋmak tu meu nimwiyaŋbep.
29 Muitos virão do Oriente e do Ocidente, do Norte e do Sul e tomarão lugares à mesa no reino de Deus.
30 Mme am ŋen kwitnaŋpiŋ tototnaŋ mamti Kawawaŋgat manâmkiŋpein egaŋ bamgat Kawawaŋgat zikatnan kwitnaŋmak bewe. Ma am ŋenaŋ kwitnaŋ mmoti windeŋaŋmak mamti Kawawaŋgat ku nâmkiŋpein egaŋ bamgat Kawawaŋgat zikatnan kwitnaŋpiŋ bewe.”
30 Contudo, há últimos que virão a ser primeiros, e primeiros que serão últimos.
31 Âpme kan keyegak Palisi an notnaŋ Zisasmagen koti zewien, “Wae, amobotnaŋ Elolaŋ gosâgât zepgapm geŋ kapi pemti mesenik.”
31 Naquela mesma hora, alguns fariseus vieram para dizer-lhe: Retira-te e vai-te daqui, porque Herodes quer matar-te.
32 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “In tam kukŋaŋbeŋ keyet kapigok met dunduseip, ‘Neŋ alak ma saŋenen we bekanaŋ ammagen zemindewap ma am weyaŋindewap. Ya âgânen mulupm mdelaŋ zemti mebap.’
32 Ele, porém, lhes respondeu: Ide dizer a essa raposa que, hoje e amanhã, expulso demônios e curo enfermos e, no terceiro dia, terminarei.
33 Egaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti am tabien ekŋengat kapigok diindoye, ‘Neŋ alak ma saŋen ma âgânen Zelusalem mka teman mebap.’ Golaŋ zenze an ŋen msat belakŋan kume gakikiyelen ke ŋep yek. Ek Zelusalem etaŋ mepme kume gakikiyelen.
33 Importa, contudo, caminhar hoje, amanhã e depois, porque não se espera que um profeta morra fora de Jerusalém.
34 O Zelusalem am, in golaŋ zenze an ekŋen maindome gakip. Ma in Kawawaŋgalen zet busup an indeme makolip ke nanzaŋaŋ maindome gakip. Kan sambe neŋ betnnaŋ in Zelusalem am sambe indabembululuŋgalen manâyap sakam sakokolok mamaŋaŋ nembaŋane time pâpmaŋ kandaŋan maŋge mambemindein kegok.
34 Jerusalém, Jerusalém, que matas os profetas e apedrejas os que te foram enviados! Quantas vezes quis eu reunir teus filhos como a galinha ajunta os do seu próprio ninho debaixo das asas, e vós não o quisestes!
35 Keyepmti neŋ zema nâit, ingalen sesewat mka temaŋ ke Kawawaŋaŋ katipeme ilinaŋgat belinan tapmosâpm. Âpme neŋ diindowi, Zelusalem am, in neŋ ewe ku nikbep ya maneti kan delaŋ zenzeen keyet in kapigok zewep,
35 Eis que a vossa casa vos ficará deserta. E em verdade vos digo que não mais me vereis até que venhais a dizer:
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.