João 8
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs VC
1 — ausente —
1 Dirigiu-se Jesus para o monte das Oliveiras.
2 — ausente —
2 Ao romper da manhã, voltou ao templo e todo o povo veio a ele. Assentou-se e começou a ensinar.
3 kan keyet Palisi ma an zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ imbi ŋen set kileŋ mame ekti wati met am tuŋguwinan onzempemti Zisasiyet zewien,
3 Os escribas e os fariseus trouxeram-lhe uma mulher que fora apanhada em adultério.
4 “An zikat indanda, imbi kapi apmaŋ pemti met set kileŋ manepeme ekti wati gâlen kotnup.
4 Puseram-na no meio da multidão e disseram a Jesus: Mestre, agora mesmo esta mulher foi apanhada em adultério.
5 — ausente —
5 Moisés mandou-nos na lei que apedrejássemos tais mulheres. Que dizes tu a isso?
6 — ausente —
6 Perguntavam-lhe isso, a fim de pô-lo à prova e poderem acusá-lo. Jesus, porém, se inclinou para a frente e escrevia com o dedo na terra.
7 Âpme ekŋenaŋ yaŋkwesim giŋgiŋ penaŋ mme egaŋ nâmtage tageyaŋ yek bemeŋgut teŋ zem wat indikti pigok diindoye, “Inmagengatnaŋ an ŋen yomepiŋ kwetetepmaŋ penaŋ main egaŋ yaŋbemti imbi kapi nanzaŋaŋ kukŋaŋgat kumeŋgut in sambeyaŋ kummeti kume gakisem.”
7 Como eles insistissem, ergueu-se e disse-lhes: Quem de vós estiver sem pecado, seja o primeiro a lhe atirar uma pedra.
8 Zemindamti egaŋ ewe kusum toti msalen baen betnaŋ yuyaŋ meluwaŋ takumaŋge.
8 Inclinando-se novamente, escrevia na terra.
9 Âpme ekŋenaŋ ilinak pe an kwiyaŋ yaŋbem kume ekti kusenup zemti meek koek mbienaŋ yek beme an penaŋ penaŋ ŋeŋaŋ yaŋbemti pakpak kwep kwep toti kwawet mme eyetnan am notnaŋ ekŋenaŋ tapmetne metne peme delaŋ zemâge. Âpme imbi kemak Zisasmak ilidak etaŋ tabun.
9 A essas palavras, sentindo-se acusados pela sua própria consciência, eles se foram retirando um por um, até o último, a começar pelos mais idosos, de sorte que Jesus ficou sozinho, com a mulher diante dele.
10 Âpme Zisasiyaŋ teŋ zem wati ekme imbi piwan igak tapme ekti zeye, “Am gosâgât kot tapmmo ekŋen pi wan de melo? An ŋenaŋ tati geŋ ku gonak?”
10 Então ele se ergueu e vendo ali apenas a mulher, perguntou-lhe: Mulher, onde estão os que te acusavam? Ninguém te condenou?
11 Zeme imbiyaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ, am pi kunzuŋ mepme delaŋ zep.”
11 Respondeu ela: Ninguém, Senhor. Disse-lhe então Jesus: Nem eu te condeno. Vai e não tornes a pecar.
12 Âpme kan ŋengat Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan tati am zet ŋen pigok diindoye, “Neŋ msat sambe bekapiyelen taŋam keyepmti am ŋenaŋ neŋ napmâti mamambe beme egaŋ tambusosok keŋan ku mambe. Ek nâlen busatnaŋaŋ mbusatnaŋ bempeme egaŋ ekmâtâti mama dolakŋaŋ mambe.”
12 Falou-lhes outra vez Jesus: Eu sou a luz do mundo; aquele que me segue não andará em trevas, mas terá a luz da vida.
13 Kegok zeme Palisi ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Pi gitiyegak yaŋaŋdi dinndonik kapi nâmann penaŋ ku bein.”
13 A isso, os fariseus lhe disseram: Tu dás testemunho de ti mesmo; teu testemunho não é digno de fé.
14 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ nanaŋgat yaŋŋ zeyap kapi penaŋepiŋ ku bein. Neŋ deyetnaŋ koban ma maneti naman deeset mebap e nâmâtâtati tazeyap. Âpme in ke ku nâmti belak kileŋ tazeip.
14 Respondeu-lhes Jesus: Embora eu dê testemunho de mim mesmo, o meu testemunho é digno de fé, porque sei de onde vim e para onde vou; mas vós não sabeis de onde venho nem para onde vou.
15 In neŋ zet zeya keyepmti ilinaŋgalen nânâŋinaŋ ma mama mimiŋin mamimkwalip ke nâmti keyet kataŋ zet muluwen neip. Âpme neŋ am zet muluwen nenak ku pepeyelen.
15 Vós julgais segundo a aparência; eu não julgo ninguém.
16 Neŋ kwileki ŋeniyet am ŋengat zetnaŋ zemdelaŋ zesâti esemteŋ penaŋ zemdelaŋ zempewak. Neŋ am zet muluwen indendeyet mulup e nenak etaŋ ku mamiyap. Bien zemneme koban egaŋ napmukulem mnemeŋgut nilisakwep ŋep mimiyelen.
16 E, se julgo, o meu julgamento é conforme a verdade, porque não estou sozinho, mas comigo está o Pai que me enviou.
17 Ilinaŋgalen zii zelinan zetgat yaŋaŋ kapigok tazin,
17 Ora, na vossa lei está escrito: O testemunho de duas pessoas é digno de fé {Dt 19,15}.
18 Âpme neŋmak Bipm zemneme toban nit nilisakwep nâgât yaŋŋ bandim mti manzemkawaŋbein keyepmti neŋ nanaŋgat zema zetn penaŋ mambein.”
18 Eu dou testemunho de mim mesmo; e meu Pai, que me enviou, o dá também.
19 Zet kegok diindome ekŋenaŋ pigok yaŋkwesiwien, “Bipdi pe deset tapme tazenik?”
19 Perguntaram-lhe: Onde está teu Pai? Respondeu Jesus: Não conheceis nem a mim nem a meu Pai; se me conhecêsseis, certamente conheceríeis também a meu Pai.
20 Zisasiyaŋ Kawawaŋgat tewalaŋ mânep bembe boŋgis matatan mka keŋaŋ keyet keŋan tati am zet zapat dolakŋaŋ tadiindometneti zet kapi zeye. Keyepmti am ekŋenaŋ ek wati mka katikŋan met pesât nâmbienaŋgut Kawawaŋaŋ egat kanaŋ beye e ewe ku beye keyepmti atatayet belin nukŋaŋ beye.
20 Estas palavras proferiu Jesus ensinando no templo, junto aos cofres de esmola. Mas ninguém o prendeu, porque ainda não era chegada a sua hora.
21 Mti Zisasiyaŋ ewe pigok tusumti diindoye, “Neŋ indemti mepma in natimapme yek beme bekanaŋin msekpeŋ gakiwembep. Neŋ meti mambap ke in ŋep ku kobep.”
21 Jesus disse-lhes: Eu me vou, e procurar-me-eis e morrereis no vosso pecado. Para onde eu vou, vós não podeis ir.
22 Kegok zeme Zuda am ekŋenaŋ zewien, “‘Neŋ mebap ke in ku kobep,’ kegok ke yaŋaŋ kwilekiyet nâmti tazein? Ikŋaŋ sekŋaŋ waleti gakisâgât mene nâmtazein?”
22 Perguntavam os judeus: Será que ele se vai matar, pois diz: Para onde eu vou, vós não podeis ir?
23 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In msat kapiyelen am. Âpme neŋ kululuŋen gwaengatnaŋ wan neŋ msat kapiyetnaŋ yek.
23 Ele lhes disse: Vós sois cá de baixo, eu sou lá de cima. Vós sois deste mundo, eu não sou deste mundo.
24 Keyepmti neŋ eweŋanak pigok diindoya in yomin melesiŋ maneti gakiwep. In neŋ Kilais mayap ke ku nâmkiŋpemnewep beme in maneti yomin sekpeŋ gakiwembep.”
24 Por isso vos disse: morrereis no vosso pecado; porque, se não crerdes o que eu sou, morrereis no vosso pecado.
25 Zeme nâmti pigok yaŋkwesiwien, “Âpme geŋ kwi? Ze zemane nâne.”
25 Quem és tu?, perguntaram-lhe eles então. Jesus respondeu: Exatamente o que eu vos declaro.
26 Neŋ ingalen nukŋaŋ sambe weme ekti ŋep zemindondoyelen yaŋgut belak ekpemti mamayap. An zemneme toban egaŋ keyet zet esemteŋ zemti dopmaŋ mutumindawe. Âpme neŋ belak zetnaŋ zeme eknâm mban ke etaŋ msalen kapi mamti am sambe kapiyet sosok manzemkawaŋ bemindayap.”
26 Tenho muitas coisas a dizer e a julgar a vosso respeito, mas o que me enviou é verdadeiro e o que dele ouvi eu o digo ao mundo.
27 Zisasiyaŋ Bipmaŋgat zapatnaŋ kegok diindome amobotnaŋ ekŋenaŋ ku weyaŋ nâmâtâbien.
27 Eles, porém, não compreenderam que ele lhes falava do Pai.
28 Keyepmti Zisasiyaŋ tusumti ewe pigok diindoye, “In Angat Nemuŋaŋ neŋ tewen nâmti mwat onzemnemtiŋgut neŋ Kilais keyet yaŋaŋ weyaŋ ekmâtâbep. Neŋ wa mulup mamiyap kapi nanaŋgat windeyet mamiyap yek. Bienaŋ zet zemâtâtneŋge keyet kataŋ zet am manzemâtâtindayap.
28 Jesus então lhes disse: Quando tiverdes levantado o Filho do Homem, então conhecereis quem sou e que nada faço de mim mesmo, mas falo do modo como o Pai me ensinou.
29 An zemneme toban ek neŋmak mamain. Âpme neŋ mulup sambe zemti mma egaŋ manigoin keyepmti egaŋ ku manemezin.”
29 Aquele que me enviou está comigo; ele não me deixou sozinho, porque faço sempre o que é do seu agrado.
30 Zet kegok zeme am sambeyaŋ zetnaŋ ke nâme penaŋ beme nâmkiŋpewien.
30 Tendo proferido essas palavras, muitos creram nele.
31 Âpme Zuda am Zisas nâmkiŋpewien ekŋen keyet pigok diindoye, “In neŋ zet diindoyap keyet katnanen mamti nemunambanne penaŋ bewep.
31 E Jesus dizia aos judeus que nele creram: Se permanecerdes na minha palavra, sereis meus verdadeiros discípulos;
32 In nâlen zet ke mâti keyet kataŋ mame keyaŋ bekanaŋgalen kikitek ke elaŋgemindeme neŋmak tusumti belak lala mambep.”
32 conhecereis a verdade e a verdade vos livrará.
33 Âpme am notnaŋ Zisasiyet ku nâmkiŋpewien ekŋenaŋ zet ke nâmti zet dopmaŋ pigok dunduwien, “Nin Abalaamgat nemunambaŋane nin an kwiyaŋ ndaŋgalaŋti kandaŋan ndeme matatnupgapmti geŋ ningat, ‘In kikitekŋin e kwalet indema belak lala mambep.’ Pi zenik?”
33 Replicaram-lhe: Somos descendentes de Abraão e jamais fomos escravos de alguém. Como dizes tu: Sereis livres?
34 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ penaŋ sukwep pigok diindoma nâit. An ŋen yom mamimambe beme an ke yomgat kandaŋan meti egat sisiliŋ muluwetaŋ mamimambe.
34 Respondeu Jesus: Em verdade, em verdade vos digo: todo homem que se entrega ao pecado é seu escravo.
35 Sisiliŋ an egaŋ amobotnaŋ egalen mkaen kwesiŋ matazin keyaŋgut nemuŋaŋ yek. An keyet nemuŋaŋ penaŋaŋ kelak ikŋaŋgat nemuŋaŋ.
35 Ora, o escravo não fica na casa para sempre, mas o filho sim, fica para sempre.
36 Keyepmti Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ yomgalen kikitek keŋan mamti sisiliŋ mulup mamip ke kalutindewap beme in belak lala penaŋ mambep.
36 Se, portanto, o Filho vos libertar, sereis verdadeiramente livres.
37 In Abalaamgat iŋsokŋane e neŋ nâmindeyap. Keyepmti neŋ zet diindoma zetnnaŋ belak ingat sekŋinan mot kumti gwalalaŋ kumti matozin keyepmti in neŋ nosât manzeip.
37 Bem sei que sois a raça de Abraão; mas quereis matar-me, porque a minha palavra não penetra em vós.
38 Neŋ Bienaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zikat name ekban keyet zapatnaŋ mandiindoyap. Âpme in biwineyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zikat indawien ke mamip.”
38 Eu falo o que vi junto de meu Pai; e vós fazeis o que aprendestes de vosso pai.
39 Zeme pigok dunduwien, “Ningat bipm Abalaam.”
39 Nosso pai, replicaram eles, é Abraão. Disse-lhes Jesus: Se fôsseis filhos de Abraão, faríeis as obras de Abraão.
40 Neŋ Kawawaŋgalen zet penaŋaŋ kapi mandiindoma in naman nâme dâsuki beme nosât mamip. Abalaamaŋ muluwaŋ bekanaŋ keboŋ ke ŋen ku mge.
40 Mas, agora, procurais tirar-me a vida, a mim que vos falei a verdade que ouvi de Deus! Isso Abraão não o fez.
41 In biwinaŋgalen set mâti mamip.”
41 Vós fazeis as obras de vosso pai. Retrucaram-lhe eles: Nós não somos filhos da fornicação; temos um só pai: Deus.
42 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “In Biwin Kawawaŋ ze in Egaŋ neŋ zemneme toban keyepmti in neŋ ŋep notn mnewiek wa neŋ nanaŋgat keŋnaŋ galak etaŋ ku toban Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zemneme toban.
42 Jesus replicou: Se Deus fosse vosso pai, vós me amaríeis, porque eu saí de Deus. É dele que eu provenho, porque não vim de mim mesmo, mas foi ele quem me enviou.
43 In zigogat penaŋgapm keŋ katik mmame neŋ zetn zema keŋinan ku matowezin? Ma zigogat neŋ zet zema wakŋin ku mambeip?
43 Por que não compreendeis a minha linguagem? É porque não podeis ouvir a minha palavra.
44 In biwin Sadaŋ keyepmti egaŋ zemâtâtindame egalen nânâen mulup mamip. An ke eweŋan am indawalelet mulup mgeyaŋ ewe mamimkwazin. Egaŋ Kawawaŋgalen zet bamkumpeye keyepmti egat keŋanen zet penaŋ zenze ke ŋen ku matazin. Ek zet dâsuki zenze keyaŋ mama mimiŋaŋ beyeyepm ek an dâsukitoŋ ma zet dâsuki zenze ke bipmaŋ ek.
44 Vós tendes como pai o demônio e quereis fazer os desejos de vosso pai. Ele era homicida desde o princípio e não permaneceu na verdade, porque a verdade não está nele. Quando diz a mentira, fala do que lhe é próprio, porque é mentiroso e pai da mentira.
45 In egat kandaŋan meti mamaip keyepmti neŋ Kawawaŋgalen zet penaŋ kapi diindoma in ke nâmti zetn ke ku manâmkiŋpeip.
45 Mas eu, porque vos digo a verdade, não me credes.
46 Inmagen an ŋenaŋ nâlen yomm ŋen zemkawaŋ bemname nâsap? Neŋ an teŋ penaŋ mamayawaŋ zet zapat dolakŋaŋ kapi diindoma in kwilekiyet penaŋ zetn ku manâmkiŋpeip?
46 Quem de vós me acusará de pecado? Se vos falo a verdade, por que me não credes?
47 Am Kawawaŋgat zapat mamaip ekŋenaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ manâip. Âpme in Kawawaŋgat zapat ku mamaip keyepmti in zetnaŋgat wisat mamip.”
47 Quem é de Deus ouve as palavras de Deus, e se vós não as ouvis é porque não sois de Deus.
48 Zeme Zuda am ekŋenaŋ zet dopmaŋ pigok gilik zemti sawien, “Nin kegogapmti manzenup Samalia an geŋ kapi we bekanaŋaŋ keŋdan tapme zet kileŋ kileŋ tazenik.”
48 Responderam então os judeus: Não dizemos com razão que és samaritano, e que estás possesso de um demônio?
49 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ we bekanaŋaŋ keŋŋ ku mimyuŋguin. Neŋ Bipm Kawawaŋgat kwitnaŋ mamwapeyap. Âpme ingulak neŋ niktalati selaŋ nime belakŋaŋ penaŋ mambeyap.
49 Respondeu-lhes Jesus: Eu não estou possesso de demônio, mas honro a meu Pai. Vós, porém, me ultrajais!
50 Wa neŋ nanaŋgat kwizapatn temaŋ bembeyet nâmti mulupmaŋ ku mamiyap. Nâgât kwizet buŋamm mwati zenze mulup ke An ŋenaŋ mbe. An ke zemdelaŋ zenze anaŋ mbe.
50 Não busco a minha glória. Há quem a busque e ele fará justiça.
51 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit, An ŋenaŋ nâlen zet gawepumti mim mambe beme ek gakikiyelen set ku aikbe.”
51 Em verdade, em verdade vos digo: se alguém guardar a minha palavra, não verá jamais a morte.
52 Kegok zeme Zuda am ekŋenaŋ pigok zewien, “We bekanaŋaŋ keŋanen tazin zet e penaŋ tazenup! Abalaam gakiye ma golaŋ zenze an ekŋen sambe kegogak gakimâbien. Âpme geŋ na zet pigok tazenik, ‘An ŋenaŋ nâlen zet kapi gawepumti mambe beme egaŋ ku gakiwe.’
52 Disseram-lhe os judeus: Agora vemos que és possuído de um demônio. Abraão morreu, e também os profetas. E tu dizes que, se alguém guardar a tua palavra, jamais provará a morte...
53 Bipm Abalaam temaŋ bepiwan gakiye. Âpme geŋ bukapiyaŋ ek sebempesâgât zenik? Golaŋ zenze an sambe bepi kegogak gakime delaŋ zemâge. Âpme geŋ ziboŋ penaŋgapm kok zemti gitaŋgat sekdi omba penaŋ mmodik?”
53 És acaso maior do que nosso pai Abraão? E, entretanto, ele morreu... e os profetas também. Quem pretendes ser?
54 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ nanaŋgat sekŋ mmopma ŋep penaŋ ku benak. Bipm in egat, ‘Kawawaŋŋ,’ manzeip egaŋgut nâgât kwizet buŋamm mamwazin.
54 Respondeu Jesus: Se me glorifico a mim mesmo, a minha glória não é nada; meu Pai é quem me glorifica, aquele que vós dizeis ser o vosso Deus
55 In ek ke ku maweyaŋ nâmâtâpeip âpme neŋgut ek manâmâtâpeyap. Neŋ zigok dâsuki ke ek ku nâmpeyap zesap e mtilak in nemboŋ an dâsukitoŋ besapgat. Neŋ egat yaŋaŋ nâmâtâti keyepmti zetnaŋ maŋgawepuyap.
55 e, contudo, não o conheceis. Eu, porém, o conheço e, se dissesse que não o conheço, seria mentiroso como vós. Mas conheço-o e guardo a sua palavra.
56 Biwin Abalaam ke neŋ kopma niknikgat keŋaŋ seŋme muluk kaik matatan. Yaŋ nen koban kapiyet belak sesepmaŋ Kawawaŋaŋ zikat same ekti keŋ oloŋen penaŋ nâŋge.”
56 Abraão, vosso pai, exultou com o pensamento de ver o meu dia. Viu-o e ficou cheio de alegria.
57 Zeme Zuda am ekŋenaŋ zewien, “Geŋ ewe anemba nup kandi 50 bembepiŋ bukapiyaŋ Abalaam zigoset ekbanan?”
57 Os judeus lhe disseram: Não tens ainda cinqüenta anos e viste Abraão!...
58 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ penaŋ pigok zema nâit, neŋ Abalaam ewe sokbembepiŋ tapme mambanaŋ ewe mamamkwalap.”
58 Respondeu-lhes Jesus: Em verdade, em verdade vos digo: antes que Abraão fosse, eu sou.
59 Kegok zeme ekŋenaŋ ŋeŋin zime nanzaŋ timti kusât mme egaŋ buzak am keŋan keŋanset sesewat mka temaŋ pemti zupman toweti mege.
59 A essas palavras, pegaram então em pedras para lhas atirar. Jesus, porém, se ocultou e saiu do templo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.