João 7
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs BKJ
1 Zelusalem mka teman Zuda amobotnaŋ mambien ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyet zeme nâme Zisasiyaŋ ilinaŋgalen msalen Zudia ke mebepiŋ Galili msalen mka isisikŋaŋ sambe tokwati mulup mamtan.
1 Depois dessas coisas, Jesus andava pela Galileia; porque ele não queria andar pela Judeia, pois os judeus procuravam matá-lo.
2 Âpme Zuda am ekŋengalen mka mzalaŋ isikŋaŋ walati Mzalaŋ Kendo keyet weweyelen ilak sokŋan beye.
2 Ora, estava próxima a festa dos tabernáculos dos judeus.
3 Âpme Zisas ikŋaŋgat meniŋane ekŋenaŋ koti pigok dunduwien, “Geŋ Galili msalen pien mamti menok sepem igak igak maminik kegogak Zudia msadan gwaen meti mmane amdine ekŋenaŋ gikbep.
3 Portanto, os seus irmãos disseram-lhe: Parte daqui e vai para a Judeia, para que também os teus discípulos vejam as obras que tu fazes.
4 An ŋenaŋ kwizet buŋamaŋ temaŋ tisât nâmti mulup enzilimti ku mamin. Geŋ mulup kegok msât yaŋbewanangat sosok sokbemti mulup mmane am msat sambe ekŋenaŋ gikmâtâbep.”
4 Porque não há homem que faça coisa alguma em secreto, e que procure ser conhecido publicamente. Se tu fazes essas coisas, mostra-te ao mundo.
5 Meniŋane ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpepepiŋ mtopemti zet kegok zewien.
5 Porque nem seus irmãos acreditavam nele.
6 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In Zelusalem mka teman moti mulup e ma e msâti kileŋ belak mamolip. Âpme neŋgulak ke mobotgalen kan ewe ku beingapmti talap.
6 Então, disse-lhes Jesus: Ainda não é chegado o meu tempo; mas o vosso tempo sempre está pronto.
7 Am ekŋenaŋ in belak ekŋengat kandaŋinan zet nânâŋ mame zigogat ekŋenaŋ kasa mimindawep? Neŋgulak ekŋengat myuŋguŋguŋin zemkawaŋ bemindama keyepmti neŋ kasa kasa mamimnaip.
7 O mundo não vos pode odiar, mas a mim odeia, porquanto dele dou testemunho, que são más as suas obras.
8 In Kendoyet ŋepgat ilinak Zelusalem mka teman mowelit. Âpme neŋ ke mobogalen kan ewe ku beingapmti sakwep ku mosap.”
8 Subi vós à festa; eu ainda não subirei à esta festa, porque o meu tempo ainda não está cumprido.
9 Kegok zemti Galili mkaenak tage.
9 E, tendo dito estas palavras, ele permaneceu na Galileia.
10 Tapme ekŋenaŋ pemti mepme egaŋ igak bam meti am keŋan buzak buzak tatokwapmaŋge.
10 Mas, quando seus irmãos já tinham subido, ele também subiu para a festa, não em público, mas como que secretamente.
11 Âpme Kendo beme Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ am indayaŋkwesimti zewien, “Zisas ek de tazin zenâit?”
11 Então os Judeus o buscavam na festa e diziam: Onde está ele?
12 Indayaŋkwesime am sambe ekŋenaŋ egat zapatnaŋ omba mezem kozem mme palakŋaŋ beye. Mme am notnaŋaŋ zewien, “An ke an dolakŋaŋ.”
12 E havia muita murmuração entre a multidão a respeito dele; porque alguns diziam: Ele é um bom homem; e outros diziam: Não, pois ele engana o povo.
13 Amnaŋ Zuda amobotnaŋ ekŋengat kiŋgati zet sosok sosok ku zewien.
13 Todavia, nenhum homem falava dele publicamente, por medo dos judeus.
14 Âpme Kendo tapmetnepeme sutnateman bemeŋgut Zisasiyaŋ sesewat mka temanen moti am Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan zemzikat indame
14 Ora, na metade da festa, Jesus subiu ao templo, e ensinava.
15 Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ nâmtemtem temaŋ mti zewien, “An kapi ningalen zii zet zikat indanda anne ekŋengat kandaŋinan ku maŋgeyaŋ egaŋ zigok mti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋgalen yaŋaŋ kapi dolakŋaŋ penaŋ tazemâtâzin?”
15 E os judeus se maravilhavam, dizendo: Como conhece este homem letras, não as tendo aprendido?
16 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ diindoyap kapi wan nanaŋgat keŋnnaŋgalak yek. An zemneme koban ekmagengatnaŋ timti tazeyap.
16 Jesus respondeu e disse-lhes: A minha doutrina não é minha, mas daquele que me enviou.
17 Âpme an ŋenaŋ zet kapi Kawawaŋmagengatnaŋ ma nenmagengatnaŋ nâsât mbem beme egaŋ eleŋ beleŋ bemti Kawawaŋgalen zet ke gawepumti neŋmagengatnaŋ ke ŋep nâmâtâbe.
17 Se algum homem quiser fazer a vontade dele, há de saber da doutrina, se ela é de Deus, ou se falo de mim mesmo.
18 An ŋenaŋ ikŋaŋgat etaŋ nâmti mulup mbe beme egaŋ belak ikŋaŋgat kwizet buŋamaŋ etaŋ mwabe. Mme neŋ An zemneme toban egat kwizet buŋamaŋ mwasât toban wa neŋ zet ke dâsuki ku manzeyap. Zet penaŋ penaŋak zemti kwizet buŋamaŋ mamwapeyap.
18 Quem fala de si mesmo busca a sua própria glória; mas o que busca a glória daquele que o enviou, esse é verdadeiro, e não há nele injustiça.
19 Mosesiyaŋ zii zet mtotindaye ke inmagengatnaŋ an ŋenaŋ ke ŋeselak penaŋ gawepume delaŋ penaŋ ku manzein. Âpme in naman neŋ zii zet ku maŋgawepuyap zemnome gakikiyet pi manzeip?”
19 Não vos deu Moisés a lei? E, ainda assim, nenhum de vós cumpre a lei. Por que procurais matar-me?
20 Zeme am sambeyaŋ pigok zewien, “Geŋ kwiyaŋ gosât manzein? Geŋ penaŋ keŋdanen we bekanaŋaŋ totapme zet kileŋ kileŋ tazenik.”
20 A multidão respondeu e disse: Tu tens um demônio, quem procura matar-te?
21 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ Sabat tagoŋgo kanen menok temaŋ kwep mma ekbien keyepmti in nikti nâmtemtem omba penaŋ mamimneip.
21 Jesus respondeu e disse-lhes: Eu fiz uma obra, e todos vos maravilhais.
22 Neŋ pigok diindoma nâit, Mosesiyaŋ in nemuŋine sekŋin butnaŋ antim indendeyet zemindeme mamip yaŋgut ke Mosesiyaŋ ikŋaŋ set ke ku yaŋbeye; ingat yeŋsokŋine ekŋenaŋ yaŋbewien. Yaŋ mulup ke mamkwatne kwatnelak alak pilak nemba sokbembeŋin mâti Sabat tagoŋgo kanen eyo mamip.
22 Portanto, Moisés vos deu a circuncisão (não porque é de Moisés, mas dos pais); e no dia do shabat circuncidais um homem.
23 In Mosesiyelen zii zet ke gawepumti Sabat tagoŋgo kanen eyo nemuŋine sekŋin butnaŋ maantip. Âpme neŋ an wesiŋ ŋen Sabat tagoŋgo kanen sekŋaŋ mma dolakŋaŋ penaŋ beye keyet naman kwilekiyet nâgât ŋenzinziŋ mbien?
23 Se o homem recebe a circuncisão no dia do shabat, para que a lei de Moisés não seja violada, como vos irritais comigo, porque no dia do shabat eu fiz um homem inteiramente são?
24 In zet nâmâtâtâpiŋ belak kileŋ ku manzemambep. In weyaŋ nâgât yaŋŋ nâmâtâlit. Neŋ Kawawaŋgalen nânân dolakŋaset kwitnaŋ kwitnaŋ penaŋak manzemti mamiap.”
24 Não julgueis segundo a aparência, mas julgai segundo o reto juízo.
25 Âpme Zelusalem mka mtoŋ notnaŋ ekŋenaŋ pigok zewien, “An damuŋ ekŋenaŋ an kusât manzeiwan an ikŋaŋ kapi manze egit.
25 Então, alguns dos de Jerusalém diziam: Não é este que eles procuram matar?
26 Egaŋ zet sosok penaŋ am sutnan penaŋ kapi tazeme amobotnaŋnne ekŋenaŋ ekti eneyet ku zemkulumpeip? Ekŋenaŋ ek ilak Kilais e sosok ekti keyepmti belak nâmpeme tati tazein mene?
26 Mas eis que ele fala publicamente, e nada lhe dizem. Porventura, sabem os governantes que este é verdadeiramente o Cristo?
27 Nin an kapiyelen mkaŋaŋ ŋotekŋaŋ ŋep nânup. Âpme Kilais kobe ek nin yaŋaŋaŋ ma mkaŋaŋ mee ŋep ku nâmpewanup.”
27 Entretanto, nós sabemos de onde este homem é; mas quando vier o Cristo, nenhum homem saberá de onde ele é.
28 Zisasiyaŋ Zelusalem sesewat mka teman ke tati am ikŋaŋgat yaŋaŋ diindomambe nâme kegok zeme nâmti bim ŋandeŋaŋ mwati pigok diindoye, “In nâgât yaŋŋ penaŋ zigoset koban ke ku nâmâtâlip. Neŋ nenak keŋŋ naŋgalak ku toban. An zet penaŋ penaŋak manzein An keyaŋ zemneme toban nâip. Âpme in An ek ku nâmâtâpeip.
28 Então, clamava Jesus no templo enquanto ensinava, dizendo: Vós me conheceis e sabeis de onde sou; e eu não vim de mim mesmo, mas aquele que me enviou é verdadeiro, o qual vós não conheceis.
29 Neŋ ikŋaŋmak manepema zemneme toban keyepmti neŋ egat nâmâtâpeyap.”
29 Mas eu conheço-o; porque dele eu sou, e ele me enviou.
30 Kegok zeme ŋeŋin zime wati mka katiŋan met pesât nâmbien yaŋgut Kawawaŋaŋ egat kanaŋ beye e ewe ku koge keyepmti atatayet belin nukŋaŋ beme peme tage.
30 Então, eles buscavam prendê-lo; mas nenhum homem lançou mão dele, porque ainda não era chegada a sua hora.
31 Âpme am notnaŋ sambe tabien ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpemti pigok zewien, “Kilais egaŋ koti menok sepem igak penaŋ mbe zenzeŋaŋ elak an kapiyaŋ set kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bee mme delaŋ tazein.”
31 E muitos da multidão creram nele e diziam: Quando o Cristo vier, ele fará ainda mais milagres do que os que este homem tem feito?
32 Am ekŋenaŋ zet kusuŋ kasak tapmme Palisi ekŋenaŋ nâmti met sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmak zenâmti sesewat mka temaŋgalen antipdakutun zemindeme Zisas wati met mka katikŋan pesât mebien.
32 Os fariseus ouviram a multidão murmurar essas coisas a respeito dele; e os fariseus e os principais sacerdotes enviaram oficiais para o prenderem.
33 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ kan isikŋaŋ bugan kapi inmak maneti bam gilik zemti naman An zemneme koban ekmagen mowebap.
33 Então, disse-lhes Jesus: Ainda por um pouco de tempo eu estou convosco, e então eu vou para aquele que me enviou.
34 Âpme in neŋ natimabep yaŋgut ŋep ku naikbep. Neŋ met mambawen ke in ku kobep.”
34 Vós me buscareis, e não me achareis; e onde eu estou, vós não podeis vir.
35 Kegok zeme Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ pigok zemti ilinak zenâ zenâ mbien, “An kapi pe deset buzak penaŋ mepme nin timabanupgat tazein? Ma ek pe Glik msalen Zuda am notnane ekŋenmagen met enzilim mamti ikŋaŋgat yaŋaŋ dâsuki ke Glik am diindosâgât mene nâmti pigok tazein?
35 Disseram, pois, os judeus uns para os outros: Para onde ele irá que não o acharemos? Ele irá para os dispersos entre os gentios, e ensinará os gentios?
36 ‘In natimati ŋep ku naikbep ma mebap ke in ku kobep,’ zet keboŋ ke yaŋaŋ penaŋ zigogat nâmti tazein?”
36 Que tipo de palavra é esta que ele disse: Vós me buscareis, e não me achareis; e onde eu estou, vós não podeis vir?
37 Zuda am ekŋenaŋ Mzalaŋ Kendo ilak tat delaŋ zesât mme sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ mawaŋ kokogat dundusât towepme Zisasiyaŋ tuŋguwinan watati zet memendepmaŋmak pigok zeye, “Am ŋen tuyet maatoin beme egaŋ nenmagen koti tu nimbe.
37 No último dia, o grande dia da festa, Jesus pôs-se em pé e clamou, dizendo: Se algum homem tem sede, deixai-o vir a mim, e beber.
38 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen tu ke Emetak Teŋgat nâmti zet zemak zemak mimiŋaŋ keyet yaŋaŋ kapigok, ‘An ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egat keŋanen tu am mama maaikindain keyaŋ an keyet keŋanen zikatnaŋmaknok kwati kwesiŋ matapmambe.’”
38 Quem crê em mim, como diz a escritura, do seu ventre fluirão rios de água viva.
39 Zet kegok tazin keyepmti am Zisas nâmkiŋpewien ekŋengat Zisasiyaŋ pigok zetik mimindaye, “In kapi tapme neŋ kululuŋen mundum elimiakŋaŋmak keyet keŋan gilik zem moti Emetak Teŋ zempema inmak totmambe.”
39 (Mas isso ele falou do Espírito, que haviam de receber os que nele cressem; porque o Espírito Santo ainda não fora dado, pois Jesus ainda não tinha sido glorificado).
40 Am ekŋenaŋ zet ke nâmti ilinak Zisasiyet pigok zemebien, “An kapi penaŋ golaŋ zenze an nin egat kokogat damuŋ matatnuwen ilak kapi.”
40 Então, muitos da multidão, ouvindo este dizer, diziam: Verdadeiramente, este é o Profeta.
41 Âpme am notnaŋaŋ pigok zewien, “An kapi penaŋ Kilais Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempeme kokogat zeye.”
41 Outros diziam: Este é o Cristo. Mas diziam outros: Virá o Cristo da Galileia?
42 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet pigok zenzeŋaŋ,
42 Não diz a escritura que o Cristo vem da semente de Davi, e da cidade de Belém, de onde era Davi?
43 Am ekŋenaŋ Zisasiyet zet kegok zemti ilinak kalaŋbien.
43 Assim, houve uma divisão entre o povo por causa dele.
44 Mti am notnaŋ ekŋenaŋ Zisas atamti met mka katikŋan pesât mbienaŋgut belak peme tage.
44 E alguns deles queriam prendê-lo, mas nenhum homem lhe pôs as mãos.
45 Âpme sesewat mka temaŋgalen antipdakutum zemindeme mebien ekŋenaŋ naman belak etaŋ gilik zemti Palisi ma sâpe sâpe bumbu ekŋengalen an ŋeŋaŋ ekŋenmagen mepme indikti ekŋenaŋ pigok indayaŋkwesiwien, “In zigogat Zisas wawapiŋ belak pi kolip?”
45 Então, os oficiais foram até os principais sacerdotes e fariseus, e eles lhes perguntaram: Por que não o trouxestes?
46 Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Egaŋ zet manzein kegok ke an ŋenaŋ zet keboŋ penaŋ ŋen ŋep ku zenzeyelen keyepmti nâmtemtem mti ku atan kotnup.”
46 Responderam os oficiais: Nunca homem algum falou assim como este homem.
47 Zeme Palisi ekŋenaŋ pigok diindowien, “In egaŋ keŋin kegogak myuŋgup mene wa kapi?
47 Então responderam-lhes os fariseus: Vós também fostes enganados?
48 In ekme sâpe sâpe bumbu ekŋengalen an ŋeŋaŋ ma Palisi an ninmagengatnaŋ notnaŋ ekŋenaŋ egat zetnaŋ ŋen nâmkiŋpeme ekbien?
48 Alguém dos governantes ou dos fariseus acreditou nele?
49 Am ek mâti tapmaip ekŋen ke Mosesiyelen zii zet kapi ku weyaŋ manâmâtâlip keyepmti am ekŋen ke maneti bamgat Kawawaŋaŋ indawalebe.”
49 Mas esta multidão, que não sabe a lei, é maldita.
50 — ausente —
50 Nicodemos (o que de noite fora até Jesus, sendo um deles) disse-lhes:
51 — ausente —
51 Porventura, julga a nossa lei algum homem sem primeiro ouvi-lo e ter conhecimento do que ele fez?
52 Zeme notnane sambe ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Geŋmak ek msalit Galili kwepgapmti m aŋgalaŋ pemti tazenik? Geŋ Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋaŋ mimiŋaŋ ke weyaŋ maiŋti keyet nânâ mulup omba mbegen An Kawawaŋaŋ ombempeye ke sokbembeyet zenzeŋaŋ ke Galili msalen kapi ku sokbembeyet zenzeŋaŋ ekbek.”
52 Eles responderam, e disseram-lhe: És tu também da Galileia? Examina e vê; porque da Galileia não se levanta profeta.
53 [Mti ondedagen zet mmot mtot mti belak kalaŋti ekŋenaŋ mkaŋinan mekopme Zisasiyaŋ Olip Kalaŋan mowege.
53 E cada homem foi para sua própria casa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.