João 5

Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Ke manepeme Zuda am ekŋengalen kendo temaŋ ŋen beme Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman mege.
1 Depois disso, houve uma festa dos judeus, e Jesus foi até Jerusalém.
2 Âpme Zelusalem mka temaŋ keyet keŋan tu lemunan temanik ŋen sipsip set tokwakwat manzemtemien keyet solonan matatan. Âpme tu lemunaŋ keyet nembet nembet mka mzalaŋ 5 walapeme matatan. Ma Zuda ekŋengalen zelinaset tu keyet kwitnaŋ Betesda makumtemien.
2 Ali existe um tanque que tem cinco entradas e que fica perto do Portão das Ovelhas. Em hebraico esse tanque se chama “Betezata”.
3 Âpme mzalaŋ keyet keŋanen am zawatmak ma am zikalin beŋaŋ ma am setnaŋ wesiŋ ma selin belin wesiŋ bembeŋaŋ sambeyaŋ ke wemti tu titok mme ekti towewegat damuŋ matatemien.
3 Perto das entradas estavam deitados muitos doentes: cegos, aleijados e paralíticos. [Esperavam o movimento da água,
4 Ke tatnepeme kan notnaŋgat tu lemunan keyet palen Kawawaŋgalen enselaŋ kululuŋengatnaŋ ŋenaŋ tot titok mme ekti an kwiyaŋ ŋeŋaŋ penaŋ mapalamti totan egaŋ sakwep sekŋaŋ dolakŋaŋ mambemtan.
4 porque de vez em quando um anjo do Senhor descia e agitava a água. O primeiro doente que entrava no tanque depois disso sarava de qualquer doença.]
5 Âpme an ŋen setnaŋ betnaŋ wesiŋ yaŋ kan teepmaŋ nup kan 38 pi notnaŋ ekŋenaŋ windeŋaŋ bemti towepme egaŋ olapme beme belak ke kwesiŋ matatan.
5 Entre eles havia um homem que era doente fazia trinta e oito anos.
6 Âpme Zisasiyaŋ an ke kan teepmaŋ penaŋ matatan ke ekti kembeŋ penaŋ mti yaŋkwesiye, “Geŋ dolakŋaŋ bembeyet nânik ma yek?”
6 Jesus viu o homem deitado e, sabendo que fazia todo esse tempo que ele era doente, perguntou:
7 Zeme an wesiŋ keyaŋ zeye, “Amobotnaŋ, an notn dolakŋaŋ penaŋ kwiyaŋ tu titok mme sakwep nambepeme tu keŋan towebak? Nen towesât ewe wati tiktik takuma an ŋenalak sakwep palam tu lemunan toti ilak alik mambein.”
7 Ele respondeu: — Senhor, eu não tenho ninguém para me pôr no tanque quando a água se mexe. Cada vez que eu tento entrar, outro doente entra antes de mim.
8 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ sindi ambepelet timti met.”
8 Então Jesus disse:
9 Zeme keyegak an keyaŋ wawadak Zisasiyet nânâpiŋ belak sinaŋ ambepeleti mkaŋan mesât mege kasup keyegak Sabat tagoŋgo kan tapmambien.
9 No mesmo instante, o homem ficou curado, pegou a cama e começou a andar. Isso aconteceu no sábado.
10 Keyepmti Zuda amobotnaŋ notnaŋ ekŋenaŋ an dolakŋaŋ beye ke selen aikti egat pigok dunduwien, “Alak Sabat tagoŋgo kan sutnan milawadi ambepeleti wati kodik ke set dolakŋaŋ penaŋ yek.”
10 Por isso os líderes judeus disseram a ele: — Hoje é sábado, e a nossa
11 Zeme egaŋ pigok diindoye, “An weyaŋnep egaŋ pigok dinop, ‘Geŋ wati sindi ambepelet timti met.’”
11 Ele respondeu: — O homem que me curou me disse: “Pegue a sua cama e ande.”
12 Zeme nâmti an keyet pigok yaŋkwesiwien, “An wati sindi ambepelet met diŋgop an ke geŋ kwitnaŋ nâmtadik?”
12 Eles perguntaram: — Quem é o homem que mandou você fazer isso?
13 Yaŋkwesime an sekŋaŋ weyayaŋaŋ keyaŋ Zisas daŋan ku nâmâtâge. E eneyet am sambe penaŋ tabien keyepmti Zisasiyaŋ sakwep am tuŋgupmaset enzilimege.
13 Mas ele não sabia quem tinha sido, pois Jesus havia ido embora por causa da multidão que estava ali.
14 Yaŋ ke maneti Zisasiyaŋ an ke sesewat mka temanen tapme aikti aŋkeŋoo zet pigok dunduye, “Geŋ sekdi ilak dolakŋaŋ bep. Keyet geŋ bekanaŋ ŋen mbanikmagat eksemti mamambanik. Mineti nan nukŋaŋ temaŋ penaŋ ŋen dukdan mobeyet.”
14 Mais tarde Jesus encontrou o homem no pátio do Templo e disse a ele:
15 Zeme an piwan Zisas weyaŋ ekmâtâti met Zuda amobotnaŋ pigok diindoye, “An weyaŋnewan kwitnaŋ Zisas.”
15 O homem saiu dali e foi dizer aos líderes judeus que quem o havia curado tinha sido Jesus.
16 Zisasiyaŋ Sabat tagoŋgo kan sutnan penaŋ an ke weyaŋpeye keyepmti Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet nâme ŋep ku beme kan keyet yaŋbemti Zisas kume gakikiyet zetnaŋ mbien.
16 Então eles começaram a perseguir Jesus porque ele havia feito essa cura no sábado.
17 Ŋenzinziŋ mme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Bienaŋ am tagoŋgoŋepiŋ indamukulem mammin âpme neŋ sepem kegogak mamiyap.”
17 Então Jesus disse a eles:
18 Âpme Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisasiyaŋ an ŋen Sabat tagoŋgo kan sutnan weyaŋpeye keyet ma Kawawaŋgat nâgât Bipm penaŋ nit mulup tagoŋgoŋepiŋ mamilup zeye keyepmti ŋeŋin penaŋ zime kume gakikiyet zewien.
18 E, porque ele disse isso, os líderes judeus ficaram ainda com mais vontade de matá-lo. Pois, além de não obedecer à lei do sábado, ele afirmava que Deus era o seu próprio Pai, fazendo-se assim igual a Deus.
19 Âpme Zisasiyaŋ zet pigok diindoye, “Neŋ penaŋ sukwep pigok zema nâit: Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ keŋnangalak mulup ku mamiap. Neŋ Bienaŋ mulup mme ekti keyegak mamiap.
19 Então Jesus disse a eles:
20 Âpme Bienaŋ Nemuŋaŋ neŋ ke manigoin keyet mti mulup mamiap kataŋ egaŋ weyaŋ zikat name mamiap. Yaŋ mulup mma maegip ke etaŋ yek. Temaŋ penaŋ ewe zikat name mma in ekti nâmtemtem penaŋ mbep.
20 pois o Pai ama o Filho e lhe mostra tudo o que está fazendo. E vai mostrar a ele coisas ainda maiores do que essas, e vocês vão ficar admirados.
21 Bienaŋ am gakikiengatnan mme mawalip. Keyepmti Nemuŋaŋ neŋ kegogak an ŋen gakikiengatnan mma wasât mbawen ŋep mma wabep.
21 Porque, assim como o Pai ressuscita os mortos e lhes dá vida, assim também o Filho dá vida aos que ele quer.
22 Âpme Bienaŋ ikŋaŋ am mama titiyet ma walelet keyet zelin ku zemdelaŋ zewe. Mulup ke Bienaŋ nâgât betnnan etaŋ beme delaŋ zeye.
22 O Pai não julga ninguém, mas deu ao Filho todo o poder para julgar
23 Keyepmti amnaŋ Bipmnaŋgat kwizet buŋamaŋ mamwalip sepem kegogak Nemuŋaŋ nâgât kwizet buŋamm mwabep. An ŋenaŋ nâgât kwizet buŋamm ku mwabe beme egaŋ Bipm zemneme koban an keyet kwizet buŋamaŋ kegogak ku mwabe.
23 a fim de que todos respeitem o Filho, assim como respeitam o Pai. Quem não respeita o Filho também não respeita o Pai, que o enviou.
24 Neŋ penaŋ zema nâit: An ŋenaŋ nâlen zet kapi nâmti An zemneme toban ek nâmkiŋpewe beme an keyaŋ walelet ku aikbe. Egaŋ msalen kapiyegak gakiki ma yom dopmaŋ titi set e pemti mama kanzizit elak tiyeyaŋ mamain.
24 — Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem ouve as minhas palavras e crê naquele que me enviou tem a vida eterna e não será julgado, mas já passou da morte para a vida.
25 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit: Kan alak tatnuwen kapiyet keyepmti am mama mimi bekanaŋgalen seleset mâti mamaip ekŋenaŋ neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ nâlen zet nâmti nâmkiŋpewep beme naman mama kanzizit aikbep.
25 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: vem a hora, e ela já chegou, em que os mortos vão ouvir a voz do Filho de Deus, e os que a ouvirem viverão.
26 Bien ek mama keyet ŋotekŋaŋ âpme Nemuŋaŋ neŋ kegogak mamayet ŋotekŋaŋ bembeyet Bienaŋ nâmneŋge.
26 Assim como o Pai é a fonte da vida, assim também fez o Filho ser a fonte da vida.
27 Neŋ Angat Nemuŋaŋ keyepmti Kawawaŋ Bipmnaŋ amgat zet zemdelaŋ zenze mulup ke mimiyet zemdelaŋ zemneŋge.
27 E ele deu ao Filho autoridade para julgar, pois ele é o
28 In neŋ zet zeyap keyet nâme setnaŋ ku mimiyelenok ku besem. Kan ŋen besâpmnen am zaimen am tawep ekŋenaŋ kwizetn nâmti wapmâpme delaŋ zewe.
28 — Não fiquem admirados por causa disso, pois está chegando a hora em que todos os mortos ouvirão a voz do Filho do Homem
29 Âpme am mama mimiŋin dolakŋaŋ mti mambien ekŋenaŋ mama kanzizit titiyet oloŋen palen wapmâbep. Âpme am mama mimiŋin bekanaŋ ekŋenaŋ yominaŋgat dopmaŋ timti teziŋ ŋandaŋ towesât bembesipeŋ wapmâbep.
29 e sairão das suas sepulturas. Aqueles que fizeram o bem vão ressuscitar e viver, e aqueles que fizeram o mal vão ressuscitar e ser condenados.
30 Neŋ nanaŋgat keŋŋnaŋgalak mulup ke ku mamiyap. Bipmnaŋgalen zet keyet katnaŋ am mama mimiŋinaŋgat kataŋ zet muluwen indemti dopmaŋ esemtaŋak mutumindawap. Ke wa nenaŋgalen zet yek An zemneme koban egalen zet gawepumti mbap.
30 Jesus continuou a falar a eles. Ele disse:
31 Neŋ nanaŋgat yaŋŋ nenak zema in nâme penaŋ ku mambein.
31 — Se eu dou testemunho a favor de mim mesmo, então o que digo não tem valor.
32 Nâgât yaŋŋ Bipm Kawawaŋaŋ manzemkawaŋ bemnein keyaŋ penaŋ bein.
32 Mas existe outro que testemunha a meu favor, e eu sei que o que ele diz a respeito de mim é verdade.
33 In Zân an tu zululut an ekmagen yaŋkwesime egaŋ zet penaŋ ŋotekŋaŋ ilak ke zemkawaŋ bemindame nâmbien kemak.
33 Vocês mandaram fazer perguntas a João, e o testemunho que ele deu é verdadeiro.
34 Wa Zânaŋ nâgât yaŋŋ zemkawaŋ bemindaye ke nâgât kwizet buŋamm temaŋ bembeyet nâmti yek. In nâgât yaŋŋ nâmâtâti neŋmagen keŋ gilik zenze aikti mama kanzizitgalen set ke mâti mebegat diindoye.
34 Eu não preciso que ninguém dê testemunho a meu favor, mas digo essas coisas para que vocês sejam salvos.
35 Zân an tu zulutindende egaŋ lam temaŋnok bemti in mbusatnaŋ bemindeme sokŋan in kan isikŋaŋ bugan ke ekti belak etaŋ egowien.
35 — João era como uma lamparina que estava acesa e brilhava, e por algum tempo vocês se alegraram com a luz dele.
36 Âpme nâgât yaŋŋ bee Bienaŋ ikŋaŋ manzemkawaŋbein. Ek ke wan Zân keboŋ yek. Ek windeŋaŋ sepemaŋ igak penaŋ. Egaŋ neŋ mulupm ke mimiyet zemneme koban. Mulup ke mima mulup keyaŋ neŋ Kawawaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ e sosok mamimsokbemnein.
36 Mas eu tenho um testemunho a meu favor ainda mais forte do que o que João deu: são as coisas que eu faço, as quais o meu Pai me mandou fazer. Elas dão testemunho a favor de mim e provam que o Pai me enviou.
37 — ausente —
37 Também o Pai, que me enviou, testemunha a meu favor. Vocês nunca ouviram a voz dele, nem viram o seu rosto.
38 — ausente —
38 As palavras dele não estão no coração de vocês porque vocês não creem naquele que ele enviou.
39 In Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen zet kapigok tazin ke maiŋti yaŋaŋ maomkakalimti nâip. Zet keyet keŋan mama kanzizit aiksenup zematimaliwaŋ zet keyaŋ nâgât yaŋŋ manzemâtâtindainen mama kanzizit neŋmagen titiyelen.
39 Vocês estudam as
40 Âpme in neŋmak tusum mamti mama kanzizit titiyelen e ewe wisalagak mamip.
40 Mas vocês não querem vir para mim a fim de ter vida.
41 Âpme wa neŋ amnaŋ sekŋ mmobotgat am tuŋgupman belak motati ku manzeyap.
41 — Eu não procuro ser elogiado pelas pessoas.
42 Neŋgut ingat yaŋaŋin elak nâma delaŋ zein. In keŋinan Kawawaŋ gogot penaŋ ku mampeip.
42 Quanto a vocês, eu os conheço e sei que não amam a Deus com sinceridade.
43 Neŋ Bienaŋ ikŋaŋgat munduman zemneme toban keyaŋgut in neŋ ku nâmkiŋpemneip. Âpme an ŋenaŋ igak nânâŋak koti neŋ an keboŋ keboŋ zemeŋgut in an ke sakwep manâmkiŋpeip.
43 Eu vim com a autoridade do meu Pai, e vocês não me recebem. Quando alguém vem com a sua própria autoridade, esse vocês recebem.
44 Mti ilinak notnaŋaŋ notnaŋgat kwizet buŋamaŋ mwat notnaŋaŋ notnaŋgat kwizet buŋamaŋ mwat mmamti keyet nâme dolakŋaŋ mambein. Keboŋ ke ingat kwizet buŋamin zigok mwabe? Naman in zigoset nâgât nâmkiŋpemnewep?
44 Como é que vocês podem crer, se aceitam ser elogiados pelos outros e não tentam conseguir os elogios que somente o único Deus pode dar?
45 In nâgât pigok ku nâseip egaŋ Bipmaŋmagen meti nin zemndowe neŋ egok ŋep ku mbap. In Mosesimagen mawetekummaip keyepmti Mosesiyaŋ Bipmagen zemindowe.
45 Não pensem que sou eu que vou acusá-los diante do Pai; quem vai acusá-los é Moisés, que é aquele em quem vocês confiam.
46 Egaŋ zet kuye ke nâgât kuye. Yaŋ in Mosesiyelen zet penaŋ nâmkiŋpewiek ze elak nâgât nâmkiŋpenewiek.
46 Se vocês acreditassem em Moisés, acreditariam também em mim, pois ele escreveu a meu respeito.
47 In Mosesiyaŋ zet kuye ke ku nâmkiŋpewien keyepmti naman neŋ zet manzeyap, kapi zigoset nâmkiŋpewiek?”
47 Mas, se vocês não acreditam no que ele escreveu, como vão acreditar no que eu digo?

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.