Mateus 25
Ja jembyʉ kajxy'átypyʉ mʉdʉ Jesukristʉkyʉjxm: El Nuevo Testamento de nuestro Señor Jesucristo en el mixe de Juquila (MXQNT) vs VC
1 ’Esʉ tadʉ tiempʉ ma̱ myina̱ꞌa̱ñ ja tsa̱jpótmʉdʉ kutujkʉn, dʉꞌʉn ja̱jtp éxtʉm nima̱jkʉ toꞌoxyʉna̱ꞌk diꞌibʉ wyijtsʉꞌktʉ ja lyamprʉ es tꞌawixtʉ ja pʉjkpʉ yedyʉjk.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Nimʉgoxkʉ tadʉ toꞌoxyʉna̱ꞌk kyuwinma̱ꞌa̱ñʉty es janimʉgoxpʉ kyaj.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Diꞌibʉ kyaj yajxón twinma̱a̱ydyʉ, jaꞌa jeꞌeyʉ myʉnʉjxtʉ ꞌyaseytʉ diꞌibʉ jap lyamproty;
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 es ja kuwinma̱ꞌa̱ñbyʉ oj tmʉnejxy niꞌigʉ ja aseytʉ, kyaj jyaꞌayʉty diꞌibʉ jap lyamproty.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 ’Es kom ja diꞌibʉ naty pʉka̱a̱mp kyajpʉ naty ñaja̱ꞌty, ta pyátʉdʉ ja tsuu. Ta myana̱jxtʉ niꞌamukʉ.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 Es éxtʉm tsuꞌpʉn tmʉdooy kyajxy mʉk, es jyʉnaꞌañ: “¡Ta myiñ ja pʉjkpʉ yedyʉjk! Nʉjx jʉjpkuba̱a̱dʉdʉ.”
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Nidʉgekyʉ tadʉ toꞌoxyʉna̱ꞌk pyʉdʉꞌktʉ. Ta yʉ lyamprʉ tꞌʉxkujkʉdʉ.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Net ja nimʉgoxkpʉ diꞌibʉ kyaj kyuwinma̱ꞌa̱ñʉty tꞌanma̱a̱ydyʉ ja nimʉgoxkpʉ kuwinma̱ꞌa̱ñbyʉ: “Meegyʉts waanʉ ja mꞌaseytʉ, mʉt ko tap kyʉjxnʉ yʉ nlámprʉdsʉ ꞌyaseytʉ es piꞌidsa̱a̱mp.”
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 Es ja kuwinma̱ꞌa̱ñbyʉty ꞌyadsoodʉ: “Kyaj, mʉt ko kyaj tpa̱a̱dʉt esʉts ʉʉdsʉty nyajtúndʉt es ni miidsʉty. Nik nʉjxtʉ ma̱ tyeegyʉty es juydyʉ mjaꞌa.”
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 Es ma̱ naty ja nimʉgoxkpʉ tjuydyʉ ja aseytʉ, net jyajty ja pʉjkpʉ yedyʉjk. Ja toꞌoxyʉna̱ꞌk diꞌibʉ naty tʉ ñayꞌʉxkúkʉty, ta tyʉjkʉdʉ mʉt ja pʉjkpʉ ma̱ pyʉjkpʉnigaya̱ꞌa̱ndʉ. Ta ꞌyadijky ja tʉjk.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 Oknʉm jya̱jttʉ ja nimʉgoxkpʉ toꞌoxyʉna̱ꞌkʉty. Ta kyuga̱jxʉdʉ: “Windsʉ́n, windsʉ́n, yaꞌꞌawa̱ꞌa̱ts.”
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 Es yaꞌꞌadsooy: “Kyajts miits nꞌixyꞌattʉ.”
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Net ja Jesús tꞌanma̱a̱ydyʉ ja ꞌyʉxpʉjkpʉty:
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 ’Ma̱ myina̱ꞌa̱ñ ja tsa̱jpótmʉdʉ kutujkʉn, nandʉꞌʉn ja̱jtpʉ dʉꞌʉn éxtʉm tuꞌugʉ ja̱ꞌa̱y ko ñʉjxa̱ꞌa̱ñ wiink naxwíñʉdʉ, es twoodsooy ja tyuumbʉty es ttukkʉdʉjkʉ ja myeeñ.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 ’Niduꞌuk tmooy mʉgoxkʉ oorʉ meeñ es jatuꞌuk majtskʉ oorʉ meeñ es jatuꞌuk tuꞌugʉ oorʉ meeñ. Dʉꞌʉn tmooy niduꞌuk niduꞌuk éxtʉm mba̱a̱t tmʉmadaꞌaky. Ta net oj tsyoꞌonnʉ.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Ja diꞌibʉ ꞌyaxa̱jʉ ja mʉgoxkpʉ meeñ, ta tyʉjkʉ ajuuy adoꞌkpʉ mʉt ja meeñ. Ta nandʉꞌʉnʉn dyajganara̱jty.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Nandʉꞌʉn diꞌibʉ yajmooy majtskʉ meeñ dyajganara̱jty nandʉꞌʉnʉn.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Es ja diꞌibʉ ꞌyaxa̱jʉ tuꞌuk, yuꞌts ja meeñ ma̱ tta̱jjujty ja nax.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 ’Tʉ naty oy jyajknʉ ko jyajty ja wyindsʉ́n. Ta tyʉjkʉ kwentʉtuumbʉ.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Jawyiin ttuuñ mʉt ja diꞌibʉ naty tʉ tmoꞌoy mʉgoxk. Ta tyukkʉdʉjkʉ ja tyuumbʉ jamʉgoxk ja meeñ niꞌigʉ, es ꞌyanma̱a̱yʉ: “Windsʉ́n, xymyooyʉts mʉgoxk, es tya̱a̱ jamʉgoxk diꞌibʉts tʉ nyajganaráty.”
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Net ja windsʉ́n tꞌanma̱a̱y ja tyuumbʉ: “A weenʉ. Oymyʉduumbʉ mij. Extʉm oy tʉ mduñ ma̱ waanʉ tʉ ndukkʉdʉkʉ, nꞌaktimtukkʉdʉ́kʉp waanʉ may. Min es nxondákʉm.”
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 ’Ok jyajty diꞌibʉ naty tʉ yajmoꞌoy majtsk. Ta tꞌanma̱a̱y ja wyindsʉ́n: “Windsʉ́n, xymyooyʉts majtsk, es tya̱a̱ jamajtsk diꞌibʉts tʉ nyajganaráty.”
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Ta ja wyindsʉ́n ꞌyanma̱a̱yʉ: “A weenʉ. Oymyʉduumbʉ mij. Extʉm oy tʉ mduñ ma̱ waanʉ tʉ ndukkʉdʉkʉ, nꞌaktimtukkʉdʉ́kʉp waanʉ may. Min es nxondákʉm.”
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 ’Es ko jyajty jatuꞌugʉ tyuumbʉ diꞌibʉ naty tʉ yajtukkʉdʉ́kʉ tuꞌugʉ meeñ, ta tꞌanma̱a̱y ja wyindsʉ́n: “Windsʉ́n, kom nnija̱ꞌa̱bʉdsʉ naty ko mꞌadsojkp, es ko mdsiky ma̱ kyaj tʉ mniꞌipy es xyajpʉdeꞌeky ma̱ kyaj tʉ xywyʉjwaꞌxy,
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 pa̱a̱dyʉts ndsʉꞌkʉ es tʉ ndá̱jʉts ja mmeeñ na̱a̱xóty. Pes tya̱a̱ diꞌibʉ mij mjaꞌaꞌa̱jtypy.”
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 Ja windsʉ́n tꞌadsooy ja tyuumbʉ: “¡Nuux, axʉk mʉduumbʉ! Es pʉn mnija̱ꞌa̱p kots ʉj ndsiky ma̱ts kyaj tʉ nniꞌipy es nyajpʉdeꞌegyʉts ma̱ts kyaj tʉ nwʉjwaꞌxy tii,
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 pa̱a̱ty tʉʉxyʉpts ja nmeeñ xypyʉjtákʉ ma̱ yʉ bankʉ, es kots tʉ njʉmbity, taaxyʉpts nꞌaxa̱jʉ nandʉꞌʉn ja nmeeñꞌajuydyúkʉts.”
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 Ta ja windsʉ́n tꞌanma̱a̱y diꞌibʉ naty jápʉty: “Pʉjkʉdʉ tadʉ meeñ, es moꞌoy diꞌibʉ myʉda̱jtypy ma̱jk.
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 Mʉt ko diꞌibʉ myʉda̱jtypy, aktimꞌyajmoꞌoyʉp es tmʉdátʉt waanʉ niꞌigʉ; es ja diꞌibʉ kyaj tmʉdaty, aktimꞌyajpʉjkʉdyaꞌayʉp diꞌibʉ oynʉꞌʉnʉn myʉda̱jtypy.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Esʉ tya̱dʉ nduumbʉts diꞌibʉ kyaj ti ttsooty, jʉbijppʉdsʉ́mdʉ awa̱ꞌa̱tstúm ma̱ ja kootsꞌát, ma̱ ja̱ꞌa̱y jyʉꞌʉy ya̱ꞌa̱xtʉt es ñaydyʉtska̱a̱dʉdʉt mʉt ja ayoꞌon.”
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 Esʉ Jesús ꞌyakjʉnáñ:
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Nidʉgekyʉ naxwíñʉdʉ ja̱ꞌa̱yʉty ñaymyujkta̱ꞌa̱yʉdʉt ma̱ ʉjʉn, esʉts nyajnaywya̱ꞌxʉdʉts niduꞌuk niduꞌuk éxtʉm ja borreegʉ kwentʉꞌa̱jtpʉ dyajnaywyaꞌxyʉty ja byorreegʉ esʉ tsyiip awiingáty.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Nbʉjta̱ꞌa̱gʉdʉts ja borreegʉ nꞌaga̱ꞌa̱ñdsyoo es ja tsyiibʉ nꞌana̱jñdsyoots.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Nétʉts nꞌanʉʉmʉdʉt ja nborreegʉts diꞌibʉts nyaꞌijtypy nꞌaga̱ꞌa̱ñdsyoo: “Mindʉ miidsʉty diꞌibʉts ja nDeety tʉ kyunuꞌxʉdʉ. Axá̱jʉdʉ ja oyꞌa̱jtʉn ma̱ ngutujkʉnʉts diꞌibʉ Dios mduknibʉjta̱a̱gʉty extʉ ma̱ oj dyajkojy ja naxwíñʉdʉ.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Jaꞌa ko nmʉda̱jtʉts ja yuu es miits xyajka̱a̱ydyʉts, nmʉda̱jtʉts ja tʉʉdsʉ es miits xyajnʉꞌúktʉts, dʉꞌʉnʉts njʉdijty éxtʉm diꞌibʉ kyajpʉ jyʉʉn tyʉjk, es miidsʉts xymyooydyʉ ja̱jttákn,
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 xytyʉgoyꞌa̱jtxʉts ja nwit es miidsʉts xymyooydyʉ, ijtʉts pa̱ꞌa̱m mʉʉt es miidsʉts oj xykyuꞌixtʉ, ijtʉts pujxndʉgóty es miidsʉts oj xykyuꞌixtʉ.”
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 ’Es diꞌibʉ jikyꞌa̱jt tʉyꞌa̱jtʉn mʉʉt xyꞌanʉʉmʉdʉpts: “Windsʉ́n, ¿na̱ꞌa̱ tʉ nꞌixtʉ myuꞌeegyʉty es tʉ nmoꞌoydyʉ mga̱ꞌa̱y mꞌukʉn, o na̱ꞌa̱ tʉ nꞌixtʉ xymyʉdaty ja tʉʉdsʉ es tʉ nyajnʉꞌuuktʉ,
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 o na̱ꞌa̱ tʉ nꞌixtʉ mjʉdity éxtʉm diꞌibʉ kyajpʉ tyʉjk, es tʉ nyajja̱jtta̱ꞌa̱ktʉ, o tʉ mdʉgoyꞌa̱jtxʉty ja mwit es tʉ nmoꞌoydyʉ,
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 o na̱ꞌa̱ tʉ nꞌixtʉ mbékyʉty es tʉ nguꞌixtʉ, o na̱ꞌa̱ tʉ mꞌity pujxndʉgóty es tʉ oj nguꞌixtʉ?”
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 Es ʉj nꞌadsówʉdʉts: “Tʉyꞌa̱jtʉn nꞌanʉʉmʉdʉ ko ma̱ dʉꞌʉn xytyuundʉ mʉt oytyim diꞌibʉty nmʉguꞌugʉts, mduundʉ mʉt ʉj nandʉꞌʉn.”
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 ’Net ʉj nꞌanʉʉmʉdʉts diꞌibʉ nyaꞌijtypyʉts nꞌana̱jñdsyoo: “Mastúttʉgʉts miidsʉty diꞌibʉ tʉ yajka̱jxpóktʉ. Nʉjx ma̱ ja jʉnyaꞌangʉ winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ diꞌibʉ tʉ yajtuknibʉjta̱a̱gʉ es tjaaꞌátʉt ja mʉjkuꞌugópk es ja ꞌyánklʉsʉty.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Jaꞌa ko nmʉda̱jtʉts ja yuu es miidsʉty kyajts xyajka̱a̱ydyʉ, nmʉda̱jtʉts ja tʉʉdsʉ es miidsʉty kyaj xyajnʉꞌúktʉts,
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 jʉdijtʉts éxtʉm diꞌibʉ kyajpʉ tyʉjk, es miidsʉty kyajts xymyooydyʉ ja̱jttákn, xytyʉgoyꞌa̱jtxʉts ja nwit es miidsʉty kyaj xymyooydyʉ, nmʉda̱jtʉts ja pa̱ꞌa̱m es ijtʉts pujxndʉgóty es miidsʉty kyajts oj xykyuꞌixtʉ.”
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 ’Net jaꞌajʉty xyꞌadsówdʉdʉts: “Windsʉ́n, ¿na̱ꞌa̱ tʉ nꞌixtʉ mjʉdity myuꞌeegyʉty, o xymyʉdaty ja tʉʉdsʉ, o éxtʉmʉ diꞌibʉ kyajpʉ tyʉjk o kyajpʉ mwit, o tʉ mbékyʉty, o pujxndʉgóty es kyaj tʉ nbudʉkʉ?”
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 Es ʉj nꞌadsówʉdʉts: “Tʉgekyʉ diꞌibʉ kyaj tʉ xytyundʉ mʉdʉ oytyim diꞌibʉty nmʉguꞌugʉts, nan kyaj tʉ xytyundʉ mʉt ʉj.”
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 ’Netʉ tya̱a̱dʉty ñʉjxtʉt ma̱ ja tʉydyuꞌunʉnʉ winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ, per diꞌibʉ jikyꞌa̱jttʉp tʉyꞌa̱jtʉn mʉʉt, yʉꞌʉ nʉjxtʉp ma̱ ja jikyꞌa̱jtʉnʉ winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ.
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.