Gálatas 4
Ja jembyʉ kajxy'átypyʉ mʉdʉ Jesukristʉkyʉjxm: El Nuevo Testamento de nuestro Señor Jesucristo en el mixe de Juquila (MXQNT) vs AAI
1 Nꞌakꞌanʉʉmʉyaampy jatuꞌugʉ ijxpajtʉn: Nꞌokpʉjtákʉm ko ja ja̱ꞌa̱yʉ ꞌyuꞌunk mutskátyñʉm diꞌibʉ ja kuma̱ꞌa̱ñ ꞌyaxa̱jʉyaampy, oy ja kuma̱ꞌa̱ñ tʉgekyʉ tjajaꞌaꞌa̱jtta̱ꞌa̱yaꞌañ diꞌibʉ tyeety myʉda̱jtypy, dʉꞌʉn jaꞌa éxtʉmʉ tuumbʉn.
1 Tur tabo anao maiye kwana’itin, orot emomorob nati tot buyoy tutufin etei i natun kek nowan, baise nati kek i akir mowan na’atube boro hinao’waiwin, ana bowabow hinabowawain, anayabin i kek sosof.
2 Ja uꞌunkteety myʉda̱jtypy ja uꞌunkꞌijxpʉ diꞌibʉ kywentʉꞌa̱jttʉp ja ꞌyuꞌunk, extʉ ko tpa̱a̱dʉt ja tiempʉ ma̱ ja tyeety tʉ ttuknibʉjta̱a̱gʉ.
2 Kek sosof ana veya na orot namamatar ana founamaim, orot gagamih afa nati kek boro hinakaif, naatu ana sawar tutufin etei auman boro hinakaif nanan tamah ana kwamur ya’iyai na’atube nab, imaibo ana sawar tutufin etei boro hinaya’abun umanamaim nayen.
3 Dʉꞌʉn nandʉꞌʉn ʉdsa̱jtʉm diꞌibʉ xyꞌuꞌunkꞌa̱jtʉm ja Dios: ko ijty nmutskꞌa̱jtʉm, jaꞌa njʉna̱ꞌa̱nʉm ma̱ kyajnʉm myiñ ja Jesús, koonʉm nmʉmʉdoꞌom éxtʉm xyꞌanaꞌamʉm ja diꞌibʉ xykywentʉꞌa̱jtʉm, jaꞌa njʉna̱ꞌa̱nʉm ja Moisesʉ ꞌyanaꞌamʉn.
3 Ef i nati ta’imon it isat na’atube matar, it kek na’atube tai’akir iti tafaram hai afiy kakafih hibonawiyit, tanot boro imaim hitiyawasit.
4 Per ko tʉ tpa̱a̱ty ja tiempʉ diꞌibʉ Dios tʉ ttuknibʉjta̱a̱gʉ, net ja Dios tkejxy ja ꞌyUꞌunk Jesús, tuꞌugʉ toxytyʉjk yajmiin yajja̱jtʉ, es jyikyꞌajty Moisesʉ ꞌyanaꞌamʉn patkʉꞌʉy,
4 Baise veya anababatun na titit ana maramaim, God taiyuwin Natun iyafar na tafaram babin natun na’atube taub yai, Jew sabuw hai ofafar babanamaim ma.
5 es dʉꞌʉn kyaj xykyʉꞌʉmꞌa̱jtʉm tadʉ anaꞌamʉn. Es ko nꞌaxá̱jʉm ja Jesús éxtʉmʉ Yajnitsókpʉ, tʉ tpa̱a̱ty ja tiempʉ ma̱ Dios xyꞌaxá̱jʉm éxtʉmʉ ꞌyuꞌunk.
5 Sabuw iyab ofafar babanamaim hima’am tobon botaitih, saise it mi’itube tatan God natunatun tatamatar.
6 Es pa̱a̱dyʉ Dios tʉ tpʉjtaꞌaky ja ꞌyUꞌungʉ Jya̱ꞌa̱jʉn njodotyꞌa̱jtʉm nwinma̱ꞌa̱ñotyꞌa̱jtʉm ma̱ jyʉnaꞌañ: “Tatituꞌunk.”
6 Natunatun baiturobe isan, God Natun Anun Kakafiyin iyafar it dogorot wanawanan rerey eo, “Abba, Tamaiya!”
7 Es dʉꞌʉn kyaj mnakyꞌítʉt éxtʉmʉ tuumbʉn, tyam ja Dios mꞌuꞌunkꞌa̱jtʉdʉp; es jaꞌagyʉjxm ko mꞌuꞌunkꞌátʉdʉ, mꞌaxá̱jʉdʉp ja kuma̱ꞌa̱ñ diꞌibʉ Dios mmoꞌoyánʉdʉp.
7 Imih kwa i men akir sabuw, baise God natunatun, naatu kwa i kwana natunatun kwamatar, imih toto buyoy tutufin etei God nowan boro natunatun nitih.
8 Ko naty kyaj xyꞌixyꞌattʉ ja Dios, mmʉduundʉ ja diꞌibʉ kyaj yʉꞌʉdyʉ Dios.
8 Marasika kwa God men kwaso’ob imih tafaram hai afiy isah kwai’akir, nati i men God hai babatun.
9 Per tyam, jaꞌa ko xyꞌixyꞌattʉ Dios, o niꞌigʉ oy njʉna̱ꞌa̱nʉm, Dios mꞌaxá̱jʉdʉp éxtʉmʉ ꞌyuꞌunk, ¿wiꞌix xymyʉdundʉ jatʉgok diꞌibʉ kyaj ti wyaꞌañ es yaꞌꞌama̱ꞌa̱t? ¿Ti mdsojktʉp jatʉgok es yʉꞌʉ xymyʉdúndʉt éxtʉmʉ tuumbʉ juybyʉn?
9 Baise boun i kwa God kwasu’ub naatu God kwa su’ubi, naatu mi’itube iban maiye kwakokok kwanamatabir wagabur ririmih naatu murubih kwani’uf nunihimih. Aisim kwakokok iban hai akir kwanamatar maiye.
10 Mmʉjtuundʉp ja xʉʉ, ja poꞌo es ja jʉmʉjt.
10 Kwa i tafaror hai veya gagamih, sumar yomanih hai hiyuw, mour hai veya gagamih naatu kwamur yomanih veya gagamih imaim a not gagamin kwabitin, kwanotanot boro imaim yawas kwanab.
11 Jotmaymyʉʉdʉts mʉt ko waꞌanxyʉp tʉ tyʉgoy ja nduungʉts ma̱ miidsʉty.
11 Bowabow nati na’atube kwasisinaf i ayu abirubir, nati ana itinin kwa baibaisi isan asisinaf i yabin en?
12 Mʉguꞌugítʉty, nmʉnuꞌxtáktʉp es mjikyꞌátʉt éxtʉm xyꞌíxyʉts ʉj njikyꞌaty, jaꞌa ko tʉts njʉmbity éxtʉm miidsʉty. Kyajts ja yam miits xymyʉpekytyúndʉts.
12 Ayu ana kwabe amatar bairi tama’am ana veya, ayu isou men kafai kakafin ta kwasinaf. Imih taitu ao’ototofari ayu’ube kwanamatar.
13 Pes yajxón xyjamyátstʉt miidsʉty ko tim jawyiin ndukꞌʉxpʉjktʉ ja oybyʉ ayuk, jaꞌa kots ʉj jam nꞌijty miits mʉʉt mʉt kots nba̱ꞌa̱mbejty.
13 Kwaso’ob ayu boubuntoro’ot Tur Gewasin kwa isa abai anan ana veya i sawow auman baise a binan kwanowar.
14 Es oy xyjaꞌꞌayoꞌonꞌa̱jttʉ ja nba̱ꞌa̱mʉts kots xypya̱ꞌa̱mꞌijxtʉ, ʉj kʉꞌʉmts nnika̱jxpéty ko kyajts oj xyꞌʉxtijtʉ, niꞌigʉts xyꞌaxá̱jʉdʉ ja nꞌʉxpʉjkʉnʉts es xyꞌaxá̱jʉdʉts jantsy tsuj éxtʉmxyʉp tuꞌugʉ Diosʉ ꞌyanklʉs o éxtʉmxyʉbʉ Jesukristʉ kʉꞌʉm.
14 Basit, ayu biyou sawowomaim iwa’an kwa rurutubuni na’atube, kwa men kafai ayu kwanuw furuwu o kwahaiwu, baise au merar kwayi kwabuwu God ana tounamatar ta na’atube, naatu Keriso Jesu ana merar kwatay kwatabaib na’atube ayu kwabuwu.
15 ¿Wiꞌix ko tʉ xyꞌʉxtijtʉ yʉ nꞌʉxpʉjkʉnʉts tyam? Tʉʉyʉp nʉgoots xyjantsypyaꞌꞌayoodʉ, ko extʉ mjajuudándʉ ja mwiinʉty es xyjanamoꞌoyándʉts.
15 Kwa ayasisir i ra’at, baise boun abistan matar? Ayu boro iti na’atube kwa isa atao, “Matah hitabobotaitenamih tim mata kwatabotaiten, ayu kwatitu.”
16 ¿Wiꞌix kots tyam xyꞌíxtʉts miits éxtʉmʉ mmʉdsipʉn, mʉt jeꞌeyʉ ko tʉ ndukmʉmadya̱ꞌa̱ktʉ ja tʉyꞌa̱jtʉn?
16 Ana itinin i ayu ana kwa arakit amatar, anayabin ayu tur anababatun ao kwanowar imih i?
17 Diꞌibʉ mdukmʉdíjʉdʉp miidsʉty es xypyadúndʉt ja israelítʉdyʉ ꞌyanaꞌamʉn, kyaj ttundʉ es miits xytyukꞌoyꞌáttʉt, jaꞌa tyuundʉp esʉts miits xyꞌʉxtijtʉdʉts, jaꞌa tyuundʉp es miits xyꞌaxá̱jʉdʉt yʉꞌʉjʉty éxtʉm yʉꞌʉjʉty jeꞌeyʉ xymyʉtnaymyaayʉbʉꞌáttʉ.
17 Nati sabuw baifuwenayah hai kok gagamin i kwa hinabuwi isah kwanarabon ayu kwanihamiyu, baise men kwa a gewasin isan tisisinaf. Nati hai not i kwa hinabuwi i hai gewasin isan.
18 Byeen ꞌyóyʉty ko dʉꞌʉñʉm nduꞌunʉmʉ kwentʉ ja wiingátypyʉ; per jeꞌeyʉ ko amumduꞌuk jot mʉʉt, kyaj yʉꞌʉyʉty kots miits mʉʉt nꞌittʉ.
18 Sabuw hai kok gagamin kwa buwi rabon kou’ay ta’amaim i gewasin naatu anayabin gewasinamaim i basit, baise men ayu nati’imaim ana ma’ama hinasinafumih.
19 Nitítʉty, tyámʉts jatʉgok nꞌayoy mʉt miits éxtʉm ko ja uꞌunkta̱a̱k dyajmíñ dyajja̱ꞌty ja ꞌyuꞌunk. Dʉꞌʉnʉts nꞌayoy extʉ koonʉmts nꞌixy ko Kristʉ jyikyꞌaty ma̱ miidsʉ mjot mwinma̱ꞌa̱ñʉty.
19 Are natunatu, babin taubumih biyababan ebaib na’atube, ayu biyababan ta’imon kwa isa abai anan kwa a’itinin Keriso’obe kwanamatar imaibo nuhunafot.
20 Tyámʉts njantsyjyatseky nꞌita̱ꞌa̱ñʉts mʉt miidsʉty esxyʉp nmadyákʉm kʉꞌʉm es nga̱jxwijxyʉp éxtʉm miits mnayjyáwʉdʉ, mʉt ko nekykyʉjxy kyajts nnijawʉ wiꞌix nga̱jxwijtʉt, pes, kyajts nnijawʉ wiꞌixʉts nwinmáyʉt mʉt miidsʉty.
20 Au notamaim anotanot boun mi’itube biyamaim atatit saise kwa isa abisa anotanot atao kwatanowar, boun men aso’ob abisa boro ayu kwa isa anao.
21 Anmaagyʉdsʉ tya̱a̱dʉ miidsʉty diꞌibʉ pyanʉjxtʉp ja Moisés ꞌyanaꞌamʉn, ¿Tii kyaj xyjaygyúkʉdʉ diꞌibʉ Moisés xytyukmʉnikákʉm ja̱a̱ybyéty?
21 Kwa iyab ofafar babanamaim kwama’am akokok anibatiy, kwa ofafar eo’oban naniyan kwabaib?
22 Pes dʉꞌʉn xyꞌanma̱ꞌa̱yʉm ko Abra̱a̱n myʉda̱jt majtskʉ ꞌyuꞌunk: tuꞌuk mʉt ja Agar, ja pyoꞌoduumbʉ, es jatuꞌuk mʉt ja ñʉdoꞌoxy Saarʉ.
22 Iti na’atube hikirum ema’am, Abraham natunatun i rou’ab. Natun ta i akir babin biyanane, natun ta i aawan anababatun biyanane.
23 Ismaꞌel myiñ jyajty éxtʉmʉ Abra̱a̱nʉ ꞌyuꞌunk esʉ Agar. Perʉ Saarʉ kyajpʉ naty ꞌyuꞌunkpa̱a̱tyñʉm, net ja Dios wya̱ndakʉ yʉꞌʉ es dyajmín dyajja̱ꞌtʉt tuꞌugʉ ꞌyuꞌunk. Pa̱a̱ty ja Saarʉ dyajmiiñ dyajja̱jty ja Isa̱a̱ éxtʉm ja Dios twa̱ndaky ja Abra̱a̱n.
23 Natun iti akir babin biyanane i tufuw maiyow tufuw, baise natun ta i aawan anababatun biyanane tutufuw i God ana omatanenamaim tufuw.
24 Nbʉjtákypyʉts yʉꞌʉ éxtʉmʉ ijxpajtʉn. Ja toxytyʉjkʉ nimajtskpʉ, majtsk ja kajxyꞌátypyʉ tkudánʉdʉ: ja kajxyꞌátypyʉ diꞌibʉ ja Moisés yajmooy ma̱ ja Sinaꞌii Kopk, jaꞌa yʉꞌʉ ja Agar kyudʉnaapy. Pʉ́nʉty tyukꞌijtʉdʉbʉ tya̱dʉ kajxyꞌátypyʉ, dʉꞌʉn ja ꞌyuꞌunk ꞌyʉna̱ꞌk myindʉ jya̱ꞌttʉ es ꞌyíttʉt éxtʉm ja mʉduumbʉ juybyʉ.
24 Iti sawar tana’i’itin gewas i oroubon na’atube. Baibin rou’ab hairi hai itinin i obaibasit rou’ab. Obaibasit wantoro’ot i oyaw Sinai isan, naatu nati’imaim iyab hitutufuw i akir na’atube hitufuw. Nati i Hagar natunatun.
25 Ja Agar kyudʉnaapy ja Sinaꞌii Kopk jam Araabyʉ, myʉtnaybyátʉp ja Jerusalén, ma̱ tyam ja anaꞌamʉn tpadundʉ mʉt ja ꞌyuꞌunk ꞌyʉna̱ꞌkʉty éxtʉm ja mʉduumbʉ juybyʉ.
25 Naatu oyaw Sinai i Arabia wanawananamaim ebatabat, imih nati i Hagar ana itinin, naatu boun ana veya Hagar ana itinin i nati Jerusalem bar meraramaim ta’i’itin, anayabin i natunatun bairi i akir sabuw.
26 Per ja Saarʉ jaꞌa ꞌyandijpy ja Jerusalén ka̱jpn diꞌibʉ tsa̱jpótm. Yʉꞌʉ dʉꞌʉn nda̱a̱kꞌa̱jtʉm ʉdsa̱jtʉm diꞌibáty nꞌaxá̱jʉm ja Jesukristʉ.
26 Baise mar ana Jerusalem i roufamen, naatu nati babin i it hinat.
27 Pes ja Diosʉ jyaaybyajtʉn jyʉnaꞌañ:
27 Bukamaim hikikirum eo na’atube, “Babin o yait a’ar, aur kek en, iniyasisir, inakawasa, fana aumetawat na’in iniwow, anayabin o kek hai tufuw ana biyababan men itatam. Baise babin yait taubu’e, a’arin ma’am ana kek boro moumurih na’in hinatufuw, naatu babin aawan auman boro nanatabir.”
28 Mʉguꞌugítʉty, ʉdsa̱jtʉmʉdyʉ dʉꞌʉn éxtʉm ja Isa̱a̱, ʉdsa̱jtʉmʉ dʉꞌʉn ja uꞌunk ʉna̱ꞌk diꞌibʉ Dios wya̱ndak dyaka̱ꞌa̱ñ ma̱ ja Saarʉ.
28 Imih taitu, kwa i God ana omatanen natunatun Isaac eo’omatan na’atube.
29 Es dʉꞌʉn éxtʉm jékyʉp ja poꞌoduumbʉ ꞌyuꞌunk ttukxiky diꞌibʉ miin ja̱jt naxwiiñ Espíritʉ Santʉ myʉkꞌa̱jtʉngyʉjxm, dʉꞌʉn tyam diꞌibʉ pyanʉjxtʉp ja israelítʉdyʉ ꞌyanaꞌamʉn xymyʉdsipꞌa̱jtʉm ʉdsa̱jtʉm mʉt ko mbanʉjxʉm ja Jesukristʉ.
29 Nati ana veya’amaim kek tufuw maiyow tutufuw misir kek Anun Kakafiyin
30 Ja Diosʉ jyaaybyajtʉn jaꞌa xytyuknija̱ꞌa̱m ko Dios tꞌanma̱a̱y ja Abra̱a̱n: “Ʉxwop ja poꞌoduumbʉ esʉ ꞌyuꞌunk, mʉt ko kyaj dyajwa̱ꞌxʉt ja mjikyꞌa̱jtʉn mʉt ja mnʉdoꞌoxyʉ ꞌyuꞌunk.”
30 Baise bukamaim mi’itube eo? “Akir babin natun hairi kwanunih titit, anayabin akir babin natun boro men karam roufamen babin natun tamah ana toto ana buyoy turin nabaimih.”
31 Pes dʉꞌʉn, mʉguꞌugítʉty, ʉdsa̱jtʉm kyaj xyꞌuꞌunkꞌa̱jtʉm ja poꞌoduumbʉ, diꞌibʉ ꞌyandijpy ko ʉdsa̱jtʉm kyaj nbaduꞌunʉm ja israelítʉdyʉ ꞌyanaꞌamʉn. Ʉdsa̱jtʉm yʉꞌʉ xyꞌuꞌunkꞌa̱jtʉm ja toxytyʉjk diꞌibʉ awa̱ꞌa̱tstuuy, diꞌibʉ ꞌyandijpy ko tʉ nꞌaxá̱jʉm ja Jesukristʉ es pa̱a̱ty xyꞌuꞌunkꞌa̱jtʉm ja Dios.
31 Isan imih taitu, it i men akir babin natunatunamih, baise roufamen babin natunatun.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.