Gálatas 3
Ja jembyʉ kajxy'átypyʉ mʉdʉ Jesukristʉkyʉjxm: El Nuevo Testamento de nuestro Señor Jesucristo en el mixe de Juquila (MXQNT) vs AAI
1 ¡Ay Galasyʉ ja̱ꞌa̱yʉty! Nʉgoo mdimkujuunꞌatyꞌa̱jnʉdʉ miidsʉty. ¿Pʉ́n tʉ mnibanáxʉdʉ? Tʉts kexy kaꞌpxy nga̱jxwaꞌxy miits mwinduuyʉty éxtʉmʉ Jesukristʉ oj kyruuzpéty, dʉꞌʉn éxtʉm kʉꞌʉmxyʉp xꞌijxtʉ.
1 Kwa Galasia sabuw i kwabikoko’aw! Yait rarafi kwabi’afesair? Kwa etei matamaim Jesu Keriso onaf afe’en momorob isan, ayu bebeyan maiyow ana morob mi’itube i akubunabuna kwanowar.
2 Anmaagyʉts, ¿tʉ xyꞌaxá̱jʉdʉ miidsʉty ja Diosʉ Jya̱ꞌa̱jʉn mʉt ko tʉ xykyuydyundʉ ja Moisesʉ ꞌyanaꞌamʉn, o mʉt ko tʉ xymyʉbʉktʉ diꞌibʉ tʉ xymyʉdowdʉ?
2 Imih au baibat ta’imon anibat kwanao ana nowar. Anun Kakafiyin kwabaib i ofafar eo na’atube kwasisinaf imih kwabai, o Tur Gewasin kwanowar kwaitumatum imih kwabai?
3 ¡Mjantsykyujuunʉdyʉ dʉꞌʉn! Jaꞌa ko tʉ mdsonda̱ꞌa̱ktʉ mʉt ja Espíritʉ Santʉ, ¿wiꞌix tyamʉ net xyajkugʉxʉya̱ꞌa̱ndʉ mʉdʉ mgʉꞌʉm winma̱ꞌa̱ñʉty?
3 Kwa mi’itube’emih kwabikoko’aw! Kwa i Anun Kakafiyinamaim kwabusuruf; naatu boun i kwakokok taiyuw a fairamaim kwanakusouwimih kwabiwa’an?
4 ¿Tii ni nʉꞌʉn tʉ mgatuꞌunxʉdʉ éxtʉm tʉgekyʉ tʉ mjátʉdʉ mʉt ko tʉ xyꞌaxa̱jʉ Jesukristʉ? Ʉj jʉna̱a̱mbʉts ko tʉ mduꞌunxʉdʉ oynʉꞌʉnʉn.
4 Kwa iti biyababan kwabai kwabi’akir kwanotanot i yabin en ai ana yasisir en? Ige, iti sawar ibo anayabin auman o ana’an auman.
5 Pes yajꞌyoꞌoydyʉ mwinma̱ꞌa̱ñ. Ko Dios mmoꞌoyʉdʉ yʉ Jya̱ꞌa̱jʉn es ttuñ ja mʉjꞌa̱jtʉn ma̱ miidsʉty, ¿ti pa̱a̱dyʉ dʉꞌʉn ttuñ mʉt ko miidsʉty tʉ xykyuydyundʉ ja Moisesʉ ꞌyanaꞌamʉn? Kyaj dyʉꞌʉnʉty, dʉꞌʉn ttuñ mʉt ko miits xyꞌaxá̱jʉdʉ ja Jesukristʉ éxtʉmʉ Yajnitsókpʉ.
5 God Anun Kakafiyin ebit naatu wanawanamaim ina’inan ebiwa’an, anayabin ofafar eo na’atube kwasisinaf imih ebit o Tur Gewasin kwanowar kwabitumatum imih ebit?
6 Tim dʉꞌʉn jyajty éxtʉmʉ nꞌaptʉjkꞌa̱jtʉmʉ Abra̱a̱n, pes ja Diosʉ jyaaybyajtʉn jyʉnaꞌañ: “Abra̱a̱n myʉbʉjk ja Dios, es pa̱a̱ty oj oy wyeꞌemy mʉt ja Dios.”
6 Abraham ana yawas mi’itube ma’am i kwana’itin; Buk eo na’atube, Abraham God itumitum, naatu i ana baitumatumamaim God bai, anayabin ana ef mutufurin God matanamaim.
7 Esʉ tya̱a̱dʉ yʉꞌʉ xytyuknija̱ꞌa̱m yajxón ko diꞌibáty myʉbʉjktʉp ja Dios, yʉꞌʉ dʉꞌʉn tyʉʉmpꞌa̱jt ꞌya̱a̱tsꞌa̱jttʉp ja Abra̱a̱n.
7 Imih kwa i kwanaso’ob, Abraham wawawan anababatun i sabuw iyab aurih baitumatum ema’am.
8 Jékyʉp ja Diosʉ jyaaybyajtʉn ñiga̱jx ko Dios oy wyʉꞌʉmʉt mʉt ja ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ kyaj ꞌyisraelítʉty ko myʉbʉ́kʉdʉ, es ja Abra̱a̱n yaꞌꞌawa̱ꞌa̱nʉ ja oybyʉ ayuk ko Dios ꞌyanma̱a̱yʉ: “Mʉt mijtskyʉjxm ngunuꞌxʉpts nidʉgekyʉ naxwíñʉdʉ ja̱ꞌa̱yʉty.”
8 Buk marasika eo baiman na’atube, God Ufun Sabuw baitumatumamaim boro nayamutufurih. Naatu imih Tur Gewasin Abraham isan eorereb. “O wanawanamaim God boro sabuw etei nigegewasinih.”
9 Pʉ́nʉty ja Dios myʉbʉjktʉp, jaꞌa Dios kunuꞌxánʉdʉp mʉdʉ Abra̱a̱n, diꞌibʉ nandʉꞌʉn mʉbʉjk.
9 Abraham itumatum naatu baigegewasin bai, imih sabuw iyab tibitumatum i baigegewasin tebaib i baib na’atube.
10 Diꞌibʉ jikyꞌatándʉp éxtʉm ja Moisesʉ ꞌyanaꞌamʉn jyʉnaꞌañ, jaꞌa ꞌyawijxtʉp ja Diosʉ tyʉydyuꞌunʉn, mʉt ko ja Diosʉ jyaaybyajtʉn jyʉnaꞌañ: “Ka̱jxpéky ꞌyítʉt diꞌibʉ kyaj tʉgekyʉ tʉgekyʉ tkuydyúñ diꞌibʉ ijtp kujayʉ ma̱ yʉ anaꞌamʉn.”
10 Sabuw iyab ofafar tafan hitumatum hima tibi’ufunun, nati sabuw i o rarafen babanamaim tema’am. Anayabin Bukamaim eo, “Orot yait Ofafar Bukamaim hikirum inu’in mar etei men nati tur eo na’atube ebi’ufunun, nati orot i God ana orarafen babanamaim ema’am!”
11 Ja Diosʉ jyaaybyajtʉn xytyuknija̱ꞌa̱m yajxón ko kyaj ni pʉ́n oy kyaweꞌemy mʉt ja Dios ko tpadúñ ja anaꞌamʉn. Mʉt ko Diosʉ jyaaybyajtʉn jyʉnaꞌañ: “Diꞌibʉ myʉbʉjkʉngyʉjxm oy wʉꞌʉmp mʉt ja Diosʉ, yʉꞌʉ dʉꞌʉn jikyꞌátʉp.”
11 Imih boun i bebeyan ebi’obaiyit men yait ta ofafar eo’omaim boro ana ef nayamutufur nan God biyan natitamih. Anayabin Bukamaim eo, “Orot yait baitumatumamaim ana ef yamutufur na God baib, i akisinamo boro nama.”
12 Per ja anaꞌamʉn kyaj ti tmadyaꞌaky ko Dios nmʉbʉjkʉm; diꞌibʉ sitʉy jʉna̱a̱mp ja Diosʉ jyaaybyajtʉn, yʉꞌʉ tya̱a̱dʉ: “Diꞌibʉ pyadiimpy tʉgekyʉ éxtʉm yʉ anaꞌamʉn jyʉnaꞌañ, tadʉ dʉꞌʉmbʉ jikyꞌátʉp winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ.”
12 Ofafar ana bowabow i men ta baitumatumamaim ema’am, baise Bukamaim eo, “Orot yait sawar etei ofafar eo na’atube nasisinaf na’at boro nama.”
13 Kristʉ yajna̱jx ja tʉydyuꞌunʉn diꞌibʉ ʉdsa̱jtʉm oj xyjapátʉm, es dʉꞌʉn xyajnitsókʉm ma̱ ja tʉydyuꞌunʉn diꞌibʉ pátʉp nidʉgekyʉ diꞌibʉ kyaj tkuydyúñ ja anaꞌamʉn, mʉt ko Diosʉ jyaaybyajtʉn jyʉnaꞌañ: “Diꞌibʉ oꞌkp kudʉy ma̱ tuꞌugʉ kepy, Diosʉ dʉꞌʉn tʉ kya̱jxpékyʉty.”
13 Baise it etei ofafar ana orarafen babanamaim tama’am Keriso tubunit it ata orarafen i bai; anayabin Bukamaim eo, “Orot yait ai afe’en teo’onaf nati orot
14 Es dʉꞌʉn ko yʉ diꞌibʉ kyaj ꞌyisraelítʉty tꞌaxá̱jʉdʉ ja Jesukristʉ éxtʉmʉ Yajnitsókpʉ, Dios kunuꞌxʉdʉp éxtʉm jékyʉp wya̱ndaky ja Abra̱a̱n. Es dʉꞌʉn ko nmʉbʉjkʉm ja Kristʉ, nꞌaxá̱jʉm ja Espíritʉ Santʉ diꞌibʉ Dios wya̱ndak.
14 Keriso iti sinaf saise baigegewasin God Abraham eo’omatan i Keriso Jesu’umaim tan Ufun Sabuw hitab, saise baitumatumamaim Anun Kakafiyin tatab God eo’omatanit na’atube.
15 Mʉguꞌugítʉty, min nꞌokꞌyajtuꞌunʉm éxtʉmʉ ijxpajtʉn diꞌibʉ ʉdsa̱jtʉm nidʉgekyʉ tʉ nꞌijxʉm oynʉꞌʉnʉn ma̱ njikyꞌa̱jtʉnꞌa̱jtʉm. Ko tuꞌugʉ ja̱ꞌa̱y dyajtiꞌigyʉdʉ ꞌyayuk o ttuñ ja kajxyꞌátypyʉ es tfirmaraty yajxón, ni pʉ́n mba̱a̱t tkapuwitsy es ni mba̱a̱t tkayajmʉ́jʉ.
15 Taitu tuwai’inah, ayu i boro mar etei tasisinafumaim ao kwana’itin. Orot rou’ab sawar ta isan hairi hio hibasit wabih obaibasit ana fefemaim hikikirum boro men yait ta na’astu’ub o tafan naya’abar.
16 Nandʉꞌʉnʉ dʉꞌʉn ja Dios tmooy ja wya̱ndakʉn ja Abra̱a̱n es ja tyʉʉmp ꞌya̱a̱ts. Ja Diosʉ jyaaybyajtʉn kyaj jyʉnaꞌañ: “Yʉ mdʉʉmp mꞌa̱a̱dsʉty”, éxtʉmxyʉp jyʉnaꞌañ may ja Abra̱a̱nʉ tyʉʉmp ꞌya̱a̱dsʉty. Byeen yajxón jyʉnaꞌañ: “Yʉ mdʉʉmp mꞌa̱a̱ts”, diꞌibʉ ꞌyandijpy jeꞌeyʉ tuꞌuk. Yʉꞌʉ dʉn ꞌyandijpy ja Kristʉ.
16 Naatu boun kwana’itin, God ana omatanen ta Abraham eomatan, naatu uwan auman eomatan, Bukamaim i men hikirum hio wawawan, nati i men wanawan moumurih isah eo, baise uwan ta’imon isan eo. Nati uwan i Keriso.
17 Dios tuꞌugʉ kajxyꞌátypyʉ ttuuñ mʉt ja Abra̱a̱n, es óknʉm ja Moisesʉ ꞌyanaꞌamʉn oj myiñ taxk mʉgoꞌpx jaꞌiꞌpx ma̱jk jʉmʉjt. Pa̱a̱ty kyaj mba̱a̱t ja anaꞌamʉn dyajweꞌemy éxtʉm kyaj tꞌoktuunnʉt diꞌibʉ Dios wya̱ndak mʉt ja Abra̱a̱n.
17 Abisa ao anayabin i God Abraham hairi obaibasit ta hikirum in, imaibo kwamur 430 sasawar ufunamaim ofafar matar, imih men karam God ana obaibasit marasika kikirum boro ta’astu’ub naatu ana omatanen tabosair.
18 Kooxyʉp ʉdsa̱jtʉm ja Dios xymyoꞌoya̱ꞌa̱nʉm ja kuma̱ꞌa̱ñ mʉt yʉꞌʉgyʉjxm ko nguydyuꞌunʉm ja Moisesʉ ꞌyanaꞌamʉn, kyajxyʉp wa̱ndakʉngyʉjxm nyajmoꞌoyʉm ja kuma̱ꞌa̱ñ. Per ja Dios wya̱ndak ja Abra̱a̱n ko tmoꞌoyaꞌañ nadʉꞌʉñʉ ja kuma̱ꞌa̱ñ.
18 Anayabin God ana siwar ofafar tafanamaim tabatabat na’at, nati i ana omatanen tafanamaim boro men tabat, baise God ana bosiyasiyaramaim ana omatanen kaif Abraham baigegewasin itin.
19 Pes, ¿wiꞌixʉ dʉn tyuñ ja Moisesʉ ꞌyanaꞌamʉn? Dios ya̱jk es dyaꞌíxyʉty diꞌibʉ dʉꞌʉn ja pojpʉ. Tadʉ anaꞌamʉn yʉꞌʉ jatunán jeꞌeyʉ extʉ ko myínʉt ja Abra̱a̱n tyʉʉmp ꞌya̱a̱ts diꞌibʉ yajwa̱ndák. Dios myooy ja ánklʉsʉdyʉ tadʉ anaꞌamʉn, es tmoꞌoyʉdʉ Moisés éxtʉmʉ Diosʉ kyudʉnaabyʉ ma̱ naxwíñʉdʉ ja̱ꞌa̱y.
19 Imih ofafar ana’an i abisa isan matar? Ofafar mamatar ana’an i kakafih imaim itinin so’ob isan. Naatu imaim tabonawiyit tanan Abraham uwan isan God eo’omatan tan tatit. Iti ofafar i tounamatar hibai hire orot foun batayan hitin.
20 Per ko Dios ja wa̱ndakʉn dyajweꞌemy mʉt ja Abra̱a̱n, kʉꞌʉm twa̱ndaky, kyaj jyatyimtsékyʉty ja kudʉnaabyʉ es yajka̱jxnáxʉt wiꞌixʉ Dios jyʉnaꞌañ.
20 Naatu God Abraham omatanen bitin ana veya i men foun batayan orot biyanamaim sinaf, baise God akisin foun bat sinaf.
21 Pes, ¿wiꞌix njʉna̱ꞌa̱nʉm? ¿Tii ja anaꞌamʉn yajtʉga̱jtsypy ja Diosʉ wya̱ndakʉn? ¡Ni wiꞌix tsoo mba̱a̱t! Kooxyʉp ja Moisesʉ ꞌyanaꞌamʉn tꞌokꞌyaky ja jikyꞌa̱jtʉn, jaꞌaxyʉp jeꞌeyʉ ja ja̱ꞌa̱y wyʉꞌʉmdʉ oy mʉt ja Dios Moisés ꞌyanaꞌamʉngyʉjxm.
21 Kwanotanot ofafar naatu God ana omatanen hairi i tibigamigam? En anababatun, anayabin ofafaramaim orot ana yawas tabaib na’at, turobe orot ana ef yamutufurin isan boro ofafaramaim tan.
22 Ja Diosʉ jyaaybyajtʉn myadyakypy ko nidʉgekyʉ yʉ naxwíñʉdʉ ja̱ꞌa̱yʉty tʉ myʉmada̱ꞌa̱gʉdʉ ja pojpʉ, es dʉꞌʉn yʉꞌʉyʉty diꞌibʉ ꞌyaxá̱jʉdʉp ja Kristʉ éxtʉmʉ Yajnitsókpʉ, ꞌyaxá̱jʉdʉp diꞌibʉ Dios wya̱ndak.
22 Baise Bukamaim eorereb tanowar, tafaram tutufin etei i bowabow kakafin ana fair bai karatan. Imih ef ta’imon God ana omatanen bain nowatamih matar isan i Jesu Keriso akisinamo tanitumitum.
23 Ja anaꞌamʉn yʉꞌʉ dʉꞌʉn éxtʉm ja pujxndʉjk kwentʉꞌa̱jtpʉ ko oj xymyʉda̱jtʉm niꞌaga̱jy extʉ ko Kristʉ myiiñ, es ko Kristʉ myiiñ, taanʉm oj xyñasma̱jtsʉm ko nꞌaxá̱jʉm éxtʉmʉ Yajnitsókpʉ.
23 Baitumatum i ufibo natit, baise wantoro’ot i ofafar buwit ana dibur yariyit tama nan imaibo baitumatum natit irerereb.
24 O mba̱a̱t njʉna̱ꞌa̱nʉm ko yʉ anaꞌamʉn dʉꞌʉn éxtʉmʉ uꞌunkꞌijxpʉ, xykywentʉꞌa̱jtʉm yajxón extʉ ko Kristʉ myiiñ es nwʉꞌʉmʉt oy mʉt ja Dios mʉbʉjkʉngyʉjxm.
24 Isan imih ofafar i ata bai’obaiyen orot na’atube bonawiyit tana Keriso biyan tatit, naatu boun i baitumatumamaim ata ef yamutufur God nanamaim tatit.
25 Per kom tʉ Kristʉ myiñ es tʉ nꞌaxá̱jʉm éxtʉmʉ Yajnitsókpʉ, tadʉ uꞌunkꞌijxpʉ, jaꞌa njʉna̱ꞌa̱nʉm ja anaꞌamʉn, kyaj xyꞌokꞌanaꞌamʉnʉ.
25 Imih it boro men ofafar ana bonawiyenamaim tanama’amih, nati i sawar, anayabin boun i baitumatum ana veya tit.
26 Mʉt ko miidsʉty tʉ xyꞌaxá̱jʉdʉ ja Kristʉ, mꞌijttʉp tiꞌigyʉ mʉdʉ Kristʉ es ja Dios mbʉjtákʉp éxtʉmʉ ꞌyuꞌungʉty,
26 Naatu kwa etei’imak baitumatumamaim kwana Jesu Keriso bairi kwaita’imon God natunatun kwamatar.
27 mʉt ko nidʉgekyʉ ʉdsa̱jtʉm diꞌibáty tʉ nnʉbajtʉm es nꞌijtʉm tiꞌigyʉ mʉdʉ Kristʉ, dʉꞌʉn yʉꞌʉ mʉʉt nꞌijtʉm éxtʉmxyʉp tuꞌugʉ wit diꞌibʉ nduktʉjkʉm.
27 Keriso wabinamaim bapataito kwabai ata kou’ay ta’imon matar, imih Keriso ana yawas a faifuwamih kwa’us.
28 Dios kyaj tꞌijxkijxyʉ pʉnʉ dʉꞌʉn israelitʉ o pʉnʉ dʉꞌʉn kyaj, pʉnʉ dʉꞌʉn tuumbʉ o pʉnʉ dʉꞌʉn windsʉ́n, pʉnʉ dʉꞌʉn yedyʉjk o pʉnʉ dʉꞌʉn toxytyʉjk, jaꞌa ko tiꞌigyʉ miidsʉty éxtʉmʉ ja̱ꞌa̱y tuꞌukpʉ jaꞌagyʉjxm ko tiꞌigyʉ mʉt ja Kristʉ Jesús mꞌittʉ.
28 Imih kwa i men a itinin tata’amih, men Jew o Ufun Sabuw, men akir o roufamen sabuw, men orot o babin, kwa etei i ta’imon Keriso Jesu ana baita’imonin wanawananamaim kwama’am.
29 Es pʉn miits mꞌijttʉp tiꞌigyʉ mʉdʉ Kristʉ, dʉꞌʉn miidsʉty éxtʉmʉ Abra̱a̱nʉ tyʉʉmp ꞌya̱a̱ts es mꞌaxá̱jʉdʉp diꞌibʉ Dios tyukmʉwa̱ndak ja Abra̱a̱n.
29 Keriso kwa nowa namamatar na’at, kwa i Abraham wawawan naatu God abisa eo’omatan boro kwanab.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.