Mateus 23

Ja øgyajpxy ja ømyadya̱ʼa̱ky midi xukpa̱a̱jtɨmp ja nɨtsoʼokʼajtɨn (MXPNT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Xjats ja nwɨndsønꞌa̱jtɨm Jesús tnɨma̱a̱y ja mayja̱a̱ꞌy jøts ja pyabøjkpɨtøjk:
1 Imaibo Jesu sabuw rou’ay gagamin naatu i ana bai’ufununayah isah eo,
2 ―Yø ka̱jpxwejpɨtøjktɨ jøts yø fariseotøjktɨ, jadeꞌen yø wya̱ꞌa̱ndɨ jøts ku yø tyimbya̱a̱tꞌatyɨdɨ, yøꞌ ɨdøꞌøn ja tyimñɨga̱jpxtɨp wa̱ꞌa̱ts, yøꞌ ɨdøꞌøn ja tyimñɨja̱ꞌwɨdɨp ja Moisés kyutujk.
2 “Ofafar bai’obaiyenayah naatu Pharisee i Moses ana ofafar etei hisora’ub.
3 Jadeꞌents meets yø xpaduꞌunt, tundɨ døꞌøn jadeꞌen tukɨꞌɨyɨ pønɨ sa̱ mnɨɨꞌmxyɨdɨ; kidits nayɨdeꞌen mꞌadøꞌøtstɨ sa̱m yø yꞌadøꞌøtstɨ, kumɨ jadeꞌenꞌa̱jttɨp yøꞌ, wenk yø jaayɨ yꞌukwa̱ꞌa̱ndɨ jøts wenk yꞌadøtskojmɨdɨ.
3 Imih abistan tibi’obaiyi i kwanabosiyasiyar, baise men kwani’u’urih. Anayabin abisa teo i men na’atube tisisinafumih.
4 Nugo tukmajada̱ꞌa̱k myajada̱ꞌa̱ktɨ midi janch kamaabyɨm, jøts jaꞌats ja ja̱a̱ꞌy tyukpadunwa̱ndɨp; jøts nɨwɨneꞌenɨn ja køꞌøm jadeꞌen tkatunwa̱ꞌa̱ndɨ.
4 Ofafar fokarih maiyow sabuw tuwabuh hiyara’ah hi’abar tibi’akir, naatu i men kafa’imo boro umah hina’ofere hinibaisih bit nakereremih.
5 Jadeꞌenꞌampy jadeꞌen yꞌadøꞌøtstɨ jøts ja ka̱jp yꞌejxɨdɨt, jøts ja mayja̱a̱ꞌy yꞌejxɨdɨt. Wyet nɨkɨjxy tkøxja̱ꞌa̱dɨ wan jaty ja Dios kyutujk, jøts yikꞌaga̱jpxtɨt ku ja tjantyimbyadundɨ, jøts nayɨdeꞌen ñachojkmɨyɨdɨ jøts wyet tum yøñ tnajtskudɨɨyɨ tmɨwɨdettɨt, kaꞌap jadeꞌen tyiktundɨ sa̱m o pøn ja̱a̱ꞌy.
5 “Sawar etei bebeyanamaim tisisinaf sabuw itihimih. God ana Tur ai kanabihimaim hikirum, ukwarih, umah, hai faifuwamaim hikubabaren sabuw itihimih.
6 Jaꞌ chojktɨp jøts tum jam tyimyꞌɨxa̱ꞌa̱ktɨt ma̱ ja wɨndsøn tsɨnaabyajt jam ku xøøw ku ti tyuñɨ tsa̱ptøjkjøtpy,
6 Hiyuw hai mar tekokok efan gewasih hinabow hinamare hinama, naatu Kou’ay Bar wanawanan tekokok efan gewasih imaim hinama.
7 jøts jadeꞌen ttsoktɨ jøts ja ja̱a̱ꞌy nøøꞌa̱jy tuuꞌa̱jy wyɨndsøꞌøgɨyɨdɨt kya̱jpxpooꞌkxɨyɨdɨt, jøts ja tyimyiktejtɨt ku ja kya̱jpxwejtɨ.
7 Hai kok gagamin i ahar efanamaim sabuw hinakakafiyih, hai merar hinay hinabora’ara’ahih bai’obaiyenayah gewasih hinarouw.
8 ’Jøts meetsts kidim jadeꞌen ja̱a̱ꞌy xnɨmaañɨdɨ jøts jadeꞌen myiknøjmɨdɨt jøts ku mee mga̱jpxwijy, pø tuꞌugyɨxɨ mee tum jadeꞌen mnayꞌuchꞌa̱tɨdɨt mnayꞌa̱jchꞌa̱tɨdɨt, jøts tuꞌugyɨts ja mga̱jpxwejpɨdɨ midi mga̱jpxwejɨdɨp, ja Cristo jaꞌ, ja yiknɨtsokpɨ.
8 “Baise kwa men bai’obaiyenayah hinarauw hina’omih. Anayabin kwa etei i ain uf, naatu a Bai’obaiyenayan i ta’imon.
9 Jøts kidi pøn xejtɨ teety ya̱ na̱xwiiñ na̱xkɨjxy, tuꞌugyɨxɨ meets mdeety jaꞌ pøn jap tsa̱jpjøtpy.
9 Men yait ta iti tafaramamaim Tamat kwana’omih, anayabin kwa Tamat i ta’imonamo maramaim ema’am.
10 Jøts nɨkaꞌ mnawyɨndsøndejɨdɨt, pø tuꞌugyɨxɨ jaꞌ pøn mwɨndsønꞌa̱jtɨp, ja Cristo, ja yiknɨtsokpɨ.
10 Naatu men yait ta kwa isa bai’obaiyenayah narouw nao, anayabin kwa A Bai’obaiyenayan i ta’imon Keriso akisin.
11 Pøn ja myɨguꞌuk twɨndsøꞌjkɨp, jaꞌ ɨdøꞌøn møj, jaꞌ ɨdøꞌøn nmɨguba̱jkꞌa̱jtɨdɨp.
11 Orot gagamin kwa wanawananamaim i orot yait taintuwan isah ebi’akir.
12 Pøn ja namyøjpɨkta̱ꞌa̱kwa̱jnɨyɨp køꞌøm, yikꞌamutskɨ ja nøjkx yjaty, jøts pønts nabyɨkta̱a̱jkɨp yikꞌayowɨm, jaꞌats ɨdøꞌøn nøjkx møjtøjkɨp.
12 Orot yait taiyuwin ebobora’ah God boro nayare, naatu orot yait taiyuwin eyayare God boro nabora’ah orot gagamin namatar.
13 ’¡Ti jadeꞌen mnadyatuujnɨdɨp meets ka̱jpxwejpɨtøjktɨ meets fariseotøjktɨ, wɨneꞌenɨn wɨnꞌøøꞌndsøønɨdɨ! Meets ja mꞌaga̱jpxujkpy jøts mmɨguꞌuk xkaduktatøkɨwya̱ꞌa̱ndɨ ja Dios kyutujk. Jøts kaꞌats køꞌøm mdøkɨdɨ, jøts nɨkaꞌ xyiktøkɨwya̱mɨdɨ pøn ja tsojkɨn tjajagyajp.
13 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawanah rerekabih! Sabuw mar ana aiwobomaim run isan hai etawan kwahir, naatu kwa run isan kwakwahir, sabuw afa runamih tisisinaftobon baise kwa men kwabibasit boro hinarun.
14 ’¡Mjanchꞌayøøy meets ka̱jpxwejpɨtøjktɨ, meets fariseotøjktɨ, wɨneꞌenɨn xnɨdunkꞌa̱ttɨ ja wɨnꞌøøꞌnk!, ku ja kuꞌøktyøꞌøxy ja tyøjk ja pyɨkta̱ꞌa̱ky xpøjkxɨdɨ jøts ñadyijyɨ xkayiknɨgaxøꞌøktɨ, ñadyijyɨ ja tsa̱pkajxpy janch yøñ xka̱jpxtɨ, yøꞌ meets yikxon myiktagubatp.
14 Yababan boro kanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawan rerekabih! Kwafur baibin kwai’a’afiyih hai sawar kwabowabow, naatu iti baifa’i isan kwai’o’orot yoyoban manimanih kwayoyoyoban
15 ’¡Ti jadeꞌen mnadyatuujnɨdɨp meets ka̱jpxwejpɨtøjktɨ, meets fariseotøjktɨ, wɨneꞌenɨn ja mmɨguꞌuk xwɨnꞌøøndɨ! Mjantyimyɨjotɨgøødyɨp meets, jøts ja ja̱a̱ꞌy xukupøktɨt ja mdsɨna̱a̱ꞌyɨndɨ sa̱ mee mꞌadøꞌøtstɨ, jøts kuts ja ja̱a̱ꞌy jadeꞌen tø xundɨ, neꞌegɨ jawaanɨ kaꞌøy meets ja ja̱a̱ꞌy xja̱a̱ktyimdyuñ, jadeꞌen ja tpa̱tnɨ sa̱ ja øy øy tyimñøjkxt jap infierno, jøts nɨgɨdi meets jadeꞌen mdyimyja̱tt.
15 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawanan rerekabih! Tafaram, tafaram un boy kwabai sabuw dogoroh baikitabirin a kou’ayomaim run isan kwa’u’uwih, naatu orot ta’imon kwabai a kou’ayomaim erur i ana kakafin tafan kwaya’abar kwai’afiy kakafin natun matar kwa bairi kwanan kwani’akiramih.
16 ’¡Mjanchꞌayøøy meets tuuꞌ nɨwa̱a̱bɨdɨ, jadeꞌents xundɨ sa̱m wɨna̱pja̱a̱ꞌyɨndɨ!, ku mee mwa̱ꞌa̱ñ: “Ku pøn wya̱nda̱ꞌa̱ky jøts tyiktestigɨꞌaty ja tsa̱ptøjk, jadeꞌents ja yikpɨkta̱ꞌa̱ky sa̱m pøn kyawa̱nda̱ꞌa̱gyɨn; jøts pønts wa̱nda̱kp jøts tyiktestigɨꞌaty ja oorɨ midi ja tsa̱ptøjk yjaꞌajtpy, jaꞌats ɨdøꞌøn tɨy janchwa̱nda̱kp.”
16 “Yababan boro kwanab! Mata fimih! A bai’obaiyenamaim sabuw kwai’obaiyih kwao, ‘Orot yait Tafaror Bar isan na’obaifaro, nati ana’obaifaro yabin en, baise orot yait Tafaror Bar wanawanan gold isan na’obaifaro, nati anao matanen i nakakafiy.’
17 ¡Meets moꞌotpɨdɨ, jadeꞌen xundɨ sa̱m wɨna̱p ja̱a̱ꞌyɨndɨ! ¿Midiꞌibɨ døꞌøn jawaanɨ ja̱a̱ktyimyøj: ja oorɨ, uk ja tsa̱ptøjk midi tyikunuuꞌkxy ja̱jtp ja oorɨ ku ja yika̱jpxpa̱a̱ty?
17 Mata hifim kwabobosa! Sawar menatan i gagamin, gold o Tafaror Bar? Baise Tafaror Bar i gagamin anayabin i wanawananamaim gold i kakafiyih himatar ti’inu’in.
18 Jøts nayɨdeꞌen mwa̱mɨdɨ: “Ku pøn wya̱nda̱ꞌa̱ky jøts tyiktestigɨꞌaty ja alta̱jr, kaꞌap ja wya̱nda̱ꞌa̱gyɨ; kuts pøn wya̱nda̱ꞌa̱ky jøts tyiktestigɨꞌaty ja lɨmunsɨ midi yikyojxp jam alta̱jrkøjxp, jaꞌats ɨdøꞌøn tɨy janch wa̱nda̱ꞌa̱ky.”
18 Iban maiye sabuw kwai’obaiyih kwao, ‘Orot yait sibor ana gem kakafiyin isan nao’obaifaro, nati anao baifaro i yabin en, baise gem kakafiyin afe’enamaim siwar isan na’obaifaro nati ana’obaifaro i nakakafiy.’
19 ¡Mee moꞌotpɨdɨ, mee wɨmbeets kugoots ejtpɨdɨ! ¿Midiꞌibɨ jawaanɨ ja̱a̱ktyimyøj: ja yojxɨn, uk ja alta̱jr midi tyikunuuꞌkxyja̱jtp ti jaty jam yikyojxp?
19 Mata hifim kwabobosa! Sawar menatan i gagamin, siwar o sibor ana gem kakafiyin tafanamaim siwar tena kakafiyin kakafiyin temamatar i gagamin?
20 Jøts pønts tyiktestigɨꞌa̱jtp ja alta̱jr ku wya̱nda̱ꞌa̱ky, kidi jaꞌayɨp ja nugo yiktestigɨꞌajtpy, nayɨdeꞌen ja tyestigɨꞌaty ti jaty jam alta̱jrkøjxp;
20 Isan imih orot yait sibor ana gem kakafiyin isan eobaifaro, sawar etei nati gem tafaramamaim ti’inu’in auman isah eobaifaro.
21 jøts pøn tyiktestigɨꞌa̱jtp ja tsa̱ptøjk, kidi jaꞌayɨp ja nugo yiktestigɨꞌajtpy ku ja wya̱nda̱ꞌa̱ky, nayɨdeꞌen Dios ja tyiktestigɨꞌaty pøn ja cha̱ptøjkꞌajtpy.
21 Na’atube orot yait Tafaror Bar isan eobaifaro, i God nati wanawananamaim ema’am auman isan eobaifaro.
22 Nayɨdeꞌen pøn wa̱nda̱kp jøts tyiktestigɨꞌaty ja tsa̱jp, ja Dios ɨdøꞌøn chɨnaadya̱a̱jk ja yiktestigɨꞌa̱jtɨp, jøts ja Dios køꞌøm midi jap tsɨnaapy.
22 Naatu orot yait mar isan eobaifaro i God ana urama’ama efan isan eobaifaro, anayabin nati i God ana ma’ama efan.
23 ’¡Mjanchꞌayøøy meets ka̱jpxwejpɨtøjktɨ, meets fariseotøjktɨ, ku ja wɨnꞌøøꞌnk xunkꞌa̱ttɨ! Køx kɨda̱ꞌa̱k meets xjanchkugubatkixy, jøts kaꞌap neꞌegɨ xpaduꞌunxɨdɨ midi ja Dios kyutujk jawaanɨ neꞌegɨ yjanɨꞌaneꞌempy ku ja ttsøky ja ødyɨɨdyuꞌunɨn, ja paꞌayoꞌejxk jøts ja janchja̱ꞌwɨn. Ya̱ꞌa̱tpɨ meets ɨdøꞌøn neꞌegɨ jawaanɨ mjapa̱a̱tꞌa̱jtɨp mbaduꞌump.
23 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawanan rerekabih! Kwa i fiyow yamurih gewasih, bay hai momon, bay matah haibaib gewasih i roumukur kwayai God kwabitin, baise ofafar gagamih ma gewas isan, kabeber, bosunusunub isan eo i kwakwahiren. Ofafar iti i gagamih, gewasin i kwatabosiyasiyar ofafar afa auman.
24 ¡Meets wɨna̱p tuuꞌwa̱a̱bɨdɨ, ku ti xꞌuuktɨ tum axity ja xyikna̱xtɨ jøts ja uux jam kyatøkɨ, jøts nɨkaꞌats xja̱wɨdɨ ja møjpɨ jɨyujk ku ja amuum xjøøndɨ!
24 Bonawiyenayah mata fim! Ofafar rimiyafof totomar i kwarurububuna, baise camel koun butun i kwatotonan.
25 ’¡Ti jadeꞌen mnadyatuujnɨdɨp meets ka̱jpxwejpɨtøjktɨ jøts meets fariseotøjktɨ ku xunkꞌa̱ttɨ ja wɨnꞌøøꞌnk! Jaꞌayɨ mee mjanchkamɨjotkukɨp sudso ja texy ja ta̱s nɨkɨjxyɨ nadyijyɨ wa̱ꞌa̱ts yꞌett, jøts kaꞌap ja xunkꞌa̱ttɨ pønɨ sa̱dam ja yjøtpy. Nɨ xkaja̱ꞌgyukɨdɨ kudam mꞌa̱mp mjotp tum ja axøøkpɨ yigaappɨ xjamøøtꞌa̱ttɨ, ku ja̱a̱ꞌy nugo xwɨnꞌøøndɨ xwɨmaatstɨ.
25 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah, naatu Pharisee wanawanan rerekabih! A kerowas naatu a tew ufuhine i kwasasouwen, baise wanawanah i kato rabirabih, bain, bai’o’orot, kabat, gamin baiyow awan karatan inu’in.
26 Meets fariseo wɨna̱ptɨ: jawyeen yø mgaꞌøyꞌa̱jtɨn xmajtstuꞌuttɨt, jøts jadeꞌen ja mꞌanmɨja̱ꞌwɨn ttanɨwa̱ꞌa̱tsꞌa̱ttɨt ejxɨm nꞌukꞌejxɨnt ta̱sɨ nyikwa̱a̱jtsɨn, jadeꞌen nɨkɨjxy jadeꞌen jøtpyɨ.
26 Mata hifim kwabobosa Pharisee! Gewasin a tew naatu a kerowas wanawanahine wan kwanasouwen, saise ufuhine auman boro hinigewasih.
27 ’¡Mjanchꞌayøøy meets ka̱jpxwejpɨtøjktɨ jøts meets fariseotøjktɨ, meets wɨnꞌøøꞌmbɨdɨ!, jadeꞌen mee mgaxɨꞌɨky sa̱m ja ooꞌkpɨ nɨpotsɨn midi tø yikpoobɨ jøts ja janch tsuj nɨkɨjxy kyaxɨꞌɨky, jøts ku jap jøtpy ujts abøkɨ ooꞌkpɨ pa̱jk jap, jøts tum ja axøøk ja jap myøøt.
27 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee. wanawan rerekabih! Kwa a’itinin i rah ufunane tewowab gewas ebatabat na’atube, baise wanawanan i orot babin hai rarik awan karatan masin kakafin.
28 Jadeꞌenxɨ meets ɨdøꞌøn; wemp a̱m ñadyijyɨ xukꞌejxtɨ ja ja̱a̱ꞌy jøts ku mee mꞌøyja̱a̱ꞌyɨ. Midiꞌits jap mꞌa̱a̱wɨdɨp mjoojtɨdɨp, tum ja ta̱a̱yꞌa̱jtk, tum ja kyaꞌøybɨ jap mwɨnma̱a̱ꞌñꞌa̱jttɨp.
28 Imih kwa ayumat i nati na’atube, ufunane sabuw matahimaim a’itinin i gewasin, baise wanawananamaim a kakafin naatu a tafasar i ra’at.
29 ’¡Mjanchꞌayøøy meets ka̱jpxwejpɨtøjktɨ jøts meets fariseotøjktɨ, meets wɨnꞌøøꞌmbɨdɨ! Meetsxɨ ja Dios kyugajpxy ja ñɨpots myikꞌøꞌyɨdɨp ku ja yꞌooktɨ, jøts ja xyoꞌom yikꞌøyɨdɨ wyɨngɨꞌjy pøn tø yꞌatsꞌøyja̱a̱ꞌyꞌa̱ttɨ,
29 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah, naatu Pharisee, wanawan rerekabih! dinab oro’orot hai yawas gewasih naatu sabuw hai yawas mutufurih himomorob hai rah i kwabobuna’en kwama kwabi’aburen.
30 jøts mjanchꞌuknømdɨ: “Kuk adøm jeexyɨp nꞌukjaꞌa̱jtyɨndɨ, kaꞌap adøm ja møja̱a̱ꞌdyøjk jeexyɨp tø nbudøjkɨndɨ ku ja tø tyikꞌooktɨ ja Dios kyugajpxtyɨ.”
30 Naatu kwao, aki ai a’agir hima’am hai veya’amaim bairi ata ma’am aki boro men dinab oro’orot ata rauw hitamorobomih.
31 Yøꞌøyɨts meets køꞌøm mnadyanɨꞌøøꞌnɨyɨp jøts ku ja xeetyꞌa̱pɨdɨ pøn ja Dios kyugajpxy tø tyikꞌooktɨ.
31 Imih nati turamaim kwa taiyuw kwao’orereb kwa uwatanah i dinab oro’orot hi’asbunubunuw himorob.
32 ¡Yikꞌaba̱a̱dɨdɨts ɨnet midi ja mdeetyꞌa̱ptøjk tø ttunjøpɨdɨ!
32 Imih abisa uwatanah hibubusuruf hisisinaf i kwaisawar nuhi efot.
33 ’¡Meets wɨnꞌøøꞌmbɨdɨ! ¡Meets kawɨndɨyja̱a̱ꞌdyɨ! ¿Sudso meets xijy ja ayoꞌon mꞌuknɨwa̱a̱jtsnɨyɨdɨt midi jap ayoda̱a̱jkjøtpy mba̱a̱ttɨp?
33 “Kok hai yumat! naatu kok natunatun! God ana baimakiy boro kwanahaiw?
34 Yøꞌøgøjpx øts kugajpxy ngaxt møøt ja wijyja̱a̱ꞌdyɨ møøt ja yikꞌɨxpøjkpɨdɨ. Jøts myikꞌookpts meets ja wɨna̱a̱gɨn jøts ja xyikruspattɨt, jøts pømbɨ yiktseekp yikwopp jap tsa̱ptøjkjotp, jøts pømbɨ yikꞌɨxa̱ꞌa̱p yikpawɨdetp ka̱jp ka̱jp.
34 Isan imih a tur ao’owen, dinab oro’orot, bai’obaiyenayah naatu orot not wairafih boro aniyafarih hinan. Baise boro kwanabow kwanarauw hinamorob, afa boro kwana’onafih, naatu boro kwanarouw hinamorob, afa boro Kou’ay bar wanawanan kwanawabirih, naatu bar merar ta ta’amaim kwaninunih kwanaremor.
35 Jadeꞌents meets ja pøky mdaja̱ꞌa̱dɨt, jøts ja xkubattɨt ku ja øyja̱a̱ꞌy kawɨneꞌen tø xyikꞌooꞌknɨdɨ, Abel ñɨkøjxp choꞌonda̱ꞌa̱ky pøn øy pøn yikxon ja̱a̱ꞌyꞌa̱jtp, kunɨm ja Zacarías ttamɨgugøxɨ pøn ja Berequías mya̱jnkꞌajtpy, pøn mee myikꞌoꞌjk jap tsa̱ptøjkjøtpy ma̱ ja alta̱jr yꞌity.
35 Sinaf ana an nati isan, sabuw gewasih himorob hai rara susuwa anabit etei boro kwa tafa nayen baimakiy kwanab. Abel orot gewasin momorob ana veya’ika re na Berakiah natun Zechariah, iti Tafaror Bar naatu sibor kakafiyin hai founamaim kwarab momorob i ana veya’amaim tit.
36 Janch øts ɨdøꞌøn nwa̱ꞌa̱ñ, ku jadeꞌen yiktuñ yøꞌøbɨ pøky, yø ya̱ꞌa̱tpɨ ja̱a̱ꞌy yø taja̱ꞌa̱dɨdɨp jøts yø yiktagubattɨt pøn jaty ja ɨxya̱m tsɨnaadyɨp.
36 Imih tur anababatun a tur ao’owen, Sabuw himorob hai rara re’er hai bit etei kwa iti boun yawasih kwama’am boro kwanab.
37 ’¡Jerusaléngɨt ka̱jp, Jerusaléngɨt ka̱jp, meetsxɨ myikꞌøøꞌkpy ja Dios kyugajpxy, jøts xwɨnga̱ꞌa̱tstɨ xjøpka̱ꞌa̱tstɨ pøn ja Dios kyajpxy tyikyøꞌøyɨdɨp, pøn ja Dios mjadanɨgajxɨdɨp! ¡Tø meets njapeemukwa̱ꞌa̱ñ njakonmukwa̱ꞌa̱ñ kawɨna̱a̱k ojk, sa̱m tsikuna̱ꞌjk ja tya̱a̱k ñɨmuꞌuxyɨ, kaꞌats meets ja jadeꞌen tø xkupiky!
37 “O Jerusalem, Jerusalem! dinab oro’orot etei i’asbunuw himorob, naatu kob abarayah hiyunih hinan etei kabayamaim irauw himorob. Mar etei a kok kwanekwan umau’umaim natunat atabuwih hitan ta’imon hitamatar. Kokorere natunatun ita’imonih ebaba’afuwih na’atube, baise o men kafa’imo baibasit itu.
38 Ejxtɨts ɨnet ja tsa̱ptøjk ku ja aba̱k tyanɨ;
38 Isan imih a bar a merar boro hinakwahir naowarar.
39 øts ɨdøꞌøn wa̱mp jøts ku meets xkaꞌukꞌejxnɨt tsojk, jøts ku meets jaanɨm xꞌejxtɨt pønɨ juunɨ ja tiempɨ yja̱ꞌa̱ty ku mnøꞌømdɨt: “Ejxɨk Dios ja kyunuuꞌkxyuꞌnk ñadyaguguexyɨ midi mmɨmeꞌenxɨyɨp ja kyutujk.”
39 A tur ao’owen ayu boro men kwana’itu maiye’emih. Ana maramaim kwanao, ‘Yait Regah wabinamaim enan boro baigegewasin nab.’”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.