Mateus 23
Ya̱ʼa̱ tseʼe je̱ nam ko̱jtstán juuʼ veʼe je̱ Nteʼyamˍ xyaktaajnjimdu je̱ nMa̱j Vintsá̱namda Jesucristo ka̱jx (MTONT) vs AAI
1 Vanꞌit tseꞌe je̱ Jesús du̱nu̱u̱jmi je̱ nu̱may jayu je̱ts je̱ yꞌixpa̱jkpata̱jk:
1 Imaibo Jesu sabuw rou’ay gagamin naatu i ana bai’ufununayah isah eo,
2 ―Kyo̱jtsvaatstupeꞌe je̱ Moisés je̱ pyavaꞌnu̱n je̱ tsaptu̱jkpit yakꞌixpa̱jkpata̱jk je̱ts je̱ fariseota̱jk.
2 “Ofafar bai’obaiyenayah naatu Pharisee i Moses ana ofafar etei hisora’ub.
3 Ka̱tsa̱pá̱ktats miits je̱ꞌe̱, veꞌem tonda ax joꞌn mtukna̱ꞌmu̱xjada; ax kaꞌa tseꞌe xtóndat juuꞌ je̱ꞌe̱ veꞌe tyoondup, ku̱x toꞌk viijneꞌe juuꞌ veꞌe kyo̱jtstup, jadoꞌk viijn tseꞌe juuꞌ veꞌe tyoondup.
3 Imih abistan tibi’obaiyi i kwanabosiyasiyar, baise men kwani’u’urih. Anayabin abisa teo i men na’atube tisisinafumih.
4 Pya̱a̱jmjidupeꞌe je̱ jayu je̱ pavaꞌnu̱n juuꞌ veꞌe vaꞌajts tsoꞌox; ax ni vinxu̱pa tseꞌe du̱kaputá̱kada je̱tseꞌe du̱kutyóndat je̱ Nteꞌyam je̱ pyavaꞌnu̱n.
4 Ofafar fokarih maiyow sabuw tuwabuh hiyara’ah hi’abar tibi’akir, naatu i men kafa’imo boro umah hina’ofere hinibaisih bit nakereremih.
5 Veꞌemts je̱ꞌe̱ veꞌe nu̱jom du̱tonda je̱tseꞌe je̱ jayu yꞌíxjadat, ma̱ja̱ viijneꞌe je̱m ak niꞌkxm yukjaꞌa du̱jaye̱pta je̱ pavaꞌnu̱n je̱tseꞌe ñapya̱ꞌmu̱xjada je̱m vyimpó̱kkum je̱ts je̱m kya̱ꞌm, je̱tseꞌe je̱ vyit ya̱a̱jnit du̱jaye̱pta.
5 “Sawar etei bebeyanamaim tisisinaf sabuw itihimih. God ana Tur ai kanabihimaim hikirum, ukwarih, umah, hai faifuwamaim hikubabaren sabuw itihimih.
6 Ku tseꞌe ña̱jkxta joma veꞌe je̱ ma̱ja̱ kay je̱ ma̱ja̱ uuꞌk ukpu̱ je̱p tsaptu̱jkp, tum je̱ꞌe̱ tseꞌe cho̱jktup je̱tseꞌe du̱tuktsa̱a̱nadat je̱ tsu̱u̱jntku̱n juuꞌ veꞌe tum o̱o̱jyit.
6 Hiyuw hai mar tekokok efan gewasih hinabow hinamare hinama, naatu Kou’ay Bar wanawanan tekokok efan gewasih imaim hinama.
7 Cho̱jktuvap tseꞌe je̱tseꞌe je̱ vintsa̱ꞌkin ma̱a̱t je̱ jayu kyo̱jtspo̱o̱ꞌkxjadat je̱p maaꞌy ja̱a̱tp je̱tseꞌe yakna̱a̱jmadat “yakꞌixpa̱jkpa”.
7 Hai kok gagamin i ahar efanamaim sabuw hinakakafiyih, hai merar hinay hinabora’ara’ahih bai’obaiyenayah gewasih hinarouw.
8 ’Ax miitsta, kaꞌa tseꞌe veꞌem myakna̱a̱jmadat “yakꞌixpa̱jkpa”, ku̱x mnayꞌútsijidup mnayꞌajchijidup mnayꞌútsijidup mnacha̱ꞌa̱ijidup xa miitseꞌeda anañu̱joma. Toꞌkjits je̱ꞌe̱ veꞌe pa̱neꞌe ijtp je̱ mYakꞌixpa̱jkpada, a̱tsts je̱ꞌe̱ veꞌe, je̱ Cristo.
8 “Baise kwa men bai’obaiyenayah hinarauw hina’omih. Anayabin kwa etei i ain uf, naatu a Bai’obaiyenayan i ta’imon.
9 Kaꞌa tseꞌe yaja naxviijn veꞌem myakna̱a̱jmadat “teeꞌ”, ku̱x toꞌkji veꞌe je̱ nTeeꞌamda, juuꞌ veꞌe je̱m tsapjo̱o̱tm.
9 Men yait ta iti tafaramamaim Tamat kwana’omih, anayabin kwa Tamat i ta’imonamo maramaim ema’am.
10 Kaꞌa tseꞌe veꞌem myakna̱a̱jmadat “vintsá̱n”, ku̱x a̱ts, je̱ Cristo, a̱tsji veꞌe nnu̱Vintsá̱nip.
10 Naatu men yait ta kwa isa bai’obaiyenayah narouw nao, anayabin kwa A Bai’obaiyenayan i ta’imon Keriso akisin.
11 Je̱ꞌe̱ pa̱n pa̱neꞌe du̱nu̱má̱jip miits ka̱jxta, je̱ꞌe̱ts je̱ꞌe̱ veꞌe pa̱n pa̱neꞌe mpattoꞌnijidup.
11 Orot gagamin kwa wanawananamaim i orot yait taintuwan isah ebi’akir.
12 Pa̱n pa̱n xa veꞌe namyá̱jijup, je̱ꞌe̱ tseꞌe taannup piꞌk; pa̱n pa̱n tseꞌe naajkpiꞌkijup, je̱ꞌe̱ tseꞌe du̱nu̱má̱jap.
12 Orot yait taiyuwin ebobora’ah God boro nayare, naatu orot yait taiyuwin eyayare God boro nabora’ah orot gagamin namatar.
13 ’¡Ayo̱o̱v xa veꞌe miits je̱ mjo̱o̱tta, tsaptu̱jkpit yakꞌixpa̱jkpada, fariseota̱jkta, me̱jtsꞌaajta me̱jtsjo̱o̱tta! Miits xa veꞌe je̱ tooꞌ myakꞌatojktup je̱tseꞌe veꞌem je̱ viijnk jayu kyatá̱kadat je̱m je̱ Nteꞌyam yꞌam kya̱ꞌm, ni viinma tseꞌe je̱m mkatá̱kada, kaꞌa tseꞌe xyakjatta je̱tseꞌe tyá̱kadat pa̱n pa̱n jatyeꞌe je̱m jata̱kavaandup.
13 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawanah rerekabih! Sabuw mar ana aiwobomaim run isan hai etawan kwahir, naatu kwa run isan kwakwahir, sabuw afa runamih tisisinaftobon baise kwa men kwabibasit boro hinarun.
14 ’¡Ayo̱o̱v xa veꞌe miits je̱ mjo̱o̱tta, tsaptu̱jkpit yakꞌixpa̱jkpada, fariseota̱jkta, me̱jtsꞌaajta me̱jtsjo̱o̱tta! Mpa̱jkjidup xa veꞌe je̱ kuꞌa̱a̱ꞌk ta̱ꞌa̱xta̱jk je̱ tya̱jk paat, ax jek tseꞌe mtsapko̱tsta, veꞌem tseꞌe xkayaknu̱ke̱ꞌxnata̱kavaꞌanda je̱ kyo̱ꞌo̱y je̱ꞌe̱ juuꞌ veꞌe mtoondup. Ya̱ꞌa̱ ka̱jx tseꞌe je̱ tsaachpaatu̱n nu̱yojk myakmo̱o̱ydinit.
14 Yababan boro kanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawan rerekabih! Kwafur baibin kwai’a’afiyih hai sawar kwabowabow, naatu iti baifa’i isan kwai’o’orot yoyoban manimanih kwayoyoyoban
15 ’¡Ayo̱o̱v xa veꞌe miits je̱ mjo̱o̱tta, tsaptu̱jkpit yakꞌixpa̱jkpada, fariseota̱jkta, me̱jtsꞌaajta me̱jtsjo̱o̱tta! O̱o̱y xa veꞌe xtuntoonkada je̱tseꞌe o̱tyoꞌka je̱ jayu xtukpana̱jkxtat juuꞌ veꞌe mjaanchjaꞌvidup; ku veꞌe veꞌem je̱ jayu du̱kuvu̱k, mtukvinmajtsju̱dupts miits je̱ꞌe̱ veꞌe je̱tseꞌe me̱jtsk nax nu̱yojk chaachpaatnit je̱m ja̱njo̱o̱tm je̱ts ni kaꞌa veꞌe miitsta.
15 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawanan rerekabih! Tafaram, tafaram un boy kwabai sabuw dogoroh baikitabirin a kou’ayomaim run isan kwa’u’uwih, naatu orot ta’imon kwabai a kou’ayomaim erur i ana kakafin tafan kwaya’abar kwai’afiy kakafin natun matar kwa bairi kwanan kwani’akiramih.
16 ’¡Ayo̱o̱v xa veꞌe miits je̱ mjo̱o̱tta, je̱ viints vintooꞌva̱jkiva joꞌnda! Jidu̱ꞌu̱m xa veꞌe mvaꞌanda: “Pa̱n je̱m xa veꞌe pa̱n pa̱neꞌe du̱yaknajxp je̱ ma̱ja̱ tsapta̱jk, kaꞌats je̱ꞌe̱ veꞌe vyinko̱pka je̱tseꞌe du̱kutyónu̱t; ax pa̱n yaknajxypts je̱ꞌe̱ veꞌe je̱ ma̱ja̱ tsaptu̱jkpit oro, tun vinko̱pkts je̱ꞌe̱ veꞌe je̱tseꞌe du̱kutyónu̱t.”
16 “Yababan boro kwanab! Mata fimih! A bai’obaiyenamaim sabuw kwai’obaiyih kwao, ‘Orot yait Tafaror Bar isan na’obaifaro, nati ana’obaifaro yabin en, baise orot yait Tafaror Bar wanawanan gold isan na’obaifaro, nati anao matanen i nakakafiy.’
17 Veꞌem xa miitseꞌeda ax joꞌn juuꞌ veꞌe viintsta je̱tseꞌe japyayo̱ꞌo̱y juuꞌ du̱toonduva du̱ko̱jtstuva. ¿Juuꞌ tseꞌe du̱jaaꞌknu̱má̱jip: je̱ ma̱ja̱ tsaptu̱jkpit oro, ukpu̱ je̱ ma̱ja̱ tsapta̱jk juuꞌ ka̱jxeꞌe je̱ ma̱ja̱ tsaptu̱jkpit oro vaꞌajts yꞌit je̱ja je̱ Nteꞌyam vyinkujk?
17 Mata hifim kwabobosa! Sawar menatan i gagamin, gold o Tafaror Bar? Baise Tafaror Bar i gagamin anayabin i wanawananamaim gold i kakafiyih himatar ti’inu’in.
18 Mvaanduvap tseꞌe jidu̱ꞌu̱m: “Pa̱n je̱m xa veꞌe pa̱n pa̱neꞌe du̱yaknajxp je̱ yo̱jxpe̱jtu̱n, kaꞌats je̱ꞌe̱ veꞌe vyinko̱pka je̱tseꞌe du̱kutyónu̱t; ax pa̱n yaknajxypts je̱ꞌe̱ veꞌe je̱ ya̱x juuꞌ veꞌe je̱m yo̱jxpe̱jtu̱n ka̱jxm, tun vinko̱pkts je̱ꞌe̱ veꞌe je̱tseꞌe du̱kutyónu̱t.”
18 Iban maiye sabuw kwai’obaiyih kwao, ‘Orot yait sibor ana gem kakafiyin isan nao’obaifaro, nati anao baifaro i yabin en, baise gem kakafiyin afe’enamaim siwar isan na’obaifaro nati ana’obaifaro i nakakafiy.’
19 ¡Miitsta, je̱ viints jayu joꞌnda! ¿Juuꞌ tseꞌe du̱jaaꞌknu̱má̱jip: je̱ ya̱x, ukpu̱ je̱ yo̱jxpe̱jtu̱n juuꞌ ka̱jx je̱ ya̱x vaꞌajts yꞌit je̱ja je̱ Nteꞌyam vyinkujk?
19 Mata hifim kwabobosa! Sawar menatan i gagamin, siwar o sibor ana gem kakafiyin tafanamaim siwar tena kakafiyin kakafiyin temamatar i gagamin?
20 Je̱ꞌe̱ ka̱jx tseꞌe, pa̱n pa̱neꞌe du̱yaknajxp je̱ yo̱jxpe̱jtu̱n, ka je̱ yo̱jxpe̱jtu̱njyap tseꞌe yaknajxyp, yaknajxpap je̱ꞌe̱ veꞌe nu̱jom juuꞌ veꞌe ijtp je̱m yo̱jxpe̱jtu̱n ka̱jxm,
20 Isan imih orot yait sibor ana gem kakafiyin isan eobaifaro, sawar etei nati gem tafaramamaim ti’inu’in auman isah eobaifaro.
21 je̱ts pa̱n pa̱n tseꞌe du̱yaknajxp je̱ ma̱ja̱ tsapta̱jk, ka je̱ ma̱ja̱ tsapta̱jkjyap tseꞌe yaknajxyp, yaknajxpap je̱ꞌe̱ veꞌe je̱ Nteꞌyam, juuꞌ veꞌe je̱m ijtp.
21 Na’atube orot yait Tafaror Bar isan eobaifaro, i God nati wanawananamaim ema’am auman isan eobaifaro.
22 Pa̱n pa̱n tseꞌe du̱yaknajxp je̱ tsapjo̱o̱tmit it, yaknajxypts je̱ꞌe̱ veꞌe je̱ Nteꞌyam je̱ kyutojku̱n tsu̱u̱jntku̱n je̱ts je̱ Nteꞌyam, juuꞌ veꞌe je̱m tsu̱u̱nip.
22 Naatu orot yait mar isan eobaifaro i God ana urama’ama efan isan eobaifaro, anayabin nati i God ana ma’ama efan.
23 ’¡Ayo̱o̱v xa veꞌe miits je̱ mjo̱o̱tta, tsaptu̱jkpit yakꞌixpa̱jkpada, fariseota̱jkta, me̱jtsꞌaajta me̱jtsjo̱o̱tta! Mmo̱o̱ydup xa veꞌe je̱ Nteꞌyam je̱ diezmo je̱ muxoꞌojkin paat, ax joꞌn je̱ menta, je̱ anís, je̱ts je̱ comino; ax kaꞌa tseꞌe xma̱ja̱ pa̱mda je̱ pavaꞌnu̱n juuꞌ veꞌe nu̱yojk vinko̱pk. O̱y xa je̱ꞌe̱ veꞌe je̱tseꞌe xpá̱mdat je̱ diezmo; ax vinko̱pkts je̱ꞌe̱ veꞌe je̱tseꞌe xtóndat juuꞌ veꞌe nu̱yojk vinko̱pk, je̱ꞌe̱ts je̱ꞌe̱ veꞌe je̱tseꞌe xtóndat juuꞌ veꞌe pyaatyp yꞌake̱e̱guip je̱tseꞌe xjayé̱ptat je̱ tukmo̱ꞌtu̱n je̱ts je̱ jaanchjaꞌvin.
23 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawanan rerekabih! Kwa i fiyow yamurih gewasih, bay hai momon, bay matah haibaib gewasih i roumukur kwayai God kwabitin, baise ofafar gagamih ma gewas isan, kabeber, bosunusunub isan eo i kwakwahiren. Ofafar iti i gagamih, gewasin i kwatabosiyasiyar ofafar afa auman.
24 ¡Miitsta, je̱ viints vintooꞌva̱jkiva joꞌnda! Veꞌem xa miitseꞌeda ax joꞌn toꞌk je̱ jayu juuꞌ veꞌe du̱ꞌakaꞌap toꞌk je̱ piꞌk oox je̱tseꞌe du̱nasꞌooga toꞌk je̱ camello.
24 Bonawiyenayah mata fim! Ofafar rimiyafof totomar i kwarurububuna, baise camel koun butun i kwatotonan.
25 ’¡Ayo̱o̱v xa veꞌe miits je̱ mjo̱o̱tta, tsaptu̱jkpit yakꞌixpa̱jkpada, fariseota̱jkta, me̱jtsꞌaajta me̱jtsjo̱o̱tta! Veꞌem xa miitseꞌeda ax joꞌn je̱ jayu juuꞌ veꞌe du̱yakvaatstup je̱ñiꞌkxm tso̱o̱jvji je̱ tukꞌaꞌooguin je̱ts je̱ tukꞌato̱jkxin; ax je̱ jyo̱o̱t, ojtsts je̱ꞌe̱ veꞌe juuꞌ veꞌe me̱e̱ꞌtsmúk je̱ts juuꞌ veꞌe je̱ ko̱ꞌo̱y toꞌnu̱n ka̱jx jé̱jip.
25 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah, naatu Pharisee wanawanan rerekabih! A kerowas naatu a tew ufuhine i kwasasouwen, baise wanawanah i kato rabirabih, bain, bai’o’orot, kabat, gamin baiyow awan karatan inu’in.
26 Miits, fariseota̱jkta, je̱ viints jayu joꞌnda, yakvaꞌatsta tooꞌva̱jkp je̱ mjo̱o̱tta je̱ mjaꞌvinda, vanꞌítnum tseꞌe yꞌó̱yat je̱tseꞌe xtóndat je̱ yꞌo̱y je̱ꞌe̱.
26 Mata hifim kwabobosa Pharisee! Gewasin a tew naatu a kerowas wanawanahine wan kwanasouwen, saise ufuhine auman boro hinigewasih.
27 ’¡Ayo̱o̱v xa veꞌe miits je̱ mjo̱o̱tta, tsaptu̱jkpit yakꞌixpa̱jkpada, fariseota̱jkta, me̱jtsꞌaajta me̱jtsjo̱o̱tta! Veꞌem xa miitseꞌeda ax joꞌn je̱ o̱o̱ꞌkpa jot joma veꞌe po̱o̱ꞌp nu̱po̱jtspét, tsoj veꞌe je̱ñiꞌkxm kyeꞌex, ax tum je̱ o̱o̱ꞌkpa pajk tseꞌe je̱p akujkp je̱ts juuꞌ jatyeꞌe axa̱a̱ꞌkp.
27 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee. wanawan rerekabih! Kwa a’itinin i rah ufunane tewowab gewas ebatabat na’atube, baise wanawanan i orot babin hai rarik awan karatan masin kakafin.
28 Veꞌemts miitseꞌe mke̱ꞌe̱xta je̱ja je̱ jayu vyinkujk ax joꞌn je̱ jayu juuꞌ veꞌe tu̱v jáyuvidup joojntykidup, ax je̱p tseꞌe akujkp je̱ kyo̱ꞌo̱y je̱ꞌe̱ xjaye̱pta je̱ts je̱ me̱jtsꞌaaj je̱ me̱jtsjo̱o̱t.
28 Imih kwa ayumat i nati na’atube, ufunane sabuw matahimaim a’itinin i gewasin, baise wanawananamaim a kakafin naatu a tafasar i ra’at.
29 ’¡Ayo̱o̱v xa veꞌe miits je̱ mjo̱o̱tta, tsaptu̱jkpit yakꞌixpa̱jkpada, fariseota̱jkta, me̱jtsꞌaajta me̱jtsjo̱o̱tta! Mnapya̱a̱jmju̱dup xa veꞌe ax joꞌn ku̱xvintsa̱ꞌkidi je̱ Nteꞌyam je̱ yꞌayook ko̱jtsnajxpata̱jkta. Mnu̱po̱jtspe̱jttup tseꞌe je̱ ñaxta̱jkin itta je̱tseꞌe xyaktsoja̱pa̱kta je̱ ñu̱po̱jtspé̱t pa̱n pa̱n jatyeꞌe tu̱v jáyuvidu joojntykidu.
29 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah, naatu Pharisee, wanawan rerekabih! dinab oro’orot hai yawas gewasih naatu sabuw hai yawas mutufurih himomorob hai rah i kwabobuna’en kwama kwabi’aburen.
30 Jidu̱ꞌu̱m tseꞌe mvaꞌanda: “Pa̱n a̱a̱ts xa veꞌe ku̱njoojntyki ku veꞌe a̱a̱ts je̱ nju̱jpit jayu jyoojntykidi, kaꞌats a̱a̱tseꞌe ku̱ntukpuyakꞌo̱o̱ꞌkidi je̱ Nteꞌyam je̱ yꞌayook ko̱jtsnajxpata̱jkta.”
30 Naatu kwao, aki ai a’agir hima’am hai veya’amaim bairi ata ma’am aki boro men dinab oro’orot ata rauw hitamorobomih.
31 Veꞌemts miitseꞌe viinm mnaajknu̱ke̱ꞌxnatá̱kajada je̱ts je̱ mju̱jpit jáyuda veꞌe du̱yakꞌo̱o̱ꞌktu je̱ Nteꞌyam je̱ yꞌayook ko̱jtsnajxpata̱jkta.
31 Imih nati turamaim kwa taiyuw kwao’orereb kwa uwatanah i dinab oro’orot hi’asbunubunuw himorob.
32 Veꞌem xa miitseꞌeda ax joꞌn je̱ mju̱jpit jáyuda. ¡Tuntonkuká̱xadats nꞌit juuꞌ je̱ꞌe̱ veꞌe tyonꞌukvaandu!
32 Imih abisa uwatanah hibubusuruf hisisinaf i kwaisawar nuhi efot.
33 ’¡Miitsta, je̱ tsaaꞌn je̱ chaanda je̱ kyo̱o̱jta! ¿Vintso̱ts miitseꞌe mkayakpá̱mdat je̱m ja̱njo̱o̱tm?
33 “Kok hai yumat! naatu kok natunatun! God ana baimakiy boro kwanahaiw?
34 Je̱ꞌe̱ ka̱jx tseꞌe, ntuknu̱ké̱xtapts a̱ts miitseꞌe je̱ Nteꞌyam je̱ yꞌayook ko̱jtsnajxpata̱jkta je̱ts je̱ jayu juuꞌ veꞌe viji kej je̱ts je̱ꞌe̱ juuꞌ veꞌe myakꞌixpá̱kjadap; ax je̱m tseꞌe juuꞌ veꞌe myakꞌo̱o̱ꞌktap, je̱mpa tseꞌe juuꞌ veꞌe myakcruuzpé̱ttap, nay je̱mpa tseꞌe juuꞌ veꞌe mvó̱ptap je̱p tsaptu̱jkp je̱tseꞌe xjomtóndat xtitóndat kajpu̱n kajpu̱n.
34 Isan imih a tur ao’owen, dinab oro’orot, bai’obaiyenayah naatu orot not wairafih boro aniyafarih hinan. Baise boro kwanabow kwanarauw hinamorob, afa boro kwana’onafih, naatu boro kwanarouw hinamorob, afa boro Kou’ay bar wanawanan kwanawabirih, naatu bar merar ta ta’amaim kwaninunih kwanaremor.
35 Ax veꞌem tseꞌe xtó̱kinadat nu̱jom je̱ꞌe̱ juuꞌ veꞌe yakꞌo̱o̱ꞌktu: je̱ Abel xa veꞌe o̱o̱ꞌk mutooꞌva̱jkp, je̱ꞌe̱ juuꞌ veꞌe tu̱v jáyuvip joojntykip yꞌijt, je̱ts je̱ Zacarías paat, je̱ Berequías je̱ myajntk, je̱ꞌe̱ juuꞌ veꞌe je̱ mju̱jpit jayu yakꞌo̱o̱ꞌktu je̱p ma̱ja̱ tsapta̱ktaagujkp je̱ja je̱ ma̱ja̱ tsapta̱jk je̱ts je̱ yo̱jxpe̱jtu̱n ita̱kujk.
35 Sinaf ana an nati isan, sabuw gewasih himorob hai rara susuwa anabit etei boro kwa tafa nayen baimakiy kwanab. Abel orot gewasin momorob ana veya’ika re na Berakiah natun Zechariah, iti Tafaror Bar naatu sibor kakafiyin hai founamaim kwarab momorob i ana veya’amaim tit.
36 Tyú̱vam xa a̱ts miitseꞌe nna̱a̱jmada je̱ts je̱ jayu juuꞌ veꞌe u̱xyam joojntykidup, je̱ꞌe̱ tseꞌe du̱tó̱kinadap nu̱jom ya̱ kyo̱ꞌo̱y je̱ꞌe̱.
36 Imih tur anababatun a tur ao’owen, Sabuw himorob hai rara re’er hai bit etei kwa iti boun yawasih kwama’am boro kwanab.
37 ’¡Jerusaleenit jáyuda, jerusaleenit jáyuda, miitseꞌe myakꞌo̱o̱ꞌktup je̱ Nteꞌyam je̱ yꞌayook ko̱jtsnajxpata̱jkta je̱tseꞌe xtsakaꞌatsta pa̱n pa̱n jatyeꞌe je̱ Nteꞌyam mtuknu̱ke̱jxju̱dup! ¡May nax xa a̱ts miitseꞌe njapa̱kmokuvaandi, veꞌem ax joꞌn je̱ tseedaak je̱p kye̱e̱ku̱n paꞌtkup je̱ pyiꞌk ónu̱k du̱muꞌux; ax kaꞌa tseꞌe xkuva̱jkti!
37 “O Jerusalem, Jerusalem! dinab oro’orot etei i’asbunuw himorob, naatu kob abarayah hiyunih hinan etei kabayamaim irauw himorob. Mar etei a kok kwanekwan umau’umaim natunat atabuwih hitan ta’imon hitamatar. Kokorere natunatun ita’imonih ebaba’afuwih na’atube, baise o men kafa’imo baibasit itu.
38 Íxtats nꞌit, masa̱ꞌa̱keꞌe tyaannit je̱ mma̱ja̱ tsapta̱jkta.
38 Isan imih a bar a merar boro hinakwahir naowarar.
39 Ax veꞌemts a̱tseꞌe nvaꞌañ je̱ts kaꞌa a̱tseꞌe xꞌukꞌíxtinuvat, vanꞌítnumeꞌe ku veꞌe je̱ xa̱a̱j du̱paatnit je̱tseꞌe mvaꞌandat: “Je̱ Nteꞌyam je̱ kyunooꞌkxu̱n ma̱a̱t xa ya̱ꞌa̱ veꞌe juuꞌ veꞌe miimp je̱ Ma̱ja̱ Vintsá̱n ka̱jx.”
39 A tur ao’owen ayu boro men kwana’itu maiye’emih. Ana maramaim kwanao, ‘Yait Regah wabinamaim enan boro baigegewasin nab.’”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.