Mateus 26

mta (MTA) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Na, egoh i Hésus neubus migtulù iya wé, eg-ikagi diyà sa medoo salu di,
1 Quando Jesus acabou de ensinar essas coisas, disse aos discípulos:
2 guwaen di, “Netiigan yu duwa agdaw pa meuma sa Pista Sa Agdaw Kinetalà Sa Kepigtamay i Nemula. Agulé mekebegay sa Kakay Langun diyà sa medoo etaw anì itutuk da diyà sa kayu igbugsud.”
2 — Vocês sabem que daqui a dois dias vai ser comemorada a
3 Agulé, nesetipon sa medoo ulu-ulu tegesimbà owoy sa medoo kaunutan etaw Hudiyu diyà sa dakel dalesan i Kayipas, sa Tigtu Ulu-ulu Tegesimbà.
3 Os chefes dos sacerdotes e os líderes judeus se reuniram no palácio de Caifás, o Grande Sacerdote ,
4 Eglagbeten da sa ukit kesigkem da si Hésus anì ipeimatay da, enù ka ungayà da lidungen da diyà sa medoo etaw.
4 e fizeram um plano para prender Jesus em segredo e matá-lo.
5 Dodoo guwaen da, “Endà mebaluy di sigkemen ta kagdi i diyà siini pista, enù ka sulian kéen sa medoo etaw.”
5 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
6 Na, egoh i Hésus diyà sa menuwa Bétaniya, eglengen diyà si Simon, sa etaw nelikuan dempid.
6 — ausente —
7 Egoh da egkaen pelà, duen sa bayi migtebow eg-uwit sa metolol tukééy butul alabastelu nepenù lana mepion ngadeg owoy tigtu mapulù. Agulé, migdapag diyà si Hésus owoy hinudud di sa lana diyà sa ulu di egoh di egkaen pelà.
7 — ausente —
8 Agulé, egoh sa medoo salu i Hésus mighaa sa binaelan sa bayi, egbulit da, owoy guwaen da, “Maen di ya linemet di iya wé?
8 Ao verem aquilo, os discípulos ficaram zangados e disseram: — Que desperdício!
9 Mepion polo hedem amuk dagangen di anì mekekuwa medoo pilak anì mekebegay diyà sa etaw pubeli.”
9 Esse perfume poderia ter sido vendido por uma fortuna, e o dinheiro, dado aos pobres.
10 Dodoo netiigan i Hésus sa pesuwan da egbulit, owoy guwaen di, “Yoko egsigbolow duu siini bayi, enù ka tigtu mepion sa binaelan di diyà kenak.
10 Mas Jesus, sabendo o que eles diziam, disse:
11 Enù ka tapay doo duen sa etaw pubeli diyà keniyu anì mebuligan yu ma. Dodoo aken, endà dé iseg a melugay mugpà diyà keniyu.
11 Pois os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não.
12 Huenan di, hinududan di aken lana anì tapayen di pepion sa lawa ku sa egoh ku ilebeng.
12 O que ela fez foi perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
13 Tuu ini i eg-ikagiyen ku diyà keniyu. Endà melipengan di etaw kagdi i, enù ka metulon iya wé binaelan di diyà kenak, sumalà dé sa menuwa diyà siini sinukub langit kenà da egtulù sa Mepion Tegudon.”
13 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
14 Na, duen sebaen maama diyà sa sepulù owoy duwa salu i Hésus, si Hudas Iskaliyot. Mig-angay diyà sa medoo ulu-ulu tegesimbà,
14 Então um dos doze discípulos, chamado Judas Iscariotes, foi falar com os chefes dos sacerdotes.
15 owoy guwaen di, “Pila sa ibegay yu diyà kenak amuk mekuwa yu Hésus i danà sa egbaelan ku?”
15 Ele disse: — Quanto vocês me pagam para eu lhes entregar Jesus? E eles lhe pagaram trinta moedas de prata.
16 Hê, mig-edung Hudas i eglagbet sa mepion gai di megay si Hésus diyà kenagda.
16 E daí em diante Judas ficou procurando uma oportunidade para entregar Jesus.
17 Na, egoh di neuma dé sa muna agdaw sa pista egoh etaw Hudiyu egkaen sa epan endà duen ipelenuk di, mig-angay da eg-igsà sa medoo salu i Hésus diyà kenagdi, guwaen da, “Ngadan sa kenà ké mael kaenen ta egpista sa Agdaw Kinetalà Sa Kepigtamay i Nemula?”
17 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , os discípulos chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da
18 Guwaen i Hésus diyà kenagda, “Angay yu dutu siedò etaw diyà menuwa Hélusalém owoy ikagi yu diyà kenagdi, guwaen yu, ‘Ini sa kagi i Mistelu, medapag dé sa kepatay di gaa. Kumaen gaa siini pista ta lapeg sa medoo salu di diyà sa dalesan ko.’”
18 Ele respondeu:
19 Agulé, tinuu da sa langun igsugù di diyà kenagda owoy egtapayen da sa kaenen da egpista.
19 Os discípulos fizeram como Jesus havia mandado e prepararam o jantar da Páscoa.
20 Na, egoh di mahapun dé, egpenuu da egkaen Hésus i sa sepulù owoy duwa salu di.
20 Quando anoiteceu, Jesus e os doze discípulos sentaram para comer.
21 Egoh da egkaen pelawà, guwaen i Hésus, “Tuu ini i eg-ikagiyen ku diyà keniyu. Duen diyà keniyu sa sebaen etaw tumampil diyà sa medoo kuntelà ku anì meimatayan a.”
21 Durante o jantar Jesus disse:
22 Hê, egkebukul da temù, owoy eg-edung da eg-igsà sigbaenbaenay diyà kenagdi, guwaen da, “O Datù, beken aken sa inikagi ko?”
22 Eles ficaram muito tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu; está?
23 Egsagbì Hésus i, guwaen di, “Iya sa megay kenak diyà sa medoo kuntelà ku sa sebaen duma ku egkesetugen egkaen diyà siini bilu.
23 Jesus respondeu:
24 Mematay doo sa Kakay Langun enù ka meketuu sa kagi i Nemula igpesulat denu kenak. Dodoo tigtu mepigtamayan siedò maama megay kenak diyà sa medoo kuntelà ku. Adi-adi pa hedem amuk endà inanak iya wé maama.”
24 Pois o
25 Agulé eg-igsà Hudas i, sa maama migtampil diyà sa kuntelà di, guwaen di, “O Mistelu, beken ma aken sa megay keniko diyà sa kuntelà ko?”
25 Então Judas, o traidor, perguntou: — Mestre, o senhor não está achando que sou eu; está? Jesus respondeu:
26 Na, egoh da egkaen pelawà, sinabaan i Hésus sa sebaen epan owoy migsimbà egpesalamat diyà si Nemula. Agulé, tinepitepi di owoy igtukid di igbegay diyà sa medoo salu di. Guwaen di, “Kuwa yu owoy kaen yu dé, enù ka ini sa lawa ku.”
26 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
27 Agulé, sinabaan di ma sa tabù duen wain, owoy migsimbà ma egpesalamat diyà si Nemula. Tinukid di sa medoo salu di, owoy guwaen di, “Inem yu langun tigtukééykééyéy.
27 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, dizendo:
28 Enù ka ini sa depanug ku lumesut amuk meimatayan a anì metigtuwan sa salà sa langun etaw anì mekepeuloy sa salà da. Siini depanug ku, iya sa tandà di neketuu sa magtu ukit igpasad i Nemula umaluk etaw.
28 porque isto é o meu sangue, que é derramado em favor de muitos para o perdão dos pecados, o sangue que garante a
29 Taa yu, hih. Endà dé uminem a uman siini wain eg-inemen ta taman endà uminem ki sa magtu wain diyà sa kedatù i Emà ku.”
29 Eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
30 Agulé egduyuy da eg-olò si Nemula. Agulé eg-ipanaw da eg-angay Getan Olibu dò.
30 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
31 Agulé, guwaen i Hésus diyà sa medoo salu di, “Igkani sigep, melaguy yu langun owoy salidan yu aken danà sa kelikutan mekeuma diyà kenak, enù ka meketuu sa kagi i Nemula igpesulat, guwaen di,
31 E Jesus disse aos discípulos:
32 Dodoo, amuk meenaw a dema, hunawan ku kiyu mangay Galiliya dò.”
32 Mas, depois que eu ressuscitar, irei adiante de vocês para a Galileia.
33 Agulé, eg-ikagi Pidelu i diyà si Hésus, guwaen di, “Apiya sumalid sa medoo duma ta, endà sumalid a, aken i duu.”
33 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem.
34 Guwaen i Hésus, “Tuu ini i eg-ikagiyen ku diyà keniko. Egoh sa ebos endà pa umukolò amuk buyu sumimag, palawen ko polo aken beken duma ko taman telu gulê.”
34 Mas Jesus lhe disse:
35 Dodoo guwaen i Pidelu, “Endà palawen ku duu kuna, apiya di pa meseselengan ki mematay.”
35 Pedro respondeu: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
36 Na, mig-angay Hésus i owoy sa medoo salu di diyà sa kenà hinemulaan kepengadan da Gétsémani. Agulé, mig-ikagi diyà kenagda, guwaen di, “Penuu yu dini, enù ka mangay a sumimbà daedò é.”
36 Jesus foi com os discípulos para um lugar chamado Getsêmani e lhes disse:
37 Inuwit di Pidelu i owoy sa duwa maama anak i Sébediyu. Agulé, egkebogo dé temù sa pedu di owoy tigtu egkebukul ma.
37 Então Jesus foi, levando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
38 Guwaen di diyà kenagda, “Tigtu medaet sa pedu ku owoy lagà a buyu mematay danà sa pedu ku medaet. Ugpà yu pelawà dini. Yoko egtudug ga, dodoo tulik yu polo.”
38 e disse a eles:
39 Agulé, migtangkà tukééy Hésus i diyà kenagda owoy miglagkeb diyà tanà. Egsimbà, guwaen di, “O Emà ku, amuk mebaluy, kedani ko diyà kenak siini dakel kelikutan ku lagà wain mepait buyu egkeinem ku. Dodoo peukit ko diyà kenak sa niko uyot, beken sa naken.”
39 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e orou:
40 Agulé, migpelikù Hésus i diyà sa kenà sa telu salu di, owoy eghauwen di kagda egtudug. Guwaen di diyà si Pidelu, “Ay, negaip a keniyu, enù ka endà metigkelan yu duu taman sakaulas daa, dodoo neketudug yu polo.
40 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
41 Yoko egtudug ga, dodoo simbà yu polo anì endà mekeukit yu diyà sa kenà sa pedu yu tepengan anì endà ma mekebael yu salà. Apiya di pa meiyap sa pedu yu mangunut diyà kenak, melenek doo sa lawa yu.”
41 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
42 Agulé, migtangkà dema Hésus i diyà kenagda owoy egsimbà dema, guwaen di, “O Emà ku, amuk endà mebaluy di mekedan siini kelikutan ku lagà wain mepait egkeinem ku, ungayà ku polo meketuu sa niko uyot.”
42 Pela segunda vez Jesus foi e orou, dizendo:
43 Agulé, migpelikù dema diyà sa kenà sa medoo salu di owoy eghauwen di kagda egtudug dema enù ka endà metigkelan da duu sa pilut da.
43 Ele voltou de novo e encontrou os discípulos dormindo. Eles estavam com sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos.
44 Agulé, migtangkà dema Hésus i diyà kenagda owoy egsimbà dema sa ketelu di gulê. Diya mendaa sa kagi di egsimbà.
44 Jesus tornou a sair de perto deles e orou pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Agulé, migpelikù dema diyà sa kenà sa medoo salu di owoy guwaen di diyà kenagda, “Ay, maen di ya takà yu polo egtudug? Taa yu. Neuma dé sa ulas egoh ku mekebegay diyà sa medoo etaw tegebael salà, aken i Kakay Langun.
45 Então voltou até onde os discípulos estavam e perguntou:
46 Enaw yu dé. Haa yu, dahini dé sa etaw megay kenak diyà sa kuntelà ku. Mangay ki dé tumelabuk kenagdi.”
46 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
47 Na, egoh i Hésus eg-ikagi pelawà, migtebow Hudas i, sa sebaen maama diyà sa sepulù owoy duwa salu di. Duen medoo etaw mig-unut kenagdi migkemkem sundang owoy lubog. Kagda sa pineangay sa medoo ulu-ulu tegesimbà owoy sa medoo kaunutan etaw Hudiyu.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma grande multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes e pelos líderes judeus.
48 Na, si Hudas sa migtampil diyà sa kuntelà i Hésus, tapay dé tinulon di diyà sa medoo etaw sa tandà baelan di, guwaen di, “Iya sa etaw eglagbeten yu sa ingadekan ku. Sigkem yu dé.”
48 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam o homem que eu beijar, pois é ele.”
49 Na, egoh da migtebow dahiya, migpedapag Hudas i diyà si Hésus owoy guwaen di, “O Mistelu.” Hê, pinengadekan di.
49 Judas foi até perto de Jesus e disse: — Mestre, que a paz esteja com o senhor! E o beijou.
50 Agulé guwaen i Hésus, “O Akay, petéél ko dé sa niko ungayà.” Agulé, migpedapag sa medoo etaw diyà si Hésus, owoy sinigkem da owoy meeles sa kesabà da.
50 Jesus respondeu: Então eles chegaram, prenderam Jesus e o amarraram.
51 Na, duen sa sebaen duma i Hésus mighugut sa sundang di, owoy tinigbas di sa egsugùsuguen sa Tigtu Ulu-ulu Tegesimbà. Nesapsap sa telinga di.
51 Mas um dos que estavam ali com Jesus tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
52 Dodoo guwaen i Hésus diyà kenagdi, “Gumà ko sa sundang ko, enù ka amuk duen etaw egkemkem sundang anì mimatay, iya polo sa etaw meimatayan danà sundang.
52 Aí Jesus disse:
53 Endà metiigan ko duu kéen ini i. Amuk umumow a tabang diyà si Emà ku, peangayen di doo sa ngibu-ngibuwan egsugùsuguen di anì tabangan da aken.
53 Você não sabe que, se eu pedisse ajuda ao meu Pai, ele me mandaria agora mesmo doze exércitos de anjos?
54 Dodoo amuk baelan ku iya wé, endà meketuu di sa kagi i Nemula igpesulat egoh anay denu sa kelikutan mehaa ku.”
54 Mas, nesse caso, como poderia se cumprir aquilo que as
55 Agulé, mig-ikagi Hésus i diyà sa medoo etaw migtebow, guwaen di, “Maen di ya eg-uwit yu sundang owoy lubog egoh yu eg-angay egsigkem kenak? Beken a sa etaw tegelampas. Uman agdaw egpenuu a diyà sa Dalesan i Nemula egoh ku egtulù keniyu, dodoo endà egsigkemen yu duu aken.
55 Depois Jesus disse para aquela gente:
56 Dodoo ukitan ku dé siini langun kebael yu kenak, enù ka neketuu dé sa kagi i Nemula igsulat sa medoo tegesugkow di egoh anay denu kenak.”
56 Mas tudo isso está acontecendo para se cumprir o que os Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
57 Agulé, sa medoo etaw migsigkem si Hésus, inuwit da kagdi i eg-angay diyà sa dalesan i Kayipas, sa Tigtu Ulu-ulu Tegesimbà. Nesetipon dé dahiya sa medoo kaunutan Hudiyu owoy sa medoo tegetulù uledin igsugkow i Mosis.
57 Os homens que prenderam Jesus o levaram até a casa do Grande Sacerdote Caifás, onde estavam reunidos alguns mestres da Lei e alguns líderes judeus.
58 Na, migtangkà Pidelu i eg-unut diyà kenagda, dodoo neketaman daa diyà sa ilis duwangen sa dalesan sa Tigtu Ulu-ulu Tegesimbà. Agulé, mig-angay migpenuu diyà sa duwangen kenà sa medoo tegebantay anì metiigan di sa mebaelan i Hésus.
58 Pedro seguiu Jesus de longe até o pátio da casa do Grande Sacerdote. Entrou e sentou-se com os guardas para ver como aquilo ia terminar.
59 Na, sa medoo ulu-ulu tegesimbà owoy sa medoo kaunutan Hudiyu, eglagbeten da sa kenà i Hésus mekesalà anì tipuwen da anì ipeimatay da.
59 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando alguma acusação falsa contra Jesus a fim de o condenar à morte.
60 Dodoo apiya di pa egbutbut sa medoo etaw denu sa binaelan di, endà dé duen sa pesuwan di ipeimatay da. Agulé, duen duwa etaw mig-angay diyà kenagda,
60 Mas não puderam encontrar nada contra ele, embora muitos se levantassem para dizer mentiras a respeito dele. Afinal dois homens se apresentaram
61 owoy guwaen da, “Dinineg ké sa inikagi siini etaw, guwaen di melukat di gaa sa Dalesan i Nemula daedò é owoy petigdegen di dema gaa amuk meuma sa ketelu di agdaw.”
61 e disseram: — Este homem afirmou: “Eu posso destruir o Templo de Deus e construí-lo de novo em três dias.”
62 Agulé, migtigdeg sa Tigtu Ulu-ulu Tegesimbà, owoy guwaen di diyà si Hésus, “Ngadan sa sagbì ko denu iya wé? Tuu pa atu iya wé itipu da keniko, ataw ka endà?”
62 Aí o Grande Sacerdote se levantou e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender desta acusação?
63 Dodoo migpetemed Hésus i. Agulé, eg-ikagi dema sa Tigtu Ulu-ulu Tegesimbà, guwaen di, “Danà sa egkegaga i Nemula mehagtay taman melugay, egsuguen ku kuna anì tumulon ka sa tuu kagi. Tuloni ko kami amuk kuna si Mésayas sa Anak i Nemula ataw ka beken.”
63 Mas Jesus ficou calado. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Em nome do Deus vivo, eu exijo que você diga para nós: você é o
64 Guwaen i Hésus, “Tuu iya wé gelal igbegay ko kenak. Dodoo tulonen ku ma diyà keniyu, endà melugay di hauwen yu aken i Kakay Langun menuu denu kuwanan i Nemula épê dakel egkegaga. Owoy hauwen yu ma aken kani petuntun kedu langit dò unutan gaeb.”
64 Jesus respondeu:
65 Hê, eglisien sa Tigtu Ulu-ulu Tegesimbà sa kawal di anì tandaan di sa kebulit di danà iya wé inikagi i Hésus. Guwaen di, “Sinumbung di dé Nemula i enù ka guwaen di Anak i Nemula gaa. Endà dé lumagbet ki uman sa ketipu etaw denu kagdi enù ka dinineg ta langun sa kesumbung di.
65 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Ele
66 Ngadan sa penemdem yu denu kenagdi?”
66 Então, o que resolvem? Eles responderam: — Ele é culpado e deve morrer!
67 Agulé, egteptepan da Hésus i owoy egsesuntuken da ma. Duen ma etaw egtagpì kenagdi,
67 Em seguida cuspiram no rosto de Jesus e deram bofetadas nele. E os que batiam nele
68 owoy guwaen da, “O Tegesugkow i Nemula, amuk kuna si Mésayas sa pineangay i Nemula, ingadani ko sa etaw egtagpì keniko.”
68 diziam: — Ei, Messias, adivinhe para nós quem foi que bateu em você!
69 Na, egpenuu Pidelu i dahiya diyà sa duwangen dalesan. Duen sa bayi egsugùsuguen sa Tigtu Ulu-ulu Tegesimbà eg-angay egdapag diyà si Pidelu owoy guwaen di, “Kuna ma sa duma i Hésus tegeGaliliya.”
69 Pedro estava sentado lá fora no pátio, quando uma das empregadas chegou perto dele e disse: — Você também estava com Jesus da Galileia.
70 Dodoo egpalaw Pidelu i, owoy egdinegen sa medoo etaw kagdi i egpalaw, guwaen di, “Endà netiigan ku duu iya wé guwaen ko.”
70 Mas ele negou diante de todos, dizendo: — Eu não sei do que é que você está falando.
71 Agulé, mighalì Pidelu i medapag diyà sa gemowon. Duen dema sa sebaen bayi egsugùsuguen mighaa si Pidelu, owoy guwaen di diyà sa medoo etaw dahiya, “Siini maama sa duma i Hésus tegeNasalét.”
71 Depois foi para a entrada do pátio. Outra empregada o viu e disse às pessoas que estavam ali: — Ele estava com Jesus de Nazaré.
72 Dodoo egpalaw dema Pidelu i. Egpengibet owoy guwaen di, “Endà netiigan ku duu iya wé maama.”
72 Pedro negou outra vez, respondendo: — Juro que não conheço esse homem!
73 Egoh di nelugaylugay, duen dema sa liyu etaw migpedapag diyà si Pidelu, owoy guwaen da, “Tigtu tuu, kuna sa duma i Hésus, enù ka netiigan ké kuna ma sa etaw tegeGaliliya danà sa kagi ko.”
73 Pouco depois, os que estavam ali chegaram perto de Pedro e disseram: — O seu modo de falar mostra que, de fato, você também é um deles.
74 Dodoo guwaen i Pidelu, “Mepigtamayan a i Nemula amuk egbutbut a. Tigtu endà netiigan ku duu iya wé maama.” Hê, umukolò dé sa ebos.
74 Então Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade! Naquele instante o galo cantou,
75 Agulé, netulengan i Pidelu sa inikagi i Hésus diyà kenagdi, guwaen di, “Egoh sa ebos endà pa umukolò amuk buyu sumimag, palawen ko polo aken beken duma ko taman telu gulê.” Agulé, mig-ipanaw Pidelu i owoy temù egsinegaw danà sa pedu di nebukul.
75 e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.