Mateus 26

Mangga Buang New Testament (MMO_WBT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Tombe Yesu nêêl vakasin pin-anju lung la, le mem nêêl vu yite maanggêêm-aso nambe,
1 — ausente —
2 + o 26:2 Eks 12:1-27; Mat 20:18; Luk 24:7*“Ham alak ni nambe busin yuuh na vêêl e mem yale aangge busin bop busin haluusin, sen Anutu haluuh hil Islel hôôk vu Ijip bôôy-ato, tombe davu lambu Omaahonôôn Noow dukana hil namand in nambe lanyiis jak haah pako.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Hôôk busin-anju Yuda-te himbop-aso osin kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv-aso lasupin sil hôôk silate yêêv bop Kaiapas-ato yite bayêên alo,
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 tombe sil davu salo mop in nambe lanôôh Yesu kaatokin be lanyiis-ambe jimb.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Tonde lanêêl nambe, “Lemu yame aanôôh dôôk busin bop e, in mak hil ngeeyaata londpayo le naakund.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Yesu nando hôôk omaaho ti baan vu Betaani, omaahôô-ju haale nambe Simon ond payêês anipaya lak yi.
6 — ausente —
7 + o 26:7 Luk 7:37-38*Dando mondaya vanôôn, tonde vêêh ti hako bel galovasa hôôk buayo tatuuh ti, ond daanggo lak mone bopaata lôôt, be la hato be kaasêêh bel galovasaa-ju lak Yesu lukook.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Tombe maanggêêm-aso layi be sil ahend kalin vu be lanêêl nambe, “Vêêh-anju nawiiyak bel-anjo in?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Bel galovasaa-jo yaambu be omaaho ango baanggo jak mone bopaata, de yaambu monêê-ju vu hil sen dativak in va yuuh amêê-to ond mem nivasa.”
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Le Yesu lak silate vakasin-anjo ni, om nêêl vu sil nambe, “Ham anêêl vêêh-anjo in? Manyinjo yoo samu sa nivasa lôôt.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 + o 26:11 Diu 15:11*Hil sen dativak in va yuuh amêê-to, ond sil e mando gaving ham nohvu busin pin, nganjo sak, same le mando gaving ham nohvu busin pin e.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Va sen vêêh wiing-anjo ond kaasêêh bel galovasa lak sa be samu sa ningg naavi munggin in sa navu aanggimb-ambe landaav saa-to.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Sa naanêêl keen vu ham naambe vu taaku pin sen hil daanêêl banye nivasa langaah-ato, ond va sen vêêh wiing-anjo le daanêêl gaving in hil akand bu yi.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 + o 26:14 Jon 11:57*Tombe maanggêêm-aso nomaayuuh-ambe laam yuuh-ato ti Yudas Iskaliot, ond la vu kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv-aso,
14 — ausente —
15 + o 26:15 Sek 11:12*tombe nêêl vu sil nambe, “Naambe saambu Yesu dukana ham namam, ond ham e ambu vaati vu sa?” Tombe lavu mone siliva doo-ti be nomaayuuhvu yi,
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 le mem yoo salo mop in nambe bu Yesu dukana sil namand.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 + o 26:17 Eks 12:14-20*Busin bop busin haluusin sen Anutu haluuh hil Islel hôôk vu Ijip bôôy-ato, ond hil datongin balet lemu me-datung yis nalukala le, nganjo daya balet amu, tonde hôôk yite busin nyendoos ond Yesu-te maanggêêm-aso lala vu be lalingin nambe, “Gawiingin hey ana samu taaku sen yangga vanôôn busin haluusin mandôô-to vu tana?”
17 — ausente —
18 + o 26:18 Mat 21:3*Tombe nêêl nambe, “Ham andukana taaku bop-ambe ham ana vu omaaho tii-juuto, be ham naanêêl sa naambe sa kaputung vu yi, ond ham naanêêl naambe sate busin ngaaho lak om sana angga vanôôn busin haluusin-ate gaving sate maanggêêm-aso ham mando hôôk yite bayêên-anju.”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Tombe maanggêêm-aso lawiing lohvu Yesu nêêl vu sil-ato be sil samu vanôôn busin haluusin-ate hôôk bayêên-anju.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Tonde busin hôôk atombe Yesu having sil nomaayuuh-ambe laam yuuh-ato be lala dando in nambe lanja vanôôn-anjuuto.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Daahen daya tonde Yesu nêêl vu sil nambe, “Sa naanêêl keen vu ham naambe ham ti navu bu sa dukana hil sen lanyiis saa-to namand.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Tombe maanggêêm-aso londpayo nimeen lôôt-ambe sil ti ti lanêêl vu nambe, “Omaaho Bop, mak sa, me?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 + o 26:23 Saam 41:9*Tombe nêêl laah nambe, “Omaaho sen haay namangg la in vanôôn hôôk tii-to, ond le bu sa dukana hil sen lanyiis saa-to namand.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Tombe Omaahonôôn Noow e jimb nohvu vakasin neep hôôk Anutu-te kaapiyaa-to, lemu omaaho sen bu Omaahonôôn Noow dukana hil namand-ato, ond le naatovu nimeen, de naambe tangganaan-ame gako omaahôô-ju le, ond mem nivasa.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Tombe Yudas sen taato Yesu langaah-ambe hil lanôôh-ato ond nêêl vu having nambe, “Kaputung, mak sa, me?” Tombe Yesu nêêl vu nambe, “Yik hong-anja.”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 + o 26:26 Mat 14:19*Daahen mondaya vanôôn, tonde Yesu lôôh balet ak-ambe lohak vu Anutu, le mem hapok-ambe vu vu yite maanggêêm-aso, de nêêl nambe, “Ham gako naas-ambe ham angga, manyinjo sa ningg naavi.”
26 — ausente —
27 Tonde lôôh kap wain ti lak-ambe lohak osin pêêlis la vu Anutu, le mem vu vu sil-ande nêêl nambe, “Ham pin naanum dôôk-anjo,
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 + o 26:28 Eks 24:8; Jer 31:31-34; Sek 9:11; 1Ko 10:16; Hiblu 9:20*manyinjo sa nihees sen sa kaasêêh in nambe Anutu kawiiy hil ngeeyaata-te va nipaya na, de biing-ambe Anutu-te vakasin sen jôôy lung la be neep-ato nanjip niwêêk.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Sa naanêêl vu ham naambe same le naanum wain nôôn aniluk jesin naah e, de na nohvu busin taamusin e mem sale naanum moos naah gaving ham dôôk taaku sen Aamangg oo nanggin-ato.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 + o 26:30 Luk 22:39; Jon 18:1*Tonde lawiing laalo ti lung la, le mem laluus-ambe lala kandu Oliv.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 + o 26:31 Jon 16:32; Sek 13:7*Tombe Yesu nêêl vu sil nambe, “Peey-anjo ham pin e lompayo nimeen-ambe ham gavuuh sa, nohvu Anutu-te vakasin neep hôôk kaapiyaa-to nambe, ‘Sa navu aanyiis bik sipsip-asote heendin, de sipsip-aso gavuuh taale.’
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 + o 26:32 Mat 28:7,16*Lemu sale kandi jak naah vêêl-ambe sana Galili naamunggin ham.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Tombe Pita nêêl vu Yesu nambe, “Sil pin e londpayo nimeen-ambe gavuuh hong, de sak same le gavuuh hong e.”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 + o 26:34 Mat 26:69-75*Le Yesu nêêl vu nambe, “Sa naanêêl keen vu hong naambe peey busin-anjo kokalêêh-ame le naasu le, de gale ganjak alum in sa balon yaal vêêl e.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 + o 26:35 Mat 26:56; Jon 11:16*Lemu Pita nêêl vu nambe, “Same le anjak alungg in hong e, yik lanyiis sa be saanggimb gaving hong ond lung.” Tombe yik maanggêêm-aso pin lanêêl nambêênjo having.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 + o 26:36 Jon 18:1*Tombe Yesu having maanggêêm-aso be lala lato taaku Getesmaane, tombe nêêl vu sil nambe, “Ham mandôô-jo de sana nganju be saanohak vêêl e.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Tombe hako Pita having Sebedi noow ayuuh Jems ayuuh Jon-ambe sil lala, tombe lopayo nimeen-ambe nahees lôôt,
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 + o 26:38 Jon 12:27*om nêêl vu yaal nambe, “Sa longgpayo nimeen lôôt lohvu saanggimb, om maal mandôô-jo be maal oo mem naatum gaving sa.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 + o 26:39 Hiblu 5:7-8; Mat 6:10*De hataah la diin daka, be la hato pataav baambu be neep voon, de lohak nambe, “O Aamangg, naambe lohvu ond ganôôh kap nimeen-atêênjo vêêl in sa, lemu same naanêêl e, goo gate va.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Tonde laah hato vu maanggêêm ayaal, le yi de yaal deep, tombe nêêl vu Pita nambe, “Nambe va? Ham-ame alohvu nambe ham mando mem naatum daka gaving sa le?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 + o 26:41 Mat 6:13; Hiblu 2:14; 4:15*Ham mando mem naatum-ambe ham anohak in palapin vaha me-kape ham e. Ham alom nawiingin lemu ham anim naavi nitambo.”
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Tonde yik laah tu balon yuuh-ambe lohak nambe, “O Aamangg, sa baaku nimeen-anjo pin de me-lohvu nambe gambu vêêl in sa le ond lung, yik soo le aambiing nohvu gakam.”
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Tonde lo-hato be yi le yaal deep in mend animeen lôôt,
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 + o 26:44 2Ko 12:8*tonde yoo laah-ambe la lohak vakasin timuu-jo yesin laah tu balon yaal.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Tombe lo-hato vu maanggêêm-aso be nêêl vu sil nambe, “Ham sawaah-ambe naahen nahop a? Ham angge, ngaaho lak in davu lambu Omaahonôôn Noow dukana hil anipaya namand.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 + o 26:46 Jon 14:31*Ham kandi jak in yana. Ham angge, omaaho sen navu taato sa langaah-ato hato ni.”
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Yesu naahen monanêêl vakasin-anjo, tonde sil nomaayuuh-ambe laam yuuh-anjôôto ti Yudas hato pavis, ond hako hil alu bopaata ti be lalaam having yi. Lako yipak ayuuh tapum having-ambe lalaam, ond Yuda-te himbop-aso osin kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv-aso yoo lawiing ondeey sil lalaam.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 De omaaho sen navu taato Yesu langaah-ato ond samu vakasin lung la vu sil nambe, “Ham angge naambe sa naamuuh omaahôô-ju gaambôôk ond yik yii-ju, tombe ham anôôh.”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Om la vu Yesu pavis-ambe nêêl nambe, “Busin Kaputung.” Tonde muuhYesu gaambôôk,
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 tombe Yesu nêêl vu nambe, “Hali, va sen galaam in nambe gambiing-ato ond gambiing pavis.” Nambêênju tonde hil lala ngaaho be llôôh namand ak Yesu be lapuvu tatin.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 + o 26:51 Jon 18:26*Tombe hil sen daale having Yesuu-to ond ti lôôh yipak ak-ambe sap yêêv bop salivangin-ate yite hil kul ti nanye vaalu be yêêhin.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 + o 26:52 Jen 9:6; Taato 13:10*Le Yesu nêêl vu nambe, “Ganjop gate yipak dukanaah naavi, in hil sen dalôôh ngaamong ak-ambe dayiis omaahonôôn-ato, ond ngaamong e nyiis sil-ambe lanjimb.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Mak gakam vu nambe same aalohvu nambe sa kataangg Mangg e? Sa kataangg ond le biing angela-so ngeeyaata lôôt lanaam pavis in landôôvu sa.
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Le naambe saambiing naambêênju ond Anutu-te vakasin sen neep hôôk kaapiyaa-to le nôôn jak naambe va? In vakasin-anju nêêl taato va sen navu naatovu saa-to.”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 + o 26:55 Luk 19:47; 21:37*Tombe Yesu nêêl vu hil sen lalaam in lanôôh yii-to nambe, “Ham alaam in ham anôôh sa, lemu nambe vaati sen ham hako yipak ayuuh tapum having ham-ambe ham alaam nambe sen ham alaam vu omaaho hôôndak ti? Lohvu busin pin sa nando monaawiing tanasin hôôk Anutu-te dumb bop alo, le ham-ame nalôôh sa le.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 + o 26:56 Mat 26:31; Jon 16:32*Lemu va pin-anjo nawiing in nambe Anutu-te vakasin sen hil danêêl langaah-ambe neep hôôk kaapiyaa-to nôôn jak.” Nêêl vakasin-anjo tonde maanggêêm-aso pin lavuuh yi de lapak-ambe lala.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Hil sen lalôôh Yesuu-to ond lako la vu kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv bop Kaiapas, tombe hil tanasin dangga-so osin himbop-aso lasupin sil lalaam timuu-ju.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Tonde Pita motaamuyin, le ma de yoo naale aheseseey daka, tombe monala be tok la yêêv bop salivangin-ate baan talind, tombe lukala be la hato nando having ahevaavu-so in ji naambe le naambe vaati vu Yesu.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Tombe kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv-aso osin kaansol-aso pin davu salo omaahonôôn in nambe sil tatuhin vakasin jak Yesu in lanyiis-ambe jimb.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Tombe hil ngeeyaata lanêêl vakasin tatuhin lak yi, le ma de yêêv-aso me-latovu vakasin dangga ti in nambe lanyiis-ambe jimb e, tonde sim omaaho yuuh lalu-daale
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 + o 26:61 Jon 2:19-21*be yuuh lanêêl nambe, “Hey hangoyin-ande omaahôô-ja nêêl nambe, ‘Saalohvu nambe sa kawiiy Anutu-te dumb vaambuung de nohvu busin yaal ond sa daav jesin naah.’”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Tombe yêêv bop salivangin-ate kandi naale be nêêl vu Yesu nambe, “Game nanêêl vakasin ti laah e? Omaaho yuuh-anjo danêêl vaaheey lak hong?”
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 + o 26:63 Ais 53:7; Mat 27:12*Le Yesu yoo naale lava masin lôôt, tombe yêêv bop salivangin-ate nêêl vu nambe, “Saanjingin hong jak Anutu metumin haale be onaanêêl vu hey e, naambe hong Anutu Noow sen yoo holin hong vulôôt in nambe gandôôvu hey-ato, me malis?”
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 + o 26:64 Saam 110:1; Dan 7:13; Mat 24:30*Le Yesu nêêl vu nambe, “Yik ganêêl-anja. Om sa naanêêl vu ham naambe ham e angge Omaahonôôn Noow e mando Niwêêk Danggakook nama vasa, de mando jak bayiimb baandoni be naam.”
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 + o 26:65 Sin 14:14; Mat 9:3; Jon 10:33*Tombe yêêv bop salivangin-ate hango Yesu-te vakasin-anjo, om kweek yite lolop nambe Anutu le ahekalin vu Yesu, de nêêl vu yêêv-aso nambe, “Ham hil, laanggôôl Anutu, om yiiy navu salo omaahonôôn in nambe le daanêêl vaati gaving? In ham hango nambe nêêl Anutu palêê-jo,
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 + o 26:66 Lev 24:16; Jon 19:7*om ham akam vu nambe vaati?” Tombe sil lanêêl laah vu nambe, “Nêêl vakasin anipaya om yaanyiis-ambe jimb.”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 + o 26:67 Ais 50:6; 53:5*Tombe sil kasuv ak Yesu me, de sil layiis osin sil patap,
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 tonde lanêêl pale nambe, “Hong omaaho sen Anutu yoo holin hong vulôôt-anja keen a? Om onaanêêl omaaho ti sen yiis hong-ato langaah vu hey e.”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Pita naahen nando talind voon, tonde vêêh kul ti hato vu be nêêl nambe, “Hong-anja navu taamuyin Yesu vu Galili having-ato.”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Le ma de Pita lak alu vu hil pin sen dando talind-anjuuto mend nambe, “Sa doosin va sen ganêêl-anja.”
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Tombe seelin hato laah naale hôôk vinavi voon, tonde vêêh ango yi, tombe nêêl vu hil sen daalêê-juuto nambe, “Omaahôô-ja having Yesu Nasaalet.”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Le Pita lak alu yesin laah nambe, “Sa doosin omaahôô-ju, keen baandoni.”
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Daahen daale daka tonde hil sen daalêê-ju lala vu Pita be lanêêl nambe, “Keen, hil-anjuuto silate ti hong-anja, in hey hango olavam kaangesin.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Le Pita nêêl Anutu haale osin nêêl nambe, “Sa doosin omaahôô-ju, keen baandoni.” Tonde pavis atombe kokalêêh su,
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 + o 26:75 Mat 26:34*tombe mem Pita ka vu vakasin sen Yesu nêêl vuu-to nambe, “Kokalêêh-ame naasu le, de gale ganjak alum in sa balon yaal vêêl e.” Ka vu vakasin-anju, om hato la voon-ambe ka pasiv-ambe su lôôt.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.