Mateus 26

Mangga Buang New Testament (MMO_WBT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Tombe Yesu nêêl vakasin pin-anju lung la, le mem nêêl vu yite maanggêêm-aso nambe,
1 Quando Jesus acabou de ensinar essas coisas, disse aos discípulos:
2 + o 26:2 Eks 12:1-27; Mat 20:18; Luk 24:7*“Ham alak ni nambe busin yuuh na vêêl e mem yale aangge busin bop busin haluusin, sen Anutu haluuh hil Islel hôôk vu Ijip bôôy-ato, tombe davu lambu Omaahonôôn Noow dukana hil namand in nambe lanyiis jak haah pako.”
2 — Vocês sabem que daqui a dois dias vai ser comemorada a
3 Hôôk busin-anju Yuda-te himbop-aso osin kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv-aso lasupin sil hôôk silate yêêv bop Kaiapas-ato yite bayêên alo,
3 Os chefes dos sacerdotes e os líderes judeus se reuniram no palácio de Caifás, o Grande Sacerdote ,
4 tombe sil davu salo mop in nambe lanôôh Yesu kaatokin be lanyiis-ambe jimb.
4 e fizeram um plano para prender Jesus em segredo e matá-lo.
5 Tonde lanêêl nambe, “Lemu yame aanôôh dôôk busin bop e, in mak hil ngeeyaata londpayo le naakund.”
5 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
6 Yesu nando hôôk omaaho ti baan vu Betaani, omaahôô-ju haale nambe Simon ond payêês anipaya lak yi.
6 — ausente —
7 + o 26:7 Luk 7:37-38*Dando mondaya vanôôn, tonde vêêh ti hako bel galovasa hôôk buayo tatuuh ti, ond daanggo lak mone bopaata lôôt, be la hato be kaasêêh bel galovasaa-ju lak Yesu lukook.
7 — ausente —
8 Tombe maanggêêm-aso layi be sil ahend kalin vu be lanêêl nambe, “Vêêh-anju nawiiyak bel-anjo in?
8 Ao verem aquilo, os discípulos ficaram zangados e disseram: — Que desperdício!
9 Bel galovasaa-jo yaambu be omaaho ango baanggo jak mone bopaata, de yaambu monêê-ju vu hil sen dativak in va yuuh amêê-to ond mem nivasa.”
9 Esse perfume poderia ter sido vendido por uma fortuna, e o dinheiro, dado aos pobres.
10 Le Yesu lak silate vakasin-anjo ni, om nêêl vu sil nambe, “Ham anêêl vêêh-anjo in? Manyinjo yoo samu sa nivasa lôôt.
10 Mas Jesus, sabendo o que eles diziam, disse:
11 + o 26:11 Diu 15:11*Hil sen dativak in va yuuh amêê-to, ond sil e mando gaving ham nohvu busin pin, nganjo sak, same le mando gaving ham nohvu busin pin e.
11 Pois os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não.
12 Va sen vêêh wiing-anjo ond kaasêêh bel galovasa lak sa be samu sa ningg naavi munggin in sa navu aanggimb-ambe landaav saa-to.
12 O que ela fez foi perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
13 Sa naanêêl keen vu ham naambe vu taaku pin sen hil daanêêl banye nivasa langaah-ato, ond va sen vêêh wiing-anjo le daanêêl gaving in hil akand bu yi.”
13 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
14 + o 26:14 Jon 11:57*Tombe maanggêêm-aso nomaayuuh-ambe laam yuuh-ato ti Yudas Iskaliot, ond la vu kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv-aso,
14 Então um dos doze discípulos, chamado Judas Iscariotes, foi falar com os chefes dos sacerdotes.
15 + o 26:15 Sek 11:12*tombe nêêl vu sil nambe, “Naambe saambu Yesu dukana ham namam, ond ham e ambu vaati vu sa?” Tombe lavu mone siliva doo-ti be nomaayuuhvu yi,
15 Ele disse: — Quanto vocês me pagam para eu lhes entregar Jesus? E eles lhe pagaram trinta moedas de prata.
16 le mem yoo salo mop in nambe bu Yesu dukana sil namand.
16 E daí em diante Judas ficou procurando uma oportunidade para entregar Jesus.
17 + o 26:17 Eks 12:14-20*Busin bop busin haluusin sen Anutu haluuh hil Islel hôôk vu Ijip bôôy-ato, ond hil datongin balet lemu me-datung yis nalukala le, nganjo daya balet amu, tonde hôôk yite busin nyendoos ond Yesu-te maanggêêm-aso lala vu be lalingin nambe, “Gawiingin hey ana samu taaku sen yangga vanôôn busin haluusin mandôô-to vu tana?”
17 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , os discípulos chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da
18 + o 26:18 Mat 21:3*Tombe nêêl nambe, “Ham andukana taaku bop-ambe ham ana vu omaaho tii-juuto, be ham naanêêl sa naambe sa kaputung vu yi, ond ham naanêêl naambe sate busin ngaaho lak om sana angga vanôôn busin haluusin-ate gaving sate maanggêêm-aso ham mando hôôk yite bayêên-anju.”
18 Ele respondeu:
19 Tombe maanggêêm-aso lawiing lohvu Yesu nêêl vu sil-ato be sil samu vanôôn busin haluusin-ate hôôk bayêên-anju.
19 Os discípulos fizeram como Jesus havia mandado e prepararam o jantar da Páscoa.
20 Tonde busin hôôk atombe Yesu having sil nomaayuuh-ambe laam yuuh-ato be lala dando in nambe lanja vanôôn-anjuuto.
20 Quando anoiteceu, Jesus e os doze discípulos sentaram para comer.
21 Daahen daya tonde Yesu nêêl vu sil nambe, “Sa naanêêl keen vu ham naambe ham ti navu bu sa dukana hil sen lanyiis saa-to namand.”
21 Durante o jantar Jesus disse:
22 Tombe maanggêêm-aso londpayo nimeen lôôt-ambe sil ti ti lanêêl vu nambe, “Omaaho Bop, mak sa, me?”
22 Eles ficaram muito tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu; está?
23 + o 26:23 Saam 41:9*Tombe nêêl laah nambe, “Omaaho sen haay namangg la in vanôôn hôôk tii-to, ond le bu sa dukana hil sen lanyiis saa-to namand.
23 Jesus respondeu:
24 Tombe Omaahonôôn Noow e jimb nohvu vakasin neep hôôk Anutu-te kaapiyaa-to, lemu omaaho sen bu Omaahonôôn Noow dukana hil namand-ato, ond le naatovu nimeen, de naambe tangganaan-ame gako omaahôô-ju le, ond mem nivasa.”
24 Pois o
25 Tombe Yudas sen taato Yesu langaah-ambe hil lanôôh-ato ond nêêl vu having nambe, “Kaputung, mak sa, me?” Tombe Yesu nêêl vu nambe, “Yik hong-anja.”
25 Então Judas, o traidor, perguntou: — Mestre, o senhor não está achando que sou eu; está? Jesus respondeu:
26 + o 26:26 Mat 14:19*Daahen mondaya vanôôn, tonde Yesu lôôh balet ak-ambe lohak vu Anutu, le mem hapok-ambe vu vu yite maanggêêm-aso, de nêêl nambe, “Ham gako naas-ambe ham angga, manyinjo sa ningg naavi.”
26 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
27 Tonde lôôh kap wain ti lak-ambe lohak osin pêêlis la vu Anutu, le mem vu vu sil-ande nêêl nambe, “Ham pin naanum dôôk-anjo,
27 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, dizendo:
28 + o 26:28 Eks 24:8; Jer 31:31-34; Sek 9:11; 1Ko 10:16; Hiblu 9:20*manyinjo sa nihees sen sa kaasêêh in nambe Anutu kawiiy hil ngeeyaata-te va nipaya na, de biing-ambe Anutu-te vakasin sen jôôy lung la be neep-ato nanjip niwêêk.
28 porque isto é o meu sangue, que é derramado em favor de muitos para o perdão dos pecados, o sangue que garante a
29 Sa naanêêl vu ham naambe same le naanum wain nôôn aniluk jesin naah e, de na nohvu busin taamusin e mem sale naanum moos naah gaving ham dôôk taaku sen Aamangg oo nanggin-ato.”
29 Eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
30 + o 26:30 Luk 22:39; Jon 18:1*Tonde lawiing laalo ti lung la, le mem laluus-ambe lala kandu Oliv.
30 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
31 + o 26:31 Jon 16:32; Sek 13:7*Tombe Yesu nêêl vu sil nambe, “Peey-anjo ham pin e lompayo nimeen-ambe ham gavuuh sa, nohvu Anutu-te vakasin neep hôôk kaapiyaa-to nambe, ‘Sa navu aanyiis bik sipsip-asote heendin, de sipsip-aso gavuuh taale.’
31 E Jesus disse aos discípulos:
32 + o 26:32 Mat 28:7,16*Lemu sale kandi jak naah vêêl-ambe sana Galili naamunggin ham.”
32 Mas, depois que eu ressuscitar, irei adiante de vocês para a Galileia.
33 Tombe Pita nêêl vu Yesu nambe, “Sil pin e londpayo nimeen-ambe gavuuh hong, de sak same le gavuuh hong e.”
33 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem.
34 + o 26:34 Mat 26:69-75*Le Yesu nêêl vu nambe, “Sa naanêêl keen vu hong naambe peey busin-anjo kokalêêh-ame le naasu le, de gale ganjak alum in sa balon yaal vêêl e.”
34 Mas Jesus lhe disse:
35 + o 26:35 Mat 26:56; Jon 11:16*Lemu Pita nêêl vu nambe, “Same le anjak alungg in hong e, yik lanyiis sa be saanggimb gaving hong ond lung.” Tombe yik maanggêêm-aso pin lanêêl nambêênjo having.
35 Pedro respondeu: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
36 + o 26:36 Jon 18:1*Tombe Yesu having maanggêêm-aso be lala lato taaku Getesmaane, tombe nêêl vu sil nambe, “Ham mandôô-jo de sana nganju be saanohak vêêl e.”
36 Jesus foi com os discípulos para um lugar chamado Getsêmani e lhes disse:
37 Tombe hako Pita having Sebedi noow ayuuh Jems ayuuh Jon-ambe sil lala, tombe lopayo nimeen-ambe nahees lôôt,
37 Então Jesus foi, levando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
38 + o 26:38 Jon 12:27*om nêêl vu yaal nambe, “Sa longgpayo nimeen lôôt lohvu saanggimb, om maal mandôô-jo be maal oo mem naatum gaving sa.”
38 e disse a eles:
39 + o 26:39 Hiblu 5:7-8; Mat 6:10*De hataah la diin daka, be la hato pataav baambu be neep voon, de lohak nambe, “O Aamangg, naambe lohvu ond ganôôh kap nimeen-atêênjo vêêl in sa, lemu same naanêêl e, goo gate va.”
39 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e orou:
40 Tonde laah hato vu maanggêêm ayaal, le yi de yaal deep, tombe nêêl vu Pita nambe, “Nambe va? Ham-ame alohvu nambe ham mando mem naatum daka gaving sa le?
40 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
41 + o 26:41 Mat 6:13; Hiblu 2:14; 4:15*Ham mando mem naatum-ambe ham anohak in palapin vaha me-kape ham e. Ham alom nawiingin lemu ham anim naavi nitambo.”
41 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
42 Tonde yik laah tu balon yuuh-ambe lohak nambe, “O Aamangg, sa baaku nimeen-anjo pin de me-lohvu nambe gambu vêêl in sa le ond lung, yik soo le aambiing nohvu gakam.”
42 Pela segunda vez Jesus foi e orou, dizendo:
43 Tonde lo-hato be yi le yaal deep in mend animeen lôôt,
43 Ele voltou de novo e encontrou os discípulos dormindo. Eles estavam com sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos.
44 + o 26:44 2Ko 12:8*tonde yoo laah-ambe la lohak vakasin timuu-jo yesin laah tu balon yaal.
44 Jesus tornou a sair de perto deles e orou pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Tombe lo-hato vu maanggêêm-aso be nêêl vu sil nambe, “Ham sawaah-ambe naahen nahop a? Ham angge, ngaaho lak in davu lambu Omaahonôôn Noow dukana hil anipaya namand.
45 Então voltou até onde os discípulos estavam e perguntou:
46 + o 26:46 Jon 14:31*Ham kandi jak in yana. Ham angge, omaaho sen navu taato sa langaah-ato hato ni.”
46 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
47 Yesu naahen monanêêl vakasin-anjo, tonde sil nomaayuuh-ambe laam yuuh-anjôôto ti Yudas hato pavis, ond hako hil alu bopaata ti be lalaam having yi. Lako yipak ayuuh tapum having-ambe lalaam, ond Yuda-te himbop-aso osin kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv-aso yoo lawiing ondeey sil lalaam.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma grande multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes e pelos líderes judeus.
48 De omaaho sen navu taato Yesu langaah-ato ond samu vakasin lung la vu sil nambe, “Ham angge naambe sa naamuuh omaahôô-ju gaambôôk ond yik yii-ju, tombe ham anôôh.”
48 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam o homem que eu beijar, pois é ele.”
49 Om la vu Yesu pavis-ambe nêêl nambe, “Busin Kaputung.” Tonde muuhYesu gaambôôk,
49 Judas foi até perto de Jesus e disse: — Mestre, que a paz esteja com o senhor! E o beijou.
50 tombe Yesu nêêl vu nambe, “Hali, va sen galaam in nambe gambiing-ato ond gambiing pavis.” Nambêênju tonde hil lala ngaaho be llôôh namand ak Yesu be lapuvu tatin.
50 Jesus respondeu: Então eles chegaram, prenderam Jesus e o amarraram.
51 + o 26:51 Jon 18:26*Tombe hil sen daale having Yesuu-to ond ti lôôh yipak ak-ambe sap yêêv bop salivangin-ate yite hil kul ti nanye vaalu be yêêhin.
51 Mas um dos que estavam ali com Jesus tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
52 + o 26:52 Jen 9:6; Taato 13:10*Le Yesu nêêl vu nambe, “Ganjop gate yipak dukanaah naavi, in hil sen dalôôh ngaamong ak-ambe dayiis omaahonôôn-ato, ond ngaamong e nyiis sil-ambe lanjimb.
52 Aí Jesus disse:
53 Mak gakam vu nambe same aalohvu nambe sa kataangg Mangg e? Sa kataangg ond le biing angela-so ngeeyaata lôôt lanaam pavis in landôôvu sa.
53 Você não sabe que, se eu pedisse ajuda ao meu Pai, ele me mandaria agora mesmo doze exércitos de anjos?
54 Le naambe saambiing naambêênju ond Anutu-te vakasin sen neep hôôk kaapiyaa-to le nôôn jak naambe va? In vakasin-anju nêêl taato va sen navu naatovu saa-to.”
54 Mas, nesse caso, como poderia se cumprir aquilo que as
55 + o 26:55 Luk 19:47; 21:37*Tombe Yesu nêêl vu hil sen lalaam in lanôôh yii-to nambe, “Ham alaam in ham anôôh sa, lemu nambe vaati sen ham hako yipak ayuuh tapum having ham-ambe ham alaam nambe sen ham alaam vu omaaho hôôndak ti? Lohvu busin pin sa nando monaawiing tanasin hôôk Anutu-te dumb bop alo, le ham-ame nalôôh sa le.
55 Depois Jesus disse para aquela gente:
56 + o 26:56 Mat 26:31; Jon 16:32*Lemu va pin-anjo nawiing in nambe Anutu-te vakasin sen hil danêêl langaah-ambe neep hôôk kaapiyaa-to nôôn jak.” Nêêl vakasin-anjo tonde maanggêêm-aso pin lavuuh yi de lapak-ambe lala.
56 Mas tudo isso está acontecendo para se cumprir o que os Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
57 Hil sen lalôôh Yesuu-to ond lako la vu kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv bop Kaiapas, tombe hil tanasin dangga-so osin himbop-aso lasupin sil lalaam timuu-ju.
57 Os homens que prenderam Jesus o levaram até a casa do Grande Sacerdote Caifás, onde estavam reunidos alguns mestres da Lei e alguns líderes judeus.
58 Tonde Pita motaamuyin, le ma de yoo naale aheseseey daka, tombe monala be tok la yêêv bop salivangin-ate baan talind, tombe lukala be la hato nando having ahevaavu-so in ji naambe le naambe vaati vu Yesu.
58 Pedro seguiu Jesus de longe até o pátio da casa do Grande Sacerdote. Entrou e sentou-se com os guardas para ver como aquilo ia terminar.
59 Tombe kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv-aso osin kaansol-aso pin davu salo omaahonôôn in nambe sil tatuhin vakasin jak Yesu in lanyiis-ambe jimb.
59 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando alguma acusação falsa contra Jesus a fim de o condenar à morte.
60 Tombe hil ngeeyaata lanêêl vakasin tatuhin lak yi, le ma de yêêv-aso me-latovu vakasin dangga ti in nambe lanyiis-ambe jimb e, tonde sim omaaho yuuh lalu-daale
60 Mas não puderam encontrar nada contra ele, embora muitos se levantassem para dizer mentiras a respeito dele. Afinal dois homens se apresentaram
61 + o 26:61 Jon 2:19-21*be yuuh lanêêl nambe, “Hey hangoyin-ande omaahôô-ja nêêl nambe, ‘Saalohvu nambe sa kawiiy Anutu-te dumb vaambuung de nohvu busin yaal ond sa daav jesin naah.’”
61 e disseram: — Este homem afirmou: “Eu posso destruir o Templo de Deus e construí-lo de novo em três dias.”
62 Tombe yêêv bop salivangin-ate kandi naale be nêêl vu Yesu nambe, “Game nanêêl vakasin ti laah e? Omaaho yuuh-anjo danêêl vaaheey lak hong?”
62 Aí o Grande Sacerdote se levantou e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender desta acusação?
63 + o 26:63 Ais 53:7; Mat 27:12*Le Yesu yoo naale lava masin lôôt, tombe yêêv bop salivangin-ate nêêl vu nambe, “Saanjingin hong jak Anutu metumin haale be onaanêêl vu hey e, naambe hong Anutu Noow sen yoo holin hong vulôôt in nambe gandôôvu hey-ato, me malis?”
63 Mas Jesus ficou calado. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Em nome do Deus vivo, eu exijo que você diga para nós: você é o
64 + o 26:64 Saam 110:1; Dan 7:13; Mat 24:30*Le Yesu nêêl vu nambe, “Yik ganêêl-anja. Om sa naanêêl vu ham naambe ham e angge Omaahonôôn Noow e mando Niwêêk Danggakook nama vasa, de mando jak bayiimb baandoni be naam.”
64 Jesus respondeu:
65 + o 26:65 Sin 14:14; Mat 9:3; Jon 10:33*Tombe yêêv bop salivangin-ate hango Yesu-te vakasin-anjo, om kweek yite lolop nambe Anutu le ahekalin vu Yesu, de nêêl vu yêêv-aso nambe, “Ham hil, laanggôôl Anutu, om yiiy navu salo omaahonôôn in nambe le daanêêl vaati gaving? In ham hango nambe nêêl Anutu palêê-jo,
65 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Ele
66 + o 26:66 Lev 24:16; Jon 19:7*om ham akam vu nambe vaati?” Tombe sil lanêêl laah vu nambe, “Nêêl vakasin anipaya om yaanyiis-ambe jimb.”
66 Então, o que resolvem? Eles responderam: — Ele é culpado e deve morrer!
67 + o 26:67 Ais 50:6; 53:5*Tombe sil kasuv ak Yesu me, de sil layiis osin sil patap,
67 Em seguida cuspiram no rosto de Jesus e deram bofetadas nele. E os que batiam nele
68 tonde lanêêl pale nambe, “Hong omaaho sen Anutu yoo holin hong vulôôt-anja keen a? Om onaanêêl omaaho ti sen yiis hong-ato langaah vu hey e.”
68 diziam: — Ei, Messias, adivinhe para nós quem foi que bateu em você!
69 Pita naahen nando talind voon, tonde vêêh kul ti hato vu be nêêl nambe, “Hong-anja navu taamuyin Yesu vu Galili having-ato.”
69 Pedro estava sentado lá fora no pátio, quando uma das empregadas chegou perto dele e disse: — Você também estava com Jesus da Galileia.
70 Le ma de Pita lak alu vu hil pin sen dando talind-anjuuto mend nambe, “Sa doosin va sen ganêêl-anja.”
70 Mas ele negou diante de todos, dizendo: — Eu não sei do que é que você está falando.
71 Tombe seelin hato laah naale hôôk vinavi voon, tonde vêêh ango yi, tombe nêêl vu hil sen daalêê-juuto nambe, “Omaahôô-ja having Yesu Nasaalet.”
71 Depois foi para a entrada do pátio. Outra empregada o viu e disse às pessoas que estavam ali: — Ele estava com Jesus de Nazaré.
72 Le Pita lak alu yesin laah nambe, “Sa doosin omaahôô-ju, keen baandoni.”
72 Pedro negou outra vez, respondendo: — Juro que não conheço esse homem!
73 Daahen daale daka tonde hil sen daalêê-ju lala vu Pita be lanêêl nambe, “Keen, hil-anjuuto silate ti hong-anja, in hey hango olavam kaangesin.”
73 Pouco depois, os que estavam ali chegaram perto de Pedro e disseram: — O seu modo de falar mostra que, de fato, você também é um deles.
74 Le Pita nêêl Anutu haale osin nêêl nambe, “Sa doosin omaahôô-ju, keen baandoni.” Tonde pavis atombe kokalêêh su,
74 Então Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade! Naquele instante o galo cantou,
75 + o 26:75 Mat 26:34*tombe mem Pita ka vu vakasin sen Yesu nêêl vuu-to nambe, “Kokalêêh-ame naasu le, de gale ganjak alum in sa balon yaal vêêl e.” Ka vu vakasin-anju, om hato la voon-ambe ka pasiv-ambe su lôôt.
75 e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.