João 18
Mangga Buang New Testament (MMO_WBT) vs NAA
1 + o 18:1 Mat 26:36*Yesu lohak lung la tonde having yite maanggêêm-aso be lala bel Kidlon vaalu, be lala lalup taaku ti sen hil daalôôh haah ayuuh amêê-to, tombe sil ahondoos lalukala.
1 Depois de dizer isso, Jesus saiu juntamente com os seus discípulos para o outro lado do ribeiro de Cedrom, onde havia um jardim; e aí entrou com eles.
2 + o 18:2 Luk 21:37; 22:39*De Yudas sen navu bu Yesu dukana hil namand-ato ond yoo lak taakuu-ju ni lung la, in Yesu having yite maanggêêm-aso dasupin sil vuu-ju lak busin ngeeyaata.
2 Judas, o traidor, também conhecia aquele lugar, porque Jesus muitas vezes havia se reunido ali com os seus discípulos.
3 + o 18:3 Jon 7:32,45*Tonde Yudas hako hil Lom ngaamong vaha lu ti, osin ahevaavu-so ond yik hil kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv-aso osin hil Palisai lawiing ahevaavu-sôônju lalaa-to, tombe sil taalungg kin osin lam tonde lako va ngaamong-ate having-ambe lala lalup taakuu-ju.
3 Tendo, pois, Judas recebido a escolta e alguns guardas da parte dos principais sacerdotes e fariseus, chegou a esse lugar com lanternas, tochas e armas.
4 De Yesu yoo lak va pin sen navu naatovu yii-to vulôôt, om la lingin sil nambe, “Ham navu salo lati?”
4 Então Jesus, sabendo de tudo o que ia acontecer com ele, adiantou-se e perguntou-lhes:
5 Le lanêêl laah vu nambe, “Yesu Nasaalet.” Tombe Yesu nêêl vu sil nambe, “Yik saa-jo.” De Yudas sen giiy hil-anju lala in nambe lanôôh Yesuu-to ond naale having ngaamong vaha-so.
5 Eles responderam: — A Jesus, o Nazareno. Então Jesus lhes disse: Ora, Judas, o traidor, também estava com eles.
6 Om sen Yesu nêêl vu sil nambe “Yik saa-jo,” ond sil lalaah ak damind tombe lalupake be lala deep voon.
6 Quando Jesus lhes disse: “Sou eu”, recuaram e caíram por terra.
7 Tombe lingin sil laah nambe, “Ham navu salo lati?” Tombe lanêêl nambe, “Yesu Nasaalet-ato.”
7 Jesus, de novo, lhes perguntou: Responderam: — A Jesus, o Nazareno.
8 Tombe Yesu nêêl laah nambe, “Saanêêl vu ham lung la nambe yik saa-jo, om naambe ham navu salo sa ond ham baale de sate hil-anjo lana vêêl e.”
8 Então Jesus disse:
9 + o 18:9 Jon 17:12*Nêêl nambêênju in yite vakasin sen nêêl lung laa-to nôôn jak naambe, “Sil sen gavu sil vu saa-to ond sil ti me-la mema le.”
9 Ele disse isso para se cumprir a palavra que tinha dito anteriormente: “Não perdi nenhum dos que me deste.”
10 Tombe Simon Pita hako yipak diin ti sapa, om hatul vêêl-ambe sap yêêv bop salivangin-ate yite hil kul ti nanyelis vasa be yêêhin, hil kul tii-ju haale nambe Malkas.
10 Então Simão Pedro puxou da espada que trazia e feriu o servo do sumo sacerdote, cortando-lhe a orelha direita. E o nome do servo era Malco.
11 + o 18:11 Mat 26:39*Tombe Yesu nêêl vu Pita nambe, “Ganjop gate yipak dukanaah naavi. Gambe va nimeen sen Mangg vu vu saa-to ond sale aanoh nanye in a?”
11 Mas Jesus disse a Pedro:
12 Tonde hil Lom ngaamong vaha lu tii-ju laving silate yêêv osin hil Yuda-te ahevaavu-so be lalôôh Yesu be landuuh,
12 Assim, a escolta, o comandante e os guardas dos judeus prenderam Jesus e o amarraram.
13 tombe lako be lala vu Kaiapas yêên Anas vêêl e. Kaiapas-anju ond tu kul vaha salivangin-ate silate yêêv bop hôôk ta tii-ju,
13 Então o levaram primeiramente a Anás, sogro de Caifás, sumo sacerdote naquele ano.
14 + o 18:14 Jon 11:49-51*ond yik Kaiapas-anju sen nêêl vu hil Yuda bôôy nambe, “Omaaho timu jimb in dôôvu hil pin ond mem nivasa.”
14 Ora, Caifás era quem havia declarado aos judeus ser conveniente morrer um homem pelo povo.
15 + o 18:15 Jon 20:3; 21:20; Mat 26:58*Tonde Simon Pita yuuh maanggêêm ango taamuyin Yesu be lala, tombe maanggêêm angôô-ju ond kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv bop yoo lak ni, om lukala yêêv bop-anjute baan kaatum alopayo having Yesu,
15 Simão Pedro e outro discípulo seguiam Jesus. Esse discípulo era conhecido do sumo sacerdote e, por isso, conseguiu entrar no pátio da casa deste com Jesus.
16 tonde Pita yoo naale voon ngaaho vu vinavi. De maanggêêm ango sen yêêv bop salivangin-ate lak nii-to ond nêêl vu vêêh sen nanggin vinavii-to vêêl e mem giiy Pita lukala.
16 Pedro, porém, ficou de fora, junto à porta. O outro discípulo, que era conhecido do sumo sacerdote, saiu, falou com a encarregada da porta e levou Pedro para dentro.
17 Tombe vêêh kul tii-ju lingin Pita nambe, “Mak omaahôô-ju yite maanggêêm ti hong-anja?” Le Pita nêêl nambe, “Sak ma.”
17 Então a empregada, encarregada da porta, perguntou a Pedro: — Você também não é um dos discípulos desse homem? Ele respondeu: — Não, não sou.
18 De taaku nikuuh om hil kul-ate osin ahevaavu-so lavaav kin-ambe daale mondanyuuh kin, tombe yik Pita la naale monanyuuh kin having sil.
18 Os servos e os guardas estavam ali, tendo acendido uma fogueira por causa do frio, e se aqueciam. Pedro estava no meio deles, aquecendo-se também.
19 Tombe kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv bop lingin Yesu in yite maanggêêm-aso osin yite tanasin sen navu taahu omaahonôôn-ato.
19 Então o sumo sacerdote interrogou Jesus a respeito dos seus discípulos e da sua doutrina.
20 + o 18:20 Mat 26:55; Jon 7:26*Le Yesu nêêl laah nambe, “Sa naanêêl vu omaahonôôn pin neep langaah, de soo navu taahu hil hôôk dumb pasiv vaalu osin hôôk Anutu-te dumb bop alo sen hil Yuda pin dasupin sil hôôk-ato having, de same aanêêl vakasin ti hôôk vunin e,
20 Jesus lhe respondeu:
21 om galingin sa in? Nganjo ganjingin hil sen dangôô-to naambe saanêêl vaati vu sil, in vakasin sen sa naanêêl-ato ond sil lalak ni.”
21 Por que o senhor está perguntando para mim? Pergunte aos que ouviram o que lhes falei. Eles sabem muito bem o que eu disse.
22 + o 18:22 Sin 23:2; Jon 19:3*Yesu nêêl nambêênju tonde ahevaavu ti naalêê-ju ond yik patap Yesu de nêêl vu nambe, “Game naanêêl vakasin naambêênja vu yêêv bop salivangin-ate le.”
22 Quando Jesus disse isto, um dos guardas que estavam ali deu-lhe uma bofetada, dizendo: — É assim que você fala com o sumo sacerdote?
23 Le Yesu nêêl laah vu nambe, “Saanêêl vakasin ti paya ond onaanêêl naam langaah naambe saanêêl ti tana paya, le naambe saanêêl lohvu, le nambe vaati sen gayiis sa malis amu?”
23 Jesus lhe respondeu:
24 Landuuh Yesu lung la be hees oo naahen lakando yi, tonde Anas wiing la vu yêêv bop salivangin-ate Kaiapas.
24 Então Anás o enviou, amarrado, à presença de Caifás, o sumo sacerdote.
25 Simon Pita naale monanyuuh kin tombe lanêêl vu yi nambe, “Mak Yesu-te maanggêêm ti hong-anja?” Le Pita lak alu nambe, “Sak ma.”
25 Simão Pedro estava em pé, aquecendo-se. Então lhe perguntaram: — Você também não é um dos discípulos dele? Ele negou e disse: — Não, não sou.
26 + o 18:26 Jon 18:1,10*Tombe yêêv bop salivangin-ate hil kul ti ond omaaho sen Pita sap nanyelis vaalu laa-to yite omaaho ti sen yik sil dangga timuu-to, ond nêêl vu Pita nambe, “Mak saahe hong-anja naale having Yesu hôôk taaku sen daalôôh haah ayuuh ame vu nganjuu-to?”
26 Um dos servos do sumo sacerdote, parente daquele a quem Pedro tinha decepado a orelha, perguntou: — Não é verdade que eu vi você no jardim com ele?
27 + o 18:27 Jon 13:38*Le Pita lak alu yesin laah, tonde pavis atombe kokalêêh su.
27 De novo, Pedro negou. E no mesmo instante o galo cantou.
28 Samiinaanôôn atombe lako Yesu vu Kaiapas ambaan-ambe lala yêêv bop Lom-ate taaku, lemu hil Yuda me-lalukala yêêv Lom-anju yite taaku le, in layêênin nambe sil e nind paya jaktombe me-lohvu nambe lanja vanôôn busin haluusin-ato le.
28 Depois, levaram Jesus da casa de Caifás para o Pretório. Era cedo de manhã. Eles não entraram no Pretório para não se contaminar, pois somente assim poderiam comer a Páscoa.
29 Om yêêv bop Pilata laam voon vu sil-ambe nêêl nambe, “Ham awiingin nambe naanêêl vakasin vaati jak omaahôô-ja?”
29 Então Pilatos saiu para falar com eles e perguntou: — Que acusação vocês trazem contra este homem?
30 Tombe lanêêl laah nambe, “Omaahôô-jo nambe me-nawiing nipaya le ond hey-ame le gako naam vu hong e.”
30 Eles responderam: — Se este não fosse malfeitor, não o teríamos entregue ao senhor.
31 + o 18:31 Jon 19:6-7; Sin 18:15*Le Pilata nêêl laah nambe, “Mam, ham oo gako naas-ambe ham sahi yi nohvu hamate tanasin.” Le lanêêl vu nambe, “Ham Lom nanêêlin nambe hey-ame aanyiis omaaho ti jimb e.”
31 Então Pilatos disse: — Levem-no daqui e julguem-no segundo a lei de vocês. Ao que os judeus responderam: — Não nos é lícito matar ninguém.
32 + o 18:32 Mat 20:19; Jon 3:14; 12:33*Ond nambêênju in nambe Yesu-te vakasin sen nêêl langaah bôôy nambe le jimb ak haah pakôô-tonavu nôôn jak.
32 Isso aconteceu para que se cumprisse a palavra de Jesus, significando com que tipo de morte estava para morrer.
33 Om Pilata lukalaah gaaman-ate taaku yesin tombe teey Yesu laam-ambe lingin nambe, “Hil Yuda-te omaaho lulemak hong a?”
33 Pilatos entrou novamente no Pretório, chamou Jesus e lhe perguntou: — Você é o rei dos judeus?
34 Tombe Yesu nêêl laah nambe, “Goo gakam vu be ganêêl vakasin-anja, me vaheey lanêêl sa vu hong a?”
34 Jesus respondeu:
35 + o 18:35 Jon 1:11*Le Pilata nêêl laah vu nambe, “Same Yuda ti le, goo gate hil laving yêêv-aso salivangin-ate lako hong laam vu sa, de gawiing vaati?”
35 Pilatos respondeu: — Por acaso sou judeu? A sua própria gente e os principais sacerdotes é que o entregaram a mim. Que foi que você fez?
36 Tombe Yesu nêêl nambe, “Hil sen sa nanggin-ato ond danggakook-ame vu voon-anjo le. Nambe danggakook vu voon-anjo ond sate hil e lambiing ngaamong in nambe omaaho ti me-bu sa dukana hil Yuda namand e, le ma de sa nanggin sate hil-ato ond danggakook-ame vu voon-anjo le.”
36 Jesus respondeu:
37 + o 18:37 1Ti 6:13; Jon 3:32-33; 8:47*Tombe mem Pilata lingin laah vu nambe, “Om hong omaaho lulemak ti?” Tombe Yesu nêêl laah nambe, “Ganêêl lohvu. Sa omaaho lulemak ti ondeey ataak hako sa, tombe saalukalaam voon in nambe sa naanêêl vakasin keen langaah, tombe hil pin sen sil davu taamuyin vakasin keen-ato ond sil dango sa lavangg.”
37 Pilatos perguntou: — Então você é rei? Jesus respondeu:
38 Tombe Pilata lingin nambe, “Vakasin keen-anjo nambe vaati?” Pilata nêêl nambe lanyiis Yesu be jimb (Matai 27:15-31; Maak 15:6-20; Luk 23:13-25) Pilata nêêl vakasin-anju lung la tonde hato laah voon-ambe nêêl vu hil Yuda nambe, “Same aatovu yite vakasin ti le,
38 Pilatos perguntou: — O que é a verdade? Depois de dizer isso, Pilatos voltou aos judeus e lhes disse: — Eu não acho nele crime algum.
39 lemu hamate gambum neep nambe sa navu kavaayin kalaambus ti hôôk busin bop busin haluusin-ambe sa naavu laas malis vu ham, om ham awiingin nambe sa kavaayin hil Yuda-te omaaho lulemak vu ham a?”
39 Mas é costume entre vocês que eu solte alguém por ocasião da Páscoa. Vocês querem que eu lhes solte o rei dos judeus?
40 Le sil pin lateey la vu nambe, “Yii-jak ma, nganjo Balabas amu.” Balabas-anjo yi omaaho ngaamong osin hôôndak ambu ti.
40 Então todos gritaram, novamente: — Não este, mas Barrabás! Ora, Barrabás era salteador.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.