João 12

Mangga Buang New Testament (MMO_WBT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 + o 12:1 Jon 11:1,43*Busin namaavaalu naahen de ti sen naatu vindak tii-to ond naatu busin haluusin sen Anutu haluuh hil Islel hôôk vu Ijip bôôy-ato, tonde Yesu lo-valup Betaani sen yêêvu Lasalus be kandi lak vu yimbin-atêêto.
1 Seis dias antes da Páscoa , Jesus foi ao povoado de Betânia, onde morava Lázaro, a quem ele tinha ressuscitado.
2 + o 12:2 Luk 10:40*Tombe lawiing Yesu-te vanôôn vuu-ju, tombe Maata yoo monaluuh vanôôn, de Lasalus nando having vaatêêvak-aso be mondaya vanôôn having Yesu.
2 Prepararam ali um jantar para Jesus. Marta ajudava a servir, e Lázaro era um dos que estavam à mesa com ele.
3 + o 12:3 Luk 7:37-38*Tonde Malia hako bel galovasa hôôk buayo bop ti, bel galovasaa-ju ond daanggo lak mone bopaata lôôt, ond valup-ambe kaasêêh ak Yesu vaha de laavu lak luvalus, tombe bel galovasaa-jo galôôn vapuuh-ambe lohvu bayêên alo pin.
3 Então Maria pegou um frasco cheio de um perfume muito caro, feito de nardo puro. Ela derramou o perfume nos pés de Jesus e os enxugou com os seus cabelos; e toda a casa ficou perfumada.
4 + o 12:4 Jon 6:71; 18:3*Lemu Yesu-te maanggêêm ti, haale nambe Yudas Iskaliot, ond ngaaho lak in navu taato Yesu langaah-ambe hil lanôôh-ato, ond nêêl nambe,
4 Mas Judas Iscariotes, o discípulo que ia trair Jesus, disse:
5 + o 12:5 Mat 19:21*“Nambe vaati sen yame aavu bel galovasaa-ju be hil baanggo jak mone 300 kina, de monêê-jo yaambu vu hil sen dativak in va yuuh amêê-to?”
5 — Este perfume vale mais de trezentas moedas de prata . Por que não foi vendido, e o dinheiro, dado aos pobres?
6 Lemu Yudas-ame ka vu hil sen dativak in va yuuh amêê-to ondeey nêêl nambêênju le, malis, nganjo yi omaaho hôôndak ambu in yoo nanggin Yesu having maanggêêm-asote laayul mone-têêto, tombe mone sen daasu hôôk-ato ond yoo nahôôndak vaalu.
6 Judas disse isso, não porque tivesse pena dos pobres, mas porque era ladrão. Ele tomava conta da bolsa de dinheiro e costumava tirar do que punham nela.
7 + o 12:7 Jon 19:40*Le Yesu nêêl nambe, “Jipin vêêh-anju, ham-ame naanêêl yi le, in yoo hatung bel galovasaa-ju vu sa be gêên navu taahu sate busin kanu sen saanggimb-ambe landaav saa-to.
7 Então Jesus respondeu:
8 + o 12:8 Diu 15:11*De hil sen dativak in va yuuh amêê-to sil e mando gaving ham nohvu busin pin, nganjo sak same le mando gaving ham nohvu busin pin e.”
8 Os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não estarei sempre com vocês.
9 + o 12:9 Jon 11:43-44*Hil Yuda ngeeyaata lalak ni nambe Yesu nando Betaanii-jo om sil lala. Lemu sil-ame lala in lanji Yesu mu le, malis, nganjo lawiingin nambe lanji Lasalus sen bôôy Yesu yêêvu be kandi lak vu hil yimbin-atêêto.
9 Muitas pessoas ficaram sabendo que Jesus estava em Betânia. Então foram até lá não só por causa dele, mas também para ver Lázaro, o homem que Jesus tinha ressuscitado.
10 Tombe kul vaha sen datung salivangin-ato silate yêêv-aso lanjôôy vakasin in nambe lanyiis Lasalus-ambe jimb gaving,
10 Então os chefes dos sacerdotes resolveram matar Lázaro também;
11 + o 12:11 Jon 11:45*in hil Yuda ngeeyaata kand vu Lasalus tombe lavuuh silate yêêv-aso de lawii-having Yesu.
11 pois, por causa dele, muitos judeus estavam abandonando os seus líderes e crendo em Jesus.
12 Heendiiy atombe hil ngeeyaata sen lalaam dando lung la in lanji busin bop busin haluusin-ato lango nambe Yesu valup in naam Yelusalem.
12 No dia seguinte, a grande multidão que tinha ido à Festa da Páscoa ouviu dizer que Jesus estava chegando a Jerusalém.
13 + o 12:13 Saam 118:25-26; Mat 27:42; Jon 1:49*Om sil lako haah alis osin nama be lala latovu Yesu vu mopaatôôv, tombe daakôôhin nambe, “Ham-o, yiiy lavangg dôôk Anutu, de yiiy gako omaahôô-ja haale jak in laam ak Omaaho Bop haale. Yiiy Islel-ate omaaho lulemak yi.”
13 Então eles pegaram ramos de palmeiras e saíram para se encontrar com ele, gritando: — Que Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor! Que Deus abençoe o Rei de Israel!
14 Tombe Yesu tovu donggi daka be lakando be la, lohvu Anutu-te vakasin neep hôôk kaapiya nambe,
14 Jesus procurou um jumentinho e o montou, como dizem as Escrituras Sagradas :
15 — ausente —
15 “Povo de Jerusalém, não tenha medo! Veja! Aí vem o seu Rei, montado num jumentinho!”
16 + o 12:16 Jon 2:22*Tombe yite maanggêêm-aso me-lalak vaa-jo dangga ni pavis e, le taamusin Yesu kandi lak-ambe haale tu bopaata lak lung la, le mem sil akand vu laah Anutu-te vakasin sen neep hôôk kaapiya munggin-ato, tombe mem lalak ni nambe lawiing vakasin-anjuuto nôôn ak lohvu.
16 Naquela ocasião os discípulos não entenderam isso. Mas, depois de Jesus ter voltado para a presença gloriosa de Deus, eles lembraram que isso estava escrito a respeito dele e também que era isso o que tinha acontecido.
17 + o 12:17 Jon 11:43-44*Tonde hil ngeeyaata sen daale having Yesu de teey Lasalus vu bandumb-ambe kandi lak vu yimbin-ate be laam-ato, ond mondanêêl Yesu banye lôôt,
17 A multidão que estava com Jesus quando ele havia chamado Lázaro para fora do túmulo e o tinha ressuscitado espalhou a notícia do que tinha acontecido.
18 tombe hil pin lango banye nambe Yesu wiing taahu taahu osin niwêêk-anju ondeey lala latovu yi vu mopaatôôv.
18 E o povo foi encontrar-se com Jesus, pois ficou sabendo que ele tinha feito esse milagre.
19 + o 12:19 Jon 11:48*Tonde Palisai-so yoo lanêêl vu sil nambe, “Ke, ham angge, yanêêngg vakasin nôôn ma in hil pin lala davu taamuyin yi.”
19 Então os fariseus disseram uns aos outros: — Não estamos conseguindo nada! Vejam! Todos estão indo com ele!
20 Tombe hil Glik heey lala lalup Yelusalem in lanohak vu Anutu dôôk busin bop-anju gaving.
20 Entre o povo que tinha ido a Jerusalém para tomar parte na festa, estavam alguns não judeus.
21 + o 12:21 Jon 1:44; Luk 19:3; 23:8*Tombe sil lala vu Pilip sen baan Betsaida vu Galilii-to, tombe sil kataangg yi nambe, “Himbop, hey aawiingin nambe aangge Yesu.”
21 Eles foram falar com Filipe, que era da cidade de Betsaida, na Galileia, e pediram: — Senhor, queremos ver Jesus.
22 Tombe Pilip la nêêl vu Endru, le mem Endru having Pilip-ambe yuuh lala lanêêl vu Yesu.
22 Filipe foi dizer isso a André, e os dois foram falar com Jesus.
23 + o 12:23 Jon 13:31-32; 17:1*Tombe Yesu nêêl laah vu yuuh nambe, “Busin tok laam lung laa-jo in nambe Omaahonôôn Noow navu gako haale bop.
23 Então ele respondeu:
24 + o 12:24 1Ko 15:36*De sa naanêêl keen vu ham naambe saakom ve nôôn ti nambe yame gavuk dukana ngaanggis e, ond saakom ve nôôn timuu-jôôto yoo le mando. Le naambe yiiy gavuk dukana ngaanggis-ambe me balup-ande naavi panyek ond mem le nyiis nôôn ngeeyaata jambaale.
24 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: se um grão de trigo não for jogado na terra e não morrer, ele continuará a ser apenas um grão. Mas, se morrer, dará muito trigo.
25 + o 12:25 Mat 16:25*Omaaho ti yoo ahe having ninaavi vu voon-anjo ond le na menama, de omaaho ti nimbaya ninaavi vu voon-anjo ond le mando metumin danggata.
25 Quem ama a sua vida não terá a vida verdadeira; mas quem não se apega à sua vida, neste mundo, ganhará para sempre a vida verdadeira.
26 + o 12:26 Jon 14:3; 17:24*De omaaho ti nambe nôôh sate kul ond le taamuyin sa, tombe taaku sen sa mandôô-to ond sate hil kul vaha-so le mando gaving sa. Tonde omaaho ti nambe gako sate kul ond Aamangg e gako yi jak.”
26 Quem quiser me servir siga-me; e, onde eu estiver, ali também estará esse meu
27 + o 12:27 Saam 6:3; 42:5; Mat 26:38*“Gêên-anjo sa longgpayo nimeen lôôt, om sale naanêêl vaati? Mak sa naanêêl naambe, ‘Aamangg, ganôôh sa vêêl in va sen navu naatovu sa peey-anjo?’ Malis, me-lohvu sa naanêêl naambêênjo le, in sa nando be gêên-anjo in nambe sa baaku nimeen peey.
27 Jesus continuou:
28 + o 12:28 Mat 3:17*Om Aamangg, goo gambiing ohaalem naatu bopaata jak.” Tonde lava ti laam vu baandoni nambe, “Saawiing-ambe sa haalengg bop ak lung la, tonde sale aambiing-ambe bop jak jesin naah.”
28 Pai, revela a tua presença Então do céu veio uma voz, que dizia: — Eu já a revelei e a revelarei de novo.
29 + o 12:29 Sin 23:9*Tombe hil sen daale dangôô-to lanêêl nambe, “Kalang tuuh.” Tonde hil vaalu lanêêl nambe, “Angela ti vakaas vu yi.”
29 A multidão que estava ali ouviu a voz e dizia que era um trovão. Outros afirmavam que um anjo tinha falado com Jesus.
30 + o 12:30 Jon 11:42*Le Yesu nêêl laah vu sil nambe, “Vakasin-anju me-laam in nambe sa gango le, malis, nganjo laam in nambe ham gango.
30 Mas ele disse:
31 + o 12:31 Jon 9:39; 14:30; 16:11*Gêên Anutu navu sahi hil voon-ate vakasin jakana, de gêên-anjo navu gatiiy omaahonôôn-ate heendin anipaya Saalang vu voon-anjo na.
31 Chegou a hora de este mundo ser julgado, e aquele que manda nele será expulso.
32 + o 12:32 Jon 3:14*In gêên sa nando voon, le busin sen sil gasi sa jakanaa-to ond sale daandiiy omaahonôôn pin naam vu sa.”
32 E, quando eu for levantado da terra, atrairei todas as pessoas para mim.
33 + o 12:33 Jon 18:32*Nêêl vakasin nambêênju in taato naambe le jimb ak haah pako.
33 Ele dizia isso para indicar de que maneira ia morrer.
34 + o 12:34 Saam 89:4,36; 110:4; Ais 9:7; Dan 7:14*Tombe hil lanêêl laah vu nambe, “Hey hango tanasin neep hôôk Anutu-te kaapiya nambe omaaho sen Anutu yoo holin yi vulôôt in nambe dôôvu yiiy-ato ond le mando danggata, le nambe tana sen ganêêl nambe le gasi Omaahonôôn Noow jakana? Omaahonôôn Noow-anju lati?”
34 A multidão perguntou: — A nossa
35 + o 12:35 Jon 7:33; 8:12; 1Jon 2:10-11*Le Yesu nêêl laah nambe, “Kin tumin-ato le naatum vu ham daka gaving e, om ham oo ana hôôk melangaah in le mekanu dôôk in ham. In omaaho ti na hôôk mekanu ond le doosin mop sen naa-to,
35 Jesus respondeu:
36 + o 12:36 Ep 5:8*om gêên ham ambiing gaving kin tumin sen naahen nando having ham-anjo, ond mem ham e naatu hil melangaah-ate.” Yesu nêêl nambêênju lung la, tonde la hôôpis in sil.
36 Enquanto vocês têm a luz, creiam na luz para que possam viver na luz. Depois que Jesus disse isso, foi embora e se escondeu do povo.
37 Yesu wiing taahu taahu osin niwêêk ngeeyaataa-ju hôôk hil amend, le me-lawii-having yi le,
37 Eles tinham visto Jesus fazer todos esses milagres, mas não criam nele,
38 + o 12:38 Ais 53:1; Lom 10:16*in nambe Yesaia-te vakasin nôôn ak sen nêêl langaah nambe,
38 para que se cumprisse o que disse o profeta Isaías: “Senhor, quem creu na nossa mensagem? E quem viu que era o Senhor que estava agindo?”
39 Ondeey sil-ame lalohvu nambe lambiing gaving Yesu le, in Yesaia nêêl vakasin ango be neep nambe,
39 Não podiam crer porque, como disse Isaías:
40 — ausente —
40 “Deus cegou os olhos deles e fechou a mente deles, para que não vejam, e não entendam, e não se voltem para ele, e sejam curados por ele.”
41 + o 12:41 Ais 6:1*Yesaia yi me lak Yesu-te nikaapulis ondeey nêêl vakasin nambêênjo lak Yesu.
41 Isaías disse isso porque viu a revelação da natureza divina de Jesus e falou a respeito dele.
42 + o 12:42 Jon 7:48; 8:30; 9:22*Tonde yêêv ngeeyaata lawii-having Yesu, le dayêênin hil Palisai om me-danêêl langaah e, in nambe le gatiiy sil lana nanyendangga.
42 No entanto, muitos líderes judeus creram em Jesus, mas não falavam publicamente a favor dele para que os fariseus não os expulsassem da sinagoga .
43 + o 12:43 Jon 5:44*Keen, yêêv-asôônju me-lawiingin nambe Anutu gako sil haalend jak e, nganjo sil oo kand navu nambe omaahonôôn gako sil haalend jak ond mem nivasa.
43 Eles gostavam mais de ser elogiados pelas pessoas do que de ser elogiados por Deus.
44 + o 12:44 Mat 10:40*Yesu teey la langaah nambe, “Omaaho ti nambe biing gaving sa ond me-yoo wii-having sa le, nganjo wii-having omaaho sen wiing sa be sa laam-ato having.
44 Jesus disse bem alto:
45 + o 12:45 Jon 14:9*Tonde omaaho ti nambe ji me jak sa ond yik yi me lak omaaho sen wiing sa be sa laam-ato.
45 Quem me vê vê também aquele que me enviou.
46 + o 12:46 Jon 8:12; 12:35*Saalukalaam voon-anjo nambe kin tumin in nambe hil pin sen sil alondpayo naam timu vu saa-to ond sil-ame mando hôôk mekanu le.
46 Eu vim ao mundo como luz para que quem crê em mim não fique na escuridão.
47 + o 12:47 Jon 3:17; 8:15*Tonde omaaho ti gango sate vakasin-ambe mesamu le, ond same le aambu nyevahaan vu yi le, in same alaam voon in nambe gangoyin omaahonôôn-ate vakasin e, malis, nganjo soo alaam in nambe aandôôvu omaahonôôn.
47 Se alguém ouvir a minha mensagem e não a praticar, eu não o julgo. Pois eu vim para salvar o mundo e não para julgá-lo.
48 + o 12:48 Hiblu 4:12*De omaaho ti nambe galuuh dami vu sa de me-gako sate vakasin jak e, ond yite va sen le bu nyevahaan vu yii-to nando, yik vakasin sen sa naanêêl-anjo ond yoo le naanêêl yite nipaya langaah naambe le gako nyevahaan dukanaah vu busin taamusin.
48 Quem me rejeita e não aceita a minha mensagem já tem quem vai julgá-lo. As palavras que eu tenho dito serão o juiz dessa pessoa no último dia.
49 In same yoo naanêêl vakasin lohvu sa kangg e, malis, nganjo Aamangg sen wiing sa be sa laam-ato ond yoo nêêl vakasin pin vu sa nambe soo tatekin osin sa naanêêl.
49 — Eu não tenho falado em meu próprio nome, mas o Pai, que me enviou, é quem me ordena o que devo dizer e anunciar.
50 + o 12:50 Jon 8:26,28*De sa lak ni nambe Mangg-ate vakasin le biing-ambe ham mando metumin danggata, om va sen sa naanêêl ond sa naanêêl lohvu Mangg nêêl vu sa lung laa-to.”
50 E eu sei que o seu mandamento dá a vida eterna. O que eu digo é justamente aquilo que o Pai me mandou dizer.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.