Mateus 26

Wakita á Dadaamiya (MFI) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Zlanaazle Yaisu tsáká elva-aara maa, a ba ŋane á elvan ge pukura-aha-aara:
1 — ausente —
2 «Diyakurdiya muŋri á *Paska wá, a juwaa ba háre buwa. Iya *Ura á emnde baɗemme wá, watse tá eksiva á ba am muŋri ŋanna, tá de zleŋeliyá áte dzaŋgala.»
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 De jarammeje male-aha á *liman-aha, antara male-aha á Yahudiya-aha á ba am sarte ŋanna am mba Kayafas ŋane male á *liman-aha baɗemme.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Daaci ta njantaa átirpalle geni tá eksevaksa Yaisu an nasherire, tá keɗánaakeɗa shifa-aara.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 A ba itare am dágave-aatare: «Magaumika una ŋanna vaci muŋri, geni a tsaranteka emnde elva.»
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Am sarte na Yaisu am Baytaniya na wá, a dem mbá á Simaun umele ndza á waná derve,
6 — ausente —
7 a demhe ge mukse umele an kuderá á waye-aara, á se emtake, kwakya gane-aara, a de puwar waye ŋanna ge Yaisu áte ire-aara am sarte na aŋkwa á za ɗafa.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Ba ta naa una ŋanna pukura-aha, a naba jaterhe ge ervauŋɗe, a ba itare: «Azara shagerire-aara jeba á bádza duksa na?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Ambane ka ma ta velu waye ŋanna, ma tá sha shuŋgu kwakya an ŋane, daaci ma tá tegater ge talága-aha!»
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 De cenáncena Yaisu elva na tá weshaná itare, a ba ŋane á elvan ge itare: «Labára kwá hyaná lyuwa ge mukse na? Názena a maginaa ŋane na shagera jipu.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Aɗaba uwe, talága-aha wá, ma vaatara keni watse tá aŋkwa átevege kure, amá iya wá, watse ya ɓaaka átevege kure.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Ŋane wá, waye na a puwiyaare ŋane na wá, tsatsiyaatsatse ge ɓeliya am evege.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Yá ndaakur ba jirire: Am huɗe á duniya baɗemme, baɗemme á tate na ni tá de ɓálá labare á higa átekwa na wá, tá de ndaha názena ni a maganaa mukse na keni, tá de viyanaaka.»
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Daaci aŋkwa palle á pukura-aha kelaawa ju buwa, zhera-aara Yahuda Iskariyaud, a tsete duwa-aara á deza male-aha á *liman-aha,
14 — ausente —
15 a ba ŋane á elvan ge itare: «Kwá vite uwe yá magakuránmaga ya pute na ni á demda Yaisu am erva á kure?» Ta naba kezlanaa shuŋgu kul keƴe, cappe ta puwanem am erva.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 A fantau á ba am sarte ŋanna Yahuda ge tataya faterem Yaisu am erva ge emnde na á ba an keski.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Am váha zuŋŋwire na tá za muŋri na ɓaaka shahi á makalá am huɗe-aara na, duwa á pukura-aha, ta de ndavanu ge Yaisu, a ba itare: «Ká kátá ŋá de tsatsaká ɗafa á *Paska am tate-ara?»
17 — ausente —
18 A ŋute ge Yaisu, a ba ŋane á elvan ge itare: «Dawmbare á dem mba á manya am huɗe á ekse, de bawanánba wá: a ba malum wá, hyephye sarte-aaruwa yá kátá za muŋri á Paska antara pukura-aha-aaruwa am mba á ŋa.»
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Pukura-aha ta magaa názena a baternaa Yaisu na, daaci ta tsatsaa muŋri á Paska.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Am iga a maŋgaripu maa, Yaisu antara pukura-aha-aara ta nja arge masane.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 A ba ŋane á elvan ge itare arge masane ŋanna wa: «Náwa yá ndaakur elva, yá ndaakur ba jirire: Watse á veliya ba palle á kure.»
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Daaci, baɗemme á pukura-aha jáviya ba tá kyuwa, ta fantau ge ndavanu an palpale, ma ware keni ba: «Iya ka ndza Yaakadada?»
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 A ŋute ge Yaisu, a ba ŋane: «Edda una ni erva á ŋere antara ŋane am tása na wá, watse á veliya ba ŋane.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Iya *Ura á emnde baɗemme wá, ɓaaka pekya-aara sey ba yá emtsa. Ate una ta puwete am wakita á Dadaamiya áte iya wá, ba estuwa. Amá watse zlaɗa jipu ge edda una ni á de veliyá ŋane, ambane ma yareka.»
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Yahuda wá, á de velaná ba ŋane keni, a eksetaa elva, a ba ŋane: «Iya ka ndza Yaakadada?» A ŋwanante ge Yaisu: «Ba estuwa.»
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Am sarte na tá aŋkwa za masane maa, Yaisu a eksetaa ɗafa, a slafanaa we-aara ge Dadaamiya, a kezlanve ɗafa na, daaci a vaterte ge pukura-aha-aara. «Nawmbare zawuze,» a ba ŋane, «una ŋanna vuwa-aaruwa.»
26 — ausente —
27 Am iga á una ŋanna maa, a eksante feka, a slafanaa we-aara ge Dadaamiya, a vaterte: «Shawushe», a ba ŋane á elvan ge itare.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 «Aɗaba una ŋanna uzhe-aaruwa; a puvaa aɗaba emnde kwakya, geni emnde kwakya a sharánsha gabera á haypa-aha-aatare, Dadaamiya á ŋguɗaterá an una ŋanna namána ge emnde.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Yá ndaakur ba jirire: Am sali kataliya na wá, yá dalika á shá yawe á egdza á náfa antara kure mázla-aara, sey watse mí de shá ba una aŋwaslire am zlanna á Edderwa.»
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Am iga á una ŋanna maa, ta eksante lahe á gálá Dadaamiya, ba tse-aatare, ta zlala ádete ire á Wa Anyaranyara.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Daaci a ba Yaisu á elvan ge pukura-aha-aara: «An vaƴiya vatena wá, baɗemme á kure na watse kwá ƴiyaaƴa. Aɗaba aŋkwa an puwa am wakita á Dadaamiya, a ba ŋane: Watse yá ejja suni, baɗemme á kyawe-aha am walda tá de kya.
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Amá má watse tsanetse am faya wá, watse yá daada ba iya zuŋŋwe arge kure á dem Galili.»
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 A ŋwanante ge Piyer, a ba ŋane á elvan ge ŋane: «Ma ƴarakaaƴa emnde umele keni, iya wá, yá ƴakaaka ɗekiɗeki.»
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 A ŋwanante ge Yaisu: «Yá ndak ba jirire, an vaƴiya ba vatena na, lauktu á kyuwa tsákálá, watse ká bánba ka ser keƴe geni diyakikire.»
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 A ba Piyer: «Yá ndaaka una ɗekiɗeki. Ma emtsa antara ka keni ba yá emtsa.» Baɗemme á pukura-aha umele keni ta ndahán ba estuwa.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Daaci daada Yaisu antara pukura-aha-aara á dem tate na tá ɗahaná an Gaicaimane na. A ba ŋane á elvan ge pukura-aha: «Náwa njawinja áhuna, iya kwaye yá de maga maduwa áhuwa.»
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 A eksetaa tara Piyer, antara egdzara á Jaibaidaiyus buwa, ta duwa antara ŋane. Fantaufe wá, á tápá emtaŋkire, á tápá ba zlaɗa na ni an tsaka ire na am ervauŋɗe-aara.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Daaci a ba ŋane á elvan ge itare: «Ɓaaka zlaɗa na ni yá tapánka na am ervauŋɗe-aaruwa, yá tápá zlaɗa á emtsa. Naba njawinja áhuna, pauka háre ɗekiɗeki, sheraumishera ice ba shagera.»
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 A zlalehe ƴiƴiye cekwaaŋguɗi an itare, a de kezlaa ugje am haha, wafke-aara ba teppe áte haha, a magaa maduwa. A ba ŋane am maduwa-aara: «Eddaye-aaruwa, máki á gevge wá, tasle á ŋa jinaaja zlaɗa na ba ƴiƴiye an ya. Amá wá, áte una yá wayaná ya ka, áte una ka wayetaa ka.»
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Daaci ba tse-aara wá, a seza pukura-aha keƴe na, amá a se berater tá am háre. A ba ŋane á elvan ge Piyer: «Dzegwakuránka njá an ice ba saa palle keni degey?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Pauka háre! Magaumaga maduwa geni a badakuruka shaitaine. Ire á urimagwe wá, wayaawáya jipu mága fesaarfire, amá ɓaaka payɗa á vuwa.»
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 A daliye zlaɓe ádaliye ge buwire, a de magaa maduwa-aara, a ba ŋane: «Eddaye-aaruwa, mákini á taa jaaveka zlaɗa ŋanna áte ya na, sey ba yá shushe wá, a gevge ba namaari á ŋa.»
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Eptsa-aara zlaɓe ádaliye á seza pukura-aha-aara, a se berater tá á ba am háre. Dzegwaránka ɓasha háre ɗekiɗeki.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 A daliye zlaɓe ádaliye á dem tate á maduwa-aara, a de magaa ba kelaa maduwa-aara ŋanna ge keƴire.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Zlauzle wá, a eptsehe zlaɓe ádaliye á seza pukura-aha-aara na. A ba ŋane á elvan ge itare: «Kure kwá pá ba háre á kure, kwá aŋkwa puwansepuwe shifa á kure ka? Ay degiya, iya *Ura á emnde baɗemme, hyephye sarte-aaruwa. Kwaye tá de fime am erva ge emnde a haypa.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Tsawetse! Kwaye samsa edda una ni a veliyaa ŋane na, mí de yainuye.»
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Ba elva ŋanna keni zlaɓe zlanaaka Yaisu wá, tá zhárá ba sesse Yahuda palle á pukura-aha kelaawa ju buwa. Emnde kwakya tá sá ɗaba Yahuda ŋanna, tá an katsákar-aha, antara zade-aha ceppe am erva. Ta ɓelateraa male-aha á *liman-aha, antara male-aha á Yahudiya-aha.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Yahuda na a veluwa ŋane Yaisu na maa, kwaratersekwara nalaama á ŋgyekwaterá Yaisu ge dikele á emnde ŋanna. A ba ŋane á elvan ge itare: «Ba máki kwa niina yá aŋkwa gan use ge ura ni, seke aŋkwa urire á ŋere an edda-aara wá, edda una kwá tatayaná kure na ba ŋane, naba eksauváksa.»
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Ba watsewatse wá, a duhe ge Yahuda ŋanna á deza Yaisu: «Use malum», a ba ŋane á elvan ge ŋane, daaci á gan use an ervauŋɗe-aara palle agire.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 A ŋwanante ge Yaisu, a ba ŋane: «A gevge názena ka se maganaa ka na ura-aaruwa.» Daaci yálla á ba emnde na, erva am mbiye ge Yaisu, ta naba eksevaahe.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Ura palle am emnde á Yaisu, a naba teɗese masalam-aara ŋane keni, a wa sleslera á male á *liman-aha, a icanaa hyema palle.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 «Femfa masalám á ŋa am bere-aara», a ba Yaisu á elvan ge ŋane. «Aɗaba emnde na tá teɗa masalam, itare keni watse tá keɗaterá á ba an masalám.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Diyaŋka ka yá dzegwándzegwa ɗaha Edderwa ge se meliyumele, ba seke ndáhámina ká zhárá ba malika-aha á wáva á tsaaka an debu kelaawa ju buwa emtu?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Amá watse á geva estara kena názena á ndaaná wakita á Dadaamiya na? Aɗaba áte una am wakita wá, sey á gevge ba estuwa.»
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Daaci a ba Yaisu á elvan ge dikele á emnde ŋanna baɗemme: «Kwá se eksiyá an masalam-aha, antara zade-aha am erva na mu, ya neyle emtu? Ábi kelaazare yá njá á ba am mashidi, yá aŋkwa kwaraterse elva á Dadaamiya ge emnde, labára eksakurika?
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Amá diyaweddiye geni baɗemme á mága ŋanna wá, ba geni a gevge elva-aha na ni ta ndahanaa nabi-aha aŋkwa am wakita á Dadaamiya na.»
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Daaci emnde na ta eksevaa Yaisu na, ta dan ba suuwe á dem mba á Kayafas ŋane male á *liman-aha. Mbate kerteŋ jarammeje malum-aha á *tawraita, antara male-aha á ekse katakappe am mba á male ŋanna.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Piyer wá, a daa ɗaba Yaisu á dehuwa, amá wá, gaterápteka ɗekiɗeki. A de demhe á ba á dem riya-aara, a de njehe am dágave á emnde a ufa mashidi, ge zhara lámare ŋanna, ma watse á zla estara keni.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Male-aha á *liman-aha antara emnde a *kendekyiya na baɗemme farantaufe ge tataya ba ni ma a ndarsende emnde umele elva an dzála áte Yaisu, ma ba fida keni, lauktu ma tá bá ŋanaaŋa shairiya á emtsa.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Kwakya tsa emnde na ta de ɗatsanve fida ge Yaisu, amá ɓaaka názu ta eksanaa áte ŋane. Am iga-aara, saremsa emnde umele ta buwa wá,
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 a ba itare: «Zhel na degi a bantsa ŋane: Yá dzegwándzegwa mbeɗánaambeɗa *mashidi á Dadaamiya ƴaikke na. Yá nderaalindere am hare keƴe, á bina.»
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Hattse a tsete ge male á *liman-aha na, a ba ŋane á elvan ge Yaisu: «Ká ndaka elva ɗekiɗeki ka? Tá ndáhá uwe ŋane áte ka emnde na?»
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Amá a ɗu ba we-aara Yaisu. Daaci a ba male á liman-aha na á elvan ge ŋane: «Yá ndavaku una an zhera á Dadaamiya edda á shifa, ndindaha ba jirire ba ka una ka *Almasiihu, ka *Egdza á Dadaamiya na emtu?»
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 A ŋwanante ge Yaisu, «Ba estuwa,» a ba ŋane á elvan ge ŋane. «Amá wá, á katafke cekwaaŋguɗi watse kwá niina ya *Ura á emnde baɗemme yá njá am naɗafa á Saksage na Slekse ba ŋane na, watse kwá niina zlaɓe adaliye, má watse yá sawa áte kumba á samaya.»
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Daaci male á liman-aha na a naba dzadzanve zane áte vuwa-aara, a ba ŋane: «A ganve ire-aara kalle an Dadaamiya.» A ba ŋane á elvan ge emnde: «Ɓaaka wedere á miya an seyde-aha mazla-aara. Ábi cenakuráncena an hyema á kure názena a ndahanaa ŋane.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Emtu estara á bá kure?», a ba ŋane á elvan ge emnde a *kendekyiya. A ba emnde: «Una ba haypa-aara, a njeka an shifa ɗekiɗeki.»
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Daaci ta naba kyefanem nyaihe am ice, ta vavante ɗeɗekwa, emnde umele ta vavante babárva,
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 a ba itare tá elvan ge ŋane: «*Almasiihu, diyeddiye mu a jakaa ware.»
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Am sarte ŋanna wá, Piyer aŋkwa á njá am dagela am huɗe á riya á male á *liman-aha. Daaci a sesehe ge kwatena á male á liman-aha maa, a ba ŋane á elvan ge Piyer: «Ka keni ka ura á Yaisu zhel emnde a Galili na.»
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Amá eksarka Piyer ɗekiɗeki, a ba ŋane á elvan ge kwatena ŋanna á katafke á emnde baɗemme: «Ma ká ndaha elva á uwe keni diyanka ya ɗekiɗeki.»
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 A tsete ge ŋane aŋkwa á dete wakyiya, sesse kwatenaha umele daduwa á dezeŋára. Ba a puwete ice áte ŋane wá, a ba ŋane á elvan ge emnde: «Degiya una keni ba ura á Yaisu zhel emnde a Nasarátu na!»
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Piyer a naba kwaleve zlaɓe ádaliye, a ba ŋane: «Náwa waɗa-aaruwa máki diyandiya dawale ŋanna. Ba jirire diyanka dawale ŋanna.»
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Cekwaaŋguɗi am iga á una ŋanna maa, ta gapte ge emnde na tá aŋkwa áhuwa á deza Piyer, a ba itare tá elvan ge ŋane: «Ba jirire ka keni ka ba palle-aatare, aɗaba á ba áte nara á ŋa keni diyarakdiya emnde, diyardiya tate na ka sawa átekwa na.»
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Daaci Piyer a fantau ge za waɗa-aha, a ba ŋane: «Náwa Dadaamiya diyanka dawale ŋanna ɗekiɗeki.» Á ba am sarte ŋanna wá, tsáktsákwalikwaa, á ba tsákálá.
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Daaci Piyer a naba yehete elva na ndza a bannaa Yaisu, a ba ŋane: Lauktu á kyuwa tsákálá wá, ká de bánba ka ser keƴe ge diyakikire na. Mazla-aara ba segáshe-aara, a de kyuwa á ba an yawe á kyuwa.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.