Mateus 25
Wakita á Dadaamiya (MFI) vs VC
1 «Daaci dem zlanna á Dadaamiya wá, watse á gáráva an labare á gyaale-aha ta kelaawa, ta tsetehe an kárá á fanus-aha-aatare am erva, ta de yainu ge edda á larusa.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Emnde ilyeɓe am gyaale-aha ŋanna ɓaaka eŋkale-aatare ɗekiɗeki. Ilyeɓe-aatare keni, ta emnde a eŋkale jipu.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Duwa á gyaale-aha na ɓaaka eŋkale-aatare na maa, ta haletaa ba kárá-aha á fanus-aatare, amá magarka kaashi á kanandzir.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Amá gyaale-aha na tá an eŋkale na wá, ta haletaa kárá á fanus-aha-aatare, ira kwalaba-aha-aatare kanandzir am huɗe-aara.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Saaka edda á larusa ŋanna watsewatse maa, a naba ceɓaterhe ge háre. Gyaale-aha kelaawa na baɗemme parupe háre.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 «Am huɗe á vaƴiya wá, tá cena ba hula: Náwa samsa edda á larusa! Sawesse ásezeŋara, a ba itare.
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Daaci gyaale-aha kelaawa na baɗemme tsaretse am háre na, tá fantau ge mba kárá á fanus-aha-aatare.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Daaci: Kawaŋeruke kanandzir-aha á kure na, náwa á emtsa kárá-aha á ŋere, a ba emnde na ɓaaka eŋkale-aatare na, tá elvan ge emnde a eŋkale.
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 Ta ŋwaterante ge emnde a eŋkale, a ba itare tá elvan ge itare: Ŋere ŋá velka! Watse á hyamiyarka antara kure, dawmbare ádeza emnde a válá kanandzir.
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 Ba zlarzlálá itare á de shekwa kanandzir na, a semhe ge edda á larusa keni. Gyaale-aha ilyeɓe na ndza tá am niya-aatare na daremda á dem bere á ga nika antara edda á larusa ŋanna, ta heɗetaa bere an tsekweram.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 Shekwaashekwa wá, saremsa gyaale-aha umele na keni. Ta ketaa kwara: Edda! Edda, weraŋerantewera bere, a ba itare.
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 Amá a ŋwaterante ge edda á larusa, a ba ŋane á elvan ge itare: Yá ndaakur ba jirire: Diyanakurka ya ɗekiɗeki, ma kwa emnde-ara keni.»
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Ge zla elva-aara Yaisu, a ba ŋane á elvan ge itare: «Ma vaatara keni, njawinja á ba am niya á kure, aɗaba diyakurka kwaskwe ŋanna, diyakurka sarte ŋanna.»
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 «Adaliye dem zlanna á Dadaamiya wá, á gáráva an zhel umele a daa shula. Lauktu á zlálá, a ɗetaa emnde a slera-aara, a tegateraa nalmane-aara.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 A vante jekka deremke ilyeɓe ge slezuŋŋwe-aatare. Ge buwire-aatare, a vante jekka deremke buwa. Ge keƴire-aatare, a vante jekka deremke. Ma ware keni a vante ba deydey á ndzeɗa-aara, daaci ba zlálá-aara ge ŋane.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Duwa edda una a shaa jekka deremke ilyeɓe, kerteŋ a de mbeɗa erva an ŋane, a shetaa riba jekka deremke ilyeɓe.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Edda una ta vante jekka deremke buwa na keni, a de magán ba estuwa, ŋane keni a shetaa riba jekka deremke buwa.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Amá edda una ta vante jekka deremke na wá, ŋane a de yese evege am haha, a heɗem nalmane á zanwe-aara am huɗe-aara.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 «Shekwaashekwa wá, a naba saahe ge zanwe á emnde a slera ŋanna, a ɗaterte ge zhárá lisaafi á slera na ta maganaa itare.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 A sawhe ge edda una ndza ta vante jekka deremke ilyeɓe na, a ba ŋane á elvan ge zanwe-aara: Ndza ka vite jekka deremke ilyeɓe, náwa ya shante riba jekka deremke ilyeɓe.
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Shagera, a ba zanwe-aara á elvan ge ŋane: Ka sleslera á jirire, dzayye huɗe á ŋa. Ka magaa slera an duksa na cekwa dáradza-aara an ervauŋɗe á ŋa palle; kazlaŋa na kwakya dárádza-aara keni sey yá fakemfa am erva. Sawa mí higa antara ya.
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 A semhe ge edda una ndza a vante jekka deremke buwa, a ba ŋane á elvan ge zanwe-aara: Ndza ka vite jekka deremke buwa, náwa ya shante riba keni jekka deremke buwa.
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Shagera, a ba zanwe-aara á elvan ge ŋane: Ká sleslera á jirire, dzayye ervauŋɗe á ŋa. Ka magaa slera an duksa na cekwa dárádza-aara an ervauŋɗe á ŋa palle; kazlaŋa na kwakya dárádza-aara keni sey yá fakemfa am erva. Sawa mí higa antara ya.
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 «Am iga-aatare baɗemme maa, a semhe ge edda una ndza ta vante jekka deremke palle na keni áseza zanwe. A ba ŋane á elvan ge ŋane: Ambarka á ŋa male, diyandiya ganakini ka slemándzawe, ma jaŋka ba wulfe á duksa á ŋa keni, ká hálá ba duksa; ma tegaŋka ba duksa á ŋa keni ká jáha ba duksa.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 Iya jiija lyawa, ndza ya heɗem shuŋgu á ŋa am haha, náwa ŋane duksa á ŋa.
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 A ŋwanante ge zanwe, a ba ŋane á elvan ge ŋane: Ka sleslera mándzawe, ka masefe! Diyakdiya ganakini ya slemándzawe, á ba ka? Ma janeka ba wulfe á duksa-aaruwa keni yá hála ba duksa; ma teganka ba duksa-aaruwa keni yá jahá ba duksa, á ba ka?
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 Máki ba estuwa wá, ma andze ka de puweme nalmáne-aaruwa am baŋ kwa, daaci ma ya se lyiya nalmáne-aaruwa an yawe.
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 Daaci lyauvaalya jekke deremke na ázeŋara na, a ba ŋane á elvan ge emnde na tá tsatse ázeŋara, vawanteva ge edda una an jekka deremke ilyeɓe, riba keni estuwa na.
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 Aɗaba edda una aŋkwa ázeŋara wá, tá de fanaarefe, tá de sagananvesage ba kwakya. Amá edda una shanteka ɗekiɗeki wá, ba una cekwa am erva-aara na keni, tá de lyevaalya am erva-aara.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Ŋguɗi na ɓaaka námpire-aara ɗekiɗeki ŋanna maa, naba dawansede á degashe, de eblyawanmeblye á dem tate na ni tabeɗamme jipu na, á de kyuwa-aara am huɗe-aara, á de kerɗa ba sláre ge zlaɗa.»
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 «Má watse samsa *Ura á emnde baɗemme am sleksire antara malika-aha-aara baɗemme wá, a se njema am kurshi á sleksire-aara.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Daaci baɗemme á emnde na tá am huɗe á duniya tá de jammeje á katafke-aara, á de láterá ŋane emnde baɗemme, ba seke náza suni má á lesa kyáwe-aha, á saterse am dagave á náwe-aha.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Kyawe-aha wá, watse á puwáterá am naɗafa-aara, nawe-aha keni am nazlaɓa-aara.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Náwa elva na á de baterná slekse ge emnde na tá am naɗafa-aara: Kure emnde na Edderwa a gakur barka-aara na, sawmbare á sem ƴaikkire na ta tsatsakurán ge kure kwaye am fakta á duniya.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Aɗaba am sarte na a wiwa waya, kure kwa vite náza za; a wiwa ndera, kwa vite názu yá shushe; ndza ya wayve, kwa lyivaahe á dem mba á kure.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 Am sarte na yá an ukhyiye dey, kwa tsekwime am naŋgyuwe; ndza ya lapika, zakurivaareze; ndza yá am daŋgay, kwa duwa á de zharizhara.
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 Daaci watse tá ŋwananteŋwa emnde a jirire na á ndaater elva na: Ndza ŋa nák vaatara á wáká waya, lauktu ŋa vakte náza za na Yaakadada? Ŋa nák áme á wáká ndera, ŋa vakte yawe?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Ŋa nák vaatara ka wayve am ekse á ŋere, ŋa lyiyáká am mba á ŋere? Bi ká an ukhyiye dey ŋa tsekwakeme am naŋgyuwe?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Ŋa nák vaatara lapika, bi ká am daŋgay, ŋa de zharakzhárá?
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 Watse á ŋwateranteŋwa slekse: Náwá yá sakuransese jirire-aara: Ba kelaa má kwa magateraa una-aha ŋanna ge egdzar mama-aha-aaruwa na cekwa ndzeɗa-aatare na wá, kwa magiyán ba ge iya.
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 «Am iga á una ŋanna maa, náwa názu watse á baterná slekse ge emnde na tá am názlaɓa-aara: Jawinaaja ázerwa, kure emnde na nyainyaikurvenyainye Dadaamiya, zlalauzlalawa á dem kárá na ɓaaka emtsa-aara ɗekiɗeki, ta tsatsannaa ge Shaitaine antara malika-aha-aara na!
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Aɗaba ndza a wiyaa waye, kure vakuriteka náza za; ndza a wiyaa ndera, vakuriteka yawe;
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 ndza ya wayve, lyiyakurika á dem mba á kure; ndza yá an ukhyiye dey, vakuriteka naŋgyuwe; ndza ya lapika, ndza yá am daŋgay, dakurka á de zharizhárá.
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 Daaci watse tá ŋwananteŋwa itare keni: Ndza ŋa nák vaatara á wáká waya antara ndera, bi ka wayve, bi ká an ukhyiye dey, melaŋerakuka na Yaakadada? Ndza ŋa nak vaatara ká lapika, bi ká am daŋgay, daŋerka á de zharakzhárá?
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 Watse á ŋwateranteŋwa slekse: Náwa yá sakuransese jirire-aara: Ba kelaa má kwalakurevkwala magateraa una-aha ŋanna ge emnde na cekwa ndzeɗa-aatare na, magakuriyanka ba ge iya.
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 Daaci itare, watse tá dáterá á de magaterá palasa na á zleka ɗekiɗeki na. Amá emnde a jirire wá, tá de shá shifa na á zleka na.»
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.