Mateus 22

Kitapm kɛn Raa dɔɔko kiji ute jeege (KYQ) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Tɛr Isa baagɗen taaɗn ute kaal naagŋ taara daala ɔɔ:
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 «*Maakŋ Gaar Raa se tec aan gɔɔ gaar kɛn tɛɗ kɔsɔ dɛna ɓii kɔkŋ mɛnd goonin̰ ki.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Naan̰ ɔl jee tɛɗn naabin̰ge taa aɗe ɓaa daŋ jeegen kꞋdaŋɗeno gɔtn kɔkŋ mɛnd ki se, naɓo jee se baate ɓaaɗo.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Tɛr naan̰ ɔl jee tɛɗn naabgen kuuy ɓaa ɗeek jeege tun kꞋdaŋɗeno se ɔɔ: ‹Ɓɔrse kɔsɔ se bɛɛga, kɔs taarumge ute maalumgen teer se mꞋtɔɔlɗenga. Ɔɔ ɓɛrɛ, kɔsɔ se ooyga, Ꞌɓaakiro aki kɔsɔ!›
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Naɓo jee se taar se naaɗe an ɗim eyo ɔɔ wɔɔk ɓaa naabɗege tu. Deb kalaŋ ɓaa maakŋ‑gɔtin̰ ki ɔɔ kɛn kalaŋ ɓaa gɔtn tɛɗn zo nakin̰ge tu.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Jeegen kuuy se kic iin̰ tɔk jee tɛɗn naabge se dabarɗe ɔɔ tɔɔlɗe naatn.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Gɔtn se gaarge maakin̰ taarin̰a, ɔl asgarin̰ge gɛn ɓaa tɔɔl jeegen tɔɔlo jee tɛɗn naabin̰ge se ɔɔ tɔɔcn̰ gɛgɛrɗe se naatn.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Gɔtn se naan̰ ɗeek jee tɛɗn naabin̰ge tu ɔɔ: ‹Kɔsɔ se ooyga, naɓo jeegen kꞋdaŋɗeno se ɔŋ aasin̰ te gɛn kɔsn kɔsn ese se eyo.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 ꞋƁaaki gɔtn jeege tun lee tusn daan ɗoobge tu se, jeegen paacn̰ naase ɔŋɗekiga ɓo Ꞌdaŋɗekiro aɗe ɓaa gɔtn kɔkŋ mɛnd ki se.›
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Jee tɛɗn naabge se ɓaa daan ɗoobge tu ɔɔ daŋ tuso jeegen naaɗe ɔŋɗeno paac se kaam kalaŋ, kɛn jee bɛɛ, kɛn jee bɛɛ eyo; ɔɔ ɓaanɗeno maakŋ ɓee kɛn jeege utu an kɔsn maak ki se ɔɔ maakŋ ɓee se jee kɛn kꞋdaŋɗeno se ɓaaɗo ɗoocin̰ tal.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 Gɔtn se gaarge ɛnd maakŋ ɓee ki gɛn kaakŋ jeegen maak ki se, gaŋ aak deb kalaŋ se uuso kal tec gɛn jeegen ɓaaɗo gɔtn kɔkŋ mɛnd ki se eyo.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Gɔtn se gaarge ɗeekin̰ ɔɔ: ‹Mɛɗuma, tɛɗ ɔɔ ɗi jaay naai ɛndo gɔtn ara? Naai lɛ ɔk kal tec aan gɔɔ jeegen ɓaaɗo gɔtn kɔkŋ mɛnd ki ey se.› Num gaabm se ɔk taar kɛn an̰ tɛrl eyo.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Gɔtn se gaarge ɗeek jee tɛɗn naabin̰ge tu ɔɔ: ‹Gaabm se, Ꞌdɔɔkin̰ki jin̰ge ute jɛn̰ge ɔɔ uun undin̰ki naatn maakŋ gɔt kɛn ɔɔɗɔ, ɔɔ gɔtn se ɓo gɔtn naan̰ an tɔɔyɔ ɔɔ an taan̰ naaŋin̰a.›»
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Tɛr Isa ɗeek ɔɔ: «Ɗeere, *Raa se daŋga jeege dɛna, naɓo jeegen naan̰ bɛɛr tɔɔɗɗenga tɔɔɗ se baata.»
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Gɔtn se *Parizige ɓaa tus dɔɔk taarɗe gɛn goom kɔkŋ Isa do taarin̰ ki.
15 — ausente —
16 Naaɗe ɔl maakŋ jeege tun mɛtn Parizige tu ute jee *Ɛrɔdge kandum se gɔtn Isa ki ɔɔ naaɗe ɓaa ɗeekin̰ ɔɔ: «Debm dooy jeege, naaje kꞋjeele naai se taaɗ taar mɛt ki. Ɔɔ ɗoobm Raa se naai Ꞌdooy jeege ute kɛn mɛt ki ɔɔ naai lɛ taar jeegen kuuy se naai Ꞌtɛɗn naaba ro ki eyo.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Maak‑saapm naai ki num, taaɗjen tu Sezar se jꞋɔk ɗoobm jꞋan̰ kɔgŋ miiri lɔɓu gɔtɔ?»
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Num gaŋ Isa se jeel saapɗen jig ey se ɗeekɗen ɔɔ: «Naase se jeegen Ꞌtɛɗki rose aan gɔɔ jee taaɗ taar mɛt ki se. Gɛn ɗi naase oomumki bin se?
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 ꞋTaaɗumki tu tamman gɛn kɔgŋ miiri se, mꞋan̰ kaaka.» Gɔtn se naaɗe uun taaɗin̰ tamma kalaŋ.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Naan̰ tɔnd mɛtɗe ɔɔ: «Kaam‑nirl doa te ro kɛn kꞋraaŋin̰ ro ki se tap ɓo gɛn naŋa?»
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Naaɗe tɛrlin̰ ɔɔ: «Gɛn Sezar.» Gɔtn se Isa ɗeekɗen ɔɔ: «Kɛn bin num, nakŋ gɛn Gaar Sezar se ɛɗin̰ki nakin̰a ɔɔ gɛn Raa lɛ ɛɗin̰ki nakin̰ kici.»
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Kɛn naaɗe jaay booy taar Isa taaɗ se, taar se ɔkɗen taaɗ eyo. Gɔtn se Isa se naaɗe ɔn̰in̰a ɔɔ iin̰ ɓaa.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Ɓii kɛn se sum ɓo, jeegen kꞋdaŋɗe *Sadusege kɛn taaɗ ɔɔ jeege ooyga num dur ey sum se ɓaaɗo ɔŋ Isa ɔɔ tɔnd mɛtin̰ ɔɔ:
23 — ausente —
24 «Debm dooy jeege, *Musa se taaɗjenga taaɗ maakŋ Kitap ki ɔɔ: kɛn deba jaay ɔk mɛnda ɔɔ ooy ɔn̰ te goon ey se, ɔn̰ gɛnaan̰ kɔkŋ mɛndin̰a ɔɔ koojn̰ mɛtjili gɛnaan̰ kɛn ooy se.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Gaŋ maakjege tu se gɛnaage cili kon̰ɗe kalaŋ. Debm deet deet se ɔk mɛnda naɓo ooy ooj te goon eyo, ɔɔ mɛnda se ɔɔp gɛnaan̰ gɔɔsin̰ ki.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Gɔɔsin̰ kic ɓaaɗo ɔk mɛnd se ɔɔ naan̰ kic ooy ooj te goon eyo. Tɛr debm gɛn k‑mɔtɔge tu se kic ɓo ɓaaɗo ɔk mɛnd se ɔɔ naan̰ ooyo ooj te goon eyo; bini aan do deb kɛn gɛn k‑cilige tu.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Kɛn naaɗen cili se jaay ooy paac se, kaam mɔɔtn se mɛnda se kic ɓaaɗo ooyo.
27 And last of all the woman also died.
28 Bin num ɓii kɛn jaay jeegen ooyga kooy aɗe dur daan yoge tu se, maakŋ gɛnaage tun cili se, mɛnd se tap ɓo Ꞌtɛɗn mɛnd naŋa? Taa naaɗe paac lɛ tɔk naamin̰ga naam mɛnd se.»
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Naase se, ɓɛrɛ, iigkiga, taa taar Raa se lɛ Ꞌjeelki eyo ɔɔ tɔɔgŋ Raa kic lɛ naase ɔndki te mɛtin̰ eyo.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Taa ɓii kɛn jaay jeegen ooyga kooy aɗe dur daan yoge tu se, gaabge te mɛndge se Ꞌtɔkŋ naap ey sum. Num naaɗe se tecn̰ aan gɔɔ *kɔɗn Raagen maakŋ raa ki.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Gɛn jeegen ooyga kooy jaay utu dur daan yoge tu se, taar Raa taaɗsen maakŋ Kitapin̰ ki se, naase Ꞌdooyin̰ki te ey la kɛn ɔɔ:
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 Maam se mꞋRaa gɛn *Abraam mꞋgɛn Isaka ɔɔ mꞋgɛn *Yakub. Raa se, naan̰ Raa jeegen ooyga kooy eyo, num naan̰ se, Raa jee zɛɛrɛ.»
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Kɛn jee dɛnge jaay booy taar kɛn Isa dooyɗe se, taar se tap ɓo ɔkɗen taaɗ eyo.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Kɛn *Parizige jaay booy ɔɔ *Sadusege ɔŋ aasin̰ te ro Isa ki ey se, naaɗe daŋ tus naapa.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Maakɗe ki se, deb kalaŋ se debm jeel taaɗn tɔɔkŋ mɛtn Ko Taar Raa, je ɗoobm an goom kɔkŋ Isa se, ɓaaɗo tɔnd mɛtin̰ ɔɔ:
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 «Debm dooy jeege, maakŋ Ko Taar kɛn Raa ɛɗo Musa ki se taar gɛn tɛɗa kɛn cirɗe paac se, kɛn gay?»
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Isa tɛrlin̰ ɔɔ: «Mɛli Raa se, Ꞌjen̰ ute maaki paac ute roi paac ɔɔ ute saapi paac.
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Kɛse ɓo taar deet deetn gɛn tɛɗa kɛn cirɗe paac paac.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Tɛr kɛn mɛtin̰ ki tecin̰ tec se kɛn ɔɔ: ꞋJe naapi aan gɔɔ ro naai mala.
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Maakŋ Ko Taar Raa ki ute taargen jee taaɗ taar teeco taar Raa ki taaɗo paac se, don̰ ɓo ɔɔs do taarge tun di ese sum.»
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Aan gɔɔ *Parizige lɛ tusga ɗey se, Isa tɔnd mɛtɗe ɔɔ:
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 «Gɛn naase ki num, al‑Masi se tap ɓo naŋa? Naan̰ tap ɓo goon naŋa?» Naaɗe tɛrlin̰ ɔɔ: «Naan̰ se mɛtjil Daud.»
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Isa ɗeekɗen ɔɔ: «Num tɛɗ ɔɔ ɗi jaay *Nirl Raa ɔl Daud daŋin̰ ɔɔ: Mɛluma? Ɔɔ naan̰ mala taaɗga taaɗ maakŋ Kitap ki ɔɔ:
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 Mɛljege Raa taaɗo Mɛlum ki ɔɔ:
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Kɛn Daud jaay daŋ al‑Masi ɔɔ Mɛluma, anum tɛɗ ɔɔ ɗi jaay Mɛlin̰ Ꞌtɛɗn goon Daud se?»
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Maakɗe ki se, nam jaay an̰ tɛrl taara kalaŋ Isa ki kic ɓo gɔtɔ ɔɔ naan̰ kɛn se mɔɔtn nam tɔnd te mɛtin̰ do taar ɗim kɛn kuuy ey sum.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.