João 5
Mbumbukiam-qa Manqat Mbomambaqape (KVG) vs AAI
1 Taqa zita-te, Zu ezoqam-qá pindap khøuwa kandambaqape ndøgoám. Yaq até Yesú-a, Zelusalem taon-te vø̄qavig.
1 Veya bai’ab sawar ufunamaim, Jew hai hiyuw aa isan Jesu yen in Jerusalem.
2 Zelusalem taon-te ndøgo, kewan-qasi ndîgú. Taon mboqog ndigu, Sip mboqog ndimbo-akhayam, avønin-té gigú. Iblu manqat-te, nginik kewan-qasi-qa iz, Betesda mbo-akhayám. Yaq nginik kewan-qasi-te, lou-qasis ndøløvøtupám. Fáev qaløvøtupam. Kewan-qasi mba ndøkhøogavát.
2 Jerusalem wanawanan efan wabin For Hirahir sisibinamaim i harew kukuf, naatu ana seboseb etei umatroun hiwowaben Aramek fanahimaim tisusu’ub Betsaida,
3 Ta lou-qasis-te ndøgo, enqoni-us ezoqa mo꞉sømbiapát. Kopoav-qapí. Nøme ndigu, bøi waev mbain ezoqám, neka nøme ndigu, kagi ezoqám, neka nøme ndigu, kha zøwauwauám.
3 nati sebosebomaim sabuw sawusawuwih moumurin maiyow hiya hi’inu’in, matah fim, ah umah kafikafirih, naatu ah umah ririmih hima hikakaif harew tabi’etaw isan.
4 — ausente —
4 Anayabin veya ta ta Regah ana tounamatar boro nara’iy harew kukuf nabenei niyabat rarouw nayen. Naatu sabuw sawow ana yumat ta ta hibow hina ti’inu’in, yait wan nara’iy nakifukif i boro nayawas.
5 Yaq enqoni-us ezoqa nøme mø̀ndøgoám. Ndego enqoni nupøkhán mbá qambogo. Viav 38́.
5 Orot ta sawow bai ma kwamur etei 38 i nati wanawanahimaim.
6 Yesu ngenek ezoqam ge-omet, geqeiam, ndego mø̀ndæ-otév, ngenek enqoni nupøkhán mbá qambogo. Yaq Yesu āv gembøebeváp nqǽgo, “Gê, qo eqeieqeiqat-qa qógo?”
6 Jesu nuw orot nati’imaim inu’in itin, naatu so’ob orot sawow nati bai virurumin maiyow, imih orot ibatiy, “O kukokok inayawas?”
7 Yaq ndego enqoni-us ezoqam gendo-qavøiu, “Khanánqa. No eqeieqeinat-qa nqæ̂gó. Geté no ezoqam mbaín, ibøkha-te vǿendapān, ibøkha wa tøqavat. No bafe-qa tøtegoat, ezoqa nøme é-møndøbafɨ́n.”
7 Orot iya’afut eo, “Regah, anamaramaim harew iyabat rarouw eyey, men yait ta boro nibaisu nabuwu anara’iy harew kukuf yan. Ayu misir ra’iyemih abiwa’an, sabuw afa i wan hira’iyeka.”
8 Yaq Yesu gembo-ein, “Ság. Mòqo-itán, kita vø̄khazo, okho sasa ndøngaz!”
8 Naatu Jesu orot isan eo, “Kumisir! A ir kunu naatu kuremor kwen.”
9 Yaq nqova mbaín. Ndego ezoqam, sège-eqeieqei-év, kita vø̄khazo, okho sasa ndøngaz. Ta khøuwa-te ndøgo, matev qafakhan, Sabat khøuwá.
9 Mar ta’imon orot yawas; misir ana ir nu bat remor.
10 Yaq Zu megetapak, ndego ezoqam gekhakhæv, āv gimbøe-einím nqǽgo, “Nqægo khaiya, Sabat khøuwá. Khafeáp nandav, Sabat khøuwa-te, kita nandoqo-ndapavet.”
10 Naatu Jew sabuw orot yayawas isan hi’o, “Iti boun i Baiyarir ana veya, ata ofafar men ebibasit o a ir ina’abar.”
11 Geté ndego gezø-qavøiu, “Ndego ezoqam, no gekhakheinømbem, āv genømbe-eín nqǽgo, ‘Kita vø̀khazó, okho sasa ndøngaz!’”
11 Baise iya’afutih eo, “Orot yait ayu biyawasu iuwu, ‘Kumisir a ir kunu naatu kubat kuremor.’”
12 Yaq gimbo-bevøpem, “Ndego gekha ezoqâm, geqa-ein av nqægo, ‘Kita vø̀khazō, okho sasa ndøngaz!’?”
12 Imih hibatiy, “Nati orot i yait uwi a ir inu i’abar ibat kureremor?”
13 Geté ndego ezoqam, ge-eqeieqei-ev, otevateáv. Zapa ndǿgo, Yesu é-møndøwáv. Yaq gèmbøe-navøém. Ezoqa khàpumu-khouwéz, ta manqei-te ndøgo.
13 Orot nati yayawas i men kafa’imo so’ob orot i yait, anayabin sabuw moumurin maiyow nati’imaim hibatabat Jesu sorabon in kasiy.
14 Vaev-te, Yesu ndego ezoqam, enqoni qambogoam, Mbumbukiam-qá khoev-té ge-omét, gembo-ein, “Nqáe! Qo ndakin mòqo-eqeieqei-éq. Geté manqa-zapa matanam qó-iváv. Soqaín ndøgo, matev soqaqape nøme mba tømøqa-fakhan.”
14 Nati ufunamaim Jesu Tafaror Bar wanawanan tita’ur naatu iu, “Kwi’itin, o iyawas. Bowabow kakafih inihamiyen o sawar kakafin anababatun boro biyamaim namatar.”
15 Taqa zita-te, ndego ezoqam, Zu megetapak-té genøwáv. Yaq āv gemezømás nqǽgo, “Ezoqam ndego, no gekhakheinømbem, Yesú.”
15 Orot nati’imaim tit in, Jew sabuw hai tur eowen i Jesu iyawas.
16 Yesu Sabat khøuwa-te, matev av nqægo gego, yaq Zu megetapak, ngi꞉wat matev ndøngazém, te-te.
16 Imih hibusuruf Jesu isan turamaim hi’u hi’a’a’afiy, anayabin i Baiyarir ana veya sawar iti na’atube sinaf isan.
17 Geté Yesu āv gezømbe-eín nqǽgo, “Noge Tat oskia ndøsasaeát. Até ndakín-a. Yaq até nó-a, no oskia nosasaeát.”
17 Jesu isah eo, “Ayu Tamai i mar etei ebowabow, imih ayu auman boro anabow.”
18 Yesu nqanek manqat ge-ein, yaq ndigu Zu megetapak, qaqa nøme mba zømboløwáz. Yaq ambá gelaemɨ́n. Zapa ndǿgo, ndego ambá av nqǣgo, Sabat khøuwa khafeap mba ndønqawá. Geté ndego Mbumbukiam ekeza eve me꞉veó. Yaq av nqægo, ndego ekezan, Mbumbukiám namba sugumu-víam.
18 Ana’an iti isan Jew hisinaftobon ef hinuwet Jesu asabunin isan; men Baiyarir ana ofafar ea’eastu’ub akisin, baise God isan Tamah rouw eo’omaim, iwa’an taiyuwin bai yen in God hairi anafofonin matar.
19 Taqa yaq-te, Yesu āv gezømbe-eín nqǽgo, “No unimanqatín nqazø-manqate. Yo kopømba mbaín, ekeza mokho-mba, matev tematanam. Ndego sa ndǿgo tématønumát, av Eve nde-omete, ndematanam. Eve ande āv kené-matanām, Yo āv tené-matanám.
19 Jesu iyafutih eo. “Turobe a tur ao’owen, Orot Natun akisin ana kok men karam nasinaf; baise Tamah abistan sinaf i i’itinimaim boro nasinaf, anayabin Tamah abistan isisinaf na’atube Natun isisinaf.
20 Eve kukú Yo-te. Ndego matev ate ndægo mø̀ndæ-ometimatún, av ekezan nde꞉matanam. Yaq ndego matev kandakanda nøme mba mó꞉-ometimít. Ndøgo ndø̀mø-løvuám, av ndakin qazøte-qeivim. Yaq zo nqova zǿndafát, matev tozo-qeivimat.
20 Anayabin Tamah i Natun iyabuw sawar etei esisinaf na’atube Natun i’obaiy imaim esisinaf. Turobe, kwa a baifofofor isan, i boro sawar gagamihika ni’obaiy nasinaf men boun iti na’atube.
21 Kopømba ande av eve, løvøte ezoqam ndetiæzoat neka khandi ndēzø̄-ētōām, até Yó-a, ezoqa khandi zǿ-etoumát, av ekezan ndømbøe-poev.
21 Tamah murumurubih imisiruwih yawas ebitih na’atube, nati ef ta’imon Natun ekok yait yawas baitinamih boro nitin.
22 Neka nøme nqánek: Eve ndego, ezoqam-qa manqa ovøyam yogeapáv. Geté manqa ovøyam matev ate ndægo, Yo-qá zenda-té genøvé.
22 I na’atube Tamah men yait ta ebibatiy, baise baibabatiyen ana fair tutufin etei Natun itin.
23 Mbumbukiam tenegó ndǿgo: Ezoqa Yo āv tiabembøe-vizáp, av Eve ndimbøe-vizap. Gekha ezoqām ndego, Yo vizøpøteav tøgoat, ndego até Evé-a, gembó-vizapák, ndego Yo gendo-khofotav.
23 Saise sabuw etei Tamah tirurusagiy na’atube, Natun boro hinarusagiy. Imih o yait Natun men kururusagiy, Tamah, i ana baiyonenayan auman men kururusagiy.
24 No unimanqatín nqazø-manqate. Gekha ezoqām ndego, noqa manqat te-ewagat neka ndego vǿ-unimanqatintāt, ndego no gendo-khofotan, ndego khandi miavmiav mø̀ndøndáp. Ndego yaq-fia nqosøgeap gemǿndapák. Geté ndego løvøte mø̀ndø-iváv, khandi vø̄ndap.
24 “Turobe a tur ao’owen, o yait ayu au tur inowar naatu menatan ayu iyafaru anan kubitumitum, o i yawas ma’ama wanatowan ibaika, naatu o boro men baibatebat inab, anayabin morobone irabon yawas wanawanan irun.
25 No unimanqatín nqazø-manqate. Khøuwa nqágeav. Yaq ta khøuwa-te ndøgo, løvøte ezoqam, Mbumbukiam-gé Yo-qá manqat ndǿyogém. Yaq gekha ezoqām ndigu, tiyogimat, khandi ndǿndapemát. Nginik khøuwa mø̀ndø-fakház.
25 Turobe a tur ao’owen, veya i enan naatu i na titaka, nati ana veya murumurubih boro God Natun fanan hinanowar naatu iyab fanan hinanonowar boro yawas hinab hinama.
26 Av Eve ekeza mokho-te khandi ndømbøego, ndego até Yó-a, khandi mø̀ndømbo-etoám. Yaq até Yó mokho-té-a, khandi ndø̂ugú.
26 Anayabin Tamah taiyuwin i yawas an, imih nati yawas ta’imon Natun itin yawas an matar.
27 Eve até manqa ovøyam matév-a, Yo-qá zenda-té genøvé. Zapa ndǿgo, ndego Ezoqam-gé Yó.
27 Naatu i baibabatiyen ana fair Natun itin, anayabin i, i Orot Natun.
28 Zo nqova bezø̀nda᷄f, taqa yaq-te. Khøuwa nqâgeáv. Yaq løvøte ezoqam ate ndi꞉gu, tiqa manqei ozap-te, teqá manqat ndǿyogém,
28 “Tur iti ao isan men kwana’ororsa’ir; veya i nati namamataramaim enan, murumurubih etei boro fanan hinanowar,
29 neka vøndó-fakhāz. Gekha ezoqām ndigu, matev eqeieqei gimatønumam, ndigu tisuz, yaq khandi ndǿndapém. Geté gekha ezoqām ndigu, matev soqøsoqa gimatønumam, ndigu tisuz, ndigu manqa ovøyam-té genǿwán, yaq-fia nqosøgeap vǿndapēm.
29 hai rahane hinatit, naatu iyab gewasin hisisinaf boro hinamisir yawas hinab, iyab kakafih hinasisinaf boro hinakusairih.”
30 No nakhapus-mba, kopømba mbaín, matev kopo tæmatanam. No manqa ovøyam sa ndǿgo tæyogé, av Tat ndenømbe-manqate. Noqa manqa ovøyam matev, eqeieqeí. Zapa ndǿgo, no ambá av nqǣgo, nøkeza poev mba nombopaēv. Geté no teqá poev mba nombopavét, ndego ma gende-khofotan.”
30 “Ayu men karam akisu au kok ana sinaf, baise abisa God iu’uwu’umaim sabuw abibabatiyih, imih ayu au baibatiyen i mutufor, anayabin men ayu au kokomaim asisinaf, baise orot yait ayu iyunu anan i anakok asisinaf.
31 Yaq Yesu manqat nøme āv gezømbe-eín nqǽgo, “No nøkezan-qa yaq-te manqat tøte-manqatat, yaq ezoqa kopømba mbaín, ti꞉zøtez av nqægo, noqa manqat unimanqatín tøpøtégo-a.
31 Ayu taiyuwu au sinaf isan ana’o’orereb na’at, au tur i men turobe’emih.
32 Geté ezoqa nøme ndêgó, ndego noqa yaq-te manqat nde꞉manqate. Yaq no mø̀tenøtén, manqat ndøgo, ndego noqa yaq-te nde꞉manqate, unimanqatín.
32 Baise orot ta ayu isou eo’orereb, i a tur ao’owen i ana orereb ayu isou i turobe.
33 Zo Zion-te, u-anim zokhofotáz. Yaq ndego zo noqa yaq-te, unimanqatin manqat me꞉zømás.
33 Kwaso’ob gewasomih kob abarayah John isan kwaiyafarih hinan John i turobe kwa a tur eowen.
34 Geté no ambá av nqǣgo, manqei-qape ezoqam benøgō, ndego noqa yaq-te, ezoqa te꞉zømesimat. No nqanek manqat sa ndǿgo tæzømbe-eín, zo tø̀ne-khandí꞉z.
34 Iti i men kwa orot maiyow isou kwataorereb, baise iti ao saise mi’itube kwa yawas kwatab isan.
35 Zion andé lampa me me꞉goám, ezoqa waev vøzø̄-etoam. Zo elavøqase mø̀ndøzø-gawám, nqanek waev. Khøuwa khapémbá.
35 John i hinow na’atube to’ab marakaw kwa it, naatu mar kikimin kwa ana marakaw isan kwaiyasisir.
36 Geté matev nøme ndø̂gó, noqa yaq-te ndæmanqate. Ta matev ndøgo mø̀ndøløvú, Zion-qa manqat. Matev nqánek, sasae, no Tat genø-etoam, tægo. Matev vinivinimba, no nqæmatanam, ndǿgo tøne-zømesím, av nqægo, no Tat ndokhofotān.
36 Baise ayu au orererebayan orot i gagamin, men iti John eo’orereb na’atube. Ayu au orererebayan i abisa Tamai iyunu ana asisinaf i eo’orereb, naatu nati ebi’obaiyi ayu i Tamai iyafaru anasinaf isan, orot ta eo’orereb i John eo’orereb natabir, anayabin iti bowabow ayu Tamai bitu i anisawar, naatu iti bowabowamaim eo’orereb Ayu Tamai iyunu ana i ana bowabow anabow.
37 Até Tát-a, ndego no ma gende-khofotan, noqa yaq-te, manqat ndemanqâté. Zo teqa manqa wag yogeáv neka bugug qeiviáv.
37 Naatu Tamai iyunu anan i taiyuwin ayu isou eo’orereb. Kwa men kafa’imo fanan kwanowar naatu yumatan kwa’itin.
38 Zoqa mokho-te, teqa manqat mbaín. Zapa ndǿgo, zo ndego unimanqatinteáv, ndego Mbumbukiam gendo-khofotav.
38 Kwa ana tur men dogor wanawanan run, anayabin menatan ayu iyunu anan i men kwabitumitum.
39 Zo Mbumbukiam-qa Manqat mòzo-geve꞉matún. Zapa ndǿgo, zo āv qazøte-matavupatún nqǽgo: Ndøgo zo khandi miavmiav zøtéqeivím. Ta manqat ndøgo, noqá yaq-té qane-manqaté.
39 Kwa Buk Atamaninamaim hikikirum kwaiyab kwabinotanot anayabin boro imaim yawas wanatowan kwanab. Nati tur i ayu isou eo,
40 Geté zo gèzømbo-qasí꞉v, no-te tozotøndozav, khandi miavmiav vozóndapēm.
40 baise men kwakokok kwanan ayu biyau yawas kwanab.
41 No ambá av nqǣgo, ezoqam-qa nogō, ndigu noqa iz ti-eqatāt.
41 “Ayu men orot babin bora’ara’ahu isan ao’omih.
42 Geté zo viní. No mø̀tenøtén, zo andē gekha ezoqām. Neka no mø̀tenøtén, zoqa mbøni mokho-te, zo Mbumbukiam-te poev mbaín.
42 baise kwa orot babin a yawas ayu aso’ob, kwa a yabow God isan dogoromaim i men ema’am.
43 No Tat-qá iz-té qatøgeavún. Yaq zo no zosanqambém. Geté ezoqa nøme, ekeza iz-te tendowav, zo ndòzo-khatowém.
43 Ayu Tamai wabinamaim anan kwa men kwabuwu au merar kwayi, baise orot babin ta i taiyuwin wabinamaim nanan boro kwanab ana merar kwanay.
44 Zo no unimanqatinteav ndǿgo tøzøtegó, zoqa poev nqánek. Zoqa iz, ezoqa ndǿ-eqatát. Geté Mbumbukiam zoqa iz te-eqatat, ndøgo zo gèzømbo-qasí꞉v.
44 Kwa taiyuw baifa’i isan a kok gagamin, baise God ta’imonamo ana baifa’en i men kwakokok, imih ayu abisa ao boro kwanitutumu?
45 Geté zo ndømatàva᷄p, av nqægo, ezoqam nō, Tat-qa megemege-te, zoqa manqa tæsøkus. Āv taoká. Geté zoqa manqa, Mozes ndøsøkús, ndego zo ndozoto-vintøzat.
45 Men kwananot ayu boro Tamai nanamaim ubar kwa bait kwanarouw en, baise Moses kwa a not tutufin imaim kwayai kwama’am boro ubar nabit kwana’itin.
46 Zo Mozes amba uni tøzøte-unimanqatinimin, yaq zo no ndòzo-unimanqatinimín. Zapa ndǿgo, ndego mø̀ndø-peawám, noqa yaq-te.
46 Moses kwatabitumitum na’at, ayu boro kwatitutumu, anayabin i ayu isou kirum.
47 Geté zo teqa manqat unimanqatinteáv. Yaq nakémbá, zo até noqá manqát-a, unimanqatinimáv.”
47 Baise Moses abistan kikirum kwa men kwanabitumatum na’at, boro mi’itube ayu ao kwanitumatum?”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.