Marcos 7

Mak Kiañiŋ Balaŋ (KQL) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 De, yila Farisitɨle* autundi yila Jerusalemɨle Gotkɨk Wulu Kumbaŋgikɨk Balañjun* Jisasɨtɨk mfakuŋguŋove.
1 Alguns fariseus e alguns mestres da Lei que tinham vindo de Jerusalém reuniram-se em volta de Jesus.
2 Mfakuŋguŋovekandi wuleve Jisasɨkɨk yila guŋgundan jeñjek jiveve, kape bɨkɨk kɨlia yakakale, valan ava andakambe maŋamɨk.
2 Eles viram que alguns dos discípulos dele estavam comendo com mãos impuras , quer dizer, não tinham lavado as mãos como os fariseus mandavam o povo fazer.
3 (Kavɨla Farisitɨle balañjundi yila Jutatɨle balañjun wofopɨn bɨkɨk kɨlia ka andakambalen jeñjek ka jivapayi. Anañkɨk balañjun masiveve bɨkɨk goŋguaŋmali fulakɨn kavik toneve.
3 (Os judeus, e especialmente os fariseus, seguem os ensinamentos que receberam dos antigos: eles só comem depois de lavar as mãos com bastante cuidado.
4 Valan maket mandɨvale mfanɨk ŋɨme yiŋɨmevekandi, yataŋgɨn ava jive. Valan wandefaka maŋam andakambeve. Bɨkɨk goŋguaŋmali wulu wusandaŋ mɨñakavik vañjeneve. Bɨkɨk wambikasundi susumundi gɨnɨŋgiñe andakambeve.)
4 E, antes de comer, lavam tudo o que vem do mercado. Seguem ainda muitos outros costumes, como a maneira certa de lavar copos, jarros, vasilhas de metal e camas.)
5 De, kavɨla Farisitɨle balañjundi Gotkɨk Wulu Kumbaŋgikɨk Balañjun Jisasɨtɨk kombɨiyeve, “Dakɨk guŋgundan aipandi anañkɨk balañjun masiveve goŋguaŋmali fulak ava pave? Valan yataŋgɨn jiva, kape bɨkɨk kɨlia yakakale, ava andakambe.” Farisitɨle autun Jisasɨtɨk yila wulu kombɨiyeve|src="CN01724C.tif" size="span" ref="7.5"
5 Os fariseus e os mestres da Lei perguntaram a Jesus: — Por que é que os seus discípulos não obedecem aos ensinamentos dos antigos e comem sem lavar as mãos?
6 De, Jisasɨlɨn valatɨk galaveve, “Ben velek mapalandi sivɨtvale balañju! Katɨk Aisaia* galavale Gotkɨk maŋgɨk malaŋmɨ sivɨleve balañjɨkɨn bikɨk fulak waiŋgeve galaveve. Anañ anañ wun kavik moleve, ‘Kavɨla balañjun ŋunu maŋgu ŋaikɨkti akɨtva, kape bɨkɨk kumbaŋgin ganaiŋgɨtɨk tonma.
6 Jesus respondeu:
7 Valan ŋunu yataŋgɨn ta kukuñma, valan balañjukok mfɨtɨtiwali wulu ŋakɨk wululuŋgo galava.’ ”
7 A adoração deste povo é inútil,
8 Jisasɨlɨn Aisaiakɨk wulu kavik galavevekandi wun wusuak yika kavik galaveve, “Ben Gotɨn Masiveve Goŋguaŋmali Fulak pindave kape balañjukok goŋguaŋmali wulu pava.
8 E continuou:
9 Ben kavik juŋava, Gotɨn Masiveve Goŋguaŋmali Fulak valambakandi kape anañkɨk balañjukok goŋguaŋmali fulak pava, katɨk anafak, a?
9 E Jesus terminou, dizendo:
10 Mosesɨlɨn* anañ anañ galaveve, ‘Dakɨk waŋdi wome fofonombe.’ Wun miyakavik galaveve, ‘Yetɨk balañjɨkɨn wokok waŋdi wome moŋgopalen, ben katɨk balañjɨk matve ga sɨŋgɨnme.’
10 Pois Moisés ordenou: “Respeite o seu pai e a sua mãe.” E disse também: “Que seja morto aquele que amaldiçoar o seu pai ou a sua mãe!”
11 — ausente —
11 Mas vocês ensinam que, se alguém tem alguma coisa que poderia usar para ajudar os seus pais, mas diz: “Eu dediquei isto a Deus”,
12 — ausente —
12 então ele não precisa ajudar os seus pais.
13 Ben mɨñakavik Gotɨn Masiveve Goŋguaŋmali Fulak valambakandi kape anañkɨk balañjun betɨk masiveve goŋguaŋmali fulak ben katɨk pava. Ben mɨñakavik pava yila wulu wusandaŋ.”
13 Assim vocês desprezam a palavra de Deus, trocando-a por ensinamentos que passam de pais para filhos. E vocês fazem muitas outras coisas como esta.
14 De, Jisasɨlɨn galaveve yila balañju wunutuk yika mfakuŋgumaŋga. Yiŋɨmevendi wun galaveve, “Ben ŋakɨk wulu bɨiye juŋave.
14 Jesus chamou outra vez a multidão e disse:
15 — ausente —
15 Tudo o que vem de fora e entra numa pessoa não faz com que ela fique
16 — ausente —
16 [Se vocês têm ouvidos para ouvir, então ouçam.]
17 De, Jisasɨlɨn kavɨla balañju valambevekandi mfotok ŋɨme lovevendi wokok guŋgundan wunutuk ŋɨme kombɨiyeve katɨk mfɨtɨtik sivɨleve wulu.
17 Quando Jesus se afastou da multidão e entrou em casa, os seus discípulos lhe perguntaram o que queria dizer essa comparação.
18 De, wun valatɨk kavik galaveve, “Ben wakan juñjuŋama mɨñakɨk, a? Ben ka juŋavai, a? Tataŋgatɨle yetɨk wosen balañjɨkɨk kumbaŋɨk lovalen katɨk balañjɨkɨn yakatɨk balañjɨk ka tonapayi.
18 Então ele disse:
19 Katɨk wosen dau ŋaikɨk love salave, kape katɨk balañjɨkɨk juñjuŋamatɨk ka lovapayi.”
19 porque não vai para o coração, mas para o estômago, e depois sai do corpo. Com isso Jesus quis dizer que todos os tipos de alimento podem ser comidos.
20 Jisasɨlɨn yika kavik galaveve, “Balañjɨkɨk kumbaŋɨle wulun salavakandi, kavɨla wulun katɨk balañjɨk yakatɨk balañjɨk ga tonapa.
20 Ele continuou:
21 — ausente —
21 Porque é de dentro, do coração, que vêm os maus pensamentos, a imoralidade sexual, os roubos, os crimes de morte,
22 — ausente —
22 os adultérios, a avareza, as maldades, as mentiras, as imoralidades, a inveja, a calúnia, o orgulho e o falar e agir sem pensar nas consequências.
23 Kavɨla yaka wulun balañjɨkɨk kumbaŋɨle. Valan katɨk balañjɨk yakatɨk ga tonma.”
23 Tudo isso vem de dentro e faz com que as pessoas fiquem impuras.
24 De, Jisasɨlɨn katɨk watɨk valambe ŋɨmeve Tair galavale siti vevekatɨle mɨtɨk. Wun kaukati yetɨk mfotok loveve, kape wokok safulun pɨmbɨlɨŋmeve, kapekandi wun yila balañjun wunu wutvulu gɨlipeve. Kape wun avik gulipɨliyapa?
24 Jesus saiu dali e foi para a região que fica perto da cidade de Tiro. Ele entrou numa casa e não queria que soubessem que estava ali, mas não pôde se esconder.
25 De, yetɨk melɨn, yetɨk sulak yakakatɨkɨn wokok aleptɨk dundumɨiyeve. Katɨk melɨn bɨiyeve Jisasɨlɨn yiŋɨmeve, kape, de, wun ŋɨmeve Jisasɨkɨk gambiŋgitɨk vandamfufundi amandepewɨ bakti mañjikatɨk mandɨveve.
25 Certa mulher, que tinha uma filha que estava dominada por um espírito mau, ouviu falar a respeito de Jesus. Ela veio e se ajoelhou aos pés dele.
26 Katɨk melɨn yetɨk wutakɨwɨ. Wokok goŋguaŋmali fulakɨn Gris galavale lomɨle, kape wokok wunu kaweve watɨkɨn Sairofonisia galavale distrikɨle.
26 Era estrangeira, de nacionalidade siro-fenícia, e pediu que Jesus expulsasse da sua filha o demônio.
27 Kape Jisasɨlɨn wunutuk galaveve, “Faklia bɨndefaka ga jive. Fakliakɨk bret yive kindutɨk malipakɨle fulakɨn yakatɨk.”
27 Mas Jesus lhe disse:
28 Kape katɨk melɨn wunutuk sivɨleve, “Gasak Wakɨn, mambat lolomɨle kindun fakliakɨk jeñjek vɨvɨli jiva.”
28 — Mas, senhor, — respondeu a mulher — até mesmo os cachorrinhos que ficam debaixo da mesa comem as migalhas de pão que as crianças deixam cair.
29 De, Jisasɨlɨn wunutuk kavik galaveve, “Dɨn kavik galavandi, ŋɨn anafak bɨiya, kape dɨn dalaŋɨme. Katɨk sulak yakakatɨkɨn dakɨk alep valambe ŋɨma.”
29 Jesus disse:
30 De, katɨk melɨn mfotok ŋɨmevekandi wuleve, wokok alepɨn ñeñembaŋɨk yokowɨ toneve. Katɨk sulak yakatɨkɨn anañ valambe ŋɨmeve.
30 Quando a mulher voltou para casa, encontrou a criança deitada na cama; de fato, o demônio tinha saído dela.
31 De, Jisasɨlɨn Tair valambe ŋɨmeve Saidon galavale distrikɨk. Kauka valambe ŋɨmeve Dekapolis galavale distrikɨk. Kauka valambe ŋɨmeve Galili galavale maŋamguanɨk.
31 Jesus saiu da região que fica perto da cidade de Tiro, passou por Sidom e pela região das Dez Cidades e chegou ao lago da Galileia.
32 De, valan yetɨk tuandusin balañjɨk Jisasɨtɨk malaŋeve. Wokok belɨn gɨkɨlikeve, wulu waiŋgeve ava sivɨtve. Kape valan Jisasɨtɨk galaveve wokok kɨlik mandɨvaŋga, katɨk balañjɨk anafak ga tonmaŋga.
32 Algumas pessoas trouxeram um homem que era surdo e quase não podia falar e pediram a Jesus que pusesse a mão sobre ele.
33 De, Jisasɨlɨn katɨk balañjɨk yive kavɨla yila balañjukok mɨt valambe ŋɨmɨleve. Ŋɨmɨlevekandi wokok kɨliwavi katɨk balañjɨkɨk tuandutuk suwovekandi susupi tulevekandi wokok kɨlik katɨk balañjɨkɨk betɨk mandɨveve.
33 Jesus o tirou do meio da multidão e pôs os dedos nos ouvidos dele. Em seguida cuspiu e colocou um pouco da saliva na língua do homem.
34 De, Jisasɨlɨn fɨiŋga wunambin gɨvataŋmɨ wulevekandi, sikaiŋevekandi katɨk balañjɨtɨk galaveve, “Efata!” Katɨk wulu amban kavik galava, “Tɨkuaka!”
34 Depois olhou para o céu, deu um suspiro profundo e disse ao homem:
35 De, kepat wokok tuandun tɨkuakevekandi wokok belɨn anafak tonevekandi wulu waiŋgeve sivɨleve
35 E naquele momento os ouvidos do homem se abriram, a sua língua se soltou, e ele começou a falar sem dificuldade.
36 De, Jisasɨlɨn valatɨk galaveve yila balañjutuk sivɨtvandu, kape valan bala pindave sivɨleve. Wun towok apɨkakambe sivɨleve, kape valan Jisasɨkɨk maŋgɨk yika towok bala pindave sivɨleve.
36 Jesus ordenou a todos que não contassem para ninguém o que tinha acontecido; porém, quanto mais ele ordenava, mais eles falavam do que havia acontecido.
37 Kape, de, kavɨla yila balañjun, bɨkɨk kumbaŋgin towok vaŋ kambekeve, kapekandi galaveve, “Wun wulu wulu wofop waiŋgeve pava. Wun tuandusin balañju wulu ga bɨiya. Wun maŋgɨk miyakɨk balañju wulu ga sivɨtva.”
37 E todas as pessoas que o ouviam ficavam muito admiradas e diziam: — Tudo o que faz ele faz bem; ele até mesmo faz com que os surdos ouçam e os mudos falem!

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.