Marcos 14
Mak Kiañiŋ Balaŋ (KQL) vs NVT
1 De, katɨk gasak goŋguaŋmali jeñjek jivale valun luañjek tonapa. Fofop tonmale valɨn kavik toneve, Jutatɨle balañjun yila sipsip fu jiveve, Gotɨn vala anañ Makatve Ga Toneve Vandi* ga juŋavaŋgapale. Yetɨk jeñjekɨn kavik toneve, valan yis mɨñakɨk breta jiveve.
1 Faltavam dois dias para a Páscoa e para a Festa dos Pães sem Fermento. Os principais sacerdotes e mestres da lei ainda procuravam uma oportunidade de prender Jesus em segredo e matá-lo.
2 Kape valan kavik galaveve, “Jeñjek jivale mfa kumbaŋñi pavandu. Yila balañjun mɨn ŋɨliwandu.”
2 “Mas não durante a festa da Páscoa, para não haver tumulto entre o povo”, concordaram entre eles.
3 De, Jisasɨlɨn Betani watɨkɨle mfotok ŋɨme loveve. Saimon, andɨvɨli mumuiŋgali safuye avɨtkɨk mfotok love yisɨwove mambatɨk. De, yetɨk melɨn anafak mɨndɨm avimbɨlɨm malaŋmɨ ŋɨme loveve. Katɨk avimbɨlɨm kumbaŋɨk anafak kosembɨye maŋam suwove, gasak monikɨk. De, katɨk melɨn avimbɨlɨmkɨk fop matɨvakevekandi anafak kosembɨye maŋam mfafɨlekeve Jisasɨkɨk fopɨk.
3 Enquanto isso, Jesus estava em Betânia, na casa de Simão, o leproso. Quando ele estava à mesa, uma mulher entrou com um frasco de alabastro contendo um perfume caro, feito de essência de nardo. Ela quebrou o frasco e derramou o perfume sobre a cabeça dele.
4 Kape yila balañjun bɨkɨk kumbaŋgin akalakevekandi fom sivɨleve. Valan kavik sivɨleve, “Wun gɨtɨk paŋga pave yataŋgɨn mfɨlewɨ katɨk maŋam?
4 Alguns dos que estavam à mesa ficaram indignados. “Por que desperdiçar um perfume tão caro?”, perguntaram.
5 Wun katɨk maŋam monitɨk masivalen wun 300 valu tonapale moni yivapa, yataŋgɨn tonmale mia balañjutuk masivaŋga.”
5 “Poderia ter sido vendido por trezentas moedas de prata, e o dinheiro, dado aos pobres!” E repreenderam a mulher severamente.
6 Kape Jisasɨlɨn galaveve, “Wunu ga tonme! Ben gɨtɨk paŋga sivɨtva wunutuk? Wun ŋunutuk anafak pava.
6 Jesus, porém, disse: “Deixem-na em paz. Por que a criticam por ter feito algo tão bom para mim?
7 Yataŋgɨn tonmale mia balañjun bendi valu valu tonapa. Ben atɨvandi kavɨla anafak pavaŋga pavalen, pamfu. Kape ŋɨn bendi valu valu ka tonapayi.
7 Vocês sempre terão os pobres em seu meio e poderão ajudá-los sempre que desejarem, mas nem sempre terão a mim.
8 Katɨk melɨn wun pavapale we, de, wun pavale. Wun kasik maŋam ŋunutuk mfafalewale ŋakɨk safu bambave guamɨk ŋɨmaŋgapale.
8 Ela fez o que podia e ungiu meu corpo de antemão para o sepultamento.
9 Ŋɨn wulu vaŋu betɨk sivɨtva. Valan ŋɨmale mañjikalitɨk valan wulu anafu sivɨlimapa, katɨk melɨn pavale wulu wokok sivɨlapa wunu ga juŋa ŋɨmaŋga.”
9 “Eu lhes digo a verdade: onde quer que as boas-novas sejam anunciadas pelo mundo, o que esta mulher fez será contado, e dela se lembrarão”.
10 Kavɨla 12 guŋgunda kumbaŋɨk yetɨkɨn toneve. Wokok wuŋ Jutas Iskariot. Wun kavɨla Gasak Wamɨle Gasak Wakundutuk* ŋɨme galaveve Jisas valatɨk kɨndɨŋmɨ suwaŋga. Jutasɨlɨn Jisas kɨndɨŋmɨ suwaŋga galaveve|src="cn01795C.tif" size="col" ref="14.10"
10 Então Judas Iscariotes, um dos Doze, foi aos principais sacerdotes para combinar de lhes entregar Jesus.
11 Valan wokok wulu bɨiyevekandi vavalakeve. Kapekandi yila moni wunutuk masivaŋga galaveve. Kape, de, wun kɨndɨŋmɨ suwaŋgapale wulu juŋambɨi juŋambɨiyeve.
11 Quando souberam por que ele tinha vindo, ficaram muito satisfeitos e lhe prometeram dinheiro. Então ele começou a procurar uma oportunidade para trair Jesus.
12 De, katɨk Yis Mɨñakɨk Bret Jivaŋgapale Goŋguaŋmali Jeñjekɨk* fopɨle valɨn kamfu. Katɨk Got kukuñmaŋgapale yetɨk sipsip fakɨk bɨŋpat matɨpɨtɨwaŋgapale vandi, Jisasɨkɨk guŋgundan wunutuk kavik galaveve, “Ñen atɨkatɨk ŋɨmama jeñjekɨk lua waiŋgeve mandɨvaŋga yivɨt katɨk Makatve Ga Tonmale Vakɨk* jeñjek jivaŋgapale.”
12 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento, quando o cordeiro pascal era sacrificado, os discípulos de Jesus lhe perguntaram: “Onde quer que lhe preparemos a refeição da Páscoa?”.
13 De, Jisasɨlɨn guŋgunda alawiñ apɨsukuve kavik galaveve, “Gia watɨkɨk dalaŋɨme apɨsalave. Apɨsalavandi yetɨk maŋame kuluwali afufulivɨ malaŋmale avɨtɨn ŋɨmama betɨk. Wunu vañjenme ŋɨmumfu.
13 Então Jesus enviou dois deles a Jerusalém, com as seguintes instruções: “Ao entrarem na cidade, um homem carregando uma vasilha de água virá ao seu encontro. Sigam-no.
14 Wun ŋaikɨk mfotok lovapa. De, ben katɨk mfot waŋtɨk kavik galavumfu, ‘Watpalaŋɨn kavik kombɨiya, “Ŋakɨk mɨtɨn atɨk, kasik mfotɨle, katɨk Makatve Ga Tonmale Vakɨk jeñjek jivaŋgapale mɨt. Ŋɨn ŋakɨk guŋgundandi katɨk jeñjek jivapa.” ’
14 Digam ao dono da casa em que ele entrar: ‘O Mestre pergunta: Onde fica o aposento no qual comerei a refeição da Páscoa com meus discípulos?’.
15 De, wun betɨk akakalayapa yetɨk gasak wunambinɨk tonmale mɨt. Katɨk mɨtɨk luan bambave tonma. De, ben lovumfu jeñjek pavaŋgo.”
15 Ele os levará a uma sala grande no andar superior, que já estará arrumada. Preparem ali a refeição”.
16 De, kavɨla guŋgundan ŋɨme gia watikɨk apɨsalaveve. Valan wokok sivɨtvale wulu mɨñakavik wuleve. Kapekandi katɨk Makatve Ga Tonmale Vakɨk lua paveve.
16 Então os dois discípulos foram à cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito, e ali prepararam a refeição da Páscoa.
17 De, valɨn mfatɨndɨmevendi Jisasɨlɨn wokok 12 guŋgundandi yiŋɨmeve.
17 Ao anoitecer, Jesus chegou com os Doze.
18 Valan jeñjek jive yisɨwɨ tonevekatɨk Jisasɨlɨn kavik galaveve, “Ŋɨn betɨk wulu vaŋu galava, katɨk bikɨk gɨŋganɨle balañjɨkɨn ŋunundi wakan jeñjek jiva. Wun ŋunu kɨndɨŋmɨ suwapa mamatutuk kɨliatɨk.”
18 Quando estavam à mesa, comendo, Jesus disse: ‘Eu lhes digo a verdade: um de vocês que está aqui comendo comigo vai me trair”.
19 Valan kavik bɨiyevekandi bɨkɨk kumbaŋgi gɨkɨlikeve. Kapekandi valan ŋaikɨk ŋaikɨkɨn wunu kombɨiyeve, “Dɨn ŋunu galavala?”
19 Aflitos, eles protestaram: “Certamente não serei eu!”.
20 Wun valatɨk kavik galaveve, “Wun bikɨk 12 guŋgundakɨk gɨŋganɨle yetɨkɨn. Wun ŋunundi wakan bret aŋgatɨk kukuwɨ jiva.
20 Jesus respondeu: “É um dos Doze. É alguém que come comigo da mesma tigela.
21 Balañjɨkɨk Fakɨn* Gotɨn anañ ga moleve wuluŋgo miyakavik vaŋ sɨŋgɨnapa. Kape katɨk wunu mamatukok kɨliatɨk kɨndɨŋmɨ masivale balañjɨk, wun yakai yakai vaŋ tonapa. Wokok womelɨn wunu ka kawulevekalen, katɨk anafak.”
21 Pois o Filho do Homem deve morrer, como as Escrituras declararam há muito tempo. Mas que terrível será para aquele que o trair! Para esse homem seria melhor não ter nascido”.
22 De, Jisasɨlɨn wokok guŋgundandi jeñjek jivevekatɨk, Jisasɨlɨn ŋaikɨk bret yiveve. Yivevekandi Gotɨk akɨtve galaveve. Galavevekandi masiveve valatɨk. Wun valatɨk kavik galaveve, “Yive jive, katɨk ŋakɨk safu.”
22 Enquanto comiam, Jesus tomou o pão e o abençoou. Em seguida, partiu-o em pedaços e deu aos discípulos, dizendo: “Tomem, porque este é o meu corpo”.
23 De, wun wain wombikasak yivevekandi Gotɨk yika akɨtve galavevekandi valatɨk masiveve. Masivevendi valan wofopɨn jiveve. Jisasɨlɨn wain maŋam masiveve wokok guŋgundatɨk|src="CN01803C.tif" size="span" ref="14.23"
23 Então tomou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois, entregou-o aos discípulos, e todos beberam.
24 Wun valatɨk kavik galaveve, “Katɨk ŋakɨk ambala. Ŋakɨk ambalandi Gotɨn wokok yila wulu sivɨtve tɨmbapa. Ŋakɨk ambala salavapa balañju wusandaŋ yika yivaŋgapale.
24 Então Jesus disse: “Este é o meu sangue, que confirma a aliança. Ele é derramado como sacrifício por muitos.
25 Nɨŋ wulu vaŋu betɨk galava, ŋɨn wain wombikasak yika ka jivapayi. Gotkɨk watɨkɨk tonmakandi, de, katɨk vandi ŋɨn yika anɨkɨk wain wombikasak jivapa.”
25 Eu lhes digo a verdade: não voltarei a beber vinho até aquele dia em que beberei um vinho novo no reino de Deus”.
26 Valan Gotkɨk gɨŋ sɨlivevekandi, salave ŋɨmeve katɨk Oliv galavale lamɨk.
26 Então cantaram um hino e saíram para o monte das Oliveiras.
27 Jisasɨlɨn wokok guŋgundatɨk kavik galaveve, “Ben wofopɨn ŋunu mɨmɨliwakandi valambapa. Gotkɨk janda kumbaŋɨk kavɨla wulu tonma, ‘Ŋɨn sipsip fukok waŋ malapa, kapendi sipsip fun wolokuakɨk mɨlapa.’
27 No caminho, Jesus disse: “Todos vocês me abandonarão, pois as Escrituras dizem: ‘Deus ferirá e as ovelhas serão dispersas’.
28 Kape Gotɨn ŋunu yika ga kambekuakakandi, ŋɨn ŋandefaka ŋɨmama, Galilitɨk.”
28 Mas, depois de ressuscitar, irei adiante de vocês à Galileia”.
29 Kape Pitalɨn wunutuk kavik galaveve, “Valan wofopɨn du mɨmɨliwɨ valambalen, ŋɨn kayi vaŋ! Ka valambapayi!”
29 Pedro declarou: “Mesmo que todos os outros o abandonem, eu jamais farei isso”.
30 De, Jisasɨlɨn wunutuk kavik galaveve, “Ŋɨn wulu vaŋu dutuk galava, kamfu wukan moañɨn alawiñkɨk maŋgɨk gaŋgalaka mɨñakɨk, gaŋgalawavi alilam dɨn ŋunu ŋaŋalambapa.”
30 Jesus respondeu: “Eu lhe digo a verdade: esta mesma noite, antes que o galo cante duas vezes, você me negará três vezes”.
31 Kape Pitalɨn towok vaŋ galaveve, “Ŋɨn dundi sɨŋgɨnapalen, du ka ŋaŋalambapayi. Kayi vaŋ!” De, vala wofopɨn mɨñakavik galaveve.
31 Pedro, no entanto, insistiu enfaticamente: “Mesmo que eu tenha de morrer ao seu lado, jamais o negarei!”. E todos os outros discípulos disseram o mesmo.
32 De, Jisasɨlɨn wokok guŋgundandi ŋɨmeve Getsemani galavale mɨtɨk. Ŋɨmevekandi wun wokok guŋgundatɨk galaveve, “Ben yisɨ tonme. Ŋɨn kukuñapa.”
32 Então foram a um lugar chamado Getsêmani, e Jesus disse a seus discípulos: “Sentem-se aqui enquanto vou orar”.
33 Wun Pitandi Jemsɨndi Jon yikafak ŋɨmɨleve. De, wokok kumbaŋɨn towok veven juŋavevekandi yakai yakai juŋaveve.
33 Levou consigo Pedro, Tiago e João e começou a sentir grande pavor e angústia.
34 Wun valatɨk galaveve, “Ŋakɨk kumbaŋɨn yefop yefop juŋava towok kalikvɨyi kapekandi sɨŋgɨnmaŋga pava. Ben kaikatɨk mandɨwɨ.”
34 “Minha alma está profundamente triste, a ponto de morrer”, disse ele. “Fiquem aqui e vigiem.”
35 De, wun yikafak ŋɨmevekandi amandepewɨ fopti mañjikatɨk mandɨve kukuñeve. Wun kavik kukuñeve, “Dɨn balawalen, kavɨla wulu ŋunutuk ga yiŋɨmandu.”
35 Ele avançou um pouco e curvou-se até o chão. Então orou para que, se possível, a hora que o esperava fosse afastada dele.
36 Wun kavik galaveve, “Apa, Wawa. Dɨn wulu wulu wofop pavaŋgale dɨn pava. Kasik ŋunutɨle wombikasak yive. Kape ŋakɨk juñjuŋamandi pavandu. Dɨn papandaŋdi pave.”
36 E clamou: “Aba, Pai, tudo é possível para ti. Peço que afastes de mim este cálice. Contudo, que seja feita a tua vontade, e não a minha”.
37 Kukuñevekandi wun kavɨla guŋgunda alilaŋguaŋtɨk yika ŋɨme wuleve. Valan ñembeve. Kapendi wun galaveve Pitatɨk, “Saimon, dɨn ñembala? Dɨn ŋasuak ŋasuak ka mandɨkvɨliapaya?
37 Depois, voltou aos discípulos e os encontrou dormindo. “Simão, você está dormindo?”, disse ele a Pedro. “Não pode vigiar comigo nem por uma hora?
38 Ben mandɨki kukuñme. Ben yaka wulutuk kumuwandu. Kumbaŋɨn anafak wulu pavaŋga mɨliwa, kape safulun pɨtɨkɨn mɨyakɨk.”
38 Vigiem e orem para que não cedam à tentação, pois o espírito está disposto, mas a carne é fraca.”
39 De, wun yika ŋɨme kukuñeve. Ŋaikɨk daŋdi kukuñeve, yika.
39 Então os deixou novamente e fez a mesma oração de antes.
40 Yika ŋɨmevekandi wokok guŋgundan kamfu ñembevekatɨk wuleve. Bɨkɨk sɨpalan towok vaŋ aluŋeve. Vala matɨkambekevendi yataŋgɨn toneve. Valan gɨtɨk wulu sivɨlapa?
40 Quando voltou pela segunda vez, mais uma vez encontrou os discípulos dormindo, pois não conseguiam manter os olhos abertos. Eles não sabiam o que dizer.
41 Jisasɨlɨn yika alilaŋgɨk ŋɨŋawa kukuñme yiŋɨmevekandi sivɨleve valatɨk, “Ben ñembe golañjaŋmala? De, balawa. Wutve. Kamfu kamfu Balañjɨkɨk Fak kɨndɨŋmɨ suwɨ masiva yaka wulu pavale balañjukok kɨliatɨk.
41 Ao voltar pela terceira vez, disse: “Vocês ainda dormem e descansam? Basta; chegou a hora. O Filho do Homem está para ser entregue nas mãos de pecadores.
42 Ben kambewɨ. Amban ŋɨmama. Wutve. Katɨk ŋunu kɨndɨŋmɨ suwɨ masivaŋgapale balañjɨkɨn anañ yiŋɨmale.”
42 Levantem-se e vamos. Meu traidor chegou”.
43 De, kepat. Wun kamfu sivɨlevekatɨk, Jutasɨlɨn yila autukok saiti yiŋɨmeve. Jutasɨlɨn Jisasɨkɨk 12 guŋgundatɨle yetɨk avɨt. Katɨk sasɨn kavik tonma, yila Gasak Wamɨle Gasak Wakundutɨle* autundi yila Gotkɨk Wulu Kumbaŋgikɨk Balañjutɨle* autundi yila avɨtkasutɨle autun. Kavɨla autun tuaŋpindandi muŋfuŋa mfoveve kɨliatɨk.
43 No mesmo instante, enquanto Jesus ainda falava, Judas, um dos Doze, chegou com uma multidão armada de espadas e pedaços de pau. Tinham sido enviados pelos principais sacerdotes, mestres da lei e líderes do povo.
44 Katɨk valatɨk Jisas kɨndɨŋmɨ suwaŋgapale avɨtɨn, wun kavɨla aututuk anañ kavik galaveve, “Ben wunu kavik wulumfu. Ŋɨn yetɨk balañjɨk tafoloŋ jusuivɨliapa. Wun katɨk avɨt. Ben wunu wuwɨ mfove waiŋgeve malaŋɨmfu.”
44 O traidor havia combinado com eles um sinal: “Vocês saberão a quem devem prender quando eu o cumprimentar com um beijo. Então poderão levá-lo em segurança”.
45 De, yiŋɨmeve, kepat wun Jisasɨtɨk ŋɨme galaveve, “Watpalaŋ.” Galavevekandi tafoloŋ jusuivɨleve.
45 Assim que chegaram, Judas se aproximou de Jesus. “Rabi!”, exclamou ele, e o beijou.
46 Kape, de, valan Jisas wuwɨ mfoveve. Jutasɨlɨn Jisasɨkɨk tafoloŋ jusuivɨleve|src="cn01812C.tif" size="col" ref="14.45"
46 Os outros agarraram Jesus e o prenderam.
47 Kape, de, yetɨk Jisasɨndi toneve avɨtɨn wokok tuaŋpin yive paiyeve katɨk Gasak Wamɨle Gasak Gia Wakɨnkɨk gɨsamban. Gɨsambankɨk tuan matɨsetvɨleve.
47 Mas um dos que estavam com Jesus puxou a espada e feriu o servo do sumo sacerdote, cortando-lhe a orelha.
48 Kape, de, Jisasɨlɨn valatɨk kavik galaveve, “Ben ŋunutuk yiŋɨmala tuaŋpindandi muŋfuŋandi? Ben fumafom balañjɨk wuwaleŋgo ŋunu wuwaŋga pave ŋɨmala?
48 Jesus perguntou: “Por acaso sou um revolucionário perigoso, para que venham me prender com espadas e pedaços de pau?
49 Valu valu ŋɨn bendi Gasak Wam mfawoŋove pumbumɨk tonŋɨlali, Gotkɨk wulu mfɨtɨtiwɨ sivɨtali. Kape ben ŋunu ava wuwɨ. Kape Gotkɨk anañ moleve wulu ga pave.”
49 Por que não me prenderam no templo? Todos os dias estive ali, no meio de vocês, ensinando. Mas estas coisas estão acontecendo para que se cumpra o que dizem as Escrituras”.
50 De, Jisasɨkɨk guŋgundan wofopɨn wunu valambe mɨleve.
50 Então todos o abandonaram e fugiram.
51 De, yetɨk mɨlɨkakɨn Jisas vañjeneve. Wun mia wataŋ ŋaikɨk kɨlɨkeve, wokok safutuk. Valan wunu wokok wuwove.
51 Um jovem que os seguia vestia apenas um lençol de linho. Quando a multidão tentou agarrá-lo,
52 Kape wun wataŋ valambe miña muti mɨleve.
52 ele deixou para trás o lençol e escapou nu.
53 De, kavɨla wakundukɨk autun Jisas malaŋeve Gasak Wamɨle Gasak Gia Wakɨntɨk*. Kavɨla yila Gasak Wamɨle Gasak Wakundundi* Avɨtkasundi Gotkɨk Wulu Kumbaŋgikɨk Balañjun* wofopɨn wakan mfakuŋguŋove. Gasak Wamɨle Gasak Wakundun wulu mandɨve sivɨleve Jisasɨkɨk safutuk|src="cn01815C.tif" size="span" ref="14.53"
53 Levaram Jesus para a casa do sumo sacerdote, onde estavam reunidos os principais sacerdotes, os líderes do povo e os mestres da lei.
54 Kape, de, Pitalɨn vañjene ŋɨmeve. Ganaiŋ ganaiŋ ŋɨmeve, wun. Wun katɨk Gasak Gia Wakɨnkɨk pumbum kumbaŋ gɨveve mfotkɨk pumbumɨk loveve. Wun kavɨla matamatundi wakan yisɨwɨ mɨn paŋ toneve.
54 Pedro seguia Jesus de longe e entrou no pátio do sumo sacerdote. Ali, sentou-se com os guardas para se aquecer junto ao fogo.
55 De, kavɨla Gasak Wamɨle Gasak Wakundundi kavɨla mfakuŋguŋove balañju wofopɨn yila wulu Jisasɨkɨk safutuk mandɨve ta sivɨt pɨiyeve Jisas matve ga sɨŋgɨnmaŋga pave.
55 Lá dentro, os principais sacerdotes e todo o conselho dos líderes do povo tentavam, sem sucesso, encontrar provas contra Jesus, para que pudessem condená-lo à morte.
56 Autun wusandaŋɨn muwale wulu mandɨve sivɨleve wokok safutuk, kape valan wusa wulu wusa wulu sivɨleve.
56 Muitas testemunhas falsas deram depoimentos, mas elas se contradiziam.
57 De, yila sambɨtve muwale wulu mandɨve sivɨleve wokok safutuk. Valan kavik sivɨleve,
57 Por fim, alguns homens se levantaram e apresentaram o seguinte testemunho falso:
58 “Ñen kavik bɨiyeve wun kavik galaveve, ‘Ŋɨn kasik kɨliandi gɨveve Gasak Wam* mfafuŋgoñakandi valu alilam yetɨk yika gɨvɨliapa. Katɨk Gasak Wamɨn kɨliandi gɨvale wam gaveka.’ ”
58 “Nós o ouvimos dizer: ‘Destruirei este templo feito por mãos humanas e em três dias construirei outro, não feito por mãos humanas’”.
59 Kape valan wusa wulu wusa wulu sivɨleve.
59 Mas nem assim seus depoimentos eram coerentes.
60 Kape, de, katɨk Gasak Wamɨle Gasak Gia Wakɨn, wun vala gɨŋganɨk sambɨtve kombɨiyeve, Jisasɨtɨk, “Valan dutuk mandɨve sivɨtvale wulu sivɨtvulu aipava?”
60 Então o sumo sacerdote se levantou diante dos demais e perguntou a Jesus: “Você não vai responder a essas acusações? O que tem a dizer em sua defesa?”.
61 Kape Jisasɨlɨn akolet toneve. Wun yila wulu ava galave.
61 Jesus, no entanto, permaneceu calado e não deu resposta alguma. Então o sumo sacerdote perguntou: “Você é o Cristo, o Filho do Deus Bendito?”.
62 De, Jisasɨlɨn kavik galaveve, “Ŋunu kasik. Yetɨk vandi ben Balañjɨkɨk Fak Gasak Pɨtɨkie Gotkɨk mamataŋ kɨlikɨk yisɨwɨ tonmakatɨk wulapa. De, yika wulapa Wunambinɨle yaŋgɨmdi yimbumbamava.”
62 “Eu sou”, disse Jesus. “E vocês verão o Filho do Homem sentado à direita do Deus Poderoso e vindo sobre as nuvens do céu.”
63 De, katɨk Gasak Wamɨle Gasak Gia Wakɨnɨn wun woven wokok wataŋ mfamɨmɨlevekandi galaveve, “Yila wulu wokok safutuk aipandi mandɨve sivɨtva?
63 Então o sumo sacerdote rasgou as vestes e disse: “Que necessidade temos de outras testemunhas?
64 Ben bɨiyale wun wovenetɨk Gotoŋgo galavala wun! Ben avik juŋava? Amban avik papa?”
64 Todos ouviram a blasfêmia. Qual é o veredicto?”. E todos o julgaram culpado e o condenaram à morte.
65 De, yila wunutuk susupi tuleve. Yilan wokok makɨ folevekandi paiyevekandi galaveve, “Dɨn galave, du nan paiya.” De, kavɨla matamatun wunu yive paiyeve.
65 Então alguns deles começaram a cuspir em Jesus. Vendaram seus olhos e lhe deram socos. “Profetize para nós!”, zombavam. E os guardas lhe davam tapas enquanto o levavam.
66 — ausente —
66 Enquanto isso, Pedro estava lá embaixo, no pátio. Uma das criadas que trabalhava para o sumo sacerdote passou por ali
67 — ausente —
67 e viu Pedro se aquecendo junto ao fogo. Olhou bem para ele e disse: “Você é um dos que estavam com Jesus de Nazaré”.
68 Kape Pitalɨn kavik galaveve, “Ŋunu kayi. Ŋɨn dɨn sivɨtvale wulu akoŋma.” De, wun salaveve pumbumɨle maikɨk maŋgɨk vevekatɨk ŋɨme sambɨtve toneve. Pitalɨn Jisas ŋaŋalambeve|src="CN01818C.tif" size="col" ref="14.68"
68 Ele, porém, negou. “Não faço a menor ideia do que você está falando!”, disse, e caminhou em direção à saída. Naquele instante, o galo cantou.
69 De, katɨk melɨn wunu yika wule vevekatɨk tonmale balañjutuk galaveve, “Kavɨla autukok sasɨle yetɨkɨn kasik.”
69 Quando a criada o viu ali, começou a dizer aos outros: “Este homem com certeza é um deles!”.
70 Kape Pitalɨn apɨkoŋove.
70 Mas Pedro negou novamente. Um pouco mais tarde, alguns dos que estavam por lá confrontaram Pedro, dizendo: “Você deve ser um deles, pois é galileu”.
71 De, Pitalɨn galaveve, “Muwalen Got ŋunu yakai yakai pave! Gotɨn juŋava, ŋɨn wulu vaŋu sivɨtva! Ka muwu! Ŋɨn katɨk balañjɨk akoŋma ben galavale!”
71 Ele, porém, começou a praguejar e jurou: “Não conheço esse homem de quem vocês estão falando!”.
72 Kavik ŋaŋalambe kuŋguliŋguakavevekandi, de, kepat katɨk moañɨn alawiñkɨk maŋgɨk galaveve. De, Pitalɨn juŋavɨleve Jisasɨlɨn anañ sivɨleve wulu, “Kamfu wukan moañɨn alawiñkɨk maŋgɨk galaka mɨñakɨk gaŋgalawavi alilam dɨn ŋunu ŋaŋalambapa.” De, wun veven juŋavevekandi yekeve.
72 E, no mesmo instante, o galo cantou pela segunda vez. Então Pedro se lembrou das palavras de Jesus: “Antes que o galo cante duas vezes, você me negará três vezes”. E começou a chorar.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.