Marcos 10
Mak Kiañiŋ Balaŋ (KQL) vs NVT
1 De, Jisasɨlɨn wokok guŋgundandi Kaperneam valambe ŋɨmeve Distrik Jutatɨk Jordan maŋamguan aŋgɨndaŋɨk. De, balañjun wusandaŋɨn yika wunutuk mfakaŋguŋove. Kape, de, wun wokok fulak kavik paveve, wun valatɨk yila wulu mfɨtɨtiwɨ sivɨleve.
1 Então Jesus deixou Cafarnaum e foi para a região da Judeia, a leste do rio Jordão. Mais uma vez, multidões se juntaram ao seu redor e, como de costume, ele as ensinava.
2 De, yila Farisitɨle* autun wunutuk yiŋɨme wunu muwɨ dɨpikape kombɨiyeve, “Gotɨn Masiveve Goŋguaŋmali Fulakɨn* kavik galavala, yetɨk avɨtɨn wokok me apɨtomoñmaŋga pavale fulakɨn anafak, a?”
2 Alguns fariseus vieram e tentaram apanhar Jesus numa armadilha com a seguinte pergunta: “Deve-se permitir que um homem se divorcie de sua mulher?”.
3 Jisasɨlɨn kavik galaveve, “Anañ anañ Mosesɨlɨn* ambɨkɨk anañ toneve wuŋgasutɨk gɨtɨk wulu sivɨleve?”
3 Jesus respondeu: “O que Moisés disse na lei a respeito do divórcio?”.
4 Valan kapendi kavik galaveve, “Mosesɨlɨn galaveve yetɨk avɨtɨn wokok me apɨtomoñmaŋga pavalen katɨk avɨtɨn wokok me apɨtomoñmaŋgapale janda motve masive wokok metɨk.”
4 “Ele o permitiu”, responderam os fariseus. “Disse que um homem poderia dar à esposa um certificado de divórcio e mandá-la embora.”
5 De, Jisasɨlɨn valatɨk kavik galaveve, “Ben wulu pindavale balañju, kapendi Mosesɨlɨn katɨk ŋaikɨk wulu betɨk motve masiveve.
5 Jesus, porém, disse: “Moisés escreveu esse mandamento porque vocês têm o coração duro,
6 Kape anañ anañ vaŋ Gotɨn yila wulu galaveve. Gotɨn lua wofop mandɨvevekandi, wun balañju mañjikatɨk gotve mandɨveve. Avɨti me mandɨveve, wun.
6 mas ‘Deus os fez homem e mulher’ desde o princípio da criação.
7 Gotɨn kavik paveve, kapekandi wun ambatɨk kasik fulak masiveve. De, yetɨk avɨtɨn wokok waŋdi wome valambakandi wokok me yivpa.
7 ‘Por isso o homem deixa pai e mãe e se une à sua mulher,
8 Yivakandi valan alawiñɨñ ŋaikɨk safu tonapa. Valan alawiñɨñ gaveka. Kayi. Ŋaikɨk balañjɨkɨŋgo tonapa.
8 e os dois se tornam um só’. Uma vez que já não são dois, mas um só,
9 Kape, de, Gotɨn anañ mfakuŋove balañju, yetɨk balañjɨkɨn apɨtomoñmandu.”
9 que ninguém separe o que Deus uniu”.
10 De, Jisasɨndi wokok guŋgundan mfotok ŋɨmevendi wokok guŋgundan katɨk wun anañ sivɨtvale me apɨtomoñmale wulu yika kombɨiyeve.
10 Mais tarde, quando Jesus estava em casa com seus discípulos, eles tocaram no assunto outra vez.
11 Kapendi wun valatɨk galaveve, “Yetɨk avɨtɨn wokok me apɨtomoñme yetɨk me yivalen, wun mendulak fulak pava. Wun wunutuk yakai yakai pava.
11 Jesus respondeu: “Quem se divorcia de sua esposa e se casa com outra mulher comete adultério contra ela.
12 Miyakavik yetɨk melɨn wokok malat apɨtomoñme yetɨk malat yivalen, wun miyakavik mendulak fulak pava.”
12 E, se a mulher se divorcia do marido e se casa com outro homem, comete adultério”.
13 De, yila balañjun faklia Jisasɨtɨk malaŋmaŋga paveve, wun vala mfovaŋga. Kape wokok guŋgundan vala apɨkakambe galaveve.
13 Certo dia, trouxeram crianças para que Jesus pusesse as mãos sobre elas, mas os discípulos repreendiam aqueles que as traziam.
14 Jisasɨlɨn kavik wulevekandi gɨlipe valatɨk kavik sivɨleve, “Faklia ŋunutuk ga yiŋɨme. Apɨkakambe sivɨtvandu. Gotkɨk lomɨle balañjun kavik tonmale balañju.
14 Ao ver isso, Jesus ficou indignado com os discípulos e disse: “Deixem que as crianças venham a mim. Não as impeçam, pois o reino de Deus pertence aos que são como elas.
15 Ŋɨn wulu vaŋu betɨk sivɨtva, yetɨk balañjɨkɨn Got lolom tonmaŋga sa fakliakiŋgo ka vavalawalen wun Gotkɨk watɨk avik lovapa? Kayi vaŋ.”
15 Eu lhes digo a verdade: quem não receber o reino de Deus como uma criança de modo algum entrará nele”.
16 Kape, de, Jisasɨlɨn kavɨla faklia mamatawuwo kɨlia valatɨk mandɨve kukuñeve, Gotɨn valatɨk wulu anafu ga pavaŋga.
16 Então tomou as crianças nos braços, pôs as mãos sobre a cabeça delas e as abençoou.
17 De, Jisasɨlɨn yetɨk mɨtɨk ŋɨmevekatɨk yetɨk avɨtɨn wunutuk jaŋmɨ yiŋɨmevekandi vandamfufu mañjikatɨk mandɨvevekandi kombɨiyeve, “Watpalaŋ Anafawali. Ŋɨn avik pave Gotki tonŋɨmama siŋambamavi?”
17 Quando Jesus saía para Jerusalém, um homem veio correndo em sua direção, ajoelhou-se diante dele e perguntou: “Bom mestre, que devo fazer para herdar a vida eterna?”.
18 Jisasɨlɨn wunutuk kavik sivɨleve, “Dɨn ŋunutuk aipandi anafawali galava. Got ŋaikɨkɨn tonma anafawali.
18 “Por que você me chama de bom?”, perguntou Jesus. “Apenas Deus é verdadeiramente bom.
19 Dɨn aipandi kombɨiya? Dɨn Gotɨn Masiveve Goŋguaŋmali Fulak* juŋava, ‘Balañjɨk mat mat gaŋga sɨŋgɨnmandu. Mendulak Pavandu. Yetɨk balañjɨkɨk we fombandu. Balañjɨkɨk safutuk muwale wulu mandɨve sivɨtvandu. Muwɨ apɨpɨlaive yivandu, yetɨk balañjɨkɨk we. Waŋdi wome waiŋgeve fofonombe.’ ”
19 Você conhece os mandamentos: ‘Não mate. Não cometa adultério. Não roube. Não dê falso testemunho. Não engane ninguém. Honre seu pai e sua mãe’.”
20 De, katɨk avɨtɨn Jisasɨtɨk sivɨleve, “Watpalaŋ, ŋɨn sawekatɨk mandɨvɨli miyakavik kavɨla wulu ŋaikɨk juŋave paŋɨlali.”
20 O homem respondeu: “Mestre, tenho obedecido a todos esses mandamentos desde a juventude”.
21 Jisasɨlɨn wunu wulevekandi towok mɨlikevekandi kavik sivɨleve, “Dɨn yetɨk ŋaikɨk fulak ava pave. Dɨn dakɨk lua yila balañjutuk ga wusuwɨ. Yivale moni miña balañjutuk yataŋgɨn masive. Kavik pavakandi dɨn lua wusandaŋ Hevenɨk tonapa. Kape, ŋɨme. Ŋunu vañjenme ŋɨme.”
21 Com amor, Jesus olhou para o homem e disse: “Ainda há uma coisa que você não fez. Vá, venda todos os seus bens e dê o dinheiro aos pobres. Então você terá um tesouro no céu. Depois, venha e siga-me”.
22 Katɨk maŋgɨk bɨiyevekandi baŋgaivɨkɨ ŋɨmeve. Wokok lua gasakamanaŋ toneve.
22 Ao ouvir isso, o homem ficou desapontado e foi embora triste, pois tinha muitos bens.
23 De, Jisasɨlɨn wokok guŋgundatɨk wutve sivɨleve, “Lua wusandaŋ tonmale balañjun Got lolomɨk tonmaŋga ta mandɨmbɨi mandɨmbɨiapati.”
23 Jesus olhou ao redor e disse a seus discípulos: “Como é difícil os ricos entrarem no reino de Deus!”.
24 Wokok guŋgundan wokok wulu bɨiyevekandi bɨkɨk kumbaŋgin kambekeve. Kape Jisasɨlɨn yika sivɨleve, “Wufakali. Balañjun Gotkɨk lolomɨk tonmaŋga ta mandɨmbɨi mandɨmbɨiapati.
24 Os discípulos se admiraram de suas palavras. Mas Jesus disse outra vez: “Filhos, entrar no reino de Deus é muito difícil.
25 Gaŋgɨikɨk fopɨle guanɨk kameltɨn love salavakalen ka balakaŋgale. Miyakavik lua wusandaŋ tonmale yetɨk balañjɨkɨn Gotkɨk watɨk avik lovapa. Kape katɨk lua towok tonmale balañjɨkɨn Gotkɨk watɨk ta lovale wulun kameltɨn gaŋgɨikɨk fopɨle guanɨk love salavale wulu matɨkakalɨwa.” Kamel galavale jakali kavik tonma|src="HK00038C.tif" size="span" ref="10.25"
25 É mais fácil um camelo passar pelo buraco de uma agulha que um rico entrar no reino de Deus”.
26 Wokok guŋgundan kavik bɨiye towok pɨkɨliye kombɨiyeve Jisasɨtɨk, “Miyakavik tonmalen, nan Gotki tonŋɨmama siŋambamavi?”
26 Perplexos, os discípulos perguntaram: “Então quem pode ser salvo?”.
27 Jisasɨlɨn vala wutve sivɨleve, “Balañjun avik? Kape Gotɨn balakapa. Wun pava wulu wulu wofop.”
27 Jesus olhou atentamente para eles e respondeu: “Para as pessoas isso é impossível, mas não para Deus. Para Deus, tudo é possível”.
28 De, Pitalɨn wunutuk galaveve, “Wutve, ñen lua wofop valambevekandi vañjenma, du.”
28 Então Pedro começou a falar: “Deixamos tudo para segui-lo”.
29 De, Jisasɨlɨn sivɨleve, “Ŋɨn wulu vaŋu betɨk sivɨtva, yetɨk balañjɨkɨn ŋunu vañjenme mɨliwakandi wokok mfoti wuŋgiaki wuiñaŋdi wufakandi avɨti samindi waŋdi womendi mañjikandi faklia valambalen ŋunundi Gotkɨk wulu anafu vañjenmaŋga,
29 Jesus respondeu: “Eu lhes garanto que todos que deixaram casa, irmãos, irmãs, mãe, pai, filhos ou propriedades por minha causa e por causa das boas-novas
30 wun kamfu watɨk tonmale vandi 100 mfutundi wufakalindi samilundi womeandundi fakliandi mañjika yivapa. Kape yila balañjun yaka wulu wunutuk papa. Kape wun pɨndaŋ siŋambamavi tonŋɨmama Gotki.
30 receberão em troca, neste mundo, cem vezes mais casas, irmãos, irmãs, mães, filhos e propriedades, com perseguição, e, no mundo futuro, terão a vida eterna.
31 Kape yila wusandaŋ kamfu gasak tonmale balañju Gotɨn malaŋbumbapa. Kape yila wusandaŋ wuŋa miyakɨk tonmale balañju Gotɨn malaŋkɨvapa.”
31 Contudo, muitos primeiros serão os últimos, e muitos últimos serão os primeiros”.
32 De, Jisasɨlɨn wokok guŋgundandi yila balañjundi Jerusalemɨk masi ŋɨmeve. Jisasɨlɨn wandefop ŋɨmeve. Valan pɨndaŋɨle balañjun veven juŋavevekandi valaiyeve. Mai kamfu ŋɨmevekandi Jisasɨlɨn wokok guŋgunda yive sivɨlɨmeve wunutuk pɨndaŋ pavaŋgapale papawa.
32 Por esse tempo, subiam para Jerusalém, e Jesus ia à frente. Os discípulos estavam muito admirados, e o povo que os seguia tinha grande temor. Jesus chamou os Doze à parte e, mais uma vez, começou a descrever tudo que estava prestes a lhe acontecer.
33 Wun kavik sivɨleve, “Bɨiye. Amban Jerusalemɨk ŋɨma. Yetɨk balañjɨkɨn Balañjɨkɨk Fak* kɨndɨŋmɨ suwapa Gasak Wamɨle Gasak Wakundundi*Gotkɨk Wulu Kumbaŋgikɨk Balañjutuk*. Valan wunu ga sɨŋgɨnmaŋgapale wulu sivɨtve tɨmbapa. Kapekandi wunu masivapa wutatɨk.
33 “Ouçam”, disse ele. “Estamos subindo para Jerusalém, onde o Filho do Homem será traído e entregue aos principais sacerdotes e aos mestres da lei. Eles o condenarão à morte e o entregarão aos gentios.
34 Kavɨla wutan wunu maiyawakandi susupi tulakandi towok paiyakandi matve ga sɨŋgɨnapa. Matve ga sɨŋgɨnmindi wun alilaŋgɨk vandi yika kambekapa.”
34 Zombarão dele, cuspirão nele, o açoitarão e o matarão, mas depois de três dias ele ressuscitará.”
35 Sepatikɨk fun, Jemsɨndi Jon, valan Jisasɨtɨk ŋɨme kombɨiyeve, “Watpalaŋ, ñen kombɨiyale wulu dɨn pavaŋga mɨliwa.”
35 Então Tiago e João, filhos de Zebedeu, vieram e falaram com ele: “Mestre, queremos que nos faça um favor”.
36 Jisasɨlɨn valatɨk sivɨleve, “Ben ŋɨn gɨtɨk we pavaŋga mɨliwa?”
36 “Que favor é esse?”, perguntou ele.
37 Valan sivɨleve, “Dɨn gasak tonmakandi ñetɨle yetɨk mamataŋ ga yisɨwɨ, yetɨk aŋgataŋ ga yisɨwɨ.”
37 Eles responderam: “Quando o senhor se sentar em seu trono glorioso, queremos nos sentar em lugares de honra ao seu lado, um à sua direita e outro à sua esquerda”.
38 De, Jisasɨlɨn valatɨk sivɨleve. “Ben kombɨiyale wulu ben waiŋgeve ka juŋavi. Ben waiŋgeve jivapala kasik ŋɨn jivapale wombikasak? Katɨk ŋɨn maŋamɨk bumbale we ben wakan kavik bumbapala?”
38 Jesus lhes disse: “Vocês não sabem o que estão pedindo! São capazes de beber do cálice que beberei? São capazes de ser batizados com o batismo com que serei batizado?”.
39 Valan galaveve, “Ñen balawa.”
39 “Somos!”, responderam eles. Então Jesus disse: “De fato, vocês beberão do meu cálice e serão batizados com o meu batismo.
40 Kape mamataŋdi aŋgataŋɨk yisɨwaŋgapale wulu ŋakɨk wulu gaveka. Kavɨla tɨkɨmu Gotɨn galavale balañjukok.”
40 Não cabe a mim, no entanto, dizer quem se sentará à minha direita ou à minha esquerda. Esses lugares serão daqueles para quem eles foram preparados”.
41 Kavɨla yila fopat guŋgundan kavɨla wulu bɨiyevekandi bɨkɨk kumbaŋgin yakakale, Jemsɨndi Jontok.
41 Quando os outros dez discípulos ouviram o que Tiago e João haviam pedido, ficaram indignados.
42 Kape Jisasɨlɨn vala ga yiŋɨmevekandi galaveve, “Ben juŋava, wutan yila balañju gasak wakɨn galava. Kavɨla wutatɨle gasak wakundun bɨkɨk lolomɨk tonmale balañju bɨkɨk wulu ga bɨiye pave. Bɨkɨk gasak autun bɨkɨk juñjuŋama sivɨtva yila balañju ga pavaŋga.
42 Então Jesus os reuniu e disse: “Vocês sabem que os que são considerados líderes neste mundo têm poder sobre o povo, e que os oficiais exercem sua autoridade sobre os súditos.
43 Kape ben kavik tonmandu. Gasak balañjɨk tonmaŋgapale betɨle balañjɨkɨn bikɨk luasamban tonme.
43 Entre vocês, porém, será diferente. Quem quiser ser o líder entre vocês, que seja servo,
44 Betɨle yetɨkɨn wakɨn tonmaŋga mɨliwalen, wun sambanma vaŋ tonme.
44 e quem quiser ser o primeiro entre vocês, que se torne escravo de todos.
45 Miyakavik Balañjɨkɨk Fakɨn ava yiŋɨme yila balañju wunu matɨkokolewaŋga. Kayi. Wun yila balañju matɨkokolewaŋga yiŋɨmeve. Wun sɨŋgɨnmaŋga yiŋɨmeve, yila balañju wusandaŋ wusuwaŋga.”
45 Pois nem mesmo o Filho do Homem veio para ser servido, mas para servir e dar sua vida em resgate por muitos”.
46 Jisasɨlɨn wokok guŋgundandi Jeriko galavale watɨkɨk ŋɨmeve. Yika valambe ŋɨmevekandi yila balañju gasakamanaŋɨn wakan ŋɨmeve. De, mai laŋgɨnɨk yisɨwɨ toneve Bartimeus galavale avɨtɨn. Wun Timeus galavale avɨtkɨk fak. Bartimeusɨlɨn yetɨk sɨpala yakakalekɨk avɨt.
46 Então chegaram a Jericó. Quando Jesus e seus discípulos saíam da cidade, uma grande multidão os seguiu. Um mendigo cego chamado Bartimeu, filho de Timeu, estava sentado à beira do caminho.
47 Wun Nasaletɨle Jisasɨlɨn yiŋɨmeve sak bɨiyeve. Bɨiyevekandi kavik joŋ galaveve, “Jisas! Devitkɨk* Afun! Dɨn ŋunu balambanme!”
47 Quando Bartimeu soube que Jesus de Nazaré estava perto, começou a gritar: “Jesus, Filho de Davi, tenha misericórdia de mim!”.
48 Valan wunu apɨkakambe kavik galaveve, “Dɨn maŋgɨk valambe!”
48 Muitos lhe diziam aos brados: “Cale-se!”. Ele, porém, gritava ainda mais alto: “Filho de Davi, tenha misericórdia de mim!”.
49 De, Jisasɨlɨn ŋɨmevekandi sambɨtve kavik galaveve, “Ga yiŋɨme.”
49 Quando Jesus o ouviu, parou e disse: “Falem para ele vir aqui”. Então chamaram o cego. “Anime-se!”, disseram. “Venha, ele o está chamando!”
50 De, wun wokok safu tɨmbeve yetɨk wataŋ malipakɨ afɨndafɨnda pɨtɨkti kambekuakavekandi Jisasɨtɨk ŋɨmeve.
50 Bartimeu jogou sua capa para o lado, levantou-se de um salto e foi até Jesus.
51 De, Jisasɨlɨn wunutuk sivɨleve, “Dɨn ŋɨn dutuk gɨtɨk pavaŋga mɨliwa?”
51 “O que você quer que eu lhe faça?”, perguntou Jesus. O cego respondeu: “Rabi,
52 Jisasɨlɨn wunutuk sivɨleve, “Dɨn kavik juŋava ŋɨn pɨtɨkɨn tonma dakɨk sɨpala anafak ga tonmaŋga. Kapekandi dɨn anafak dala juŋaŋɨme.”
52 Jesus lhe disse: “Vá, pois sua fé o curou”. No mesmo instante, o homem passou a ver e seguiu Jesus pelo caminho.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.