Mateus 19
Mum Language NT Portions (KQA) vs NTLH
1 Jisas kuyu kanɨnɨŋɨnɨŋ ambavarata mɨtuta, pɨrɨvɨsa Galili mitata pɨrɨvɨsa Judiarɨm kuku Jordan ndambukari indɨhumi.
1 Depois de dizer isso, Jesus saiu da Galileia e foi para a região da Judeia que fica no lado leste do rio Jordão.
2 Kamatɨhi krunavundi sambɨ nu naŋga umu. Kamatɨhu kandɨhambu kandi naŋga haŋɨnɨŋ mɨŋavindamami.
2 Uma grande multidão o seguiu, e ali ele curou os doentes.
3 Kamatɨhi Farisi, Jisas andɨti ŋgɨm vata payɨmu. Harɨm Jisasɨŋ nɨmavamba kitɨhumu, Na pamata indarɨna. Kru mumɨŋga nɨmburiŋ saŋɨnaŋga pɨŋguvarahi. Kru kandɨhama arɨŋandɨ tɨkatɨka kuyu mɨŋahandandi vaha, vamu.
3 Alguns fariseus chegaram perto dele e, querendo conseguir alguma prova contra ele, perguntaram: — Será que pela nossa
4 Kamavahu Jisas kɨmbɨ nɨmavami, Narɨ Gotɨndu aŋgwɨmɨkɨyɨ kuyu kɨndi haŋandɨhin ŋgatɨŋgɨruta mambaha ŋgandara. Kuyu kandɨha nɨmavamba ambami, Kuha Got muhɨmɨmuhɨm tamata krunavundiŋ musa mɨŋami. Kamata andɨhi kru naŋga navundi yɨvurahamu, vamba ambami.
4 Jesus respondeu:
5 Kamavata sɨhinda Got ambami, Harɨm kru hama yahata nɨŋum nɨŋuvaŋ mitata nɨmburi naŋga kɨhɨrɨ kɨndu. Kamata arɨkimbat kwɨrandɨmbat mɨŋgɨyataya yɨvurahandu, vamba ambami.
5 E Deus disse: “Por isso o homem deixa o seu pai e a sua mãe para se unir com a sua mulher, e os dois se tornam uma só pessoa.”
6 Got ambami, harɨm arɨkimbat kɨtɨŋgɨtɨ maŋgɨndu. Kwɨrandɨmbat mɨŋgɨyataya maña kɨndu. Harɨm Got kahañami hɨm haŋandɨhin kru mandavɨham, vami.
6 Assim já não são duas pessoas, mas uma só. Portanto, que ninguém separe o que Deus uniu.
7 Kamavahi Farisi haŋɨnɨŋ Jisasɨŋ ambamu, Kamatahara mumɨndɨhi Moses arɨŋ tɨkatɨka kuyu ŋguta ambami, Kru aŋgwɨmɨkɨyɨ yɨhimbɨvɨrata navundiŋ ŋguta pɨŋguvarɨti umɨ, vamba ambami, vamu.
7 Os fariseus perguntaram: — Nesse caso, por que é que Moisés permitiu ao homem mandar a sua esposa embora se der a ela um documento de divórcio?
8 Kamavahu Jisas nurɨŋ ambami, Narɨ tamahumbɨrɨ ŋɨnɨŋ, harɨm Moses ŋgatara andɨhi navundi pɨŋguvarandara. Hara kimaŋgimañɨ kamata vana maŋgɨyɨmi.
8 Jesus respondeu:
9 Narɨŋ yi ambin, kru mumɨŋga, nɨmburi kru mamɨŋavɨŋgɨrɨtira saŋɨnaŋga pɨŋguvarahi. Kamata navundi mu urahi. Kru kandɨhama nuŋambi navundi mɨŋavɨŋgɨrɨvɨŋgɨrɨ vana andɨhi, vami.
9 Portanto, eu afirmo a vocês o seguinte: o homem que mandar a sua esposa embora, a não ser em caso de adultério, se tornará adúltero se casar com outra mulher.
10 Kamavahi nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ kuyu kandɨha indarɨta Jisasɨŋ nɨmavamba ambamu, Kru kandɨhamata vana mɨŋahandɨrɨman vataŋgata, kɨndamɨndɨhi navundi maŋuram, vamu.
10 Os discípulos de Jesus disseram: — Se é esta a situação entre o homem e a sua esposa, então é melhor não casar.
11 Kamavahu Jisas ambami, Kru sɨhanaŋga kuyu kanɨŋandɨhin mamɨŋandu. Got kru mɨnzavatɨvatɨŋ ndaya tɨkatɨka ŋguhi navundi maŋurandu.
11 Jesus respondeu:
12 Narɨ indarɨmara. Kru muvitamuvita ŋɨnɨŋ kɨta navundi maŋurandu. Muvɨraŋ nɨŋumɨŋgati kavuhu nurɨŋandɨ kwɨrandɨ ha ñambatɨmi. Muvɨraŋ kru kwɨrandɨmbɨsa tavɨhamu harɨm ñɨŋi maŋgavuhu. Muvɨra Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨhɨyɨndu sɨmbɨrarɨm indarɨramata nurɨŋambi tɨkatɨka kuyu sɨmahata navundi maŋurandu. Harɨm kru kuyu kanɨŋandɨhin mɨŋɨman vɨrɨmandɨ hama mɨŋam, vami.
12 Pois há razões diferentes que tornam alguns homens incapazes para o casamento: uns, porque nasceram assim; outros, porque foram castrados; e outros ainda não casam por causa do
13 Kandɨhɨvɨ hañɨ krunavundi ñɨŋi sukɨsɨrambɨ haŋɨnɨŋ tɨmbuta Jisas kɨyɨmiyɨ payɨmu. Nuŋandɨ kuma ha nurɨŋandɨ kwɨrandɨ hañɨ tamata, Got naŋga kuyundavarɨti, nurɨŋ ŋguramam vata andɨmu. Kamatɨhura nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ krunavundi kandɨhaŋɨnɨŋ ambahɨmumu.
13 Depois disso, algumas pessoas levaram as suas crianças para Jesus pôr as mãos sobre elas e orar, mas os discípulos repreenderam as pessoas que fizeram isso.
14 Kamatɨhu Jisas nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ ambami, Mitɨra ñɨŋi haŋɨnɨŋ yi kɨnɨ nɨñɨ payɨmu, nurɨŋ karikari mandɨmara. Krunavundi Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨmɨndaŋ vataŋgata, ñɨŋi nɨŋɨnɨŋ maña kɨyɨmu, vami.
14 Aí ele disse:
15 Kamavata kuma nuŋandɨha ñɨŋi haŋɨnɨŋɨndu miku hañɨ tamami. Kamata kɨyɨhandata kandɨ upɨ haŋu mitata umi. Jisas ñɨŋisɨrambɨ ndu kwɨrandɨyɨ kuma tamami|alt="let the children come to Jesus" src="gw054.tif" size="col" copy="Graham Wade © United Bible Societies 1989" ref="19.15"
15 Então Jesus pôs as mãos sobre elas e foi embora.
16 Kamatɨhi kru mumɨŋga Jisas kɨyɨmiyɨ pata ambami, Ahusɨki, yi avi vana pamata ŋandi andɨta sɨhaŋgɨyɨman, vami.
16 Certa vez um homem chegou perto de Jesus e perguntou: — Mestre, o que devo fazer de bom para conseguir a vida eterna?
17 Kamavahi Jisas nuŋ ambami, Mumɨndɨhi na yaŋ avi vanarɨm kitɨhuna. Mɨnzamɨnza Got taya avi. Hara sɨhaŋgɨyɨman vataŋgata, Gotɨndu tɨkatɨka kuyu taya mɨŋahandamaŋgara, vami.
17 Jesus respondeu:
18 Kamavahi kru kandɨhama Jisasɨŋ nɨmavamba kitɨhumi, Tɨkatɨka kuyu pamatarɨm ambana, vami. Kamavahi Jisas ambami, Tɨkatɨka kuyu kandɨhaŋɨnɨŋɨndu kuyu nɨmata kɨndi. Krunavundiŋ mayɨvutatama. Kru na, navundi mamɨŋavɨŋgɨrɨ, naŋga navundi na, kru mamɨŋavɨŋgɨrɨ. Kipa mamɨŋa, kru muŋɨnɨŋ kuyusɨhɨrata saŋɨnaŋga maŋgatɨŋguru.
18 — Que mandamentos? — perguntou ele. Jesus respondeu:
19 Namɨnavandu tɨwɨyɨ kɨñɨŋgɨñɨ nurɨŋandɨ kuyu mɨŋahanda. Kamata nambi nandɨ kwɨrandɨrɨm mavɨndamandana maña, sɨhanaŋga kruŋ ndahara mɨŋata mavɨñɨ tama, vami.
19 respeite o seu pai e a sua mãe e ame os outros como você ama a você mesmo.”
20 Kamavahi kru ñaŋɨra hama ambami, Yi sɨhanaŋga tɨkatɨka kuyu kanɨŋɨnɨŋ mɨŋahandandin. Hara yi pamata hɨmɨrɨmɨnzɨkwɨ kɨrɨvɨtɨn, vami.
20 — Eu tenho obedecido a todos esses mandamentos! — respondeu o moço. — O que mais me falta fazer?
21 Kamavahi Jisas ambami, Avinzɨkwɨ mɨŋga kɨyɨman vataŋgata, uta nandɨ muhɨmɨmuhɨm sɨhanaŋga ŋguna mut mɨŋamu. Kamatu tɨmbahɨrɨs ha mɨŋatuta muhɨmɨmuhɨm manɨman saŋ haŋɨnɨŋ ŋgu. Kamatɨrɨmana handa Gotɨndu pɨhuyɨndu avihɨmɨŋgɨm mɨŋɨmana. Kamata yi naŋga pañɨ, vami.
21 Jesus respondeu:
22 Kru ñaŋɨra hama muhɨmɨmuhɨm sambɨ sɨkwɨ naŋga mɨŋga. Harɨm kuyu kandɨha indarɨhi nuŋandɨ mavɨmbu pɨmɨtɨhi umi.
22 Quando o moço ouviu isso, foi embora triste, pois era muito rico.
23 Kamatɨhi Jisas nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ ambami, Yi narɨŋ kandɨ ambin, kru tɨmbahɨrɨsɨndu arɨku mɨŋga Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨman vata avɨrɨ tamɨrɨmandɨ.
23 Jesus então disse aos discípulos:
24 Yi narɨŋ sɨhinda ambin, kamel mɨkwɨrɨ sɨvirɨsɨvirɨ sɨki humbañɨ indɨwɨrɨm, kru tɨmbahɨrɨsɨndu arɨku haŋɨnɨŋ Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨhɨyɨrɨm avɨrɨtamandu maña avɨrɨ mandamahi, vami.Nɨŋandɨhin kamel|alt="camel" src="HK00038C.TIF" size="col" copy="Knowles & Bass" ref="19.24"
24 E digo ainda que é mais difícil um rico entrar no Reino de Deus do que um camelo passar pelo fundo de uma agulha.
25 Nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ kuyu kanɨŋandɨhin indarɨhu mavɨyahavarami. Kamata ambamu, Ara nindaya sɨhaŋgɨyɨmandɨ, vamu.
25 Quando ouviram isso, os discípulos ficaram muito admirados e perguntavam: — Então, quem é que pode se salvar?
26 Kamavahu Jisas nurɨŋ tɨhɨrata ambami, Kru maŋandɨhu. Hara Got muhɨmɨmuhɨm vana andɨhi, vami.
26 Jesus olhou para eles e respondeu:
27 Kamavahi Pita kɨmbɨ ambami, Ŋgana, ara arɨŋandɨ muhɨmɨmuhɨm mitata nanaŋga kɨndandarɨŋ. Harɨm ara mum mɨŋɨmɨndaŋ, vami.
27 Aí Pedro disse: — Veja! Nós deixamos tudo e seguimos o senhor. O que é que nós vamos ganhar?
28 Kamavahi Jisas ambami, Yi narɨŋ kandɨ ambin, muhɨmɨmuhɨm kɨhi yɨvurahɨmandɨ hɨvɨyɨ, Krundu Ñɨŋi mɨŋga aru ñɨmbi naŋgandɨta aru miku ndu mɨnzɨmɨnzɨ maka nuŋandɨ hañɨ mɨnzɨrɨmandɨ. Kamati yi naŋga kɨhɨrɨ kɨndandara narɨndahara, aru miku ndu mɨnzɨmɨnzɨ maka kumanzɨpi timutamu, tanda timundu arɨkinzɨpi tɨŋgɨruramatayɨ mɨnzɨrɨmandɨra. Kamata Israel hatindu krunzapa kumanzɨpi timutamu, tanda timundu arɨkinzɨpi taya tɨŋgɨruramata haŋɨnɨŋ karatamɨrɨmandɨra.
28 Jesus respondeu:
29 Naŋga krunavundi sɨhanaŋga yambirɨm indarɨta, nurɨŋandɨ tavɨ, nɨŋusinavaŋ, nɨŋuranavaŋ, nɨŋurɨmaŋgatiŋ, ñɨŋisɨmɨŋ, nɨŋumɨnɨŋuvaŋ, naŋga nurɨŋandɨ kɨva mitamu haŋɨnɨŋ sɨhinda muhɨmɨmuhɨm 100 mɨŋɨmandɨyu. Kamata sɨhaŋgɨyɨmandɨyu.
29 E todos os que, por minha causa, deixarem casas, irmãos, irmãs, pai, mãe, filhos ou terras receberão cem vezes mais e também a vida eterna.
30 Hara kru kasirambu uyu haŋɨnɨŋ sɨhɨndɨvu sɨkwɨ payɨmandɨyu. Kamatu kru sɨhɨndɨvu payu haŋɨnɨŋ kasirambu urɨmandɨyu, vami.
30 Muitos que agora são os primeiros serão os últimos, e muitos que agora são os últimos serão os primeiros.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.