Mateus 15
Mum Language NT Portions (KQA) vs NTLH
1 Kandɨhɨrɨvɨ haŋu Farisi naŋga tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga haŋɨnɨŋ Jerusalem mitata Jisas kɨyɨmiyɨ umu. Kamata nuŋ nɨmavamba kitɨhumu,
1 Então alguns fariseus e alguns mestres da Lei vieram de Jerusalém para falar com Jesus e lhe perguntaram:
2 Mumɨndɨhi nandɨ sɨmbɨrasara nɨŋɨnɨŋ arɨŋandɨ añɨŋgitakɨñandu tɨkatɨka kuyu arɨŋ ŋgumu nɨŋɨnɨŋ mɨŋata kavarandu. Ñɨrɨm, kuma ñɨmburɨtara mañandu, vamu.
2 — Por que é que os seus discípulos comem sem lavar as mãos, desobedecendo assim aos ensinamentos que recebemos dos antigos?
3 Kamavahu Jisas nurɨŋ kɨmbɨ nɨmavami, Mumɨndɨhi narɨŋandɨ vana taya mɨŋahandata, Gotɨndu tɨkatɨka kuyu mɨŋata kavarandara.
3 Jesus respondeu:
4 Got ambami, Namɨnavandu tɨwɨyɨ taya kɨta nurɨŋandɨ kuyu taya mɨŋahanda. Naŋga, kru nɨŋum nɨŋuvaŋ mɨkatihɨrɨmandɨ hama kwɨmɨrɨmandɨ, vamba ambami.
4 Pois Deus disse: “Respeite o seu pai e a sua mãe!” E disse também: “Que seja morto aquele que amaldiçoar o seu pai ou a sua mãe!”
5 Hara narɨ nɨmavamba ambandara, Kru mumɨŋga nɨŋum nɨŋuvaŋ ŋguramaramandu tɨmbahɨrɨs haŋandɨhin ndaya kɨti, yahata nɨŋum nɨŋuvaŋ ambɨrɨmandɨ. Yi tɨmbahɨrɨs nɨ Gotɨŋ ŋgurɨm yɨhɨramin ndaya kɨyɨ, vamba ambɨrɨmandɨ.
5 Mas vocês ensinam que, se alguém tem alguma coisa que poderia usar para ajudar os seus pais, em sinal de respeito, mas diz: “Eu dediquei isto a Deus”,
6 Kru kandɨhama nɨŋum nɨŋuvandu tɨwɨyɨ maŋgɨyɨmandɨ. Hara narɨ ambandara, Kru nɨŋum nɨŋuvaŋ tɨmbahɨrɨs maŋguta avi vana andɨrɨmandɨ, vamba ambandara. Kandɨhamata vanayɨ narɨ Gotɨndu kuyu haŋandɨhin taŋguhara mɨŋgundi. Kamata narɨŋandɨ nañɨŋgitakɨñandu vana taya tɨhuyahandara.
6 então não precisa ajudar os seus pais. Assim vocês desprezam a mensagem de Deus para seguir os seus próprios ensinamentos.
7 Narɨ kuyusɨhɨrɨmbɨhapɨha ŋɨnɨŋ. Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara Aisaia narɨŋandɨ vanarɨm ambami, Got ambi,
7 Hipócritas! Isaías estava certo quando disse a respeito de vocês o seguinte:
8 Krunavundi yandɨ ñɨmbi nurɨŋandɨ mɨkatɨmbayɨ tɨhuyahandu. Hara nurɨŋandɨ mavɨŋguku naŋga indarɨmit haŋɨnɨŋ yambirɨm kutañɨ nzɨkwɨ kɨndi.
8 “Deus disse:
9 Krundu tɨkatɨka kuyu ambavarata, Nɨŋandɨhin Gotɨndu kuyu, vamba ambandu. Harɨm yandɨ ñɨmbi saŋ naŋga tɨhuyahandu, vamba ambi, vamba ambami, vami.
9 A adoração deste povo é inútil,
10 Jisas krunavundiŋ uraramahi payɨhu nɨmavamba ambami, Kuyu nɨ ambɨtɨn indarɨmaŋgarata mirɨmbañɨ tamamara.
10 Jesus chamou a multidão e disse:
11 Muhɨmɨmuhɨm mɨka humbañɨ indɨhundi haŋɨnɨŋ andɨhi Gotɨndu tamɨŋgañɨ kru ñɨŋɨ mandɨndi. Muhɨmɨmuhɨm kuyu mɨkatɨmba nɨ ambavarandi haŋandɨhin andɨhi, Gotɨndu tamɨŋgañɨ kru ñɨŋɨndɨndi, vami.
11 Não é o que entra pela boca que faz com que alguém fique
12 Kamavahi kɨyɨhandata Jisasɨndu sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ pata nuŋ nɨmavamu, Farisi ndaŋɨnɨŋ kuyu kandɨnɨ indarɨhu nurɨŋandɨ mavɨ ndambu avimandɨha ŋganada, vamu.
12 Então os discípulos chegaram perto dele e disseram: — Sabe que os
13 Kamavahu Jisas nurɨŋ nɨmavami, Yavandak nuŋandɨ pɨhuyɨ kɨyɨ hama kɨva naŋga mɨŋga. Harɨm muhɨmɨmuhɨm nu maŋgurɨmi haŋɨnɨŋ kundur haŋɨnɨŋ naŋga kumbɨravarɨmandɨ.
13 Jesus respondeu:
14 Kaŋɨnɨŋɨrɨm kandɨ vata maŋambamara. Nurɨ tamɨŋga ñumi ŋɨnɨŋ maña. Tamɨŋga ñumi mɨŋga yahata tamɨŋga ñumi muhamaŋ kwɨmbɨ isɨhuramɨrɨman vata arɨkimbat kumbañɨ mɨŋguhu, vami.
14 Não se preocupem com os fariseus. São guias cegos. E, quando um cego guia outro, os dois acabam caindo num buraco.
15 Kamavahi Pita Jisasɨŋ kitɨhuta nɨmavami, Krunavundiŋ muhɨmɨmuhɨm andɨhi Gotɨndu tamɨŋgañɨ ñɨŋɨndɨndu vamba tɨhi kuyu ambavarana hañɨndu kuyu sapa arɨŋ ambavarɨna indarɨharɨŋ vaha, vami.
15 Então Pedro pediu: — Explique para nós aquilo que o senhor disse antes.
16 Kamavahi Jisas ambami, Narɨndahara kwɨnɨkwɨnɨtɨra wɨsa vaha tɨhi.
16 Jesus disse:
17 Narɨ ŋgandara. Muhɨmɨmuhɨm mɨka humbañɨ indɨhundi ha mavɨ humbañɨ mɨŋgundi. Kamatɨhi mavɨ nɨŋandɨhin sɨhusɨhu tavɨyɨ pɨŋguvarahi undi.
17 O que entra pela boca vai para o estômago e depois sai do corpo.
18 Hara kuyu mɨka nɨŋandɨhin ambavarandi haŋandɨhin mavɨŋguku nɨmbundu yɨvurahandi. Kandɨ vana haŋandɨhin andɨhi Gotɨndu tamɨŋgañɨ kru ñɨŋɨndɨndi.
18 Mas o que sai da boca vem do coração. É isso que faz com que a pessoa fique impura.
19 Yi krundu mavɨŋgukuyɨndu muhɨmɨmuhɨm ñamba vana nɨmata nɨŋɨnɨŋ yɨvurahandirɨm ambin. Indarɨmit ñamba. Kruŋ yɨvutatamahi kɨmuhɨmu vana. Navundi kru manɨman naŋga kru navundi manɨman mɨŋavɨŋgɨrɨvɨŋgɨrɨ vana. Navundi kru naŋga haŋɨnɨŋ, naŋga kru navundi naŋga haŋɨnɨŋ pɨsiŋgarahara vana. Kipa mɨŋamɨŋa vana. Ŋgatɨŋgɨrutɨŋgɨru tɨwɨmiyɨ kuyusɨhɨrɨŋguyu ambavaravara vana, naŋga muŋɨnɨŋ ñamba taŋgutaŋgu vana.
19 Porque é do coração que vêm os maus pensamentos, os crimes de morte, os adultérios, as imoralidades sexuais, os roubos, as mentiras e as calúnias.
20 Kandɨ vana nɨŋɨnɨŋ andɨhi, Gotɨndu tamɨŋgañɨ kru ñɨŋɨndɨndi. Hara kru kuma ñɨmburɨmatɨ ñandi haŋandɨhin andɨhi Gotɨndu tamɨŋgañɨ kru ñɨŋɨ mandɨndi, vami.
20 São essas coisas que fazem com que alguém fique impuro. Mas comer sem lavar as mãos não torna ninguém impuro.
21 Jisas pɨhu Genesaret mitata, pɨhu aru Tair naŋga Saidonɨndu vu umi.
21 Jesus saiu dali e foi para a região que fica perto das cidades de Tiro e de Sidom .
22 Kamatɨhi Kenanɨndu krunzapayɨndu navundi uta kandambu kɨndi ŋambɨ pata kuyu kɨmbañɨ Jisasɨŋ nɨmavami, Aru mɨŋga, na Devit Nɨŋuñɨŋgi yaŋ sɨhiŋga. Yandɨ navundi ñɨŋi nɨŋambɨŋ sundɨ ñamba arɨŋguta pɨsiŋgarandi, vami.
22 Certa mulher cananeia, que morava naquela terra, chegou perto dele e gritou: — Senhor,
23 Kamavahira Jisas nuŋ kuyu kɨmbɨ mu ndahara maŋambami. Kamatɨhira navundi haŋambɨ tuvɨrata sɨhɨndɨ payɨhi Jisasɨndu sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ pata Jisasɨŋ nɨmavamu, Navundi nɨŋambɨ sɨhɨndɨ nɨmbu avaŋgarata sirindamata payɨtɨhi sɨmbɨna aŋga umɨ, vamu.
23 Mas Jesus não respondeu nada. Então os discípulos chegaram perto dele e disseram: — Mande essa mulher embora, pois ela está vindo atrás de nós, fazendo muito barulho!
24 Kamavahu Jisas ambami, Got yaŋ sɨmbɨhi Israel hatiŋ ndaya, sipsip siŋgundɨndu maña haŋɨnɨŋ ŋguramɨrɨm payɨmin, vami.
24 Jesus respondeu:
25 Kamavahira navundi haŋambɨ pata Jisas kɨyɨmi hañɨ tandamɨkwɨmɨkwɨta, naŋgwɨndarata pɨrɨnɨmbu tɨhɨrata nɨmavami, Aru mɨŋga, yaŋ ŋgurama, vami.
25 Então ela veio, ajoelhou-se aos pés dele e disse: — Senhor, me ajude!
26 Kamavahi Jisas nuŋ ambami, Ñɨŋindu ñaña nɨ mɨŋata upɨrirɨm kavarɨtɨrɨŋ utima, vami.
26 Jesus disse:
27 Kamavahira navundi haŋambɨ nɨmavami, Aru mɨŋga, kandɨ ambana. Hara ñɨŋi haŋɨnɨŋ ñahu, ñaña mɨñɨ nɨŋuvandu pina tɨwɨvu mɨŋgaramandi haŋɨnɨŋ upɨri ñandu, vami.
27 — Sim, senhor, — respondeu a mulher — mas até mesmo os cachorrinhos comem as migalhas que caem debaixo da mesa dos seus donos.
28 Jisas kuyu kandɨha indarɨta navundi haŋambɨrɨm nɨmavami, Navundi na, nandɨ indarɨmaŋgaramaŋgara vana ha aru sɨkwɨ. Harɨm indarɨmitana hɨm ha yɨvuraham, vami. Kamavahi navundi haŋambɨndu ñɨŋi haŋambɨ kandɨhɨrɨvɨ hañɨ sɨkwɨtaya avindɨmi.
28 — Mulher, você tem muita fé! — disse Jesus. — Que seja feito o que você quer! E naquele momento a filha dela ficou curada.
29 Jisas pɨhu kandɨha mitata indu Galili kuku tɨviyɨndɨvɨñɨ ndaya umi. Kamata apuvu yahuta mɨnzɨmi.
29 Jesus saiu dali e foi até o lago da Galileia. Depois subiu um monte e sentou-se ali.
30 Kamatɨhi krunavundi sambɨ nu kɨyɨmiyɨ payɨmu. Kamata tanda ñamba, tamɨŋga ñumi, punzɨ kɨmɨkɨmɨ, maŋguyundavaravara haŋɨnɨŋ, naŋga muhɨmɨmuhɨm kandi naŋga haŋɨnɨŋ sambɨ tɨmbuta pata nuŋandɨ tandanzapa hañɨ tamamu. Kamatɨhu nurɨŋ mɨŋavindamahi, avindɨmu.
30 E foram até Jesus grandes multidões levando coxos, aleijados, cegos, mudos e muitos outros doentes, que eram colocados aos seus pés. E ele curou todos.
31 Kamatɨhi krunavundi ŋgahu maŋguyundavarandu haŋɨnɨŋ kuyundavarahu, punzɨ kɨmɨkɨmɨ haŋɨnɨŋ avindɨhu, tanda ñamba haŋɨnɨŋ kɨndavarahu, tamɨŋga ñumi haŋɨnɨŋ tɨhɨrañamu. Kamatɨhi indarɨhɨtɨta Israelɨndu Gotɨndu ñɨmbi tɨhuyahamu.
31 O povo ficou admirado quando viu que os mudos falavam, os aleijados estavam curados, os coxos andavam e os cegos enxergavam. E todo o povo louvou ao Deus de Israel.
32 Jisas nuŋandɨ sɨmbɨrasaraŋ uraramahi payɨhu nɨmavami, Krunavundi nɨŋɨnɨŋɨrɨm yaŋ mavɨndɨ. Ara naŋga arɨki hɨvɨ sɨkwɨ kɨyɨhu kwɨrɨ hɨvɨ nɨñɨ ñaña nurɨŋandɨ maŋgɨyɨ. Harɨm avɨharɨm kɨtu sɨmbɨtɨn utu avi mandɨrɨmandɨ. Tamɨŋganzihɨsihɨtinda kwɨmbɨyɨ mɨŋgata yɨvɨtuma, vami.
32 Jesus chamou os seus discípulos e disse:
33 Kamavahi nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ Jisasɨŋ nɨmavamu, Nɨmbɨrañɨ kru maŋgɨyɨ. Harɨm ara mavatɨmba sambɨ paŋundu mɨŋata krunzivi kanɨŋɨnɨŋ ŋgutɨrɨŋ ñɨrɨmandɨyu, vamu.
33 Os discípulos perguntaram: — Como vamos encontrar, neste lugar deserto, comida que dê para toda essa gente?
34 Kamavahu Jisas nurɨŋ kitɨhuta nɨmavami, Narɨŋandɨ mavatɨmba pamata kɨyɨ, vami. Kamavahi ambamu, Arɨŋandɨ mavatɨmba kuma timu, tamu arɨkinzɨpi tɨŋgɨruramata kɨyɨ, naŋga asa sambɨ sɨkwɨ maŋgɨyɨ, vamu.
34 — Quantos pães vocês têm? — perguntou Jesus. — Sete pães e alguns peixinhos! — responderam eles.
35 Kamavahu Jisas krunavundiŋ ambahi pɨrɨyɨ kambamɨnzɨmu.
35 Aí Jesus mandou o povo sentar-se no chão.
36 Kamatɨhu mavatɨmba kuma timu, tamu arɨkinzɨpi tɨŋgɨruramata haŋɨnɨŋ naŋga asa haŋɨnɨŋ mɨŋami. Kamata Gotɨŋ kuyu avivi ŋguta mɨŋasɨhɨraramata nuŋandɨ sɨmbɨrasaraŋ ŋgumi. Kamatɨhi nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ krunavundiŋ ŋgumu.
36 Depois pegou os sete pães e os peixes e deu graças a Deus. Então os partiu e os entregou aos discípulos, e eles os distribuíram ao povo.
37 Kamatɨhu sɨhanaŋga ñahu kɨpɨtɨmi. Kamata ñata mitamu haŋɨnɨŋ yɨvutɨhɨruramata, tɨwatɨwa aruru kuma timu, tamu arɨkinzɨpi tɨŋgɨruramatayɨ kundamu.
37 Todos comeram e ficaram satisfeitos; e os discípulos ainda encheram sete cestos com os pedaços que sobraram.
38 Kru mɨnzɨta ñamu haŋɨnɨŋ kruŋ ndaya yɨhɨtɨŋgɨruhu 4,000 ndɨmi. Hara navundi naŋga ñɨŋi sɨrambɨŋ mayɨhɨtɨŋgɨrumu.
38 Os que comeram foram quatro mil homens, sem contar as mulheres e as crianças.
39 Kamata Jisas krunavundiŋ sɨmbɨhi uhu, kupik mɨŋata Magadanɨndu vu umi.
39 Então Jesus mandou o povo embora, subiu no barco e foi para a região de Magadã .
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.