Mateus 10
Mum Language NT Portions (KQA) vs NVT
1 Jisas nuŋandɨ 12 sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ ambahi payɨhu ambami, Yi narɨŋ yɨhɨramamin. Harɨm uta sundɨ ñamba haŋɨnɨŋ pɨŋguvarata, krunavundi muhɨmɨmuhɨm kandi naŋga haŋɨnɨŋ mɨŋavindamamara.
1 Jesus reuniu seus doze discípulos e lhes deu autoridade para expulsar espíritos impuros e curar todo tipo de enfermidade e doença.
2 Sɨmbɨrasara kandɨhaŋɨnɨŋɨndu ñɨmbi haŋɨnɨŋ nɨmata, kimaŋgima hama Saimon, mu ñɨmbi nuŋandɨ Pita, muhama nɨŋura Andru. Naŋga Jems Sebedi ñanɨŋ naŋga nɨŋura Jon.
2 Estes são os nomes dos doze apóstolos: primeiro, Simão, também chamado Pedro, depois André, irmão de Pedro, Tiago, filho de Zebedeu, João, irmão de Tiago,
3 Muhama Filip, muhama Bartolomyu, muhama Tomas, muhama Matyu. Kandɨhama nu gavaman ndamarɨm tɨmbahɨrɨs mɨŋamɨŋa mɨŋga. Muhama Jems, Alfius ñanɨŋ. Muhama Tadius.
3 Filipe, Bartolomeu, Tomé, Mateus, o cobrador de impostos, Tiago, filho de Alfeu, Tadeu,
4 Muhama Saimon, Selot vat mɨŋga, imbɨ hama Judas Iskariot. Kandɨhama Jisasɨŋ kru ñamba ŋɨnɨŋɨndu kumañɨ tamɨrɨmandɨ. Kamati nuŋ ñamba taŋgurɨmandɨyu.
4 Simão, o cananeu, Judas Iscariotes, que depois traiu Jesus.
5 Jisas kru 12 vat kandɨhaŋɨnɨŋ sɨmbɨta nɨmavami, Krunavundi muvundumuvundu kɨnduyɨ maŋumara. Samariandu pɨhu aruruyɨ ndahara maŋindɨhumara.
5 Jesus enviou os Doze com as seguintes instruções: “Não vão aos gentios nem aos samaritanos;
6 Narɨ sipsip Israel hatindu atɨnda yɨwaramu haŋɨnɨŋ ndaya kɨnduyɨ umara.
6 vão, antes, às ovelhas perdidas do povo de Israel.
7 Uta nɨmavamba ambavaramara, Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨhɨyɨha arɨñɨndɨ ha, vamba ambamara.
7 Vão e anunciem que o reino dos céus está próximo.
8 Uta kandi naŋga haŋɨnɨŋ mɨŋavindamata, kru kɨmumu haŋɨnɨŋ andɨtɨra aŋga yahamɨramu. Kamata kru kandi lepra naŋga haŋɨnɨŋ andɨtɨra ñaŋɨraŋgɨyɨmu. Kamata sundɨ ñamba haŋɨnɨŋ pɨŋguvaramara. Narɨŋ sɨmbɨra mɨŋamɨŋarɨm yɨhɨramin vana nɨŋandɨhin mut mɨŋata mamɨŋara. Narɨ saŋ mɨŋara. Harɨm narɨ uta krunavundiŋ ŋguramata, mut mɨŋamɨŋarɨm maŋambamara.
8 Curem os doentes, ressuscitem os mortos, purifiquem os leprosos e expulsem os demônios. Deem de graça, pois também de graça vocês receberam.
9 Narɨŋandɨ paŋaŋgarayɨ gol, tɨmbahɨrɨs silva, naŋga kopa kɨmbarɨta maŋumara.
9 “Não levem no cinto moedas de ouro, prata ou mesmo de cobre.
10 Urɨm, narɨŋandɨ paŋa, kwɨrandɨ yɨvupɨhavɨhavɨ arɨkita, tandambɨsa, naŋga makɨrutɨm mamɨŋamara. Kru sɨmbɨra mɨŋandi hamaŋ nuŋandɨ ñaña ha ŋgundu.
10 Não levem bolsa de viagem, nem outra muda de roupa, nem sandálias, nem cajado. Quem trabalha merece seu sustento.
11 Pɨhu aru muyɨ vaha, mana suksɨmbɨrɨ muyɨ vaha indɨhuta, pɨhu kandɨhañɨ kru avinzɨkwɨsɨkwɨ naŋga tɨtɨtaya kɨyɨhɨyɨ mɨŋgaŋ ŋgamara. Kamata kru kandɨhama naŋgandaya kɨta uta pɨhu kandɨha mitamara.
11 “Sempre que entrarem em uma cidade ou povoado, procurem uma pessoa digna e fiquem em sua casa até partirem.
12 Tavɨ muyɨ indɨhutaŋgata, krunavundi tavɨ kandɨhañɨndu ŋɨnɨŋɨrɨm kuyu avivi ŋguta ambamara. Gotɨndu mavɨñam narɨ naŋga kɨyɨm, vamba ambamara.
12 Quando entrarem na casa, saúdem-na com a paz.
13 Kamatɨra tavɨ kandɨhañɨndu krunavundi narɨŋɨrɨm kɨnzɨkɨtuŋgata, narɨŋandɨ kuyu avi ha andɨti mavɨñamɨñɨ kɨyɨmandɨyu. Ara narɨŋɨrɨm kɨnzɨhɨnzɨ mandɨtuŋgata, Gotɨŋ kitɨwɨtɨra mavɨñamɨñɨ kɨyɨhɨyɨ vana ha nurɨ naŋga maŋgɨyɨmandɨ.
13 Se o lar se revelar digno, que sua paz permaneça nela; se não, retirem a bênção.
14 Kamata kru mumɨŋga narɨŋ tavɨ nuŋandɨyɨ tɨmbuta maŋutiŋgata, naŋga narɨŋandɨ kuyu maŋindarɨtiŋgata, tavɨ vaha, mana pɨhu aru kandɨha mitata urɨm narɨŋandɨ tanda hañɨ ayɨwɨrsɨ kɨyɨmandɨ ha yɨvuvaramara. Kamatɨra kru pɨhu aru kandɨhañɨ ŋgati ŋgata ambɨrɨmandɨyu, Ñamba vana andɨharɨŋ nɨmata vana nɨ andɨyu vamba ambɨrɨmandɨyu.
14 Se alguma casa ou cidade se recusar a recebê-los ou a ouvir sua mensagem, sacudam a poeira dos pés ao sair.
15 Yi narɨŋ kandɨ ambin, Got krunavundiŋ ŋgatɨŋgurɨman vata yɨhɨramami hɨvɨyɨ hañɨ, krunavundi pɨhu kandɨhañɨ hati pɨmɨ kavɨrɨmandɨyu. Kamatu Sodom naŋga Gomora hati pɨmɨ kavɨrɨmandɨyu ha taratɨvɨrɨmandɨ, vami.
15 Eu lhes digo a verdade: no dia do juízo, as cidades perversas de Sodoma e Gomorra serão tratadas com menos rigor que essa cidade.
16 Jisas sɨhinda ambami, Ŋgara. Yi narɨŋ sipsip maña sɨmbɨhin upɨri saŋara ñiŋgiñɨ ura. Harɨm tau andɨndi maña andɨmara. Indarɨmaŋgaratara muhɨmɨmuhɨm vana ha andɨmara. Naŋga kava umari andɨndu maña andɨmara. Ñamba vanavana andɨtɨrɨm maŋindarɨmara.
16 “Ouçam, eu os envio como ovelhas no meio de lobos. Portanto, sejam espertos como serpentes e simples como pombas.
17 Kruŋ ŋgamaŋgaramara. Narɨŋ kru Juda hatindu kuyu mɨŋasɨrɨvandu haŋɨnɨŋɨndu kumañɨ tamɨmandɨyu. Kamata Got naŋga kuyundavaravara tavɨ nurɨŋandɨyɨ narɨŋ pɨŋgɨrawɨsɨrɨmandɨyu.
17 Tenham cuidado, pois vocês serão entregues aos tribunais e chicoteados nas sinagogas.
18 Narɨ yandɨ sɨmbɨrasara ŋɨnɨŋ. Harɨm narɨŋ gavaman ndama naŋga aru miku haŋɨnɨŋ kɨyuyɨ tɨmbuta urɨmandɨyu. Kamatu yandɨ kuyu avivi kru aruru haŋɨnɨŋ naŋga krunavundi muvundumuvundu haŋɨnɨŋ ndahara ambavarɨtɨra indarɨmandɨyu.
18 Por minha causa serão julgados diante de governantes e reis, mas essa será a oportunidade de falar a meu respeito a eles e aos gentios.
19 Narɨŋ kru ŋgatɨŋgɨrutɨŋgɨru hama kɨyɨyɨ tɨmbuta urɨmandɨyu. Kamatu arɨŋ ambɨtuŋgata mumvamba ambavarɨmɨndaŋ, vata maŋindarɨhɨtɨhɨtɨmara. Kandɨtɨwɨmi hañɨ narɨŋandɨ indarɨmit hambu, Got nuŋambi ambavarɨtiti ambavarɨmandɨra.
19 Quando forem presos, não se preocupem com o modo como responderão nem com o que dirão. Naquele momento, as palavras certas lhes serão concedidas,
20 Kuyu ambavarɨmandɨra ha narɨŋambi maŋambavarɨmandɨra. Narɨŋandɨ Navandu Mavɨñɨŋi narɨŋ indarɨmit ŋguti ambavarɨmandɨra.
20 pois não serão vocês que falarão, mas o Espírito de seu Pai falará por meio de vocês.
21 Kru nɨŋuraŋ vaha mana nɨŋusiŋ vaha ŋgatɨŋgɨruta ambɨti yɨvutatamɨrɨmandɨyu. Sɨwɨmañanzihɨ nda nɨŋuvanin yahata nurɨŋandɨ ñɨŋiŋ andɨrɨmandɨyu. Nurɨŋandɨ ñɨŋi haŋɨnɨŋ ndahara nɨŋum nɨŋuvaŋ miku tamata, kru muŋɨnɨŋ sɨmbɨtu nɨŋum nɨŋuvaŋ yɨvutatamɨrɨmandɨyu.
21 “O irmão trairá seu irmão e o entregará à morte, e assim também o pai a seu próprio filho. Os filhos se rebelarão contra os pais e os matarão.
22 Narɨ yandɨ ŋɨnɨŋ. Harɨm narɨŋambirɨm sɨhanaŋga krunavundi kɨtɨrɨ ñɨmandɨyu. Hara krunavundi tɨkatɨkata kɨtuhɨtu imbɨhɨvɨ ha yɨvurahɨti, Got nurɨŋ aŋga mɨŋɨmandɨ.
22 Todos os odiarão por minha causa, mas quem perseverar até o fim será salvo.
23 Krunavundi pɨhu muyɨndu haŋɨnɨŋ narɨŋ ñamba vana andɨtuŋgata, tɨvaramata pɨhu muyɨ umara. Yi narɨŋ kandɨ ambin, sɨmbɨra narɨŋandɨ Israelɨndu pɨhu makamaka mamɨturamɨtɨratɨra, Krundu Ñɨŋi hama payɨmandɨ.
23 Quando forem perseguidos numa cidade, fujam para outra. Eu lhes digo a verdade: o Filho do Homem voltará antes que tenham percorrido todas as cidades de Israel.
24 Ñɨŋi nuŋandɨ ahusɨkiŋ mandaratɨvɨrandi, naŋga sɨmbɨrakara hama nuŋandɨ aru miku hamaŋ taratɨvɨrata kɨmbañɨ maŋgɨndi.
24 “O discípulo não está acima de seu mestre, nem o escravo acima de seu senhor.
25 Ñɨŋi nuŋandɨ ahusɨki maña yɨvurahɨmandɨ hama, kamatanda kɨyɨm. Naŋga sɨmbɨrasara, nuŋandɨ aru miku hama maña kɨyɨmandɨ hama, kamatanda kɨyɨm. Tavɨ nɨŋuvarɨm Belsebul vamba ambandu. Harɨm ñɨŋisɨm tavɨ kandɨhañɨ kɨndu haŋɨnɨŋ ñɨmbi ñamba sɨkwɨ ŋgumandɨyu, vami.
25 Para o discípulo é suficiente ser como seu mestre, e o escravo, como seu senhor. Uma vez que o dono da casa foi chamado de Belzebu, os membros da família serão chamados de nomes ainda piores!
26 Jisas sɨhinda ambami, Narɨŋ kru kandɨhaŋɨnɨŋ ñamba vana andɨrɨmɨtu ndahara mambɨŋitumara. Muhɨmɨmuhɨm tarɨŋguramata kɨndi haŋɨnɨŋ mamañɨ yɨvurahɨmandɨ. Kamati kuyu tarɨŋguramata kɨndi haŋɨnɨŋ ndahara sɨhanaŋga kru indarɨmandɨyu.
26 “Não tenham medo daqueles que os ameaçam, pois virá o dia em que tudo que está encoberto será revelado, e tudo que é secreto será divulgado.
27 Narɨŋ kuyu kɨvɨyɨ ambavaradin haŋɨnɨŋ, inahɨmur ambavaramara. Ara kuyu sɨwɨña indarɨmandɨra haŋɨnɨŋ, uta tɨhɨrutɨhɨru upɨyɨ kuyu kɨmbañɨ ambavarɨtɨra krunavundi indarɨmu.
27 O que agora lhes digo no escuro, anunciem às claras, e o que sussurro em seus ouvidos, proclamem dos telhados.
28 Kru pɨrɨ nɨñɨndurɨm mambɨŋitumara. Narɨŋandɨ kwɨrandɨmbatɨ ha yɨvutatamɨrɨmandɨyu, hara narɨŋandɨ mavɨñɨŋi ha mayɨvutatamɨrɨmandɨyu. Gotɨrɨmɨndaya pɨŋitumara. Nu taya narɨŋandɨ kwɨrandɨ naŋga mavɨñɨŋi ha pɨsiŋgarata, ahutuvarandi helɨyɨ kavarɨmandɨ.
28 “Não tenham medo dos que querem matar o corpo; eles não podem tocar na alma. Temam somente a Deus, que pode destruir no inferno tanto a alma como o corpo.
29 Narɨ ŋgandara, kava arɨkita sukɨsɨrambɨ kru tuki tamɨŋgañɨ mut mɨŋandu. Hara narɨŋandɨ Nava kava suksɨrambɨ kandɨhaŋɨnɨŋ karatamaŋgarandi. Harɨm, kava kandɨhañɨndu muvat pɨrɨyɨ mamɨŋgatayɨvum vɨtiŋgata, mamɨŋgata yɨvɨrɨmandɨ.
29 Quanto custam dois pardais? Uma moeda de cobre? No entanto, nenhum deles cai no chão sem o conhecimento de seu Pai.
30 Naŋga, Got narɨŋandɨ miku mɨnɨ nɨŋɨnɨŋ mɨnza mɨnɨmɨnɨ ŋgatɨŋgɨruta mɨtundi.
30 Quanto a vocês, até os cabelos de sua cabeça estão contados.
31 Narɨ Gotɨndu tamɨŋgañɨ aruŋɨnɨŋ nzɨkwɨ kɨndara, kava sukɨsɨrambɨŋ taratɨvɨramaŋgarandara. Kamataharɨm mambɨŋitumara, vami.
31 Portanto, não tenham medo; vocês são muito mais valiosos que um bando inteiro de pardais.
32 Jisas sɨhinda ambami, Kru mumɨŋga krunavundiŋ nɨmavamba ambɨrɨmandɨ. Yi Jisasɨndu ñiŋgiñɨndu mɨŋga vamba ambɨrɨmandɨ. Kru kandɨhamarɨm, yindahara Yavandak nuŋandɨ pɨhuyɨ kɨyɨ hamarɨm, kru nɨma yandɨ vamba ambɨrɨman.
32 “Quem me reconhecer em público aqui na terra, eu o reconhecerei diante de meu Pai no céu.
33 Ara kru mumɨŋga krunavundiŋ, nɨmavamba ambɨrɨmandɨ. Yi Jisasɨndu ñiŋgiñɨndu mɨŋga ma vamba ambɨrɨmandɨ. Kru kandɨhamarɨm, yindahara Yavandak nuŋandɨ pɨhuyɨ kɨyɨ hamarɨm, kru nɨma yandɨma vamba ambɨrɨman, vami.
33 Mas quem me negar aqui na terra, eu também o negarei diante de meu Pai no céu.
34 Jisas sɨhinda ambami, Narɨ yambirɨm nɨmata maŋindarɨmitamara. Nu pɨrɨ nɨñɨ saŋga kirahɨrɨm payɨmi vamba maŋindarɨmitamara. Yi saŋga kirahɨrɨm mambayɨmin. Yi tuki kuta mɨŋata payɨmin.
34 “Não imaginem que vim trazer paz à terra! Não vim trazer paz, mas a espada.
35 Yi saŋga pɨruramɨrɨm payɨmin. Kru ñɨŋi hama nɨŋuvarɨm miku tamɨrɨmandɨ, navundi ñɨŋi haŋambɨ nɨŋumɨrɨm miku tamɨrɨmandɨ, nɨmbas nɨpahiŋ miku tamɨrɨmandɨ.
35 ‘Vim para pôr o homem contra seu pai, a filha contra sua mãe, e a nora contra sua sogra.
36 Nuŋandɨ kru ñɨŋi, navundi ñɨŋi, nɨmburi, nɨmbas, nurɨŋambi masamasa miku tamɨmandɨyu.
36 Seus inimigos estarão em sua própria casa’.
37 Kru nɨŋum navaŋ mavɨndamata, yaŋ mavɨmandamɨrɨmandɨ hamarɨm, yandɨyɨndu vata maŋambɨrɨman. Kru nuŋandɨ kru ñɨŋi naŋga navundi ñɨŋiŋ mavɨndamata, yaŋ mavɨmandamɨrɨmandɨ hamarɨm, yandɨyɨndu vata maŋambɨrɨman.
37 “Quem ama seu pai ou sua mãe mais que a mim não é digno de mim; e quem ama seu filho ou sua filha mais que a mim não é digno de mim.
38 Naŋga kru, nuŋandɨ ahuandɨ maña pɨmɨ kavuta yi naŋga maŋgɨndɨrɨmandɨ hamarɨm, yandɨyɨndu vata maŋambɨrɨman.
38 Quem se recusa a tomar sua cruz e me seguir não é digno de mim.
39 Kru yambira muhɨmɨmuhɨm vana andɨtɨn avindɨrɨmandɨ vamba ambɨrɨmandɨ hama, siŋgundɨrɨmandɨ. Ara yambirɨm indarɨta kwɨmɨrɨmandɨ hama, kɨmuta ndahara sɨhaŋgɨyɨmandɨ, vami.
39 Quem se apegar à própria vida a perderá; mas quem abrir mão de sua vida por minha causa a encontrará.
40 Jisas sɨhinda ambami, Kru narɨŋɨrɨm kɨnzɨhɨnzɨtɨrɨmandɨ hama, yaŋɨrɨm kɨnzɨhɨnzɨtɨrɨmandɨ. Ara kru yaŋɨrɨm kɨnzɨhɨnzɨtɨrɨmandɨ hama, Gotɨrɨm kɨnzɨhɨnzɨtɨrɨmandɨ. Got yaŋ sɨmbɨhi payɨmin.
40 “Quem recebe vocês recebe a mim, e quem me recebe também recebe aquele que me enviou.
41 Hara, kru mumɨŋga ambɨrɨmandɨ. Yi kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavarandi mɨŋgaŋ ŋguramɨrɨman vamba ambɨrɨmandɨ. Kamavata kru kandɨhamaŋ nuŋandɨ tavɨyɨ tɨmbuta uta karatamɨrɨmandɨ. Kru kandɨhamatɨrɨmandɨ hama, kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavarandu haŋɨnɨŋ mɨŋandu maña muhɨmɨmuhɨm avivi mɨŋɨmandɨ. Naŋga, kru mumɨŋga ambɨrɨmandɨ. Yi kru tɨtɨtaya kɨyɨhɨyɨ mɨŋgaŋ ŋguramɨrɨman vamba ambɨrɨmandɨ. Kamavata kru kandɨhamaŋ nuŋandɨ tavɨyɨ tɨmbuta uta karatamɨrɨmandɨ. Kru kandɨhamatɨrɨmandɨ hama, kru tɨtɨtaya kɨyɨhɨyɨ mɨŋga muhɨmɨmuhɨm avivi mɨŋandi maña, mɨŋɨmandɨ.
41 Quem acolhe um profeta como alguém que fala da parte de Deus recebe a mesma recompensa que um profeta. E quem acolhe um justo por causa de sua justiça recebe uma recompensa igual à dele.
42 Kru mumɨŋga ambɨrɨmandɨ. Yi kukumɨni Jisasɨndu sɨmbɨrasara ñiŋgiñɨndu ñɨmbi manɨman muvatɨŋ ŋguramɨrɨman vamba ambɨrɨmandɨ. Kamavata nuŋ ŋguramɨrɨmandɨ. Harɨm yi narɨŋ kandɨ ambin, kru kandɨhamandu avihɨmɨŋgɨm ha manziŋgundɨrɨmandɨ, mɨŋɨmandɨ, vami.
42 Se alguém der um copo de água fria que seja ao menor de meus seguidores, certamente não perderá sua recompensa”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.