Mateus 26
Anutu Täŋo Man (IOU) vs VC
2 — ausente —
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Täŋpäkaŋ bämop äma intäjukun täŋpani-kät Juda täŋo ekäni ekäni ätutä bämop äma intäjukun täŋpani wäpi Kaifastä yotken käbeyä täŋkuŋ.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Käbeyä täŋpäŋ Jesu käbop iŋitpäŋ utta man topuŋ.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Ude täŋpäŋ yäŋkuŋ; Nämo yäk. Orekirit kadäni-ken täŋpena ämik pähap ahäwek yäk.
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Täŋpäkaŋ Jesu Betani yotpärare-ken itkuk. Itkaŋ Saimon gisik paräm ikek yäŋ iwerani unitä yotken äroŋpäŋ ketem bok naŋkumän.
6 — ausente —
7 Ketem naŋ irirän webe kubätä ume käbäŋi säkgämän u gwäki ärowani peŋpäŋ yäpuko upäŋ yäpmäŋ abuk. Yäpmäŋ päbä Jesu ketem naŋ irirän gwäki-ken kudup piŋ ibatkuk.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Ude täŋirän iwaräntäkiye bok itkuŋo u kaŋkaŋ kokwawak nadäŋpäŋ yäŋpäŋ-nadäk ŋode täŋkuŋ; Wa! Mebäri imata moneŋ pähap ŋo jop awähutak?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Ume u ämata yämiŋpäŋ moneŋ taŋi yäpmäŋkaŋ äma jäwärita yämiŋirän uyaku käna tägatek yäk.
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Ude yäŋirä Jesutä bäräŋeŋ yabäŋpäŋ-nadäŋkaŋ yäwetkuk; In webe ŋo imata ibekaŋ? U iron säkgämän kubä täŋ namitak.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Äma jäwäri inkät wari wari pen irirä iron täŋ yämina yäŋpäŋä kaŋ täŋ yämut! Upäŋkaŋ näk inkät wari nämo api itne.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Näk kumbapäŋ api äneneŋo unita awaŋken kukta gupna ume käbäŋi nikek u ärut namitak.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Näk bureni täwetat. Manna biŋam Täga komeni komeni yäŋahäŋ yäpmäŋ kunayäŋ täŋo udegän webe ŋonitä täŋ namitak unitäŋo manbiŋam bok api yäŋ yäpmäŋ kuneŋ. Ude täŋirä ämawebetä webe ŋonita nämo api guŋ täneŋ yäk.
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
15 — ausente —
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Imäkaŋ Judastä päŋku iwan keri terak kaŋ pewa yäŋ nadäŋpäŋ Jesu iwaräntäŋ yäpmäŋ kuŋatkuk.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Täŋpäkaŋ orekirit kadäni kubä wäpi Käräga yiskät nämo awähurani täŋo äŋnak-äŋnak u yäput peŋkuŋ. Kadäni ukengän iwaräntäkiyetä Jesu päŋku ŋode iwetkuŋ; Nin apiŋo yot deken päŋku Pasova täŋo imaka imaka u täŋtuŋum täne?
17 — ausente —
18 Yäwäwä Jesutä yäwetkuk; In yotpärare-ken äroŋpäŋ äma kädet moräk-ken itak u kaŋpäŋ ŋode iwerut; Yäwoŋärewani äma ŋode yäyak. Kadänina keräp täyak unita gäkä yotken näkkät näwaräntäknaye-kät Pasova täŋo ketem näneta nadätat.
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Ude yäweränkaŋ iwaräntäkiye Jesutä man yäŋkuko udegän päŋku yot mähemi u iwetkaŋ Pasova täŋtuŋum täŋkuŋ.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Ude täŋkaŋ kome bipmäŋirän Jesu iwaräntäkiye 12 u yämagurän päŋku yot uken itpäŋ Pasova ketem naŋkuŋ.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Naŋ ittäŋgän Jesutä man ŋode yäwetkuk; Näk bureni täwetat. Inkät nanik kubätä iwan täŋ namayäŋ yäk.
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Ude yäŋirän nadäŋpäŋä butewaki nadäŋpäŋ ini-ini iwet yabäŋkuŋ; Ekäni, näka yäyan?
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Ude yäŋtäko Jesutä yäwetkuk; Äma näkkät käräga gäpe kubägän näkamäk ŋonitä iwan keri-ken nepmaŋpayäŋ.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Nadäkaŋ? Äma Bureni-inik uwä kädet yäŋ imani udegän api iwarek. Upäŋkaŋ äma iwan keri terak nepmaŋpayäŋ täyak u kowata jidewani kubä api yäpek? Uwä komi umuri kubä api yäpek yäk.
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Ude yäŋirän Judas, Jesu iwan keri terak pewayäŋ täŋkuko unitä Jesu iwetkuk; Yäwoŋärewani äma, näka ba yäyan? Yäwänä iwetkuk; Gäk ubayäŋ yäk.
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Eruk ketem naŋ irirä Jesutä käräga kubä yäpmäŋkaŋ Anutu bänep täga man iwetkaŋ tokät jukutpäŋ iwaräntäkiyeta ŋode yäwetpäŋ yämiŋtäŋ kuŋkuk; Ŋo yäpmäŋpäŋ naŋput. Ŋowä näkŋo gupna yäk.
26 — ausente —
27 Ude yäŋpäŋ wain ume yäpmäŋkaŋ Anutu bänep täga man iwetpäŋ iwaräntäkiye ŋode yäwetpäŋ yämiŋtäŋ kuŋkuk; In kudup ŋo naŋput.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 Ŋowä näkŋo nägätna. Anututä ämawebe-kät topmäk-topmäk täyak u täŋkehärom takta. Täŋpäŋ ämawebe mäyap täŋo momi awähuretta yäŋpäŋ nägätna piwayäŋ täyat.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Näk bureni täwetat. Wain ume äneŋi nämo naŋkaŋ it yäpmäŋ kuŋtäŋgän Nana täŋo yewa gänaŋ äroŋkaŋ wain ume mebäri kubä inkät bok api näne yäk.
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Ude yäweränkaŋ kap kubä teŋpäŋ yot peŋpeŋ kumaŋ Olip Pom terak äroŋkuŋ.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Äroŋit äroŋit Jesutä yäwetkuk; Bipani ŋogän in kuduptagän näka mäde ut namiŋpäŋ ämetpeŋ kuŋtäŋpä kunayäŋ. Ude täŋirä Anutu täŋo man ŋode kudän täwani u bureni ahäwayäŋ;
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Upäŋkaŋ kumbani-ken nanik äneŋi akuŋpäŋ Galili komeken näkä jukun päŋku api it kirewet.
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Yäwänä Pitatä iwetkuk; Ätutä gäka mäde käwep api ut gamineŋ, upäŋkaŋ näk ude nämo api täŋpet yäk.
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Ude yäwänä Jesutä iwetkuk; Bureni gäwera. Apiŋo bipani purup gera nämo yäŋirän gäkä kadäni yaräkubä ude wäpna käbop pewayäŋ.
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Ude yäwänä Pitatä gwäk kwaiŋpäŋ man kehäromigän ŋode yäŋkuk; Nämo! Gäk gutpäŋ näk bok nutta yäwäwä wäpka käbop nämo api pewet yäk. Ude yäwänkaŋ noriyetä udegän yäŋkuŋ.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Täŋpäŋ Jesu iwaräntäkiye-kät kuŋtäŋgän Getsemane epän tobätken ahäŋpäŋ yäwetkuk; In ŋode irirä näk päŋku yäŋapik man yäwayäŋ yäk.
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Ude yäwetkaŋä Pitakät Sebedi täŋo nanakiyat Jems kenta Jon, ugänpäŋ yämaguränkaŋ kuŋkuŋ. Kuŋtäŋgän nadäwän umuri pähap täŋpänpäŋ äma yaräkubä u yäwetkuk;
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Bänepna-ken butewaki nadäwätäk pähap ahäŋ namitak unitä nurek yäŋ nadätat. Unita in ŋogän kodak itkaŋ nabäŋ näwatkot.
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Ude yäŋpäŋ ätu nanak kuŋpäŋä gukut imäpmok täŋpäŋ yäŋapik man ŋode yäŋkuk; Nana, tänaŋi täŋpäwä nadäŋiri komi bäräpi nadäwayäŋ täyat u närepmirän. Ude upäŋkaŋ näkŋo nadäk nämo, gäkŋo mantä kehärom tawän.
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Ude yäŋpäŋ äma yaräkubä unitä itkuŋ-ken äyäŋutpeŋ kuŋpäŋ yabäwän däpmon pat itkuŋ. Däpmon parirä yabäŋpäŋ Pita iwetkuk; In imata däpmon pat itkaŋ? In kadäni keräpi näkkät kodak täga nämo itneŋ?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Täŋyabäk-ken kwitaneŋta ket nadäŋpäŋ yäŋapik man yäŋ itkot. Bänepjintä näk näwatta pidäm täkaŋ upäŋkaŋ kehäromijin nämo yäk.
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Ude yäwetkaŋä äneŋi päŋku nani ŋode iwetkuk; Nana, komi nadätat ŋo täga nämo närepmitnaŋi täŋpäwä jop waki nadäŋ namiŋiri komi ŋo nadäwa täreŋirän gäkŋo mantä kehärom tawän yäk.
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Man ude yäŋ paotpäŋ äyäŋut päbä äma yaräkubä u däpmon pen parirä yabäŋkuk.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Ude yabäŋkaŋ äneŋi päŋku yäŋapik man yäŋkuko udegän yäŋirän kadäni yaräkubä täŋkuk.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Ude täŋkaŋ iwaräntäkiyetä patkuŋ-ken u kuŋpäŋ yäwetkuk; Ai! In däpmon pen pat itkaŋ? Kadäni täretak! Äma Bureni-inik uwä momi äma keri terak ärokärok kadäni keräp täyak ŋo.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Unita akwäpäŋ päŋku yabäŋ ahäna! Äma iwan keri-ken nepmakta yäwani uwäku äbätak ŋo yäk.
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Jesu man ude yäwet irirän iwaräntäkiye 12 u kubä wäpi Judas u pengän ahäŋ yämiŋkuk. Iwan äma mäyap kadä boham ikek penta äbuŋ. Iwan äma uwä bämop äma intäjukun täŋpani ba Juda täŋo äma ekäni ekäni unitä peŋ yäwet-pewä äbuŋ.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Intäjukunä Judastä man kädet ŋode yäwetkuk; Näkä päŋku äma u bayäŋ imiŋpäŋ iniŋ orerirä nabäŋkaŋ upäŋ kaŋ iŋirut yäŋ yäwetkuk.
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Eruk Jesu ahäŋ imiŋpäŋ iwetkuk; Yäwoŋärewani ämana! Ude yäŋpäŋ bayäŋ imiŋpäŋ iniŋ oretkuk.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Judastä ude täŋirän Jesutä iwetkuk; Notnapak, epän täŋpayäŋ nadäŋpeŋ äbätan ude täyi! Yäwänä iwantä äbuŋowä iŋitpäŋ kerigän topuŋ.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Ude täŋirä iwaräntäki kubätä päipi pioŋ gänaŋ nanik wädäwän kwäpäŋä bämop äma unitäŋo watä ämani kubä ura yäkŋat jukuni paiŋkuk.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Ude täŋpänä Jesutä iwetkuk; Ai! Päipka pe! Äma kubätä ämik täŋpeko uwä kowata udegän utneŋ.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Ŋodeta nämo nadätan? Nanaken gera yäŋira aŋeroniye mäyap peŋ yäwet-pewän äbä täga täŋkentäŋ namineŋ.
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Upäŋkaŋ täŋkentäŋ namineŋo uwä Anutu täŋo man kudän täwani u jide täŋpäŋ bureni ahäwek?
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Ude iwetpäŋä Jesutä komi äma äbuŋo u yäwetkuk; Jide? Intä nabäwä kubo äma ämik täŋpani ude täŋpapäŋ kadä boham ikek nutnayäŋ äbäkaŋ? Näk kepmani kepmani kudupi yot gänaŋ äroŋkaŋ inkät ämawebe Anutu täŋo man yäwetpäŋ yäwoŋärek täk täŋkut-ken ugän imata nämo nepmäŋitkuŋ?
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Upäŋkaŋ in ŋode täŋ namiŋirä Anutu täŋo manbiŋam terak profet bianitä näka man kudän täŋkuŋo u bureni ahäwän! Ude yäwänkaŋ iwaräntäkiye kudup Jesu kakätäŋpeŋ kuŋtäŋpä kuŋkuŋ.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Täŋpäkaŋ komi äma unitä Jesu imagut yäpmäŋ bämop äma intäjukun täŋpani wäpi Kaifas unitä yotken kuŋkuŋ. Yot uken kuŋpäŋ Baga man yäwoŋärewani ämakät Juda täŋo äma ekäni ekäni kuduptagän kubäken ugän itkuŋ.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Irirä Pita mädengän käbop itpäŋ-yabäk täŋtäŋ kumaŋ yot unitäŋo yewa gänaŋ äroŋkuk. Äroŋpäŋä Jesu jide täŋ iminayäŋ yäŋ yabäŋpäŋ-nadäkta yot täŋo watä ämakät bok maŋitkuŋ.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Täŋpäkaŋ Baga man yäwoŋärewani ämakät Juda täŋo äma ekäni ekäni u kuduptagän itpäŋ Jesu kumäŋ-kumäŋ utna yäŋkaŋ Jesu jop ikŋatta jop manman ätuta wäyäkŋeŋkuŋ.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 — ausente —
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 — ausente —
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Ude yäwerirä bämop äma intäjukun täŋpani unitä akuŋpäŋ Jesu iwet yabäŋkuk; Man kowata kubä nämo yäwerayäŋ? Äma päke ŋo gäka man yäkaŋ ŋo nadäwi jide täyak?
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Yäŋirän Jesutä kowata nämo yäŋkuk. Man nämo yäŋkaŋ kum irirän intäjukun äma unitä äneŋi iwet yabäŋkuk; Anutu Bureni kehäromi u wäpi terak yäŋkehärom taŋpäŋ niwet! Äma Anututä ämawebeniye täŋkentäkta iwoyäwani Kristo u gäk ba nämo? Gäk Anutu täŋo Nanaki ba nämo?
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Yäwänä yäŋkuk; Yäyan ubayäŋ. Unita näk bureni täwetat; Äma Bureni-iniktä Anutu ärowani täŋo keri bure käda ittäŋgän kunum gänaŋ gubam terak äbäŋirän api käneŋ.
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 — ausente —
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 — ausente —
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 — ausente —
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 — ausente —
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Täŋpäkaŋ Pita yäman umu, man yot yewa gänaŋ maŋirirän yot unitäŋo watä webe kubätä ahäŋ imiŋpäŋ iwetkuk; Ai! Jesu Galili komeken nanik ukät kuŋarani kubä gäk yäk.
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Yäwänä yäŋkuk; Gäk man jide yäyan? Yäŋiri guŋ täyat yäk.
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Ude yäŋkaŋ äpämaŋ kwayäŋ täŋirän yäma-ken webe kubätä kaŋpäŋ äma itkuŋo u yäwetkuk; Äma ŋo Jesu Nasaret nanik täŋo äbotken nanik kubä yäk.
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Yäwänä äneŋi äwo yäŋkuk.
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Eruk ätu itpäŋä äma itkuŋo unitä iwetkuŋ; Nadäkamäŋ! Gäk äbot uken nanik yäk. Galili man kotäk terak yäk täyan unita nadäkamäŋ yäk.
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Ude yäwäwä Pitatä yäŋkuk; Anutu wäpi terak bureni-inik täwetat! Äma wäpi yäkaŋ u nämoinik nadätat. Jop man yäwawä Anututä kowata namän yäk. Ude yäŋirän pengän purup gera yäŋkuk.
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Yäŋirän Pita u Jesutä man ŋode iwetkuko u nadäwän täreŋkuk; Purup man nämo yäŋirän gäk kadäni yaräkubä näkŋo wäpna käbop pewayäŋ yäk. Man u juku piŋpäŋ bänepi-ken jägämi pähap nadäŋpäŋ äpämaŋ päŋku konäm bumta kotkuk.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.