1 Coríntios 10
Anutu Täŋo Man (IOU) vs VC
1 Notnaye, äbekjiye orajiye Moses iwarän täŋkuŋo uken bäräpi ahäŋ yämiŋkuŋo u ket juku piwut yäŋ nadäŋpäŋ man ŋo täwerayäŋ; U kudup gubam pähap Anututä watä it yämikta pewän äpuko u gänaŋ kuŋatkuŋ. Ba u kudup Gwägu Gämäni u weŋpeŋ kukŋi udude säkgämän ahäŋkuŋ.
1 {Não quero que ignoreis, irmãos}, que os nossos pais estiveram todos debaixo da nuvem e que todos atravessaram o mar;
2 Gubam u gänaŋ kuŋatkuŋo ba ume weŋkuŋo u ume ärutärut bumik ude täŋkuŋ. Kadäni uken kuŋat-kuŋat kodaki yäput peŋpäŋ Moses täŋo iwaräntäkiye ude ahäŋkuŋ.
2 todos foram batizados em Moisés, na nuvem e no mar;
3 Täŋkaŋ ämawebe u kudup ketem Munapiktä yepmäŋ towiŋkuko u nak täŋkuŋonik.
3 todos comeram do mesmo alimento espiritual;
4 Ba u kuduptagäntä ume Munapiktä yämiŋkuko u imaka, nak täŋkuŋonik. Ume uwä mobä Munapiktä peŋ yämani bok kuŋat täŋkuŋo uken naniktä äpäŋirän naŋkuŋ. Mobä uwä Kristo ubayäŋ.
4 todos beberam da mesma bebida espiritual {pois todos bebiam da pedra espiritual que os seguia; e essa pedra era Cristo}.
5 Ude täk täŋkuŋo upäŋkaŋ ämawebe ukät nanik mäyaptä Anutu täŋo gärip nämo iwatkuŋo unita yabäwän nämo tägaŋkuŋ. Mebäri unita ämawebe mäyaptä kome jopi uken kumäŋ täŋpä kuŋkuŋ.
5 Não obstante, a maioria deles desgostou a Deus, pois seus cadáveres cobriram o deserto.
6 Eruk, imaka ahäŋ yämiŋkuŋo u nintä kaŋpäŋ nadäkta wärani ude ahäŋkuŋ. Unitä nin ŋode niwoŋäretak; Ninä bänep nadäk-nadäknin imaka wakiwaki terak nämo pene, ämawebe biani unitä täŋkuŋo ude.
6 Estas coisas aconteceram para nos servir de exemplo, a fim de não cobiçarmos coisas más, como eles as cobiçaram.
7 Ba anutu jopi nämo yäniŋ oretne, äma biani ätutä täŋkuŋo ude. Unita Anutu täŋo mantä ŋode yäyak;
7 Nem vos torneis idólatras, como alguns deles, conforme está escrito: O povo sentou-se para comer e para beber, e depois levantou-se para se divertir {Ex 32,6}.
8 Eruk kubokäret kädet äma biani u ätutä täŋkuŋo ude nämo täne. Äma uwä ude täŋkuŋo unita kepma kubägän ämawebe 23,000 udetä paotkuŋ.
8 Nem nos entreguemos à impureza como alguns deles se entregaram, e morreram num só dia vinte e três mil.
9 Unita ninä Anututä täga nämo nin däpek yäŋ nadäŋpäŋ imaka u ba u täga täne yäŋ nämo nadäne. Äma biani ätutä Anutu ude täŋ-yabäŋirä gämoktä kumäŋ-kumäŋ däpuŋ.
9 Nem tentemos o Senhor, como alguns deles o tentaram, e pereceram mordidos pelas serpentes.
10 Ba Anutu täŋo kudänta gaŋani nadäŋpäŋ yäŋkubit-kubit nämo yäne. Äma biani ätu ude täŋkuŋo uwä Kumäŋ-kumäŋ täŋo Aŋerotä äbä kumäŋ-kumäŋ däpuŋ.
10 Nem murmureis, como murmuraram alguns deles, e foram mortos pelo exterminador.
11 Notnaye, imaka ahäŋ yämiŋkuŋo u äma ätutä juku piŋpäŋ kädet kuroŋ udegän nämo täneŋta ude ahäŋkuŋ. Täŋpäŋ unitäŋo manbiŋam uwä tärek-tärek kadäni-ken itkamäŋ nintä daniŋpäŋ nadäŋkaŋ umuntäneta kudän täŋkuŋ.
11 Todas estas desgraças lhes aconteceram para nosso exemplo; foram escritas para advertência nossa, para nós que tocamos o final dos tempos.
12 Unita äma kubätä näk kehäromi itat, wakiken täga nämo mäŋpet yäŋ nadäŋpäŋä momi-ken mäŋpekta nadäŋ täpäneŋpäŋ kuŋarek.
12 Portanto, quem pensa estar de pé veja que não caia.
13 Täŋpäkaŋ notnaye ŋode nadäkot; Täŋyabäk kudupitä nämo ahäŋ tamik täkaŋ. Nämo, ahäŋ tamik täkaŋ uwä äma ätuken ahäk täkaŋ unitägän ahäŋ tamik täkaŋ. Upäŋkaŋ Anututä yäŋkehäromtak mani iwatpäŋ nämo api tepmaŋpek. Nämo, u tabäŋ äwaräkuk täŋirän täŋyabäk kubä intä täga irepmitnaŋi nämo, udewani kubätä nämo api ahäŋ tamek. Nämoinik! Täŋyabäk kubätä ahäŋ tamiŋirän Anututä kädet täwit tamiŋpäŋ täŋyabäk u gänaŋ kehärom taŋpäŋ itta kehäromi api tamek.
13 Não vos sobreveio tentação alguma que ultrapassasse as forças humanas. Deus é fiel: não permitirá que sejais tentados além das vossas forças, mas com a tentação ele vos dará os meios de suportá-la e sairdes dela.
14 Unita notnaye tägagämän, wäbät yäniŋ oretoret kädet kaŋumuntaŋ ban päŋku irut.
14 Portanto, caríssimos meus, fugi da idolatria.
15 In guŋ nämo, nadäwä tumbani unita man täwerayäŋ täyat ŋo injin ket yäpmäŋ daniŋpäŋ nadäwut.
15 Falo como a pessoas sensatas; julgai vós mesmos o que digo.
16 Ekäni täŋo wain ume näna yäŋpäŋ Anutu bänep täga man iwetpäŋ nak täkamäŋ uwä naŋpäŋä Kristo täŋo kumäk-kumäki terak tubeŋ kuŋpäŋ Kristo inikät bänep kubägän täŋpäŋ it täkamäŋ. Ba käräga tokätpäŋ nak täkamäŋ u udegän. U naŋpäŋä Kristo täŋo gupikät kentäŋpäŋ Kristo-kät bänep kubägän täŋpäŋ it täkamäŋ.
16 O cálice de bênção, que benzemos, não é a comunhão do sangue de Cristo? E o pão, que partimos, não é a comunhão do corpo de Cristo?
17 Eruk, käräga bureni mebäri kubägän itak u kubägän nak täkamäŋ unita ämawebe ini-ini itkamäŋ upäŋkaŋ gup kubägän ude ahäk täkamäŋ.
17 Uma vez que há um único pão, nós, embora sendo muitos, formamos um só corpo, porque todos nós comungamos do mesmo pão.
18 Eruk, Juda ämawebe täŋo täktäkita juku piwut; Ämawebe tom ketem alta terak Anututa ijiŋ imanipäŋ u moräki nak täkaŋ uwä naŋpäŋ Anutu-kät kentäŋpäŋ bänep kubägän täŋpäŋ it täkaŋ.
18 Considerai Israel segundo a carne: não entram em comunhão com o altar os que comem as vítimas?
19 Täŋkaŋ man unita nadäŋit anutu jopi yäniŋoret-oret man täwerayäŋ täyat ŋonita nadäwut; Imaka guŋ ämatä anutu jopita ijiŋ yämik täkaŋ u ba anutu jopi ini, unita jide yänayäŋ? U imaka bureni? Nämoinik! U imaka bureni nämo yäŋ täwetat.
19 Que quero afirmar com isto? Que a carne sacrificada aos ídolos ou o próprio ídolo são alguma coisa?
20 Unita ŋode yäyat; Guŋ ämatä imaka anutu jopita ijiŋ yämik täkaŋ uwä Anututa nämo, Satan täŋo watä ämaniyeta ijiŋ yämik täkaŋ. Unita ketem anutu jopita ijiŋ yämani nämo näneŋ yäŋ täwet täyat uwä ŋodeta; In u naŋpäŋ Satan täŋo watä ämaniye-kät kentäŋpäŋ bänep kubägän täŋpäŋ itta nämo nadätat.
20 Não! As coisas que os pagãos sacrificam, sacrificam-nas a demônios e não a Deus. E eu não quero que tenhais comunhão com os demônios.
21 Inä Ekäni täŋo wain ume naŋit, Satan täŋo watä ämaniye unitäŋo bok täga nämo näneŋ. Ba Ekäni täŋo käräga naŋit, Satan täŋo watä ämaniye unitäŋo bok täga nämo näneŋ.
21 Não podeis beber ao mesmo tempo o cálice do Senhor e o cálice dos demônios. Não podeis participar ao mesmo tempo da mesa do Senhor e da mesa dos demônios.
22 U imata, ude tänayäŋ tämäŋo uwä Ekänitä kokwawak bureni api täŋ nimek. Ude täŋpänä nin kehärom taŋpäŋ Anutu täŋo kokwawak täga api irepmitne? Nämoinik!
22 Ou queremos provocar a ira do Senhor? Acaso somos mais fortes do que ele?
23 Täŋpäkaŋ äma ätutä ŋode yäk täkaŋ; Nin imaka u ba u tägagän täne yäk. Imaka yäjiwärani kubä nämo, kudup u niniŋ kirewani yäŋ yäk täkaŋ. Man udewanita ŋode yäyat; Täga yäkaŋ upäŋkaŋ täktäk kudup uwä tägagän nämo. Ba täktäk kuduptagäntä täga nämo täŋkentäŋ nimek.
23 Tudo é permitido, mas nem tudo é oportuno. Tudo é permitido, mas nem tudo edifica.
24 Unita ŋode nadäkot; Ninä nininta nadäwätäk nämo täne. Nämo, äma ätu täŋkentäŋ yämikta piäni täne.
24 Ninguém busque o seu interesse, mas o do próximo.
25 Eruk, ketem tom kudup ämatä gwäki peŋpäŋ yäpmäkta maketken pek täkaŋ u yäŋyabäk kubäkät nämo, täga suwaŋpäŋ näneŋ. Yäŋyabäk ŋode nämo yäneŋ; U anutu jopita ijiŋ yämani ba nämo ijiŋ yämani yäŋ nämo yäneŋ.
25 Comei de tudo o que se vende no açougue, sem indagar de coisa alguma por motivo de consciência.
26 U imata, unitawä Anutu täŋo man ŋode kudän täwani;
26 Do Senhor é a terra e tudo que ela encerra.
27 Unita Jesuta nadäkinik nämo täŋpani kubätä ketem bok näda yäŋ gäwerän täga yäŋ nadäŋpäŋä ketem gwet gameko u kudup yäŋyabäk kubäkät nämo, ba nadäwätäk ikekkät nämo, jop täga näŋpen. Ketem u bänep nadäk-nadäkka täga nämo täŋpän waneŋ.
27 Se algum infiel vos convidar e quiserdes ir, comei de tudo o que se vos puser diante sem indagar de coisa alguma por motivo de consciência.
28 Upäŋkaŋ ketem kubä näŋpayäŋ täŋiri äma kubätä ŋode gäwerek; Ketem ŋowä anutu jopita ijiŋ yämani yäŋ gäweränä eruk, notkapak unita yäŋpäŋ ketem u nämo näŋpen. Nämo, notkapak unitä gäka nadäwätäk täŋpäŋ goret täk täyan yäŋ gäwerekta!
28 Mas se alguém disser: Isto foi sacrificado aos ídolos, não o comais, em atenção àquele que o advertiu e por motivo de consciência.
29 Gäkŋa momi täŋpen yäŋ nämo yäyat. Nämo, notkapak unitä momi täyan yäŋ nadäweko unita ketem u nämo näŋpen.
29 Dizendo consciência, refiro-me não à tua, mas à do outro. Com efeito, por que razão seria regulada a minha liberdade pela consciência alheia?
30 Näk ketem kubä Anutu bänep täga man iwetpäŋ näŋpero uwä äma kubätä goret näyan yäŋ imata näwerek?
30 Se eu como com ações de graças, por que serei eu censurado por causa do alimento pelo qual rendo graças?
31 Eruk unita ŋode yäwa; In ketem ba ume nänayäŋ, ba imaka u ba u tänayäŋ nadäŋpäŋä u kudup Anutu wäpi biŋam yäpmäŋ akuktagän täneŋ.Wain ume kenta käräga|src="Breadw d.jpg" size="span" loc="Top of page" copy="Urs Wegman" ref="1CO 11.31"
31 Portanto, quer comais quer bebais ou façais qualquer outra coisa, fazei tudo para a glória de Deus.
32 Unita äma kubä, Juda äbotken nanik, Grik äbotken nanik, ba äbot täŋpani kubä momi-ken tewet yäŋ yäŋpäŋ imaka siwoŋi täŋpeŋ kuŋat täkot.
32 Não vos torneis causa de escândalo, nem para os judeus, nem para os gentios, nem para a Igreja de Deus.
33 Näkä täk täyat udegän täk täkot; Näkŋa täŋkentäkta nadäŋpäŋ nämo, ämawebe kudup täŋkentäŋ yämiŋira Ekänita biŋam täŋput yäŋ nadäŋpäŋ kuŋat täyat.
33 Fazei como eu: em todas as circunstâncias procuro agradar a todos. Não busco os meus interesses próprios, mas os interesses dos outros, para que todos sejam salvos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.