Romanos 9

Da Good An Spesho Book (HWC) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Eh, I no bulai you guys, I ony tell da trut cuz I stay tight wit Christ, da Spesho Guy God Wen Sen. My inside tell me da same ting, an fo shua God Spirit stay in charge a my inside.
1 Ayu i Keriso wabinamaim tur anababatun ao, men abifufuwenamih. Anayabin dogorou naniyan atatatam Anun Kakafiyin ebibasit ayu abisa ao.
2 I tell you guys dis: Inside I stay plenny sore an I stay hurt all da time. I stay lidat inside cuz a how my peopo stay.
2 Ayu dogorou wanawanan yababan awan karatan, naatu baiyufarir isan abiwa’an men ekakaram.
3 I like my peopo, da Jews, come tight wit Christ too. Mo betta God punish me, not dem, an cut me loose from Christ, fo my peopo come tight wit Christ.
3 Anayabin ayu au sabuw, biyau finimu turin naatu au rara anababatun, i wabihimaim mi’itube God tao rarafu. Naatu Keriso’one hita’afuru’umu atatit nabin,
4 Dey da Israel peopo an God wen make dem his kids from befo time. He show dem how awesome he stay. He make all kine deals wit dem. He give um his Rules. Dey da ones dat know how fo show God respeck. An God promise fo do plenny good kine stuffs fo dem.
4 saise Israel sabuw yawas hitab, God natunatunamih hitamatar: ana marakaw, ana obaibasit, ana obaiyunen tur hitab, kwafiren anababatun, naatu ana omatanen isah tirerereb.
5 Da Jew guys wen come from oua main ancesta guys Abraham, Isaac, an Jacob (dass da guy God call Israel, you know). An Christ, da Spesho Guy God Wen Sen, he wen born from da same ancesta guys too. He da One az God, an he da One dat stay in charge a eryting, da One erybody can talk good bout foeva! Dass him!
5 Nati sabuw hai a’agir kwafe’en i Hebrew big ana kik owe’owen, imaim gin tanay boro tanan Keriso ana tufuw ana’an tanatit. God akisinamo sawar etei ana bonawiyenayan tanabora’ara’ah wanatowan wanatowan. Amen.
6 I no tell dat God neva do wat he promise fo do. Not all da peopo dat wen born from oua ancesta guy Israel, da fo real kine Israel peopo, you know.
6 Baise God ana omatanen i men ta baifuwenamih, mar etei i yabih temamatar. Iti ao anayabin Israel sabuw etei hai tufuw ana’an i Israelane hitufuw, baise etei’imak boro men hinan Israel sabuw hinamataramih.
7 An, get plenny peopo dat born from oua ancesta guy Abraham, but not all dem Abraham kids fo real kine too. Dis cuz God wen tell Abraham, “Da ony peopo dat I goin call yoa kids fo real kine goin be da ones dat goin born from yoa boy Isaac.”
7 Na’atube Abraham ana rara’ane hitutufuw men etei Abraham natunatunamih. Bukamaim God iti na’atube eo hikirum inu’in kwaso’ob. “O natu Isaac ana rara’ane iti omatanen abit boro i hinab.”
8 Dat mean, from befo time, from all da kids dat born from oua ancesta guy Abraham till now, dey not all God kids. Ony da kids dat wen born from da promise God wen make to Abraham, dey da ones dat God call his kids fo real kine.
8 Tur iti na’atube ana kubuna kwananowar, God natunatun i men Abraham ana rara’amaim hitutufuw akisih ebowabowamih. Baise sabuw iyab omatanenane hitutufuw God natunatun i nati sabuw.
9 Dis da promise God wen make: “Same time nex year I goin come back, an Sarah goin born her bebe boy.”
9 Anayabin God Abraham iti na’atube eomatan, Veya ayai’iya’imaim boro ana matabir naatu Sarah boro nataub kek orot nayai.
10 An one mo ting. Oua ancesta guy Isaac an his wife Rebecca, dey born twin boys an dey Isaac kids.
10 Men nati akisin baise kwana’itin, Rebecca auman toub kek kikif ya, tamah ta’imon ata’agir Isaac.
11 — ausente —
11 Anakubuna gewas kwananowar, kek kikif wanawanahimaim kek ta bai ana kok abisa yayakitifuw isan, naatu Rebecca iu, “Kek ain boro tain isan nabow.” Kek i men hitufuw,
12 — ausente —
12 naatu men sawar ta gewasin o kakafin hisinafumih, baise i ana yayakitifuwen tafanamaim bat ta rubin. Men i hai bowabowamaim ta rubinimih, en.
13 Jalike God tell inside da Bible, “I wen pick Jacob, but I neva pick Esau, da one born firs.”
13 Bukamaim hikirum inu’in kwaso’ob, “Jacob i ayu abiyabuw, baise Esau i ayu abifa’ifai.”
14 So wat den? You tink God not fair? No ways!
14 God isan boro mi’itube tanao? I bowabow kakafin orot? Aiyabin anababatun!
15 Dis cuz God wen tell Moses dis:
15 Anayabin Moses isan eo, “Ayu orot babin yait ta anarurubin i boro anakabibir.”
16 Az why, no matta wat one guy do, o wat he like fo happen, ony one ting matta—God da One give um chance.
16 Isan imih sawar etei i men it sabuw takokok o tabowabowamaim emamatar, baise sabuw iyab God ana kokomaim ekakabibirih.
17 Da Bible tell dis. God tell da Egypt King Pharaoh, “I wen make you King cuz I like use you fo show how strong I stay, an fo make peopo all ova da world tell wat kine God me!”
17 Anayabin Buk Atamaninamaim hikirum inu’in, Moses Egypt hai aiwob orot isan eo, “Anayabin iti isan ayu abora’ahi efan yatetoro’ot ayara’ahi. Saise ayu au fair wanawanamaim anayai nabow naatu ayu wabu nara’at tafaram tutufin etei hinanowar.”
18 So den, if God like give one guy chance, dass wat he goin do. An if he like make one guy hard head, az wat he goin do too.
18 Isan imih, God ebiyasisir sabuw iyab baibais tekokok boro nibaisih, baise sabuw iyab dogoroh efofokar boro niwa’an hinafokar.
19 So den, somebody goin aks me dis: “Eh! If dass how stay, how come God still yet poin finga peopo? Cuz no mo nobody can go agains wat God like fo happen, you know.”
19 Kwa orot ta ayu isau boro iti na’atube inao, “Aisimamih God aki ebi’ubari? Yait boro ana kok nakwahir?”
20 Eh, how come you talk back lidat to God, braddah? Who you tink you? Jalike da Bible tell befo time: “If get one guy dat make someting, dat ting no can tell da guy, ‘Eh! How come you wen make me lidis?’”
20 O i yait, orot maiyow aisim God awan kuyayafutifut? Noukwat men karam boro ana bu’urayan isan nao, ‘Aisim iti na’atube ibu’uru?’
21 Da guy dat make pots, he get da right fo use da clay fo make spesho kine pots. O if he like, he use da same clay fo make pots fo put junk kine stuff inside.Guy dat make clay pots|src="lb00138b.tif" size="col" loc="Rom 9:21" copy="BFBS (Bass)" ref="9:21"
21 Orot noukwat bu’irayan i akisin ana kokomaim me ta’imonamaim noukwat boro rou’ab nabu’ir, ta hiyuw ana noukwat, ta veya maiyow baitab isan ana noukwat.
22 Same ting wit God. He like show erybody dat he had it wit da stuff da peopo like do. He like make shua erybody know he get plenny powa. Fo show dat, fo one long time he take any kine stuff da peopo do—da kine stuff he no like take. But dose peopo dat make lidat, fo shua dey goin get wipe out bumbye.
22 God ana yaso’ar i kok kwanekwan boro sabuw ti’obaiyih. Iyab hisisinaf kakaf isan tagurusih, saise ana fair imaim hita’itin, baise nati efanin i yatenub wainab bairi hima.
23 He wen do dat cuz he like show dat he goin give chance to some peopo. Dey da ones dat he make one plan from befo time fo dem come awesome. He like make shua erybody know dat he stay awesome to da max.
23 Iti na’atube sinaf, saise i ana marakaw bonamanamarin ti’obaiyit tata’itin naatu ana sabuw iyab kabibirih bairi ana marakaw faram isan rurubinih auman tataso’ob.
24 An you know wat? Us guys da peopo he wen tell dis: “Eh! Go come be my guys!” Some a us guys come from da Jew peopo, an he tell us “Be my guys!” Odda guys, dey come from odda kine peopos.
24 Anayabin it sabuw i God ea’afit, men Jew sabuw akisih, baise Ufun Sabuw auman ea’afih.
25 Jalike God tell befo time from Hosea, one book inside da Bible,
25 God ana tur iti na’atube eo Hosea ana Bukamaim kirum.
26 Hosea tell dis too:
26 Nati efamaim God eo, “Kwa i men ayu au sabuw.” Baise i boro nao, “Kwa i God ma’ama wanatowanin natunatun.”
27 Befo time, Isaiah talk fo God inside da Bible. He tell,
27 Isaiah Israel sabuw isah tur rererebamaim eo, “Kwa Israel sabuw i tor ana dones na’atube, God boro matan ta’amo niyawasih.
28 Cuz Da One In Charge goin do eryting he tell he goin do,
28 Anayabin, Regah i saise’ewat esisinaf sabuw tafaramamaim tema’am etei boro marta’imon baimakiy nitih nasawar.”
29 Befo time, Isaiah tell dis too:
29 Marasika iti tur Isaiah eo, “Regah Fairin men agir hai durun ta ebihamiy i, it boro tatan bar merar Sodom naatu Gomorah hairi bi’afiyih na’atube ti’afiyit.”
30 So wat den? Wat dis mean? Get all kine peopos from diffren place dass not Jew guys. Dey neva try fo get um right wit God befo time. Now, dey get um right wit him cuz dey trus um.
30 Tur yomanin boro iti na’atube tanao, Ufun Sabuw i men ofafar hinuwih hibai imaim God hai ef mutufurin rouw eorerebamih, baise abisa Keriso isah sisinaf hitumatum imih God hai ef mutufurin rouw eorereb.”
31 But da Israel peopo try fo ony do wat da Rules From God tell um fo do, fo get um right wit God, but dey no can do um.
31 Baise Israel sabuw ofafar hinuwih hinotanot hai ef i mutufor hirouw hio, baise en, anayabin i ofafar eo’omaim hisisinaf.
32 — ausente —
32 Ana’an aisim? Ana’an i men baitumatumamaim hibat, baise abisa i hisisinafumaim hibat. Imih a rousukusukunen ana kabayamaim ah rusukun hire.
33 — ausente —
33 Bukamaim hikikirum na’atube,

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.