Lucas 13

Da Good An Spesho Book (HWC) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Dat time some peopo stay dea, an dey tell Jesus bout da peopo from Galilee dat Pilate army guys wen kill, same time dose peopo stay make one sacrifice inside da Temple.
1 Nati ana veya’amaim sabuw afa hina hitit, Galilee sabuw sibor hiya’aya wanawanan Pilate rouw himomorob isan Jesu ana tur hi’owen.
2 Jesus tell, “You tink dem guys from Galilee wen do mo worse stuff den all da odda peopo from Galilee cuz dey wen suffa lidat?
2 Naatu Jesu iyafutih eo, “Kwanotanot Galilee wanawanan nati sabuw hai bowabow kakafih ra’at sabuw afa hinatabirih imih biyababan nati na’atube hibai himorob?
3 I tell you, no way! But if you guys no come sorry fo all da bad kine stuff you wen do, an no do um no moa, all you guys goin mahke too.
3 Baise en! A tur ao’owen bowabow kakafihine dogor baikitabir kwanab, baise boro kwanamorob i himomorob na’atube.
4 Da eighteen guys dat wen mahke wen da towa Siloam side fall down on top um—you tink dey wen do mo worse stuff den all da odda peopo inside Jerusalem?
4 Naatu sabuw 18 Siloam bar gagamin tafan katub re rabih himomorob, kwanotanot Jerusalem wanawanan i akisih hai tafasar ra’at sabuw afa hinatabirih, imih nati na’atube himorob?
5 I tell you, no way! But if you guys no come sorry fo all da bad kine stuff you wen do, an no do um no moa, all you guys goin mahke too.”
5 Baise en! A tur ao’owen, bowabow kakafihine dogor baikitabir kwanab, baise boro kwanamorob i himomorob na’atube.”
6 Jesus tell um dis story fo teach um. “Had one guy dat get one fig tree dat stay grow inside his grape field. He go fo look if get fruit on um, but no mo fruit.
6 Imaibo Jesu oroubon ta iti na’atube eo, “Veya ta orot ana masaw wanawanan ai fafou tanum yen ra’at. Naatu veya ta ro’oh isan tit na nura’at baise men ro’on ta itin.
7 So he tell da worka guy dat take kea da field, ‘Three year now I stay come fo look if get fruit on dis fig tree, an no mo fig! Cut um down, fo no use up da dirt!’
7 Basit nati masaw ana kaifinayan isan eo, ‘Aro, kwamur tounu wanawanan ai iti afe’enamaim ro’on men kafa’imo ta aitin. Akokok inatar nare asir bat ata me ebi’afiy.’
8 But da worka guy tell, ‘Boss, leave um one mo year. I goin dig one ditch aroun um, an put fertiliza inside da ditch.
8 Baise orot ai ana kaifinayan eo, ‘Regah inihamiy kwamur ta’imon nabat tana’itin, ayu boro anamaim hub anab hain ana yai tana’itin.
9 If da tree give fruit nex year, dass good! If no give fruit, den cut um down!’”
9 Maras kwamur ai nabiw na’at basit gewasin, boro tanihamiy nabat, baise men nabiw na’at, imaibo boro inatar nare ina’afun.’”
10 One Res Day Jesus stay teach inside one Jew church.
10 Baiyarir ana veya ta Jesu na Kou’ay Baremaim ma sabuw bi’obaiyih.
11 One wahine stay dea dat no can walk good. One bad kine spirit wen make her lidat eighteen year befo time. She bent ova an no can stan up strait.
11 Nati’imaim babin ta afiy kakafih hirab kwatut ma kwamur etei 18 sasawar i na run. Nati babin koun ana rarik i kwabibin, baimutufurin isan biwa’an men karam.
12 Jesus spock her, an tell her, “Sistah, I make you come good from all yoa sick!”
12 Jesu nuw babin i’itin ana veya, babin eaf na nanamaim bat. Imaibo eo, “Babin, a sawowone abiyawasi.”
13 Den he put his hands on top her, an right den an dea she stan up strait an tell how awesome God stay.
13 Naatu uman babin tafan yara’ah isan yoyoyoban ana veya, naniyan meyemeye babin koun ana rarik kwabeb inu’in mutufor misir bat God ana merar yi bora’ara’ah.
14 Da main leada guy fo da Jew church come huhu cuz Jesus wen make her come good on da Res Day. So, he tell all da peopo, “Get six days fo work. So, let um make you come good on dem days, an not on da Res Day!”
14 Kou’ay bar ana kaifenayan yan so’ar, anayabin Jesu Baiyarir ana veya’amaim babin iyawas, naatu sabuw iuwih, “Veya etei six wanawananamaim i tanabow naatu yawas kwana kokok nati veya’amaim kwanan yawas kwanab, baise men Baiyarir ana veya’amaim.”
15 Jesus, Da One In Charge, tell um, “You guys tell one ting an do anodda! All you guys hemo yoa cow o yoa donkey from da fence an lead um out fo get watta on da Res Day.
15 Regah orot iya’afut eo, “Wanawanan rerekabih! Baiyarir ana veya kwa taita’imon a donkey o a ox men kwarufamen kwabow kwan harew kwaitih tetomatom?
16 But dis wahine from Abraham ohana, an was Satan wen make um fo her no walk good fo eighteen year. You no tink dass okay fo hemo her from da sick dat make her no walk good, an do um on da Res Day too, o wat?”
16 Iti babin i Abraham uwan ta, Satan bai fatum wainab kwamur etei 18 sawar, naatu boun ana bai’akirane Baiyarir ana veya abobotait yawas baib isan asinaf kakaf?”
17 Wat he tell wen make all da guys dat stay agains him come shame. But da peopo stay good inside cuz a all da awesome stuff he do.
17 Iti na’atube eo ana veya ana rakit sabuw biyah eohow, baise sabuw moumurih na’in sawar gewasih sinaf hi’i’itan isan hiyasisir.
18 Jesus tell, “How you tink goin come wen God stay king? Wat kine story I gotta tell you guys fo help you undastan um?
18 Imaibo Jesu ibatiyih, “God ana aiwob itinin i mi’itube? Abisa biyanamaim boro anayai kwana’itin?
19 Wit God, eryting start small, den come big. Dass jalike one small mustard seed. One guy take um an plant um inside his open lanai. Da small seed grow up, an come one big bush, an da birds come down outa da sky an make house inside da branches.”
19 Itinin ta i orot ana ai momor ro’on bai in ana masawamaim tanum, naatu kuboun yen ra’at ai mamatar ana veya’amaim, mamu hina famefamenamaim hibatar hima’am na’atube.”
20 An Jesus tell, “Wat you tink stay like, wen God stay king?
20 Jesu iban maiye ibatiyih, “God ana aiwob i boro abisa’amaim ana yai kwana’itin?
21 Make eryting come diffren, aah? Dass jalike da yeast. One wahine take um an put um inside one big bowl wit flour. Bumbye da whole bread come diffren cuz a da yeast.”
21 Ana itinin ta i babin ana faraw afuninamih bai tew gagamin wanawanan isuwai re yeast auman wanawanan nayai kamat ra’at yen tew awan kakaratan na’atube.”
22 Jesus go thru da big an small towns an teach. He stay go Jerusalem.
22 Imaibo Jesu au Jerusalem yen inan ana maramaim, bar merar gagamih naatu bar merar gidigidih imaim run tit, sabuw i’obaibiyih auman yen in.
23 One guy tell him, “Boss, ony litto bit peopo goin get outa da bad kine stuff dey stay in, aah?”
23 Orot babin ta na Jesu ibatiy, “Regah o kunotanot boro sabuw matan ta’amo God yawas nitih?”
24 “Make shua you try hard fo get God fo yoa king! You know, dass jalike you gotta go by him thru one skinny door. Plenny peopo goin try fo go inside dea, but no can.
24 “Kwanabow gewas etawan awan kukurinamaim kwanarun, anayabin sabuw moumurih na’in boro nati etawanamaim run isan hinasinaftobon, baise a tur ao’owen boro men nakaram.
25 God jalike one house owna dat eat, den go lock da door fo go sleep. Den you guys goin stan outside an start fo knock da door an tell, ‘Eh Boss, try open da door fo us!’ But he goin tell you guys, ‘I donno who you guys o wea you guys come from!’
25 Regah bar matuwan namisir etawan nahirihir kwa boro ufun kwanabat etawan kwanarukikitar kwanao, ‘Regah etawan kubotawiy arun,’ naatu i boro nao, ‘Ayu men aso’ob kwa iyab, naatu menane kwana.’
26 You guys goin tell, ‘Eh! Us guys wen eat an drink wit you, an you wen teach us wen you walk down oua street.’
26 Imaibo kwa boro kwaniya’afut kwanao, ‘Aki o bairi taa tatom, naatu ai bar ai meraramaim ibi’obaibiyi iso’ob, aisim kukakasiy.’
27 He goin tell one mo time, ‘I donno who you guys o wea you guys come from! Get outa hea, all you guys dat stay do wass wrong!
27 Baise i boro nao maiye, ‘Ayu men aso’ob kwa iyab naatu menane kwana. Biyau’umaim kwatit sa’ab kwan, bowabow kakafin sinafuyah.’
28 From wea you guys goin go, you goin see Abraham, Isaac, an Jacob, an all da guys dat wen talk fo God. Dey goin stay dea wit God da King, but God goin throw you guys outside. Den you guys goin cry an grind yoa teet cuz you so mad an futless.
28 Naatu boro narukouwi ufun kwanatit kwanama kwanarerey, wa kwanayob kakikak hiniwa’an, naatu kwananuwanuw boro Abraham, Isaac, Jacob naatu dinab oro’orot God ana aiwobomaim hinabat hinabiyasisir kwana’itih!
29 But odda peopo goin come from mauka side an makai side an all ova, an dey goin sit down jalike fo one luau wit God da King.
29 Sabuw boro veya yeninane, veya ra’iyinane, naatu torene, oyawane etei hinaru’ay God ana aiwobomaim hai efan hinabow hinamare hinama hiyuw hinaa hinabiyasisir boro kwana’itih.
30 An you know wat? Get guys dat peopo tink dey not importan now, an dey goin be da mos importan guys wen God stay king. Get odda guys dat peopo tink dey importan now, but dey no goin be importan wen God stay king.’”
30 Sabuw iyab boun wan tibi’iyon boro hini’uf, naatu sabuw iyab boun tibi’uf boro wan hini’iyon efan hinab.
31 Dat time, had some Pharisee guys dat come by Jesus an tell him. “You betta get outa hea, an go anodda place, cuz King Herod like kill you, you know.”
31 Nati veya ta’imon, Pharisee afa hina Jesu ana tur hi’owen hio, “O boro efan iti inihamiy inan efan ta, anayabin Herod ekokok o na’asbuni inamorobomih ef enunuwet.”
32 Jesus tell, “Go tell dat buggah dat I tell, ‘I make da bad kine spirits no bodda da peopo no moa, an I make da peopo come good today an tomorra. An day numba three, my work goin come pau.’
32 Jesu iyafutih eo, “Kwan nati haruharu ana tur kwa’owen, ayu boun naatu maras hairi i boro sabuw iyab hisawow tema’am biyahimaim demon boro ana nunih naatu sawusawuwih aniyawasih, naatu veya baitounin i ayu au bowabow abisa bowamih anot anan i yomanin anisawar.
33 But I still gotta go today an tomorra an da nex day, till I get to Jerusalem. You know, befo time da Jew guys kill da guys dat talk fo God, an Jerusalem was da place dey kill um.
33 Baise boun, maras, naatu mar natot ayu boro au ef anab maiye anayen anan, anayabin ef men ema’am dinab orot boro Jerusalem ufunane namorob.
34 “Wassamatta you peopo inside Jerusalem?! You wen throw rocks an kill da guys dat talk fo God befo time. Plenny times I wen like bring all yoa kids togedda, jalike one muddah hen bring togedda her chicks unda her wings, but you guys no like come by me!
34 O Jerusalem, Jerusalem, dinab oro’orot irouw himorob, naatu kob abarayah God biyafarih kabayamaim irouw himorob. Mar bai’ab a kok a sabuw ataba’afuwih, kokorere natunatun bebenamaim ebaba’afuwih na’atube, baise o men i kok.
35 “Wassamatta you guys?! Eryting all poho fo you guys awready! I tell you guys, you no goin see me one mo time till bumbye wen you guys tell, ‘Dis da Guy dat come wit da right fo talk fo Da One In Charge, an we like God do good tings fo him!’”
35 Imih a bar boro hinihamiy barikokow natuw. A tur ao’owen, ayu boro men kwana’itu, ana veya’amaim boro inao, ‘Yait Regah wabinamaim enan boro baigegewasin nab!’”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.