Hebreus 11

Da Good An Spesho Book (HWC) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Wen we trus God, dat mean we stay shua bout da stuff we stay wait fo. Wen we trus God, we know dat God goin do dat stuff bumbye, no matta we no see um right now.
1 Baitumatum ana itinin i sawar ta anababatun taso’ob ema’ama boro nuhi nafot tanama’am nati sawar tanab. Naatu sawar ta men ta’i’itin, baise taso’ob nati sawar i ema’am boro tanab, nati i boun baitumatum tao’o.
2 Da peopo from befo time, wen dey wen trus God no matta dey no see um, God give um one good rep.
2 Imih ata a’agir marasika hima’ama hai baitumatumamaim God itin, ana baibasit itih.
3 Cuz us guys trus God, we undastan dat God wen make da world, da sky, an eryting from wat he tell. He neva make da stuff we can see from da odda tings we can see.
3 Baitumatumamaim taso’ob tafaramamaim sawar etei i God awanamaim eo himatar, naatu iti sawar himamatar i men ta’i’itahimaim eo himataramih, baise buriburihimaim.
4 Befo time, had one guy Abel. He wen trus God, an dass how come his sacrifice was mo betta den da sacrifice his braddah Cain wen give God. Cuz Abel wen trus God, az why God tell Abel stay get um right wit God, an dat Abel, he give God one good kine sacrifice. No matta Abel stay mahke awready, jalike he still yet stay talk to us guys cuz he wen trus God.
4 Baitumatumamaim Abel siwar gewasinamak bai na God bitin i men Cain ana siwar na’atube’emih. Ana baitumatumamaim God iyasisir ana ef mutufurin rouw eo, anayabin ana siwar gewasin. Abel i marasik morob, baise ana baitumatumamaim fanan i ema’ama.
5 Anodda guy Enok, he wen trus God. Az why God take him anodda place, an he no mahke. Cuz God take him away, no mo nobody can find him dat time. But befo God take him, God tell, “Enok, he one good guy. He do eryting I like him fo do.”
5 Baitumatumamaim Enoch morobo’e, yawasin au mar yen, sabuw hinuwih men hitita’ur, anayabin God bora’ah. Baise au mar yena’e ana veya abisa sisinaf God itin eo, “O isa ayu abiyasisir.”
6 An you know, whoeva no trus God, dey no can make God stay good inside. Cuz whoeva like come tight wit God, dey gotta stay shua dat God stay fo real. An if dey like know him fo real kine, dey gotta stay shua dat God goin give um someting spesho fo dat.
6 Orot babin yait aurin baitumatum en God nati orot babin isan men ebiyasisir, anayabin orot babin yait God nanamaim titamih i nitumatum God i ema’am, naatu orot babin yait turobe’emaim enunuwih ana baiyan boro nitih.
7 Noah, he wen trus God. Az why God tell um, “Watch out! Bad stuff goin happen, da kine stuff dat nobody eva see yet!” Noah wen get plenny respeck fo God. Dass why he make one big boat fo take his ohana guys outa da big flood. He trus God, an dat show dat da odda peopo inside da world do bad kine stuff. But Noah, he wen get um right wit God cuz he trus God.
7 Baitumatumamaim sawar abisa boro hitamatar isan God Noah bimatanuw ana veya, bir kakafiyinamaim God fanan bai wa wowab aawan natunatun bairi hiyawasih. Ana baitumatumamaim tafaram ana kakafinane kusib tabaratait tit nabin bat, naatu God biyanane yawas mutufurin bain ana baibasit ma’ama ana baitumatumamaim bai.
8 Abraham, he wen trus God. One time God tell him fo go one place dat goin come his land bumbye. So Abraham lissen God, an he go dea, no matta he neva know wea da place stay.
8 Baitumatumamaim Abraham tafaram ta boro uf i nowanamih tamamatar isan God eo’omatan ana veya’amaim, God fanan bai ana tafaram itumar misir asir remor kwaneyan in.
9 He wen trus God. Az why he make house ova dea cuz God make one promise fo give him dat land bumbye. He not from dea. He ony live dea inside tents. His boy Isaac an his grankid Jacob, dey live da same way too. Az cuz God wen make da same promise to dem too.
9 Baitumatumamaim Abraham na omatanen me’emaim tit, touman orot na’atube menah tatabirih hai tafaramamaim sis ya ma remor. Isaac naatu Jacob hairi auman na’atube hisinaf, anayabin i auman me nati isan God eomatanih.
10 Abraham, he stay wait fo live inside da big town dat get da solid kine foundations. Dass da big town dat God wen make plan fo, an build.
10 Abraham sisimaim ma reremor anayabin i bitumatum bar merar gewasin anababatun God taiyuwin yakitifuw wowowab imaim boro narun wanatowan nitutut nama.
11 Sarah, Abraham wife, she wen trus God too. Dass how she get da powa fo start one ohana, no matta she no can come hapai cuz she too ol. God wen make one promise to her dat she goin born one kid, an she trus God dat he erytime do wat he tell he goin do.
11 Iban maiye kwana’itin, Abraham i iregah naatu Sarah i a’arin, baise baitumatumamaim Abraham, kek tamah matar, anayabin i so’ob God ana omatanen isah i mar etei ebobosunusunub.
12 Dass how dis guy Abraham born kids no matta he litto mo mahke awready. An da peopo dat come from him come real plenny an no can count um, jalike no can count da stars inside da sky o da sand on top da beach.
12 Imih bebeyan tana’itin, Abraham biyan etei i morob, baise iti orot ta’imon biyanane ana ub ra’at tafaram awan karatan, daman naatu dones na’atube baiyabin en.
13 All dose peopo, dey wen trus God all da time till dey mahke. Dey neva get da stuff God wen promise, dey know dat dey goin get um bumbye. Dey stay good inside, jalike dey wen spock um from far away. An dose peopo know inside dat dey not from dis world. Dey know dey ony stay short time ova hea.
13 Iti sabuw erebaitumatum hima’am himorob, sawar God eo’omatanih men hibai, baise hinuwamo ef yok na’in hi’itin, naatu yasisiramaim nati sawar hai merar hiyi. Imih taiyuwih isah iti tafaramamaim i nah toumanih naatu ef rimurih na’atube hima.
14 You know, whoeva talk lidat, dat kine peopo show dat dey like get to da place dat goin stay dea country fo real kine.
14 Anayabin sabuw sawar iti na’atube isah teo i tafaram ta bain nowah matar, imaim wanatowan ma’amih tinunuwet.
15 An if dose guys wen tink bout dea country dey wen leave befo time, den dey get plenny chance fo go back dea.
15 Naatu hai tafaram atamanin hibihamiy isan hitanotanot na’at, marasika boro ef hitanuwet hitamatabir maiye.
16 But dey neva. Dey tink plenny bout dat mo betta place inside da sky wea God stay. Cuz a dat, God, he no shame wen dose guys tell, “He oua God.” We know dat cuz get one big town dat he stay make ready fo dem.
16 Baise nati efanin i tafaram ta gewasin anababatun hinunuwih, tafaram no maramaim. Isan imih God isan hai God hirouw hio i men biyah eo’ohow. Anayabin hai bar merar gewasin imaim wanatowan ma isan yabuna’ika.
17 — ausente —
17 God routobon Abraham bitin ana veya, baitumatumamaim natun ta’imonamo Isaac bai siboromih yai. God ana omatanen Abraham isan i iti na’atube eo,
18 — ausente —
18 “O natu Isaac wanawananamaim boro a ub nara’at.” Baise God Abraham rurutubun ana veya Abraham nowarasit.
19 Abraham wen figga dat God get da powa fo make peopo come back alive from mahke. An dat time, az was jalike Isaac wen mahke an den come back alive.
19 Abraham so’ob Isaac namomorob God karam boro niyawas maiye, naatu ana itinin boro iti na’atube tatao, Abraham natun easabunibo uman botan.
20 Isaac, he trus God da time he tell Jacob an Esau, “I like God do plenny good tings fo you Jacob, an I like God do plenny good tings fo you Esau.” Wen he tell dat, he stay talking bout tings dat goin happen bumbye.
20 Baitumatumamaim Isaac natunatun rou’ab, Jacob, Esau hairi baigegewasin itih, mar boro hai ma gewas isan.
21 Jacob, he wen trus God. Dass why jus befo Jacob mahke, wen he bend ova his stick fo walk, he show love an respeck fo God. He tell his grankids, Joseph two boys, “I like God do plenny good tings fo you Efraim, an fo you Manasseh.”
21 Jacob baitumatumamaim ma’am iregah morobomih ana veya na kakabom auman Joseph natunatun rou’ab igegewasinih. Naatu ana tu’umaim ibais kuso bat God ana merar yi.
22 Joseph, he wen trus God. Dass why, jus befo he mahke, he figga plenny bout da time wen da Israel peopo goin go outa Egypt bumbye. An he tell da Israel peopo fo take his bones wit dem wen dey go.
22 Baitumatumamaim Joseph morobomih ana veya na kakabom auman, Israel sabuw Egypt baihamiyin maiye tit isan hai tur eowen, naatu ana rarik auman bai tit isan hai tur eowen.
23 Moses muddah an faddah, dey wen trus God. Dass why, afta he born, dey hide him fo three month cuz dey see dat he one spesho bebe. Dey no sked da king, no matta he wen tell, “Gotta kill all da Hebrew boys!”
23 Baitumatumamaim Moses tutufuw ana veya hinah tamah sumar tounu hibun hima, aiwob orot ana ofafar fokarin eo isan men hibirumih. Anayabin kek tufuw hi’i’itin i men kek afa na’atube’emih.
24 Moses, he wen trus God. Dass why, wen he grow up, he no let nobody make to him jalike he King Pharaoh daughtah hanai boy no matta dass true.
24 Baitumatumamaim Moses ra’at yen orot mamatar ana veya’amaim, i men kok boro Pharaoh natun babitai natun hitarouw hitao.
25 Moses figga az mo betta he stay tight wit God peopo, an suffa plenny wit dem, an no do da bad kine stuff dat feel good but no las.
25 Imih iti yasisir kakafin mar kafai baiyasisir isan i kwahir, naatu God ana sabuw bairi bai’akir isan rubin.
26 He figga az mo betta come shame cuz he stay trus da Spesho Guy God Goin Sen bumbye, den get all da rich kine stuffs dat get inside Egypt. Cuz he stay shua dat God goin pay him back good kine.
26 I ana not Keriso wabinamaim sabuw biya’ohow hinitin nabi’akir ana gewasin i ra’at kwanekwan men Egypt wanawan toto buyoy gewasin yomanin en na’atube’emih. Anayabin i ana not etei i ana baiyan boro nan isan yayabuna.
27 Cuz Moses wen trus God, dass why he go outa Egypt. An wen he go, he no sked da king, no matta da king plenny huhu wit him. Moses wen hang in dea, cuz jalike he see God, da One nobody can see.
27 Baitumatumamaim Moses misir Egypt ihamiy tit, aiwob orot yan soso’ar isan men bir, baise itafofor tit. Anayabin God wa’iwa’irinamaim ma’am Moses itin.
28 An cuz Moses wen trus God, he do jalike God tell um fo do, fo tell da peopo fo make da Passova sacrifice, an sprinkle da sheep blood all aroun dea doors. Den God no let da killa angel guy wipe out da numba one boy inside da houses dat get da blood on top da door.
28 Baitumatumamaim Moses Tar Nowaten ana bowabow imatar bobaituw hai rara etawan hidadawiren. Saise Gurusenayan kek ai’in rouwamih nanan Israel hai kek ai’in men narouw hinamorob.
29 Da Israel peopo, dey wen trus God. Dass why dey wen walk thru da middo a da Red Sea, cuz was jalike dry land dat time. But wen da Egypt guys try fo do da same ting, da watta wipe um out.
29 Baitumatumamaim Israel sabuw riy gagamin wabin Red Sea mamah me yanabe hirabon rewan roun hiyen. Baise Egypt baiyowayah hi’ufnunih hirarabon riy matabir maiye re etei himorob.
30 Da Israel peopo wen trus God. Dass why dey make parade fo seven days outside da big wall dat go aroun Jericho town. An den da whole wall fall down.
30 Baitumatumamaim Israel sabuw veya etei umat roun rou’ab tafaram Jericho bar merar gagamin fur ufun hibiwaibibib ufunamaim fur tafofor re sabuw etei himorob.
31 An had Rahab, one hoa. She wen trus God. Dass why she get aloha fo take in da Israel guys fo hide um, da ones was spying her land. Az why wen God wipe out da Jericho peopo dat no like lissen him, he no wipe her out.
31 Baitumatumamaim babin ef remorayan wabin Rahab sabuw baifanasairayah hi’a’asbunubunuwen i men hi’asabunimih, anayabin Israel orot rafot rouwayah hinan hai merar yi buwih ana baremaim hirun.
32 So, I gotta show mo proof, o wat? No mo time fo tell eryting bout da guys Gideon, Barak, Samson, Jeftah, David, Samuel, an da odda guys dat talk fo God befo time.
32 Tur i moumurih na’in tema’am baise veya men ema’am boro Gideon, Barak, Samson, Jephthah, David, Samuel naatu dinab oro’orot isah anao kwananowar.
33 All dem guys wen trus God. Dass how dey wen fight an win agains da odda kings an dea countries. Dey do wass right fo help da peopo. Dey get da stuff dat God wen promise dem. Dey fight an win agains lions.
33 Baitumatumamaim tafaram afa hai aiwob hirouw hinunih, ma gewas ana efamaim sabuw hikaifih bairi hima. Naatu God abisa eomatanih itih, hisinaf lion awah hibit anihimih men hi’anih.
34 Dey put out big fires. Dey get away from da guys dat like kill um wit swords. Dey not strong, but dey come strong. Dey get plenny powa fo fight da army guys from odda countries. Dey make whole armies run away.
34 Sabuw ata wairaf in bitakir wan hirouw hiyey men e’arahih, afa kaiy wanane hibihir, afa hiririm hi’inu’in hai fair hibai maiye, afa ahay waf wanawanan hirun nah hi’aiseyasey hibat rakit hi’abargiyigiyih.
35 An had wahines too. Dea ohana guys wen mahke, an den come back alive cuz dea wahines wen trus God. Cuz a dat, dey get dea guys back.
35 Baibin afa taih tuwah morobone God iyawasih itih, afa morob hirubin God hibitumitum isan rakit himisir hibow hirouw biyah hibeyat, biyababan bai’akir gagamin maiyow hibai. Anayabin i hiso’ob morobone misir maiye isan i boro gewasinamaim hinamisir maiye.
36 An had odda peopo too. Peopo laugh at um an whip um hard. An mo worse, dey tie up odda guys wit chains an throw um inside one prison.
36 Afa hi’iyabih hi’uwih kwanikwaniyih naatu hibow hirouw biyah hikwimih, afa hibow hifatumih hin dibur hiya.
37 Dey throw rocks fo kill um. Dey kill um wit da saw an half half dea bodies. Dey kill oddas wit swords too.
37 Afa kabayamaim hirouw himorob, afa naiwah so’omaim hiboro’omen, afa kaiyomaim hiyow himorob, afa bai’akir gagamin maiyow hibai, sheep, goat, bunibunihimaim ar faifuw hisakir hiyon, yababan hibai aurih sawar i’en, aa murumurubih hi’a’akir naatu hirukoukuwih hima hiremor.
38 Dey go all ova da boonies, on top da mountains, inside da caves an da big holes inside da groun. Eh! Dat kine peopo, dey too good fo dis world, you know!
38 Iti tafaramamaim hai ma isan i men igewasin, sabuw toumanih na’atube arar yan, oyaw an, watu wanawanan, sou wanawanan imaim hi’in hima hiremor.
39 An all dose peopo, God tell dey good peopo cuz dey wen trus him. Still yet, dey neva get da tings God wen promise um.
39 Sabuw iti etei i hai baitumatumamaim wabih iti tema’am, baise sawar abisa God eo’omatanih men yait ta bai.
40 Dass cuz God from befo time had one way mo betta plan fo us guys. Dis plan not ony fo us guys fo come perfeck, but fo dem guys togedda wit us guys come perfeck.
40 Anayabin God ana kok nati sabuw i boro hinama hinakaif saise it bairit auta’imon nati sawar gewasin nafaramit youn.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.