Atos 28

Da Good An Spesho Book (HWC) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 We come to da land okay, an we find out dis Malta Islan.
1 Ataiy ana dones ayey men yait ta aboyouw, naatu nuw imaibo ai’inan, aki i ana Malta nuw ayen.
2 Da local peopo show us plenny aloha. Dey make one fire an tell us fo come cuz stay rain an cold.
2 Nuw sabuw merarayow gewasin maiyow hiti, ai merar hiyi wairaf hi’asir rari, anayabin toun i yarayar naatu tutuban ea’ani.
3 Paul bring some wood fo da fire. Wen he put um on top da fire, one snake come outa da wood, cuz stay hot. Da snake bite Paul hand.
3 Paul ai heaf na wairaf wan yayara’aten, naatu kok wairaf wabuburin bai kayam tit, Paul uman yub fifin.
4 Wen da local peopo spock da snake dat hang from Paul hand, dey tell each odda, “Eh, fo shua dis guy wen kill somebody. He get outa da ocean okay, but da gods no goin let um stay alive.”
4 Nuw sabuw Paul umanamaim kok fifin inu’in hi’itin basit taiyuwih hio, iti orot i uman rara. Riy yan yawasin taiy na yen, baise koubaitotorayan ana god men ekokok boro yawasin nama.
5 But Paul shake off da snake from his hand inside da fire, an notting happen to Paul.
5 Baise Paul uman ta’asiy kok wairaf wan yen earah naatu men abisa ta isan matar.
6 Da peopo tink he goin swell up o mahke fas. Dey wait plenny, an dey neva see notting funny kine happen. So dey change dea mind an tell, “Eh! Fo shua he one god!”
6 Sabuw hima hi’itin hinotanot i boro uman tadaw o an ta’uy tare tamorob. Baise manin maiyow hima hikakaif men abisa ta isan matar, imih hai not hibotabir hio, “Iti orot i god wari’en!”
7 Had one big place nea dea fo da govna fo da islan, his name Publius. He show us aloha an tell us come inside his house. We stay dea fo three day, an he take kea us real good.
7 Nati dones inan sisibin turin i orot wabin Publius ana bar merar. Publius i nati nuw hai orot gagamin. Ai merar yi, veya tounu ana nanawan na’atube bairi ama ituwi.
8 His faddah stay sick in bed. He get one feva an da runs. Paul go by him an pray an put his hands on top um, an he make um come good.
8 Publius tamah sawow biyan ana fora’abin ra’at, naatu yan yub ana gem yan inu’in. Paul na ana bar run isan yoyoban, biyan butubun naatu yawas.
9 Afta dat, da peopo bring all da odda sick peopo on da islan, an Paul make dem come good too.
9 Sawar iti mamatar ana tur hinowar, sabuw iyab nati nuwamaim hisawow hi’inu’in hinan etei hiyawas.
10 Dey give us guys plenny stuffs cuz dey get respeck fo us. Wen we ready fo ride boat, dey give us all da stuffs we need.
10 Naatu hai kakaf gagamin na’in aki hiti, wa afe’en ayey ana veya ai remor isan abisa akokok etei hibaisi.
11 Afta three month we ride boat on top one boat dat stay Malta Islan all winta. Da boat come from Alexandria an had da twin gods Castor an Pollux on da front.
11 Sumar tounu ama’ama ufunamaim wa ta Alexandria’ane nan abai. Iti wa wabin, “God Kikifu” anayabin iti wa nanamaim i Kastor naatu Folux hairi hai yumat hikirum hi’inu’in. Rarab siba’u aki nati nuwamaim wa tafan ama in rarab siba’u sawar.
12 We come Syracuse an stay ova dea three day.
12 Wa abai atit an tafaram wabin Sarakus imaim arun veya tounu imaim ama.
13 We ride boat from dea an come Regium. Da nex day da south wind come, an da nex day we come Puteoli.
13 Naatu nati’imaim atit anunuw ana Rhegium bar merar gagamin arun imaim a’in. Mar to waruw gurufune busuruf babin, naatu aki atit anunuw veya bairu’abin Puteoli arun.
14 Ova dea we meet some braddahs. Dey tell us fo come stay dea house fo one week. An den we go way from dea fo go Rome.
14 Nati’imaim baitumatumayah afa hima’am atitourih naatu hifefeyani bairi fur ta’imon ama. Imaibo aremor ana Rome atit.
15 Da braddahs ova dea hear dat we stay come, an dey come to da Appius Market an da Three Taverns fo meet us. Wen Paul spock dem, dat kokua him, an he tell God “Mahalo plenny.”
15 Baitumatumayah Rome hima’am aki anan bigai hinowar basit hina Apius ahar ana efan hitit, naatu afa hina Nanawan Bar Tounu hibatabat imaim hi’iti ai merar hiyi, Paul iti sabuw i’itih ana veya God ana merar yi naatu i koufair gagamin maiyow bai.
16 We go inside Rome, an dey let Paul stay inside one place wea ony he stay, an one army guy guard um.Street inside Rome Town|src="hk00242b.tif" size="span" loc="Act 28:16" copy="BFBS (Knowles)" ref="28:16"
16 Ana Rome atitit ana veya, Paul akisin ma isan ana baibasit hitin, naatu baiyowayah orot ta hiyai kaif hairi hima.
17 Afta three day Paul tell da leadas fo da Jew guys fo come. Wen dey come, Paul tell um, “My braddahs, I neva do notting agains oua peopo o agains wat oua ancesta guys wen do. But dey wen jail me inside Jerusalem an hand me ova to da Rome guys.
17 Veya tounu ufunamaim Jew orot ukwarih etei Paul eaf hiru’ay. Eaf hiruru’ay ana veya’amaim iuwih eo, “Taitu ayu i men kafa’imo ata sabuw isah asinaf kakaf, naatu uwatanah hai binanakwar abisa hibitit aigigimimih, baise Jerusalem imaim ayu hifatumu naatu hibuwu Rome gawan umanamaim hiya’u.
18 Da Rome guys aks me plenny stuffs, an dey like let me go, cuz I neva do notting fo make me mahke.
18 Ayu ubar hitu bairi ao hinunutitiy au kakafin men ta hitita’ur boro ata morob, imih hikok boro hitabotaitu.
19 But da Jew guys neva like dem fo let me go. So den, I tell I gotta come in front da Big King Cesar. But I no mo notting fo poin finga my peopo.
19 Baise Jew sabuw men hikok ayu hitabotaitu, imih ayu Caesar isan ai fefeyan. Iti asisinaf i men ata sabuw ubar baitih na’atube abiwa’an.
20 So I tell dese guys, ‘I like talk to you guys. I stay shua dat God goin take da Israel peopo outa da bad kine stuff dey stay in. Dass why dey tie me up wit dis chain.’”
20 Ana’an iti isan ayu kwa aifefeyan kwatan kwata’itu bairit tatao isan. Ayu hifatumu dibur ama’am anayabin i Israel sabuw orot nati biyanamaim nuhih fot tema’am isan.”
21 Da Jew guys tell, “We neva get no lettas from Judea bout you. An da braddahs dat come from ova dea neva tell notting bad bout you.
21 Hiya’afut hio, “Aki Judea’ane men fef ta o isa abaimih, na’atube taituwat nati’ine men o asinaf isan naatu abisa isisinaf kakaf ana tur men ta na eo anowar.
22 But we like lissen wat you tell. We know dat da peopo all ova da place stay grumble bout dis kine stuff you teach.”
22 Baise aki akokok o anot i ku’o anowar, anayabin efan ta ta etei sabuw iti o a kou’ay boubun isan hio tegamigam anonowar.”
23 Den da Jew guys tell dey goin come togedda one spesho day. An dat time even mo peopo come to da place wea Paul stay. Wen da sun come up till da sun go down, he tell um all da stuff bout how fo get God fo dea king. He try help um fo trus da Good Stuff Bout Jesus. He start wit da stuff Moses write down inside da Rules, an den he talk bout da odda guys dat talk fo God befo time.
23 Basit Paul bairi veya hiyai naatu nati veya’amaim sabuw rou’ay gagamin na’in hiru’ay. Paul ma’am ana efanamaim. Mar auman Paul busuruf God ana aiwob isan kubuna naatu eorerereb etei hinowar. Sinaftobon Moses ana ofafaramaim naatu dinab oro’orot hai turamaim sabuw botabirih Jesu dogoroh baitinin isan ma iuwih in veya re.
24 Some guys trus da Good Stuff Paul tell um, but da odda guys neva like trus um.
24 Sabuw afa abisa eo i hitumatum, baise sabuw afa i men hitumatum.
25 Dey go way an make argue wit each odda. But firs Paul tell, “Da Good An Spesho Spirit wen tell yoa ancesta guys da trut! Isaiah talk fo God
25 Taiyuwih wanawanahimaim Paul ana tur yomanin eo isan hibusuruf hibibas ufunamaim himisir hitit hin. Paul eo, “Anun Kakafiyin i turobe uwatanah isah dinab orot Isaiah iwan eo,
26 an tell,
26 ‘Kwen sabuw iti isah kuo,
27 Cuz dis peopo, dey hard head,
27 Anayabin nati sabuw fudirih i fokar.
28 Paul tell, “I like you guys know dat God sen his guys by da peopo dass not Jew guys, fo him take dem outa da bad kine stuff dey do. An dey goin lissen!”
28 Isan imih ayu akokok kwa kwanaso’ob, God ana yawas i Ufun Sabuw isah ebiyafar naatu i boro tur hinanowar!”
29 [So da Jew guys go way an make argue real hard wit each odda.]
29 Tur iti eo ufunamaim Jew hihamiy taiyuwih higam auman hin.
30 Fo two year, Paul stay ova dea inside one house he wen rent. He show aloha fo all da peopo dat come by him.
30 Kwamur rou’ab tutufin Paul bar ta tutubun imaim ma naatu sabuw iyab itinamih hinan i mar etei hai merar yiy.
31 He teach um how fo get God fo dea king an all bout Da One In Charge, Jesus, da Spesho Guy God Wen Sen. He not sked fo tell um all dat, an nobody try make him shut up.
31 Nati’imaim ma’am men kafa’imo bir naatu men abisa ta ana ef ya’afutimih, baise God ana aiwob isan ma binan, naatu Jesu Keriso isan sabuw i’obaibiyih.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 28, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.