1 Reis 1
Da Good An Spesho Book (HWC) vs VC
1 King David, he come real ol. He stay cold all da time, no can come warm, no matta get plenny blanket on top him.
1 O rei Davi estava velho, avançado em anos, e por mais que o cobrissem de roupas, não se aquecia.
2 Az why da palace guys tell um, “Eh King, you oua boss! Us guys figga, if us guys go look fo one young wahine dat neva sleep wit one guy, she can stay wit you an help you. Wen you come cold, she lie down wit you fo you come warm.”
2 Seus familiares disseram-lhe: Busquemos para nosso senhor, o rei, uma donzela virgem que sirva o rei e tenha cuidado dele, e durma em seu seio para que ele se aqueça.
3 Da King figga dass good too. So dey wen go look all ova da Israel land fo one good looking wahine. Dey find Abishag from Shunam an bring her to da King.
3 Procuraram, pois, em toda a terra de Israel, uma donzela formosa; encontraram Abisag, a sunamita, e levaram-na ao rei.
4 Da girl was one real good looking wahine. She stay wit da king an help him. But da king neva make sex wit her.
4 Essa donzela era muito formosa. Ela cuidava do rei e o servia, mas o rei não a possuiu.
5 Dat time, King David boy Adonijah (Haggit his muddah) go aroun ack big fo come King. He talk: “I goin come King!” Az why he go get war wagons an army guys dat ride horse. He get fifty guys fo run in front him wen he come inside one street, so erybody know Adonijah stay come.
5 Ora, Adonias, filho de Hagit, encheu-se de orgulho e exclamou: Sou eu quem reinará. Adquiriu para si um carro e cavalos, e tomou uma escolta de cinqüenta homens.
6 From small kid time, weneva Adonijah do bad kine stuff, dat no bodda King David. King David neva aks “How come you stay do dat?!” Cuz David neva like make his boy feel bad. Adonijah one real good looking guy too. He da nex boy dat was born afta Absalom.
6 Nunca seu pai o contrariou, dizendo: Por que fazes isso? Além disso, ele era muito belo e {na idade} seguia imediatamente a Absalão.
7 Adonijah wen go talk wit General Joab (Zeruiah boy) an Abiatar da pries guy, an dey tell dey goin help him fo come King.
7 Tendo feito reuniões com Joab, filho de Sarvia, e com o sacerdote Abiatar, esses tornaram-se seus adeptos.
8 But Zadok da pries guy, an Colonel Benaiah (Jehoiada boy), an Nathan da guy dat stay talk fo God, an Shimei, an Rei, an da military leada guys dat was King David army guys, dey neva help Adonijah.
8 O sacerdote Sadoc, porém, bem como Banaías, filho de Jojada, o profeta Natã, Semei, Rei e os valentes de Davi, não abraçaram o seu partido.
9 Adonijah go make plenny sacrifice, wit sheeps an bulls an da kine cows peopo wen feed plenny fo make um come fat. He do dat right outside Jerusalem, by da big stone dey call Zohelet nea da En-Rogel puka fo watta. He tell all his braddah guys, King David boys, fo come, an all da guys from da Judah ohana dat stay work fo da King.
9 Adonias, tendo imolado ovelhas, bois e bezerros cevados junto à pedra de Zoelet, ao lado de En-Rogel, convidou todos os seus irmãos, filhos do rei, e todos os de Judá que estavam a serviço do rei.
10 But he neva tell Nathan da guy dat talk fo God, o Colonel Benaiah, o da odda army guys, fo come. An he neva tell his braddah Solomon fo come.
10 Mas não convidou o profeta Natã, nem Banaías, nem os valentes, nem o seu irmão Salomão.
11 Den Nathan go tell Batsheba, Solomon muddah, “You neva hear dis, o wat?! Adonijah, da one dat Haggit wen born fo David, he come King awready. An oua boss David, he donno yet wass happening!
11 Disse Natã a Betsabé, mãe de Salomão: Não soubeste que Adonias, filho de Hagit, se proclamou rei, sem que o saiba Davi, nosso senhor?
12 So now, lissen! I goin tell you wat you gotta do. Cuz if you no do notting, you an yoa boy Solomon goin mahke.
12 Escuta: vou dar-te um conselho, para que salves a tua vida e a de teu filho Salomão.
13 Hurry up an go inside! Talk to King David now! Tell him: ‘You da King, an you da boss fo me, an I jalike yoa slave wahine. But you wen make one strong promise to me befo time, you know. You wen tell me, “Yoa boy Solomon goin come da nex king afta me. He goin sit on top my throne.” Dass wat you wen tell me. So, how come Adonijah stay da king now?!’
13 Vai ter com o rei Davi e dize-lhe: Ó rei, meu senhor, não juraste à tua serva que Salomão, meu filho, reinaria depois de ti, e se sentaria no teu trono? Por que então Adonias se proclamou rei?
14 Befo you pau talk to da King, I goin come inside too, an I goin tell da same ting jalike you.”
14 Enquanto estiveres falando assim ao rei, entrarei e confirmarei o que tiveres dito.
15 Batsheba go by da King, inside da room wea he sleep. Da King, he real ol, an Abishag da Shunam girl stay dea take kea him.
15 Foi Betsabé ter com o rei no seu quarto. {O rei estava já muito velho, e Abisag, a sunamita, cuidava dele.}
16 Batsheba go down on top da groun fo show respeck fo da King. Da King tell, “Wat you like?”
16 Betsabé inclinou-se e prostrou-se diante do rei. Este disse-lhe: Que queres?
17 Batsheba tell da King, “Eh, you da boss fo me! You wen make one strong promise to me, an you wen aks yoa God, Da One In Charge, fo make shua you do wat you wen promise fo do. Dis wat you wen tell me dat time: ‘Yoa boy Solomon, he da one dat goin come da King afta I mahke. Goin be him dat stay sit on top my throne.’
17 Ela respondeu: Meu senhor, prometeste com juramento à tua serva que meu filho Salomão reinaria depois de ti, e se sentaria no teu trono.
18 But you know wat?! I wen jus hear, Adonijah come King awready, an no matta you da real King, you donno dat!
18 Ora, eis que Adonias se proclamou rei, sem que o saiba o rei, meu senhor.
19 He wen kill plenny bulls, an cows peopo wen feed plenny fo make um come fat, an sheeps fo make one sacrifice. He wen tell all da King boys, an Abiatar da pries guy, an Joab da general fo da army, fo come by him. Ony yoa boy Solomon, Adonijah neva tell him fo come.
19 Imolou bois, bezerros cevados e grande quantidade de ovelhas, e convidou todos os príncipes, o sacerdote Abiatar e o general Joab; mas não convidou o teu servo Salomão.
20 But you my boss, da King. Az why you da one dat all da Israel peopo stay watch. You gotta tell erybody, who da one goin sit on top yoa throne afta you mahke.
20 Ó rei, meu senhor, todo o Israel tem os olhos postos em ti, esperando que declares quem há de tomar o teu lugar no trono depois de ti.
21 If you no tell da peopo notting, den afta you, my boss da king, mahke an go by yoa ancesta guys, erybody goin go afta me an my boy Solomon, an make jalike us bad guys.”
21 Do contrário, logo que o rei, meu senhor, dormir com os seus pais, eu e meu filho Salomão seremos tratados como criminosos.
22 Right den an dea, wen Batsheba stay talk wit da King, Nathan da guy dat talk fo God come inside dea.
22 Falava ela ainda ao rei, quando se apresentou o profeta Natã.
23 Da palace guys tell da King, “Look! Nathan, da guy dat talk fo God, stay hea.” Nathan come in front da King, an go down an put his face on top da groun fo show um respeck.
23 Disseram ao rei: Está aí o profeta Natã. Ele entrou e prostrou-se com o rosto por terra diante do rei.
24 Nathan tell da king, “Eh, my boss da King! Az true, o wat, dat you wen tell, ‘Adonijah goin be da king afta me, an he goin sit on top my throne’?!
24 Em seguida disse: Ó rei, meu senhor, porventura declaraste: Adonias reinará depois de mim e se sentará no meu trono?
25 Cuz today, Adonijah wen make one sacrifice wit plenny bulls, an cows dat peopo make um fat, an sheeps too. He wen tell all da King boys, an General Joab dat stay in charge a da army, an Abiatar da pries guy, fo come by him. An you know wat? Right now, dey stay dea in front him, an dey eating an drinking plenny. Dey tell, ‘Us like King Adonijah live long time!’
25 Pois ele desceu hoje para imolar bois, bezerros cevados e grande quantidade de ovelhas, tendo convidado todos os príncipes, os generais e o sacerdote Abiatar, os quais estão comendo e bebendo com ele, e gritando: Viva o rei Adonias!
26 But Adonijah neva tell me fo go by him, cuz I work fo you. He neva tell Zadok da pries guy, an Colonel Benaiah Jehoiada boy fo come. An he neva tell Solomon, da guy dat work fo you, fo come by him too.
26 Não fomos, porém, convidados nem eu, teu servo, nem o sacerdote Sadoc, nem Banaías, filho de Jojada, nem teu servo Salomão.
27 You da boss fo me, an you da King. Az true, o wat, dat you wen do all dis? How come you neva let us guys dat stay work fo you know who goin be da one fo sit on top yoa throne an be da King afta you mahke?”
27 Será do agrado de meu senhor e rei que assim se faça? Porque não deste a conhecer a teus servos quem deverá sentar-se depois de ti no trono do rei, meu senhor.
28 King David tell Nathan, “Tell Batsheba fo come inside hea.” Den Nathan tell Batsheba fo come, an she come stan dea in front da King.
28 O rei respondeu: Chamai-me Betsabé. Ela entrou e ficou de pé diante dele;
29 King David make one strong promise to her. He tell, “Da promise I wen make to you, you can trus um fo shua. Jalike fo shua Da One In Charge stay alive, an erytime I get big trouble, he da one fix up eryting fo me. An jalike I stay shua bout dat,
29 o rei fez-lhe este juramento: Pela vida de Deus que me livrou de toda a angústia,
30 I make dis strong promise fo you one mo time, jalike I wen make um to you befo time in front Da One In Charge, da God fo da Israel peopo. I wen tell you dat time: ‘Yoa boy Solomon, he goin come da nex king afta me. He goin be da one dat sit on top my throne, an not me.’ Dass da promise I wen make dat time, an now today, I goin do wat I wen promise fo do.”
30 o que te jurei pelo Senhor, Deus de Israel, dizendo: Teu filho Salomão reinará depois de mim e sentar-se-á no meu trono em meu lugar, isso vou cumprir hoje.
31 Batsheba go down an put her face on top da groun fo show respeck fo da King. Den she tell, “King David, you my boss! I like you live foeva!”
31 Betsabé inclinou-se diante do rei, prostrando-se com a face por terra, e disse: Viva o rei Davi, meu senhor, para sempre!
32 King David tell his guys, “Go tell Zadok da pries guy, an Nathan da guy dat talk fo God, an Colonel Benaiah Jehoiada boy, fo come hea.” Wen dey come in front da King,
32 O rei Davi disse: Chamai-me o sacerdote Sadoc, o profeta Natã, e Banaías, filho de Jojada. Tendo-se eles apresentado diante do rei, este disse-lhes:
33 da king tell um, “I da boss fo you guys, an I like you guys do dis: Go get all da odda guys dat work fo me. Den put my boy Solomon on top my spesho mule, an make parade fo take him down dea outside Jerusalem, by da Gihon watta place.
33 Tomai convosco os servos de vosso amo, fazei montar na minha mula o meu filho Salomão, e levai-o a Gião.
34 Wen he come dea, I like fo Zadok da pries guy an Nathan da guy dat talk fo God, put olive oil on top his head fo show he goin be da King fo da Israel peopo. Den, tell my guys fo blow da trumpets, an tell erybody fo tell dis, ‘Us like King Solomon live long time!’
34 Ali o sacerdote Sadoc e o profeta Natã o ungirão rei de Israel. Tocareis então a trombeta e direis: Viva o rei Salomão!
35 Den tell Solomon fo go up to da palace, an all you guys go wit him. Den he goin go inside da palace an sit down on top my throne. He goin come da King afta me, cuz I wen tell erybody, he da one goin stay in charge a da Israel peopo an da Judah ohana!”
35 Voltareis depois atrás dele, e ele virá sentar-se no meu trono para reinar em meu lugar; pois é a ele que estabeleço chefe de Israel e de Judá.
36 Benaiah (Jehoiada boy) tell da King, “Right on! I like fo Da One In Charge make all dat happen. Him da God dat my boss da King stay pray to!
36 Banaías, filho de Jojada, respondeu ao rei: Assim seja; assim queira ordenar o Senhor, o Deus de meu senhor e rei!
37 Jalike Da One In Charge stay tight wit you, I like Da One In Charge stay tight with Solomon, an make dis country even mo awesome den stay now, wen you stay da King.”
37 Esteja ele com Salomão assim como esteve com o rei, meu senhor, e eleve o seu trono ainda acima do trono de meu senhor o rei Davi!
38 So Zadok da pries guy, an Nathan da guy dat talk fo God, an Colonel Benaiah Jehoiada boy, an da guard guys from da Keret an Pelet peopos, dey all go outa da palace. Dey go fo put Solomon on top da mule dat stay spesho fo King David, an dey take Solomon down to da Gihon watta place.
38 O sacerdote Sadoc desceu com o profeta Natã, Banaías, filho de Jojada, os cereteus e os feleteus; fizeram montar Salomão na mula de Davi e conduziram-no a Gião.
39 Wen dey get dea, Zadok da pries guy take one horn bottle dat get olive oil inside, dat he wen get from da Tent Fo No Foget Da Deal Wit God, an he put da oil on top Solomon head. Den da peopo start fo blow trumpets, an erybody yell, “We like King Solomon live long time!”
39 Tomou o sacerdote Sadoc no tabernáculo o chifre de óleo e ungiu com ele Salomão. A trombeta soou e todo o povo pôs-se a gritar: Viva o rei Salomão!
40 Den Solomon go up to da palace, an all da peopo go wit him, playing flute an telling erybody dey stay plenny good inside. Dey make big noise, da groun shake!
40 Depois toda a gente voltou atrás dele, tocando flauta e fazendo grandes festas, de modo que a terra vibrava com suas aclamações.
41 Adonijah an all da peopo dat stay make party wit him, almos pau eat, an dey hea da noise. General Joab, he hear da trumpet noise, an he tell, “Eh! How come erybody inside dis town stay make big noise an yelling?!”
41 Adonias e seus convivas, tendo terminado o seu banquete, ouviram aquela algazarra. Joab, ouvindo soar a trombeta, disse: Por que esse barulho de cidade alvoroçada?
42 Befo Joab pau tell dat, Jonathan come dea. (His faddah, Abiatar da pries.) Adonijah tell um, “Go come inside! You one importan guy, an fo shua you get good stuff fo tell.”
42 Falava ainda, quando sobreveio Jônatas, filho do sacerdote Abiatar. Adonias disse-lhe: Vem: tu és um homem valente e trazes certamente boas notícias.
43 Jonathan tell Adonijah, “No, not good stuff! Oua boss King David make Solomon da King awready, not you.”
43 Sim, respondeu Jônatas; é verdade que o rei Davi, meu senhor, proclamou rei a Salomão.
44 Da King sen Zadok da pries guy, an Nathan da guy dat talk fo God, an Colonel Benaiah Jehoiada boy, an da guard guys from da Keret an Pelet peopos. Dey put Solomon on top da mule dat stay spesho fo da King.
44 Enviou com ele o sacerdote Sadoc, o profeta Natã, Banaías, filho de Jojada, os cereteus e os feleteus e estes fizeram-no montar na mula do rei.
45 Zadok da pries guy, an Nathan da guy dat talk fo God, dey wen go da Gihon watta place. Ova dea dey put da spesho olive oil on top Solomon head fo show he da one dat come King. Den dey go from dea up to da palace, an dey all stay good inside. Erybody in dis town stay amp out! Dass da noise you hear.
45 O sacerdote Sadoc e o profeta Natã ungiram-no rei em Gião. Dali voltaram cheios de alegria, e a cidade está em alvoroço: essa é a algazarra que ouviste.
46 So now, Solomon stay sit on top da throne, an he da King.
46 E Salomão até já está sentado no trono do reino.
47 An you know wat?! Da guys dat stay work fo oua boss King David, dey all go by King David an tell um, “We like fo God make Solomon get even mo big name den you! We like God make dis country even mo awesome den stay now, wen you come da King!”
47 Além disso, os servos do rei foram felicitar o rei Davi, meu senhor, dizendo: Que o teu Deus torne o nome de Salomão maior que o teu, e eleve o seu trono ainda acima do teu! O rei prostrou-se então sobre o seu leito e disse:
48 Den he pray to God lidis: “I like tell good tings bout you, cuz you Da One In Charge, da God fo da Israel peopo. Today, you wen let one a my boys take ova da throne from me, an you wen let me see all dat happen!”
48 Bendito seja o Senhor, Deus de Israel, que hoje pôs sobre o meu trono um sucessor, vendo-o eu com os meus próprios olhos!
49 Den, all da peopo dat was making party wit Adonijah stay shake cuz dey sked. Den dey all stan up an go home.
49 Os convidados de Adonias, aterrorizados, levantaram-se e foram cada um para o seu lado.
50 Adonijah, he sked a Solomon too. He go by da big altar an grab da tings jalike horns dat stick out, fo nobody kill him.
50 Adonias, temendo Salomão, levantou-se também e foi abraçar-se com os cornos do altar.
51 Somebody tell Solomon, “Adonijah, he sked a you, King Solomon. An you know wat? Adonijah stay put his hands on top da horns dat stay stick outa da big altar, an he tell, ‘I like fo King Solomon make one strong promise to me, dat he no goin tell nobody fo kill me wit one sword. I goin be his worka guy!’”
51 Disseram-no a Salomão, nestes termos: Eis que Adonias, temendo o rei Salomão, foi abraçar-se com os cornos do altar, dizendo: Jure-me hoje o rei Salomão que ele não fará morrer o seu servo à espada!
52 Solomon tell, “Go tell Adonijah, ‘If you come one guy I can trus, I no goin do notting fo make even one hair from yoa head fall on top da groun cuz a me. But if I hear anyting bad bout you, you goin mahke.’”
52 Se ele se mostrar um homem valente, respondeu Salomão, não lhe cairá por terra um só de seus cabelos; mas se nele se encontrar maldade, morrerá.
53 Den King Solomon sen one guy fo go get Adonijah down from da altar an bring um to da palace. Adonijah come, an he go down in front King Solomon fo show him respeck. Solomon tell um, “Go home.”
53 O rei Salomão mandou mensageiros, e o fizeram descer do altar. Ele veio e prostrou-se diante do rei, que lhe disse: Volta para a tua casa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.