Lucas 16
Nin tének káwintal an okˀóxláb (HUSNT2005) vs NVT
1 Na Jesús in utsaꞌ jeye enchéꞌ nin exóbaliltsik:
1 Jesus contou a seguinte história a seus discípulos: “Um homem rico tinha um administrador que cuidava de seus negócios. Certo dia, foram-lhe contar que esse administrador estava desperdiçando seu dinheiro.
2 Abná tám ti kanyáb kʼal nin ajátik ani utsan enchéꞌ: “¿Jantʼéy in éy xowaꞌ u achʼál in usnal kʼal tatáꞌ ta kwenta? U léꞌ ti kin óltsi xoꞌ xantʼéy a tʼajám kʼal nu tumínal, pos yabich más neꞌech ka óntsi ta okʼlek tʼojnal kʼal nanáꞌ.”
2 Então mandou chamá-lo e disse: ‘O que é isso que ouço a seu respeito? Preste contas de sua administração, pois não pode mais permanecer nesse cargo’.
3 An okʼlek tʼojnal in chalpay tám enchéꞌ: “¿Jantʼéy xoꞌ neꞌech ku tʼajaꞌ abal nu ajátik neꞌech ti kin káldhaꞌich an tin tʼojnal? Nanáꞌ yabich in likat ku tʼajaꞌ u ale ani tidhetál u achʼál kin xeꞌchin tin konox tolmixtaláb.
3 “O administrador pensou consigo: ‘E agora? Meu patrão vai me demitir. Não tenho força para trabalhar no campo, e sou orgulhoso demais para mendigar.
4 U chalpách xantʼéy neꞌech ku tʼajaꞌ abal ku kóꞌoy xitaꞌ ti kin bachʼu tin kʼimáꞌ tam kin káldhájich an tin okʼlek tʼojnal.”
4 Já sei como garantir que as pessoas me recebam em suas casas quando eu for despedido!’.
5 Tujey tám kin kaniy juntsik ti juntsik xu júntsixtsik ban ajátikláb. Xi jidhtal in konoy enchéꞌ: “¿Jatʼwaꞌ a júntsal nu ajátik?”
5 “Então ele convocou todos que deviam dinheiro a seu patrão. Perguntou ao primeiro: ‘Quanto você deve a meu patrão?’.
6 Tókʼoyat enchéꞌ: “U júntsal boꞌ inik barril ti aséyte.” Utsan tám enchéꞌ kʼal an okʼlek tʼojnal: “Jéꞌ kʼwajat an úw xon ti dhutsadh abal anchanꞌ a júnál; ki buxkan jikʼat ani ka tʼajaꞌ jún xin ulal abal tokot a júnál chab inik láju.”
6 O homem respondeu: ‘Devo cem tonéis de azeite’. Então o administrador lhe disse: ‘Pegue depressa sua conta e mude-a para cinquenta tonéis’.
7 Tayíl in konoy jeye xin chabtal: “Ani tatáꞌ, ¿jatʼwaꞌ a júnál?” Jajáꞌ tókʼon enchéꞌ: “Boꞌ inik lejab i trigo.” In utsaꞌ jeye tám enchéꞌ: “Jéꞌ kʼwajat an úw xon ti dhutsadh abal anchanꞌ a júnál; ka tʼajaꞌ ít xon ti kin ulu abal tokot a júnál cheꞌ inik i lejab.”
7 “‘E quanto você deve a meu patrão?’, perguntou ao segundo. “Devo cem cestos grandes de trigo’, respondeu ele. E o administrador disse: ‘Tome sua conta e mude-a para oitenta cestos’.
8 An ajátikláb in chuꞌu abal jachanꞌ an okʼlek tʼojnal xi yab alwaꞌ, in choꞌób tʼajat xan ti kin uwaꞌ abal yab ka xeꞌchin ti chʼojontálbél tayíl. Pos an atiklábtsik xi yab u belom, más jaꞌ in choꞌóbtsik xan ti kin uwaꞌ kʼal nin kidhtaltsik ké an atiklábtsik xu belom.
8 “O patrão elogiou o administrador desonesto por sua astúcia. E é verdade que os filhos deste mundo são mais astutos ao lidar com o mundo ao redor que os filhos da luz.
9 ʼNanáꞌ tu utsáltsik enchéꞌ: ka éynaꞌ xowaꞌ waꞌach techéꞌ ban walbidh kʼayꞌlá abal ka kóꞌoy a jaꞌúbtsik, pos tam ka taley xowaꞌ waꞌach techéꞌ ti kʼayꞌlá, ka waꞌchin xitaꞌ ti ki bachʼu ban atá xi yab jaykʼi u pakchunal.
9 Esta é a lição: usem a riqueza deste mundo para fazer amigos. Assim, quando suas posses se extinguirem, eles os receberão num lar eterno.
10 ʼXitaꞌ in tʼajál alwaꞌ kʼal xowaꞌ wéꞌ in koꞌol, anchanꞌ jeye neꞌech kin tʼajaꞌ kʼal xi yán ani xitaꞌ in tʼajál yab alwaꞌ kʼal xowaꞌ wéꞌ in koꞌol, anchanꞌ jeye neꞌech kin tʼajaꞌ kʼal xi yán.
10 “Se forem fiéis nas pequenas coisas, também o serão nas grandes. Mas, se forem desonestos nas pequenas coisas, também o serão nas maiores.
11 ’Jaxtám, max yabtsik a tʼajál alwaꞌ kʼal xowaꞌ a koꞌol techéꞌ ban walbidh kʼayꞌlá, ¿awxeꞌ neꞌech ki pidhan kʼal na Dios abal ka beletnaꞌ xowaꞌ alwaꞌ?
11 E, se vocês não são confiáveis ao lidar com a riqueza injusta deste mundo, quem lhes confiará a verdadeira riqueza?
12 Ani max yab ka beletnaꞌ alwaꞌ xowaꞌ na Dios ti pidhál ka beletnaꞌ, ¿awxeꞌ neꞌech ti ki pidhaꞌ na Dios xowaꞌ ti bijtsámalich ke tatáꞌ neꞌech ka dhabalnaꞌ?
12 E, se não são fiéis com os bens dos outros, por que alguém lhes confiaria o que é de vocês?
13 ʼNi jun i tʼójontsix yab neꞌech kin ejto kin tʼójontsi cháb i ajátikláb; pos neꞌech kin atʼaꞌ na jún ani neꞌech kin kʼanidhaꞌ na jún. Neꞌech kin tʼajaꞌ xowaꞌ ka utsan kʼal na jún ani na jún yab neꞌech kin tʼajaꞌ ti kʼij. Yab neꞌech ka ejto ka tʼójontsi na Dios ani ka tʼójontsi jeye an tumínladhtaláb.
13 “Ninguém pode servir a dois senhores, pois odiará um e amará o outro; será dedicado a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e ao dinheiro”.
14 An fariseotsik xi chʼeꞌneꞌ tʼajat kʼal an tumín, kʼwajat in achʼáltsik ejtal jechéꞌ ani in labídhnaꞌtsik na Jesús.
14 Os fariseus, que tinham grande amor ao dinheiro, ouviam isso tudo e zombavam de Jesus.
15 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús:
15 Então ele disse: “Vocês gostam de parecer justos em público, mas Deus conhece o seu coração. Aquilo que este mundo valoriza é detestável aos olhos de Deus.
16 ʼAsta tam ti xeꞌchin na Juan xu pujax u éynal an takʼixtaláb xin jilám dhutsadh na Moisés ani in okʼtsixtal an tʼiltsixtsik. Tam ti xeꞌchin na Juan xu pujax, tám ti tujey ti tʼilnal an alwaꞌ tʼilab kʼal tin kwenta xan tu takʼix na Dios ani ejtalkʼi in tʼajál an chápláb abal ka kʼwajách takʼnél kʼal na Dios.
16 “Até a chegada de João, a lei de Moisés e a mensagem dos profetas eram seus guias. Agora, porém, as boas-novas do reino de Deus estão sendo anunciadas, e todos estão ansiosos para entrar.
17 ʼPor más yab tʼojláb ka kʼibchon an walkʼiꞌ ani an chabál ké yab ka támun ejtal jelt xan ti kʼwajat dhutsadh bin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés.
17 É mais fácil o céu e a terra desaparecerem que ser anulado até o menor traço da lei de Deus.
18 ʼMax jun i inik kin jilaꞌ nin tomtal ani ka tomkin ti ít kʼal kʼeꞌet i mímláb, u walbinalich tám kʼal i uxúmbeꞌtaláb ani xitaꞌ ka tomkin kʼal an jiladh mímláb, u walbinalich jeye kʼal i uxúmbeꞌtaláb.
18 “Assim, o homem que se divorcia de sua esposa e se casa com outra mulher comete adultério. E o homem que se casa com uma mulher divorciada também comete adultério”.
19 ʼTáꞌwiꞌik ti kʼwajat jun i tumínladh inik xu xeketlinal kʼal i kʼudhkʼum xi tʼunuyich tʼajat kʼal in chákníꞌ ani in tʼajál i pakdhaꞌ ajib tsudhey ka tsudhey.
19 Jesus disse: “Havia um homem rico que se vestia de púrpura e linho fino e vivia sempre cercado de luxos.
20 Táꞌ jeye ti kʼwajat jun i chʼojontál inik xu bijyáb ta Lásaro, xi tʼítʼidh tʼajat ani u buxkanal chabál bin wiꞌlébil jachanꞌ an tumínladh inik.
20 À sua porta ficava um mendigo coberto de feridas chamado Lázaro.
21 Jechéꞌ an chʼojontál inik, in leꞌnál kin kʼapu nin muꞌmats an kʼapnél xu kwajlanal tin ál nin mesajil an tumínladh inik. Jechéꞌ na Lásaro tʼítidh tʼajat ke asta an pikʼoꞌtsik u utel ti lekʼwtsinal kʼál an tin tʼítʼal.
21 Ele ansiava comer o que caía da mesa do homem rico, e os cachorros vinham lamber suas feridas abertas.
22 Jun i kʼij, an chʼojontál inik chemech ani júná kʼal an tʼokat abatwáletsik abal ka kʼwajay xon ti kʼwajat na Abraham. Chemech jeye an tumínladh inik ani jolyat.
22 “Por fim, o mendigo morreu, e os anjos o levaram para junto de Abraão. O rico também morreu e foi sepultado,
23 Tam ti an tumínladh inik kʼwajat ti chʼojontálbél kʼal an yajal ban kʼibeltaláb, in telaꞌ tʼekʼat ani in ów chuꞌu na Abraham junax kʼal na Lásaro.
23 e foi para o lugar dos mortos. Ali, em tormento, ele viu Abraão de longe, com Lázaro ao seu lado.
24 Dhájaxin tám kawidh enchéꞌ: “Tátaꞌ Abraham, ti kin yajnantsi neye, ka abaꞌ na Lásaro abal kin axdhaꞌ nin tsúm nin tsʼútsbixtal ba jaꞌ ani ka tsích ti kin chamambédhantsi tu lekʼáb, pos yabich tʼajat u kuxyal an yajtsiktaláb ba jechéꞌ an kʼamal.”
24 “O rico gritou: ‘Pai Abraão, tenha compaixão de mim! Mande Lázaro aqui para que molhe a ponta do dedo em água e refresque minha língua. Estou em agonia nestas chamas!’.
25 Por utsan enchéꞌ kʼal na Abraham: “Chakámláb, ka chalpay abal tatáꞌ a bachʼúmalich xowaꞌ alwaꞌ tam ta xeꞌchinék ti chabál ani na Lásaro mapal yajtsiktaláb in bachʼúmal. Xoꞌ, jajáꞌ exom in bachʼwal i kʼijidhtaláb techéꞌ ani tatáꞌ exom a bachʼwal i yajtsiktaláb.
25 “Abraão, porém, respondeu: ‘Filho, lembre-se de que durante a vida você teve tudo que queria e Lázaro não teve coisa alguma. Agora, ele está aqui sendo consolado, e você está em agonia.
26 Ani tám juní, yab neꞌech kin ejto ka watʼey xon ti tatáꞌ i kʼwajat kom waꞌach jun i owtsik jól ani yab xan ti ka watʼey tachanꞌ. Jaxtám, xi techéꞌtsik kʼwajat, yab neꞌech kin ejto ka kʼale tachanꞌ max in léꞌtsik ka kʼale ani xi tachanꞌtsik kʼwajat, yab neꞌech kin ejto ka tsích techéꞌ max in léꞌtsik ka tsích.”
26 Além do mais, há entre nós um grande abismo. Ninguém daqui pode atravessar para o seu lado, e ninguém daí pode atravessar para o nosso’.
27 In ulu tám enchéꞌ an tumínladh inik: “Tátaꞌ Abraham, tu kontsal pé ti alwaꞌtaláb abal ka abaꞌ na Lásaro bin kʼimáꞌ nu tátaꞌ,
27 “Então o rico disse: ‘Por favor, Pai Abraão, pelo menos mande Lázaro à casa de meu pai,
28 xon ti kʼwajat bóꞌ u kidhábtsik abal kin óltsitsik jechéꞌ ani anchanꞌ, yabtsik ka tsích techéꞌ ban yajtsiktaláb.”
28 pois tenho cinco irmãos e quero avisá-los para que não terminem neste lugar de tormento’.
29 Por utsan enchéꞌ kʼal na Abraham: “Táꞌ in koꞌoltsik an takʼixtaláb xin dhutsámalt na Moisés ani an tʼiltsixtsik; ¡awil kin exbantsitsik jaꞌich!”
29 “‘Moisés e os profetas já os avisaram’, respondeu Abraão. ‘Seus irmãos podem ouvir o que eles disseram.’
30 Tókʼon enchéꞌ an tumínladh inik: “Aniꞌ kʼejle, tátaꞌ Abraham, por max jún xi chemnekich ka ejech ti ít ani ka witsiy xon ti jajáꞌtsik kʼwajat, neꞌech tám kin jilaꞌtsik ti walablom.”
30 “Então o rico disse: ‘Não, Pai Abraão! Mas, se alguém dentre os mortos lhes fosse enviado, eles se arrependeriam!’.
31 Por utsan enchéꞌ kʼal na Abraham: “Max yab in léꞌ kin exbantsitsik xowaꞌ in dhutsámal na Moisés ani an tʼiltsixtsik, yab jeye neꞌech kin exbantsitsik maske jun i chemélom ka ejech ti ít ani ka witsiy xon ti jajáꞌtsik kʼwajat.”
31 “Abraão, porém, disse: ‘Se eles não ouvem Moisés e os profetas, não se convencerão, mesmo que alguém ressuscite dos mortos’”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.