Mateus 27
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs ARIB
1 Tam ti tsudhey, ejtal nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik ani nin okʼlékil an judíotsik, in tʼajaꞌ i káw xan ti kin uwaꞌtsik abal kin chemdhaꞌ na Jesús.
1 Ora, chegada a manhã, todos os principais sacerdotes e os anciãos do povo entraram em conselho contra Jesus, para o matarem;
2 In júnaꞌtsik wikʼadh na Jesús ani in pidhnaꞌ ba na Ponsio Pilato, xi jaꞌich an pulek awiltaláb.
2 e, maniatando-o, levaram-no e o entregaram a Pilatos, o governador.
3 Tam ti na Judas xin tʼajaꞌ ti pidhnax an ta Jesús abal ka chemdhá, in chuꞌu abal walbiyatich na Jesús, in achʼaꞌ abal yab alwaꞌ xowaꞌ in tʼajaꞌ, in jalkʼuy nin chalab ani kʼale kin witsbantsi xi jun inik láju an tumín an okʼlek páleꞌtsik ani nin okʼlékil an judíotsik.
3 Então Judas, aquele que o traíra, vendo que Jesus fora condenado, devolveu, compungido, as trinta moedas de prata aos anciãos, dizendo:
4 In utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Nanáꞌ u walaꞌ abal u pidhnaꞌ ka chemdhá jun i inik xi yab walbidh. Por tókʼoyat enchéꞌ kʼal jajáꞌtsik: ―Wawáꞌ yab i kwenta xantʼéy a tʼajaꞌ. Tatáꞌich teye.
4 Pequei, traindo o sangue inocente. Responderam eles: Que nos importa? Seja isto lá contigo.
5 In petʼnaꞌ tám na Judas an tumín ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios, kʼale ani in palaꞌ tinbáꞌ.
5 E tendo ele atirado para dentro do santuário as moedas de prata, retirou-se, e foi enforcar-se.
6 Nin okʼlékil an páleꞌtsik in penaꞌ an tumín ani in ulutsik enchéꞌ: ―Yab alwaꞌ ki baliy jechéꞌ an tumín xon tu taꞌpáb an pikbantsixtaláb, kom in jalbíl in chemtal jun i inik.
6 Os principais sacerdotes, pois, tomaram as moedas de prata, e disseram: Não é lícito metê-las no cofre das ofertas, porque é preço de sangue.
7 In tʼajaꞌtsik tám i káw abal kin chʼaꞌay kʼal jachanꞌ an tumín jun i chabál xu bijyáb tin Chabálil i tʼojom pats, xon ti ka jolyat an píl iniktsik.
7 E, tendo deliberado em conselho, compraram com elas o campo do oleiro, para servir de cemitério para os estrangeiros.
8 Jaxtám ti bijyat jachanꞌ an chabál asta xoꞌ, tin “Chabálil i Xichʼ.”
8 Por isso tem sido chamado aquele campo, até o dia de hoje, Campo de Sangue.
9 Ani anchanꞌ, támunich xan tin ulúmal enchéꞌ an tʼiltsix Jeremías: In bachʼutsik xi jun inik láju an patʼál tumín xi tʼajadh kʼal i plata, nin jalbíl an inik xi an israelitatsik in kʼwajbantsi,
9 Cumpriu-se, então, o que foi dito pelo profeta Jeremias: Tomaram as trinta moedas de prata, preço do que foi avaliado, a quem certos filhos de Israel avaliaram,
10 ani kʼál tin chʼaꞌaytsik an chabál xu bijyáb tin Chabálil i tʼojom pats, jelt xan tin utsan kʼal an Okʼóxláb.
10 e deram-nas pelo campo do oleiro, assim como me ordenou o Senhor.
11 Na Jesús júná tin tamét an pulek awiltaláb ani konyat enchéꞌ kʼal an pulek awiltaláb: ―¿Tatáꞌxeꞌ nin Pulek Takʼíxal an judíotsik? Tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Nanáꞌ.
11 Jesus, pois, ficou em pé diante do governador; e este lhe perguntou: És tu o rei dos judeus? Respondeu-lhe Jesus: É como dizes.
12 Ani tam ti nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik ani nin okʼlékil an judíotsik kʼwajat in walbiyal na Jesús, Jajáꞌ yab u tókʼnal.
12 Mas ao ser acusado pelos principais sacerdotes e pelos anciãos, nada respondeu.
13 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Pilato: ―¿Yabxeꞌ a achʼál ejtal xowaꞌ exom ta usnal?
13 Perguntou-lhe então Pilatos: Não ouves quantas coisas testificam contra ti?
14 Por na Jesús yab kʼuchun, jaxtám ti labandhájich tokot an pulek awiltaláb ani yabich in choꞌób xantʼéy kin chalpay.
14 E Jesus não lhe respondeu a uma pergunta sequer; de modo que o governador muito se admirava.
15 Pos alwaꞌich, tam exomich an ajib, an pulek awiltaláb in walkál jun i wikʼnél, xi ka kontsin kʼal an atiklábtsik.
15 Ora, por ocasião da festa costumava o governador soltar um preso, escolhendo o povo aquele que quisesse.
16 Tam ti jachanꞌ i kʼij, taꞌ ti kʼwajat jun i wikʼnél xi exlómte tʼajat xu bijyáb ta Barrabás;
16 Nesse tempo tinham um preso notório, chamado Barrabás.
17 ani tam ti an atiklábtsik taꞌ ti kʼwajat junkunék, konyattsik enchéꞌ kʼal na Pilato: ―¿Jitaꞌ a léꞌ ka chuꞌutsik ku walkaꞌ: na Barrabás o na Jesús xu bijyáb ti Kristo?
17 Portanto, estando o povo reunido, perguntou-lhe Pilatos: Qual quereis que vos solte? Barrabás, ou Jesus, chamado o Cristo?
18 Na Pilato in ulu anchanꞌ, kom in choꞌób ke na Jesús pidhnats abal u atʼnal.
18 Pois sabia que por inveja o haviam entregado.
19 Lejat na Pilato buxúl xon tu lújundhom, abná ti usnal enchéꞌ kʼal nin tomtal: “Yab ka tʼajtsi xataꞌ jachanꞌ an lujat inik, pos ti akal u kóꞌoy jun i kʼakʼadh watsib kʼal Jajáꞌ tin kwenta.”
19 E estando ele assentado no tribunal, sua mulher mandou dizer-lhe: Não te envolvas na questão desse justo, porque muito sofri hoje em sonho por causa dele.
20 Por nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik ani nin okʼlékil an judíotsik, in pidhkáwliy an atiklábtsik abal kin konoy ka walkantsat ta Barrabás ani ka chemdhá na Jesús.
20 Mas os principais sacerdotes e os anciãos persuadiram as multidões a que pedissem Barrabás e fizessem morrer Jesus.
21 Tawnátsik juní kʼal an pulek awiltaláb ani konyattsik enchéꞌ: ―¿Jitaꞌ a léꞌ ka chuꞌutsik ku walkaꞌ xi jechéꞌ cháb? Jajáꞌtsik tókʼon enchéꞌ: ―Na Barrabás.
21 O governador, pois, perguntou-lhes: Qual dos dois quereis que eu vos solte? E disseram: Barrabás.
22 Konyattsik enchéꞌ kʼal na Pilato: ―¿Ani jantʼéy ku tʼajtsi na Jesús, xu bijyáb ti Kristo? Ejtal tókʼontsik enchéꞌ: ―¡Ka chemdhá pajkʼidh ban peltsidh teꞌ!
22 Tornou-lhes Pilatos: Que farei então de Jesus, que se chama Cristo? Disseram todos: Seja crucificado.
23 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal an pulek awiltaláb: ―Pos, ¿jantʼom walastaláb in tʼajám? Por jajáꞌtsik in ulu juní kawidh enchéꞌ: ―¡Ka chemdhá pajkʼidh ban peltsidh teꞌ!
23 Pilatos, porém, disse: Pois que mal fez ele? Mas eles clamavam ainda mais: Seja crucificado.
24 Tam tin chuꞌu na Pilato abal yab xataꞌ neꞌech kin exbay, tokot exomich in péjéxlindhál más an atiklábtsik, in abnaꞌ ka ikʼtsin ti jaꞌ, in tʼakaꞌ nin kʼubak tin tamét an atiklábtsik ani in ulu enchéꞌ: ―Nanáꞌ yab u léꞌ kin walbin kʼal nin chemtal jechéꞌ an lujat inik, tatáꞌtsik a choꞌób xantʼéy a tʼajál.
24 Ao ver Pilatos que nada conseguia, mas pelo contrário que o tumulto aumentava, mandando trazer água, lavou as mãos diante da multidão, dizendo: Sou inocente do sangue deste homem; seja isso lá convosco.
25 Ani ejtal an atiklábtsik tókʼon enchéꞌ: ―¡Wawáꞌ ani ni chakámiltsik ku jilkʼon u walbidh kʼal nin chemtal!
25 E todo o povo respondeu: O seu sangue caia sobre nós e sobre nossos filhos.
26 Na Pilato in walkaꞌ tám na Barrabás, in abnaꞌ ka lekbayat na Jesús ani in pidhnaꞌich tám abal ka chemdhá pajkʼidh ban peltsidh teꞌ.
26 — ausente —
27 Tayíl, nin soldadojiltsik an pulek awiltaláb in júnaꞌtsik na Jesús ban atá xon tu tʼajnal an lújundhaxtaláb, in junku ejtal an soldadotsik ani wiliyat na Jesús kʼal jechéꞌ an soldadotsik.
27 Nisso os soldados do governador levaram Jesus ao pretório, e reuniram em torno dele toda a corte.
28 Kʼoꞌtsin tám tin kʼudhkʼúmil ani xeketliyat kʼal jun i kʼudhkʼum xi tʼunuyich tʼajat kʼal in chákníꞌ.
28 E, despindo-o, vestiram-lhe um manto escarlate;
29 Kʼwajbantsat jeye bin ókʼ jun i kwetsotsól dhipadh kʼídh ani teykoyat ti teꞌ bin eját kʼubak. U tudhéltsik tám tin tamét na Jesús ani in labídhnáltsik enchéꞌ: ―¡Ki kʼwajay kʼijidh, Pulek Takʼíxal an judíotsik!
29 e tecendo uma coroa de espinhos, puseram-lha na cabeça, e na mão direita uma cana, e ajoelhando-se diante dele, o escarneciam, dizendo: Salve, rei dos judeus!
30 Tubkayat jeye, u kʼántsinal an ti teꞌ ani u tʼoxyáb kʼál bin ókʼ.
30 E, cuspindo nele, tiraram-lhe a cana, e davam-lhe com ela na cabeça.
31 Tam ti okʼon ti labídhnáb, wékʼontsatich tám an ti chak kʼudhkʼum, kʼwajbantsat xi Jajáꞌ in kʼudhkʼúmil ani júnájich tám abal ka chemdhá pajkʼidh ban peltsidh teꞌ.
31 Depois de o terem escarnecido, despiram-lhe o manto, puseram-lhe as suas vestes, e levaram-no para ser crucificado.
32 Tam tu kalelichtsik, elan jun i inik xu kʼwajíl Sirene, xu bijyáb ta Simón ani tʼajtsin ti chápláb abal kin kitnantsi an ti peltsidh teꞌ xin neꞌdhál na Jesús.
32 Ao saírem, encontraram um homem cireneu, chamado Simão, a quem obrigaram a levar a cruz de Jesus.
33 Ulichtsik tám ba jun i chabál xu bijyáb Gólgota. Ti tének káw, Gólgota, in léꞌ kin ulu: “In chabálil in beklék in ókʼ i chemélom inik.”
33 Quando chegaram ao lugar chamado Gólgota, que quer dizer, lugar da Caveira,
34 Tajaꞌ, pidhan na Jesús kin uchʼaꞌ i yajtsik uxnél xukʼudh kʼal i tsʼaꞌiktaláb; por tam tin lekaꞌ, na Jesús yab in leꞌnaꞌ kin uchʼaꞌ.
34 deram-lhe a beber vinho misturado com fel; mas ele, provando-o, não quis beber.
35 Tam ti pajkʼidhich na Jesús ban peltsidh teꞌ, an soldadotsik ubátʼin abal kin wélchíxnantsi tin kʼudhkʼúmil na Jesús. Anchanꞌ ti támun jelt xan tin ulúmal an tʼiltsix enchéꞌ: “Ubátʼintsik abal ti kin wélchíxnantsitsik an tu kʼudhkʼúmil.”
35 Então, depois de o crucificarem, repartiram as vestes dele, lançando sortes, {para que se cumprisse o que foi dito pelo profeta: Repartiram entre si as minhas vestes, e sobre a minha túnica deitaram sortes.}
36 Buxkantsik tám tajaꞌ abal kin beletnaꞌ.
36 E, sentados, ali o guardavam.
37 Ani éb in ókʼ an peltsidh teꞌ, kʼwajbá jun i dhuslab xin ulal xantʼókʼi tin kwenta ti pajkʼidh ban peltsidh teꞌ. An dhuslab in ulal enchéꞌ: “Jechéꞌ jaꞌich na Jesús, nin Pulek Takʼíxal an judíotsik.”
37 Puseram-lhe por cima da cabeça a sua acusação escrita: ESTE É JESUS, O REI DOS JUDEUS.
38 Pajkʼiyat jeye kʼal na Jesús cháb i kwéꞌtsik, jún tin eját ani jún tin kʼwatab.
38 Então foram crucificados com ele dois salteadores, um à direita, e outro à esquerda.
39 U odhbijyáb kʼal xu watʼeltsik tajaꞌ, in wíwókʼliyaltsik nin ókʼ
39 E os que iam passando blasfemavam dele, meneando a cabeça
40 ani in ulaltsik enchéꞌ: ―Tatáꞌ, xa ulal ke neꞌech ka paku an pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios ani ti óx a kʼítsá neꞌech ka kubaꞌ ti ít, ka loꞌo xoꞌ tabáꞌ. Max Tatáꞌich lejtal ni Chakámláb kʼal na Dios, ki paꞌay xoꞌ ban peltsidh teꞌ.
40 e dizendo: Tu, que destróis o santuário e em três dias o reedificas, salva-te a ti mesmo; se és Filho de Deus, desce da cruz.
41 Anchanꞌ jeye tu labídhnáb kʼal nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik, kʼal an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés, kʼal an fariseotsik, kʼal nin okʼlékil an judíotsik ani u útsáxtsik enchéꞌ:
41 De igual modo também os principais sacerdotes, com os escribas e anciãos, escarnecendo, diziam:
42 ―In loꞌóm kʼeꞌet, por xoꞌ yab in ejto kin loꞌo tinbáꞌ. Max Jajáꞌich lejtal nin Pulek Takʼíxal an Israelitatsik, ka paꞌay xoꞌ ban peltsidh teꞌ abal ki belaꞌich.
42 A outros salvou; a si mesmo não pode salvar. Rei de Israel é ele; desça agora da cruz, e creremos nele;
43 Jajáꞌ in belál tʼajat na Dios, pos ka loꞌwat xoꞌ kʼal na Dios, max tsubax lejtal tu leꞌnáb; kom in ulal ke Jajáꞌ u Chakámláb kʼal na Dios.
43 confiou em Deus, livre-o ele agora, se lhe quer bem; porque disse: Sou Filho de Deus.
44 An kwéꞌtsik xi taꞌ ti kʼwajattsik pajkʼidh junax kʼal Jajáꞌ, u odhbijixtsik jeye.
44 O mesmo lhe lançaram em rosto também os salteadores que com ele foram crucificados.
45 Jikʼwchin tám ba putál an chabál, asta chʼejel kʼítsá ani asta óx i wákal.
45 E, desde a hora sexta, houve trevas sobre toda a terra, até a hora nona.
46 Tam ti wéꞌich óx i wákal, na Jesús in ulu kawidh enchéꞌ: ―Elí, Elí, ¿lama sabaktani? ―Ti tének káw, jechéꞌ in léꞌ kin ulu: Dios tu Ajátik, Dios tu Ajátik, ¿jantʼókʼi tin walbaꞌ?
46 Cerca da hora nona, bradou Jesus em alta voz, dizendo: Eli, Eli, lamá sabactani; isto é, Deus meu, Deus meu, por que me desamparaste?
47 Taltsik xi tajaꞌ ti kʼwajat, in achʼaꞌ jechéꞌ ani in ulutsik enchéꞌ: ―Jechéꞌ an inik kʼwajat in tawnál an tʼiltsix Elías.
47 Alguns dos que ali estavam, ouvindo isso, diziam: Ele chama por Elias.
48 Támkʼi jachanꞌ, jún ti éb xi taꞌ ti kʼwajattsik, kʼale adhik kin ikʼiꞌ jun i kwinim ani in axdhaꞌ ba jiliy jaytsik uxnél. In kʼwajbaꞌ bin tsúm jun i teꞌ ani in utuntsi na Jesús abal kin juchʼu.
48 E logo correu um deles, tomou uma esponja, ensopou-a em vinagre e, pondo-a numa cana, dava-lhe de beber.
49 Por utsan enchéꞌ kʼal xi kʼeꞌettsik: ―Jilaꞌ kʼwajat, wana ki chuꞌu max ka tsích ti loꞌwáb kʼal an tʼiltsix Elías.
49 Os outros, porém, disseram: Deixa, vejamos se Elias vem salvá-lo.
50 Dhájan tám kawidh na Jesús ani chemchich tám.
50 De novo bradou Jesus com grande voz, e entregou o espírito.
51 Támkʼi jachanꞌ, an tolow kʼudhkʼum xi taꞌ ti palat ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios, xílan asta tʼekʼat ani asta chaꞌat. An chabál léwékʼin, an pakdhaꞌ tʼujub pokʼchon,
51 E eis que o véu do santuário se rasgou em dois, de alto a baixo; a terra tremeu, as pedras se fenderam,
52 jakʼpin xon ti jolidh an chemélomtsik ani ejdhá yán i chemélomtsik xin belámal na Dios tam ti xeꞌchinéktsik ejat.
52 os sepulcros se abriram, e muitos corpos de santos que tinham dormido foram ressuscitados;
53 Jechéꞌtsik, kale xon ti kʼwajattsik jolidh tam ti ejnekich ti ít na Jesús ani ochichtsik ban tʼokat bitsow Jerusalén, xon ti chuꞌtat kʼal yán i atiklábtsik.
53 e, saindo dos sepulcros, depois da ressurreição dele, entraram na cidade santa, e apareceram a muitos.
54 Tam ti an okʼlek soldadotsik ani xi táꞌ ti kʼwajattsik junax kʼal jajáꞌ ti belkol an ta Jesús, in chuꞌutsik léwékʼin an chabál ani ejtal xowaꞌ támun, jikʼeytsik tʼajat ani in ulutsik enchéꞌ: ―Tsubax lejtal, jechéꞌ an inik u Chakámláb kʼal na Dios.
54 ora, o centurião e os que com ele guardavam Jesus, vendo o terremoto e as coisas que aconteciam, tiveram grande temor, e disseram: Verdadeiramente este era filho de Deus.
55 Táꞌ jeye ti kʼwajat i mímlábtsik ti ów telom, xin juniknámaltsik na Jesús asta Galilea ani in tʼójontsámaltsik.
55 Também estavam ali, olhando de longe, muitas mulheres que tinham seguido Jesus desde a Galiléia para o ouvir;
56 Jéꞌ kʼwajat taltsik nin bij xi táꞌtsik ti kʼwajat, na María Magdalena; na María nin nánaꞌ na Jakobo ani na José; ani nin nánaꞌ nin chakámiltsik na Sebedeo.
56 entre as quais se achavam Maria Madalena, Maria, mãe de Tiago e de José, e a mãe dos filhos de Zebedeu.
57 Tam ti exomich ti jikʼwchinal, ulich jun i tumínladh inik xu bijyáb ta José, xu kʼwajíl ban bitsow xin bij Arimatea, xin wéwnámal jeye na Jesús.
57 Ao cair da tarde, veio um homem rico de Arimatéia, chamado José, que também era discípulo de Jesus.
58 Jechéꞌ na José kʼale kin chuꞌu na Pilato ani in kontsi tin tʼuꞌúl na Jesús. Na Pilato in ulu ka pidhan.
58 Esse foi a Pilatos e pediu o corpo de Jesus. Então Pilatos mandou que lhe fosse entregue.
59 Na José in bachʼu nin tʼuꞌúl na Jesús, in boliy kʼal jun i alabél kʼudhkʼum
59 E José, tomando o corpo, envolveu-o num pano limpo, de linho,
60 ani in kʼwajbaꞌ ba jun i ít jólimtaláb, xi jajáꞌ in ulúmal ka cholkʼantsat ba jun i tʼujub chʼén. Tam tin paxkʼiyámich an jólimtaláb kʼal jun i yejcheꞌ tʼujub, kʼaléch tám.
60 e depositou-o no seu sepulcro novo, que havia aberto em rocha; e, rodando uma grande pedra para a porta do sepulcro, retirou-se.
61 Ani táꞌtsik jeye ti kʼwajat na María Magdalena ani na jún na María, buxutsik tin tamét an jólimtaláb.
61 Mas achavam-se ali Maria Madalena e a outra Maria, sentadas defronte do sepulcro.
62 Tam ti jun tsudhelom, xi jaꞌich tam watʼenekich xowkʼi tu tʼojojoyáb xowaꞌ u yéntsinal tam in kʼítsájil an koyóxnich, nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik ani an fariseotsik kʼaletsik kin chuꞌu na Pilato
62 No dia seguinte, isto é, o dia depois da preparação, reuniram-se os principais sacerdotes e os fariseus perante Pilatos,
63 ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Payꞌlomláb, i chalpayámal ke jachanꞌ an kʼambix inik in ulúmal tam ti bél ejat, ke neꞌech ka ejech tin óxláb a kʼítsá.
63 e disseram: Senhor, lembramo-nos de que aquele embusteiro, quando ainda vivo, afirmou: Depois de três dias ressurgirei.
64 Jaxtám, i konyal abal ka abnaꞌ ka beletná jachanꞌ an jólimtaláb asta ka watʼey xi óx a kʼítsá. Yab telab ka kʼale nin exóbaliltsik akal, kin kwéꞌeytsik nin tʼuꞌúl na Jesús ani tayíl kin utsaꞌ an atiklábtsik enchéꞌ: “Ejech ti ít.” Max ka támun anchanꞌ, jachanꞌ an kʼambixtaláb más tám púlek ké xi okʼox.
64 Manda, pois, que o sepulcro seja guardado com segurança até o terceiro dia; para não suceder que, vindo os discípulos, o furtem e digam ao povo: Ressurgiu dos mortos; e assim o último embuste será pior do que o primeiro.
65 Utsantsik enchéꞌ kʼal na Pilato: ―Táꞌ a koꞌol i soldadotsik. Ki kʼaletsik junax ani ka paxkʼiytsik alwaꞌ an jólimtaláb jelt xan ta choꞌóbtsik.
65 Disse-lhes Pilatos: Tendes uma guarda; ide, tornai-o seguro, como entendeis.
66 Kʼaletsik tám ani in paxkʼiytsik alwaꞌ an jólimtaláb. In tsʼutsʼkʼiytsik alwaꞌ nin paxkʼíl jachanꞌ an jólimtaláb ani in jilaꞌ tajaꞌ ti belkol an soldadotsik.
66 Foram, pois, e tornaram seguro o sepulcro, selando a pedra, e deixando ali a guarda.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 27, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.