Mateus 26

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 Tam ti na Jesús in okʼoy kin ulu ejtal jechéꞌ, in utsaꞌ enchéꞌ nin exóbaliltsik:
1 Tendo dito essas coisas, disse Jesus aos seus discípulos:
2 ―Jelt xan ta choꞌóbichtsik, téꞌ cháb a kʼítsá neꞌech kin bajúch in ajíb an paskwa; ani Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin pidhná abal kin chemdhá pajkʼidh ban peltsidh teꞌ.
2 "Como vocês sabem, estamos a dois dias da Páscoa, e o Filho do homem será entregue para ser crucificado".
3 Jachanꞌ i kʼij, an okʼlek páleꞌtsik, an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés ani nin okʼlékil an judíotsik, junkuntsik bin elébil nin kʼimáꞌ na Kayfás, nin okʼlékil an páleꞌtsik.
3 Naquela ocasião os chefes dos sacerdotes e os líderes religioso do povo se reuniram no palácio do sumo sacerdote, cujo nome era Caifás,
4 Tajaꞌ, in tʼajaꞌtsik i káw abal kin chalpay xan ti kin uwaꞌ kin yakʼwaꞌ na Jesús kʼal i kʼambixtaláb ani kin chemdhaꞌ.
4 e juntos planejaram prender Jesus à traição e matá-lo.
5 Por in ulaltsik enchéꞌ: ―Yab ki yakʼwaꞌ tam exom an ajib abal yab ka kʼwajaytsik ti péjéx an atikláb.
5 Mas diziam: "Não durante a festa, para que não haja tumulto entre o povo".
6 Na Jesús kʼwajat Betania, bin kʼimáꞌ na Simón xin kóꞌyámal an kʼwajat atʼax tʼítʼ;
6 Estando Jesus em Betânia, na casa de Simão, o leproso,
7 ani utukná kʼal jun i mímláb xin tsiꞌdhál jun i frasko xi tʼajadh kʼal i alabastro tsʼutsat kʼal i niwiytaláb xi kajbidh. Tam ti na Jesús kʼwajat ban mesa, joltsin an ti niwiytaláb bin ókʼ kʼal an mímláb.
7 aproximou-se dele uma mulher com um frasco de alabastro contendo um perfume muito caro. Ela o derramou sobre a cabeça de Jesus, quando ele se encontrava reclinado à mesa.
8 Tam ti an exóbaltsik in chuꞌu jechéꞌ, chakuytsik ani in ulu enchéꞌ: ―¿Jantʼókʼi ti odhná jechéꞌ an niwiytaláb?
8 Os discípulos, ao verem isso, ficaram indignados e perguntaram: "Por que este desperdício?
9 Ka nujwatwiꞌik kajbidh jechéꞌ an niwiytaláb abal ka pidhan an ti tumín an chʼojontáltsik.
9 Este perfume poderia ser vendido por alto preço, e o dinheiro dado aos pobres".
10 Achʼantsik kʼal na Jesús ani utsantsik enchéꞌ: ―¿Jantʼókʼi ta itʼixbédháltsik jechéꞌ an mímláb? Jechéꞌ xowaꞌ tin tʼajtsi, alwaꞌ tʼajat.
10 Percebendo isso, Jesus lhes disse: "Por que vocês estão perturbando essa mulher? Ela praticou uma boa ação para comigo.
11 Pos an chʼojontáltsik echʼekʼi neꞌech ka kʼwajay kʼal tatáꞌtsik, por Nanáꞌ yab echʼekʼi neꞌech kin kʼwajay kʼal tatáꞌtsik.
11 Pois os pobres vocês sempre terão consigo, mas a mim vocês nem sempre terão.
12 Xowaꞌ in tʼajaꞌ jechéꞌ an mímláb, tam tin joltsi an ti niwiytaláb bu tʼuꞌúl, jaꞌich abal ti kin tʼojojontsi an tu tʼuꞌúl abal ka kʼwajách tʼojojodh tam ka jolyat.
12 Quando derramou este perfume sobre o meu corpo, ela o fez a fim de me preparar para o sepultamento.
13 Tsubax tu utsáltsik, ke xónꞌtikichkʼi ka tʼilan jechéꞌ an alwaꞌ tʼilab ba putálkʼi an kʼayꞌlá, neꞌech jeye ka tʼilan xowaꞌ in tʼajaꞌ jechéꞌ an mímláb abal ka chalpayat.
13 Eu lhes asseguro que onde quer que este evangelho for anunciado, em todo o mundo, também o que ela fez será contado, em sua memória".
14 Jún ti éb xi lajucháb an exóbaltsik, xu bijyáb ta Judas Iskariote, kʼale ti káw kʼal an okʼlek páleꞌtsik
14 Então, um dos Doze, chamado Judas Iscariotes, dirigiu-se aos chefes dos sacerdotes
15 ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―¿Jáy i patʼál tumín neꞌech ti kin pidhaꞌtsik max tu pidhaꞌtsik an ta Jesús? Utsan tám kʼal an okʼlek páleꞌtsik abal neꞌech ka pidhan jun inik láju i patʼál tumín xi tʼajadh kʼal i plata.
15 e lhes perguntou: "O que me darão se eu o entregar a vocês? " E eles lhe fixaram o preço: trinta moedas de prata.
16 Ani asta tam ti tám, na Judas in tuju kin aliy xan ti kin pidhnaꞌ na Jesús.
16 Desse momento em diante Judas passou a procurar uma oportunidade para entregá-lo.
17 Tin jidhtal kʼítsájil an ajib tam u kʼapnal an pan xi yab jilbédhats kʼal an jilbédhaxtaláb kʼoye, an exóbaltsik utey ba na Jesús ani in konoytsik enchéꞌ: ―¿Jónꞌ ta léꞌ ki tʼojojoy an kʼapnél abal ka kʼapu an wiyadh borrego tin kwenta an paskwa?
17 No primeiro dia da festa dos pães sem fermento, os discípulos dirigiram-se a Jesus e lhe perguntaram: "Onde queres que preparemos a refeição da Páscoa? "
18 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Ki kʼaletsik ban bitsow bin kʼimáꞌ jun i inik ani ka utsaꞌtsik enchéꞌ: “An Okʼtsix in ulu enchéꞌ: Exomich in bajwal an ora xowkʼi neꞌech kin chemdhá ani ba na kʼimáꞌ neꞌech ku kʼapu an kʼapnél kʼal tin kwenta an paskwa junax kʼal nu exóbaliltsik.”
18 Ele respondeu dizendo que entrassem na cidade, procurassem um certo homem e lhe dissessem: "O Mestre diz: ‘O meu tempo está próximo. Vou celebrar a Páscoa com meus discípulos em sua casa".
19 An exóbaltsik in tʼajaꞌ xan ti utsantsik kʼal na Jesús ani in tʼojojoytsik an kʼapnél abal tin kwenta an paskwa.
19 Os discípulos fizeram como Jesus os havia instruído e prepararam a Páscoa.
20 Tam ti jikʼwchin, na Jesús buxkan ti kʼapul ban mesa junax kʼal xi lajucháb nin exóbaliltsik;
20 Ao anoitecer, Jesus estava reclinado à mesa com os Doze.
21 ani lejat kʼwajat ti kʼapultsik, in ulu enchéꞌ: ―Tsubax tu utsáltsik, ke jún ti éb xi tatáꞌtsik neꞌech ti kin pidhnaꞌ ban atiklábtsik xi tin atʼál.
21 E, enquanto estavam comendo, ele disse: "Digo-lhes que certamente um de vocês me trairá".
22 Tʼeꞌpintsik tám tʼajat ani tujey ti konoxtsik juntsik ti juntsik enchéꞌ: ―Ajátik, ¿awxeꞌ nanáꞌ?
22 Eles ficaram muito tristes e começaram a dizer-lhe, um após outro: "Com certeza não sou eu, Senhor! "
23 Tókʼon na Jesús ani in ulu enchéꞌ: ―Xitaꞌ xi kʼwajat ti kʼapul junax kʼal Nanáꞌ ban talab, jaꞌich xi neꞌech ti kin pidhnaꞌ.
23 Afirmou Jesus: "Aquele que comeu comigo do mesmo prato há de me trair.
24 Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech ku watʼnaꞌ ejtal xowaꞌ in ulal an Tʼokat Dhuslab kʼal Nanáꞌ tu kwenta; por ¡chʼojontál in chuꞌbíl an inik xi ti kin pidhnaꞌ! Másakwiꞌik alwaꞌ abal jajáꞌ max yabak waꞌchinék ti chakam.
24 O Filho do homem vai, como está escrito a seu respeito. Mas ai daquele que trai o Filho do homem! Melhor lhe seria não haver nascido".
25 Káwin tám na Judas, xi kʼál ti neꞌech ka pidhná ani in ulu enchéꞌ: ―Okʼtsix, ¿nanáꞌxeꞌ? Tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tatáꞌ.
25 Então, Judas, que haveria de traí-lo, disse: "Com certeza não sou eu, Mestre! " Jesus afirmou: "Sim, é você".
26 Lejat kʼwajattsik ti kʼapul, na Jesús in téynaꞌ an pan ani in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios. In pejaꞌ tám an pan, in pidhaꞌ nin exóbaliltsik ani in ulu enchéꞌ: ―Ka bachʼutsik ani ka kʼapu, jechéꞌ jaꞌich nu tʼuꞌúl.
26 Enquanto comiam, Jesus tomou o pão, deu graças, partiu-o, e o deu aos seus discípulos, dizendo: "Tomem e comam; isto é o meu corpo".
27 Tayíl in téynaꞌ jun i lejab baltsidh kʼal i yajtsik uxnél, in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios, in pidhaꞌ nin exóbaliltsik ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ka uchʼaꞌtsik ejtal ta éb jechéꞌ an yajtsik uxnél,
27 Em seguida tomou o cálice, deu graças e o ofereceu aos discípulos, dizendo: "Bebam dele todos vocês.
28 pos jechéꞌ, jaꞌich nu xichʼál xi neꞌech kin jalbílnaꞌ an ít lejkintaláb. Jaꞌich xi neꞌech ku wakʼlaꞌ tam kin chemdhá abal yán xitaꞌ tin alwaꞌbíl ani abal ka pakwlantsatich tin walastalábiltsik.
28 Isto é o meu sangue da aliança, que é derramado em favor de muitos, para perdão de pecados.
29 Pos tu utsáltsik ke yabich neꞌech kin witsiy ku uxtsi tin jaꞌlíl an uba asta kin bajaw xowkʼi neꞌech ku uchʼaꞌ kʼal tatáꞌtsik an ít yajtsik uxnél xon tu takʼix nu Tátaꞌ.
29 Eu lhes digo que, de agora em diante, não beberei deste fruto da videira até aquele dia em que beberei o vinho novo com vocês no Reino de meu Pai".
30 Tam ti okʼonich ti ajattsik, kʼaletsik ban chʼén xu bijyáb Olibos.
30 Depois de terem cantado um hino, saíram para o monte das Oliveiras.
31 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Ejtal tatáꞌtsik neꞌech ti kin jilaꞌtsik jechéꞌ i akal; pos an Tʼokat Dhuslab in ulal enchéꞌ: “Neꞌech ku chemdhaꞌ an belkol borregotsik ani neꞌech ka bukʼey an borregotsik.”
31 Então Jesus lhes disse: "Ainda esta noite todos vocês me abandonarão. Pois está escrito: ‘Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersas’.
32 Por tam kin ejech ti ít, neꞌech kin okxin kin kʼale Galilea ani tatáꞌtsik tayíl.
32 Mas, depois de ressuscitar, irei adiante de vocês para a Galiléia".
33 Tókʼoyat tám enchéꞌ kʼal na Pedro: ―Maske ejtal ti ki jilaꞌ, nanáꞌ yabaꞌ.
33 Pedro respondeu: "Ainda que todos te abandonem, eu nunca te abandonarei! "
34 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsál ke jechéꞌ i akal, tam yabél dhájnék an pekʼel, óxíl neꞌech ka ulu ke yab tin exlál.
34 Respondeu Jesus: "Asseguro-lhe que ainda esta noite, antes que o galo cante, três vezes você me negará".
35 Por utsan enchéꞌ kʼal na Pedro: ―Maske kin utsan ke neꞌech kin chemdhá junax kʼal Tatáꞌ, yab neꞌech ku ulu ke yab tu exlál. Ani ejtal an exóbaltsik anílkʼi tin ulu.
35 Mas Pedro declarou: "Mesmo que seja preciso que eu morra contigo, nunca te negarei". E todos os outros discípulos disseram o mesmo.
36 Ulich tám na Jesús kʼal nin exóbaliltsik ba jun i kubtaláb xin bij Jetsemaní ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ki buxkantsik techéꞌ, lejat Nanáꞌ in neꞌech núꞌ tin ól.
36 Então Jesus foi com seus discípulos para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: "Sentem-se aqui enquanto vou ali orar".
37 In júnaꞌ na Pedro ani chablam nin chakámiltsik na Sebedeo ani tujey kin achʼaꞌ jun i pulek tʼeꞌpintaláb tin itsích.
37 Levando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―U achʼál tu ejattal jun i pulek tʼeꞌpintaláb xi neꞌech ku chémay. Ki jilkʼontsik techéꞌ ani yab ki wayichtsik.
38 Disse-lhes então: "A minha alma está profundamente triste, numa tristeza mortal. Fiquem aqui e vigiem comigo".
39 Kʼale tám na Jesús lej wéꞌ túꞌ aniꞌ, tudhlan kutúl asta chabál, ólan ani in utsaꞌ enchéꞌ na Dios: ―Tátaꞌ, max Tatáꞌ a léꞌ ka chuꞌu yab ku watʼnaꞌ jechéꞌ an yajtsiktaláb, neꞌech ka ejto ti kin wixkʼintsi; por yab ka tʼájan xan ti Nanáꞌ u léꞌ, ka tʼájan xan ti Tatáꞌ a léꞌ.
39 Indo um pouco mais adiante, prostrou-se com o rosto em terra e orou: "Meu Pai, se for possível, afasta de mim este cálice; contudo, não seja como eu quero, mas sim como tu queres".
40 Witsiy tám xon ti kʼwajat nin exóbaliltsik ani u wayaltsik tin elaꞌ. In utsaꞌ tám enchéꞌ na Pedro: ―¿Yabtsik a ejto ka kuxuy ki kʼwajay ejat kʼal Nanáꞌ elaꞌ jun i ora?
40 Então, voltou aos seus discípulos e os encontrou dormindo. "Vocês não puderam vigiar comigo nem por uma hora? ", perguntou ele a Pedro.
41 Yabtsik ki wayich ani ki ólan abal yab ki átátsik kʼal an lej atʼax. Tsubax kʼejle ke na ejattal in léꞌ ka ólan, por na tʼuꞌúl yab likat.
41 "Vigiem e orem para que não caiam em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca".
42 Kʼale juní tin chabtal, ólan ani in ulu enchéꞌ: ―Tátaꞌ, max koꞌol ku watʼnaꞌ jechéꞌ an yajtsiktaláb, ka tʼájan xan ti Tatáꞌ a léꞌ.
42 E retirou-se outra vez para orar: "Meu Pai, se não for possível afastar de mim este cálice sem que eu o beba, faça-se a tua vontade".
43 Witsiy tám tin chabtal xon ti kʼwajat nin exóbaliltsik ani u wayaltsik juní tin elaꞌ, kom u mútʼnalichtsik tʼajat nin wal kʼal an akal.
43 Quando voltou, de novo os encontrou dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 In jilaꞌtsik tám, kʼale juní ti ól tin oxtal ani anílkʼi juní ti ólan.
44 Então os deixou novamente e orou pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Witsiy tám tin oxtal xon ti kʼwajat nin exóbaliltsik ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Xoꞌ awilich ka óntsitsik ta wayal ani ta koyol. In bajúch an ora xowkʼi Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin pidhná ban walablomtsik.
45 Depois voltou aos discípulos e lhes disse: "Vocês ainda dormem e descansam? Chegou a hora! Eis que o Filho do homem está sendo entregue nas mãos de pecadores.
46 Ki chʼakáchtsik ani wanách; núꞌich tál xi neꞌech ti kin pidhnaꞌ abal kin chemdhá.
46 Levantem-se e vamos! Aí vem aquele que me trai! "
47 Bél kʼwajat ti káw na Jesús tam ti ulich na Judas, xi jaꞌich jún ti éb xi lajucháb an exóbaltsik. Kʼal jajáꞌ, taꞌ ti tál yán i atiklábtsik teykodh kʼal i machéttsik ani i teꞌ. Abnéktsik kʼal nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik ani kʼal in okʼlékil an judíotsik.
47 Enquanto ele ainda falava, chegou Judas, um dos Doze. Com ele estava uma grande multidão armada de espadas e varas, enviada pelos chefes dos sacerdotes e líderes religiosos do povo.
48 Na Judas, xi neꞌech an ti pidhnax, in utsámalichtsik xowaꞌ exól neꞌech kin tʼajaꞌ, enchéꞌ tin utsámaltsik: ―Xi ku chʼuchʼbay, jaꞌich ka yakʼwaꞌtsik.
48 O traidor havia combinado um sinal com eles, dizendo-lhes: "Aquele a quem eu saudar com um beijo, é ele; prendam-no".
49 Utey tám ba na Jesús ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―¡Janta uwats, Okʼtsix! Ani in chʼuchʼbay.
49 Dirigindo-se imediatamente a Jesus, Judas disse: "Salve, Mestre! ", e o beijou.
50 Tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Jaꞌúb, ¿jantʼókʼi ta tsiꞌnek? Uteytsik tám, in yakʼwaꞌ na Jesús ani in júnaꞌ ti wikʼnél.
50 Jesus perguntou: "Amigo, que é que o traz? " Então os homens se aproximaram, agarraram Jesus e o prenderam.
51 Por jún ti éb xi taꞌ ti kʼwajat kʼal na Jesús, in jixónaꞌ nin machétil ani in patíntsi tin xuchun jun in tʼojnálil an okʼlek páleꞌtsik.
51 Um dos que estavam com Jesus, estendendo a mão, puxou a espada e feriu o servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Ka taꞌpaꞌ an machét. Pos ejtal xu péjéxtsik kʼal i machét, kʼal i machét jeye ti neꞌech ka chemdhá.
52 Disse-lhe Jesus: "Guarde a espada! Pois todos os que empunham a espada, pela espada morrerão.
53 ¿Yab a choꞌób ke Nanáꞌ neꞌech ku ejto ku kontsi nu Tátaꞌ ani Jajáꞌ neꞌech ti kin abtsi xoꞌkʼi lajucháb i pakdhaꞌ kweneꞌ i tʼokat abatwáletsik abal ti kin loꞌo?
53 Você acha que eu não posso pedir a meu Pai, e ele não colocaria imediatamente à minha disposição mais de doze legiões de anjos?
54 Por max ku tʼajaꞌ anchanꞌ, ¿jan ti neꞌech ka támun xowaꞌ kʼwajat dhutsadh ban Tʼokat Dhuslab, ke anchanꞌ yejat ka támun?
54 Como então se cumpririam as Escrituras que dizem que as coisas deveriam acontecer desta forma? "
55 Támkʼi jachanꞌ, utsan enchéꞌ an atiklábtsik kʼal na Jesús: ―¿Jantʼókʼi ta tsiꞌnektsik kʼal i machét ani kʼal i teꞌ abal ti kin yakʼwaꞌ, jelti max neꞌech ka yakʼwaꞌtsik jun in kwéꞌ? Tsudhey ka tsudhey in buxkanék kʼal tatáꞌtsik tin okʼtsix ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios ani yab jaykʼi tin yakʼwámaltsik.
55 Naquela hora Jesus disse à multidão: "Estou eu chefiando alguma rebelião, para que vocês venham prender-me com espadas e varas? Todos os dias eu estava ensinando no templo, e vocês não me prenderam!
56 Por ejtal jechéꞌ exom ti támnal abal ka tʼájan xan tin dhutsámal an tʼiltsixtsik ban Tʼokat Dhuslab. Támkʼi jachanꞌ, ejtal an exóbaltsik in jiloloy kwetém na Jesús ani kʼaletsik ti chinkʼonal.
56 Mas tudo isso aconteceu para que se cumprissem as Escrituras dos profetas". Então todos os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Xin tʼajaꞌtsik ti yákʼwal, in júnaꞌ na Jesús ba na Kaifás, nin okʼlékil an páleꞌtsik. Tajaꞌ, junkunék an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb ani nin okʼlékil an judíotsik.
57 Os que prenderam Jesus o levaram a Caifás, o sumo sacerdote, em cuja casa se haviam reunido os mestres da lei e os líderes religiosos.
58 Por na Pedro ów wéwnaxin asta bin elébil nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik. Ochich tajaꞌ ani buxkan kʼal an belkoltsik abal in léꞌ kin chuꞌu xan ti neꞌech ka kʼale ti okʼnal jechéꞌ.
58 Mas Pedro o seguiu de longe até o pátio do sumo sacerdote, entrou e sentou-se com os guardas, para ver o que aconteceria.
59 Nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik, nin okʼlékil an judíotsik ani ejtal an Junkulom Awiltaláb, in ayaltsik xan ti kin uwaꞌ kin aniꞌ walbiy na Jesús abal kin ejtotsik kin ulu ka chemdhá.
59 Os chefes dos sacerdotes e todo o Sinédrio estavam procurando um depoimento falso contra Jesus, para que pudessem condená-lo à morte.
60 Por yab in elaꞌtsik xan ti kin aniꞌ walbiy, maske yán i kʼambix ólnaxtsik ulich. Por tayíl ulich cháb i kʼambix ólnaxtsik,
60 Mas nada encontraram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas. Finalmente se apresentaram duas
61 xin ulutsik enchéꞌ: ―Jechéꞌ an inik in ulúm enchéꞌ: “Neꞌech ku ejto ku paku jechéꞌ an pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios ani ku kubaꞌ ti ít ti óx a kʼítsá.”
61 que declararam: "Este homem disse: ‘Sou capaz de destruir o santuário de Deus e reconstruí-lo em três dias’ ".
62 Chʼakay tám an okʼlek páleꞌ ani in konoy enchéꞌ na Jesús: ―¿Jantʼéy a ulal kʼal jechéꞌ tin kwenta? ¿Jantʼéy in éy xi jechéꞌ i kʼwajat ta usnal?
62 Então o sumo sacerdote levantou-se e disse a Jesus: "Você não vai responder à acusação que estes lhe fazem? "
63 Por na Jesús yab tókʼon. Utsan tám enchéꞌ kʼal an okʼlek páleꞌtsik: ―Kʼal tin bij na Dios xi ejat, tu kontsal abal ti ku utsaꞌ max tatáꞌich lejtal ni Kristo xi Chakámláb kʼal na Dios.
63 Mas Jesus permaneceu em silêncio. O sumo sacerdote lhe disse: "Exijo que você jure pelo Deus vivo: se você é o Cristo, o Filho de Deus, diga-nos".
64 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Nanáꞌ. Ani tu utsáltsik jeye, ke asta xoꞌ neꞌech tin chuꞌutsik Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, buxúl tin eját na Dios xi ejtal in ejtowal kin tʼajaꞌ. Ani neꞌech jeye ti kin chuꞌutsik tam in tál ban tokow xi walkʼiꞌ.
64 "Tu mesmo o disseste", respondeu Jesus. "Mas eu digo a todos vós: chegará o dia em que vereis o Filho do homem assentado à direita do Poderoso e vindo sobre as nuvens do céu".
65 Kom chakuy tʼajat an okʼlek páleꞌtsik, in michʼónaꞌ nin xekét xin kʼwajbím ani in ulu enchéꞌ: ―Jechéꞌ an inik in odhbijyalich na Dios kʼal xowaꞌ in ulal; yabich más i yéntsal ni jun i ólnax. Tatáꞌtsik a achʼaꞌ xan tin odhbijiy na Dios kʼal xowaꞌ in ulu,
65 Foi quando o sumo sacerdote rasgou as próprias vestes e disse: "Blasfemou! Por que precisamos de mais testemunhas? Vocês acabaram de ouvir a blasfêmia.
66 ¿jantʼéy xoꞌ a chalpayaltsik? Jajáꞌtsik tókʼon enchéꞌ: ―Walbidh ti kʼwajat ani yejat ka chemdhá.
66 Que acham? " "É réu de morte! ", responderam eles.
67 Tubkayat tám bin wal ani chaꞌwat. Taltsik in pikʼiy bin wal
67 Então alguns lhe cuspiram no rosto e lhe deram murros. Outros lhe davam tapas
68 ani in utsáltsik enchéꞌ: ―Kom Tatáꞌ i Kristo, ¡ti ku utsaꞌ xitaꞌ ti chaꞌaw!
68 e diziam: "Profetize-nos, Cristo. Quem foi que lhe bateu? "
69 Tam ti jachanꞌ, lejat na Pedro buxúl bin elébil an atá, utukná kʼal jun i mímláb xu tʼójontsix tajaꞌ ani utsan kʼál enchéꞌ: ―Tatáꞌ junax teye ta xeꞌech kʼal na Jesús, xi Galilea u kʼwajíl.
69 Pedro estava sentado no pátio, e uma criada, aproximando-se dele, disse: "Você também estava com Jesus, o galileu".
70 Por na Pedro in ulu ke yab aniꞌ tin tamét ejtal xi taꞌ ti kʼwajattsik, enchéꞌ tin ulu: ―Yab u choꞌób xantʼéy a tʼilál.
70 Mas ele o negou diante de todos, dizendo: "Não sei do que você está falando".
71 Tam ti na Pedro neꞌchich ban wiꞌleb, chuꞌtat juní kʼal kʼeꞌet i mímláb ani an mímláb, in utsaꞌ enchéꞌ xi táꞌtsik ti kʼwajat: ―Jechéꞌ an inik junax jeye ti xeꞌech kʼal na Jesús, xi Nasaret u kʼwajíl.
71 Depois, saiu em direção à porta, onde outra criada o viu e disse aos que estavam ali: "Este homem estava com Jesus, o Nazareno".
72 Por in ulu juní na Pedro ke yab aniꞌ, in lej tsubax ulu enchéꞌ: ―Yab u exlál jachanꞌ an inik.
72 E ele, jurando, o negou outra vez: "Não conheço esse homem! "
73 Más tayíl, utukná na Pedro kʼal xi táꞌtsik ti kʼwajat ani utsan enchéꞌ: ―Tsubax lejtal, tatáꞌ a kidhtal teye nin exóbaliltsik na Jesús, pos anílkʼi teye i káw jelti jajáꞌtsik.
73 Pouco tempo depois, os que estavam por ali chegaram a Pedro e disseram: "Certamente você é um deles! O seu modo de falar o denuncia".
74 Tujey tám na Pedro kin lej tsubax ulu enchéꞌ: ―Yab u exlál jachanꞌ an inik. Ani támkʼi jachanꞌ, dhájan jun i pekʼel.
74 Aí ele começou a se amaldiçoar e a jurar: "Não conheço esse homem! " Imediatamente um galo cantou.
75 In chalpánaꞌ tám na Pedro xantʼéy ti usnék kʼal na Jesús: “Tam yabél dhájnék an pekʼel, óxílich a ulúmal ke yab tin exlál.” Na Pedro kale eléb ani ukʼin tʼajat kʼal i tʼeꞌpintaláb.
75 Então Pedro se lembrou da palavra que Jesus tinha dito: "Antes que o galo cante, você me negará três vezes". E, saindo dali, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.