Mateus 21

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Tam ti kʼunatichtsik ti kʼwajat Jerusalén ani ulichtsik ban kwentsal xin bij Betfajé, xi kʼwajat kʼunat ban chʼén xin bij Olibos, na Jesús in abaꞌ cháb nin exóbaliltsik
1 Quando se aproximaram de Jerusalém e chegaram a Betfagé, ao monte das Oliveiras, Jesus enviou dois discípulos,
2 ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ki kʼaletsik ban kwentsal xi núꞌ kʼwajat tametláb. Tajaꞌ neꞌech ka elaꞌ wikʼats jun i uxum burru ani tajaꞌ jeye kʼwajat in tʼám. Ka wilaꞌ ani ti kin tsiꞌdhantsi.
2 dizendo-lhes:
3 Ani max ki tawná kʼal jun xitaꞌ, ka utsaꞌtsik abal an Ajátikláb in yéntsal, por jikʼat neꞌech kin witsbaꞌ.
3 E, se alguém disser alguma coisa, respondam: “O Senhor precisa deles.” E logo ele deixará que vocês tragam os animais.
4 Jechéꞌ támun abal ka tʼájan xan tin ulúmal an tʼiltsix, tam tin dhutsaꞌ enchéꞌ:
4 Ora, isto aconteceu para se cumprir o que foi dito por meio do profeta:
5 — ausente —
5 “Digam à filha de Sião: Eis que o seu Rei vem até você, humilde, montado em jumenta, e num jumentinho, cria de animal de carga.”
6 Kʼale tám an exóbaltsik ani in tʼajaꞌ jelt xan ti usnéktsik kʼal na Jesús.
6 Indo os discípulos e tendo feito como Jesus lhes havia ordenado,
7 In tsiꞌdhaꞌtsik an uxum burru kʼál nin tʼám, in tatlabiy kʼal nin kʼudhkʼúmiltsik ani puney na Jesús.
7 trouxeram a jumenta e o jumentinho. Então puseram em cima deles as suas capas, e sobre elas Jesus montou.
8 Ani yán an atiklábtsik xi tajaꞌ ti neꞌech, in nukʼáltsik nin kʼudhkʼúmil ban bél xon ti neꞌech ka watʼey na Jesús ani kʼeꞌettsik in pejál in kʼweꞌél an teꞌ ani in umáltsik ban bél.
8 E a maior parte da multidão estendeu as suas capas no caminho, e outros cortavam ramos de árvores, espalhando-os pelo caminho.
9 An atiklábtsik xi neꞌech okʼox ani xi táltsik jeye kuxlek, in ulaltsik kawidh enchéꞌ: ―¡Ajátik, xi kidhtaláb kʼal an pulek takʼix Dabid, ti ku loꞌóch xoꞌ! ¡Lábtʼajadh xi tál tin bij an Okʼóxláb! ¡Okʼóxláb túꞌ walkʼiꞌ, ti ku loꞌóch xoꞌ!
9 E as multidões, tanto as que iam adiante dele como as que o seguiam, clamavam: “Hosana ao Filho de Davi! Bendito o que vem em nome do Senhor! Hosana nas maiores alturas!”
10 Tam ti na Jesús ochich Jerusalén, ejtal an atiklábtsik xu kʼwajíl tajaꞌ, xakwan ani yán konoxintsik enchéꞌ: ―¿Jitam jáꞌ jeye jechéꞌ an inik?
10 E, quando Jesus entrou em Jerusalém, toda a cidade se alvoroçou. E perguntavam: — Quem é este?
11 Ani an atiklábtsik in ulaltsik enchéꞌ: ―Jechéꞌ jaꞌich an tʼiltsix Jesús, xu kʼwajíl Nasaret, an bitsow xu takʼnal Galilea.
11 E as multidões respondiam: — Este é o profeta Jesus, de Nazaré da Galileia!
12 Tayíl ochich na Jesús ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios ani in káldhaꞌ eléb ejtaltsik xi taꞌ ti kʼwajat tajaꞌ ti nújultsik ani ti chʼaꞌumtsik. In kʼetʼpantsi tin mesajil xi taꞌ ti kʼwajattsik tajaꞌ in jaltsal ti tumín an atiklábtsik. In kʼetʼpantsi jeye tin laktémil an nújul kukuꞌtsik
12 Jesus entrou no templo e expulsou todos os que ali vendiam e compravam. Derrubou as mesas dos cambistas e as cadeiras dos que vendiam pombas.
13 ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ban Tʼokat Dhuslab in ulal enchéꞌ: “Nu kʼimáꞌ abal i ólábkʼi ti bijidh neꞌech ka éyná”; por a wenkʼómalichtsik tin chinkʼontal i kwéꞌ.
13 E disse-lhes:
14 Tajaꞌ ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios, utukná na Jesús kʼal cháb óx i jokʼoltsik ani i kʼwechʼeꞌtsik ani Jajáꞌ in jeldhaꞌtsik.
14 Cegos e coxos se aproximaram de Jesus, no templo, e ele os curou.
15 Por tam ti an okʼlek páleꞌtsik ani an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb in chuꞌu an labidh labandhaxtaláb xin tʼajál na Jesús ani in achʼaꞌtsik jeye ke an chakamtsik kawidh in ulaltsik enchéꞌ ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios: “¡Kin bachʼu an labidh tʼokattaláb xu kuxlab kʼal an pulek takʼix Dabid!”, chakuytsik
15 Mas, quando os principais sacerdotes e os escribas viram as maravilhas que Jesus fazia e as crianças que gritavam no templo: “Hosana ao Filho de Davi!”, ficaram indignados e perguntaram a Jesus:
16 ani in utsaꞌtsik enchéꞌ na Jesús: ―¿A achʼálxeꞌ xantʼéy in ulal xi jechéꞌ kʼwajattsik? Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―U achʼál. ¿Yabxeꞌ a ajyámaltsik ban Tʼokat Dhuslab xan tin ulal kʼal jechéꞌ tin kwenta? In ulal enchéꞌ:
16 — Você está ouvindo o que estão dizendo? Jesus respondeu:
17 Jilanichtsik tám kʼal na Jesús. Kale tám na Jesús ba jachanꞌ an bitsow, kʼale ban kwentsal xi Betania ani tajaꞌ tin watʼnaꞌ an akal.
17 E, deixando-os, saiu da cidade e foi para Betânia, onde passou a noite.
18 Tam ti dhajaw, tam ti neꞌchich juní ban bitsow, na Jesús in achʼaꞌ u kʼaꞌíl.
18 Cedo de manhã, ao voltar para a cidade, Jesus teve fome.
19 In chuꞌu jun akanlek i igo bin wál an bél, utey tajaꞌ, por yab in eltsi ni jun in walíl, tokot in xekél. Utsan tám kʼal na Jesús jachanꞌ nin akan an igo: ―¡Yab jaykʼi neꞌech ki witsiy ta walim! Ani támkʼi ti wayey jachanꞌ nin akan an igo.
19 E, vendo uma figueira à beira do caminho, aproximou-se dela, mas não encontrou nada, a não ser folhas. Então Jesus disse à figueira: E a figueira secou imediatamente.
20 Tam ti an exóbaltsik in chuꞌu jechéꞌ, labantsik tʼajat ani in konoytsik enchéꞌ na Jesús: ―¿Jantʼókʼi ti jikʼat tʼajat ti wayey nin akan an igo?
20 Quando os discípulos viram isso, ficaram admirados e disseram: — Como a figueira secou depressa!
21 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsáltsik, max i belomtsik ani yab ka jálkʼúkʼliytsik na chalab, yab tokotkʼi neꞌech ka ejto ka tʼajaꞌtsik xowaꞌ a chuꞌu u tʼajtsi nin akan an igo, neꞌech jeye ka ejtotsik ka utsaꞌ jechéꞌ an chʼén: “Ki wixkʼin techéꞌ ani ka petʼnaꞌ tabáꞌ ban pujal” ani anchanꞌ neꞌech ka tʼájan.
21 Ao que Jesus lhes disse:
22 Ejtal xowaꞌ ka kontsitsik na Dios, max ka belaꞌtsik ke neꞌech ti pidhaꞌ, neꞌech ka bachʼutsik.
22 E tudo o que pedirem em oração, crendo, vocês receberão.
23 Tam ti ulich na Jesús ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios, ochich ani okʼtsixin tajaꞌ. Lejat kʼwajat ti okʼtsix, utukná kʼal an okʼlek páleꞌtsik, kʼal nin okʼlékil an judíotsik ani konyat enchéꞌ: ―¿Kʼal jantʼom awiltaláb ta tʼajál jechéꞌ? ¿Jitaꞌ ti pidhámal jechéꞌ an ti awiltaláb?
23 Jesus entrou no templo e, quando já estava ensinando, os principais sacerdotes e os anciãos do povo se aproximaram dele e perguntaram: — Com que autoridade você faz estas coisas? E quem lhe deu esta autoridade?
24 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Neꞌech tu konoytsik jun xataꞌ; max tin tókʼoytsik, neꞌech tám tu utsaꞌtsik neye kʼal jantʼom awiltaláb tu tʼajál jechéꞌ.
24 Jesus respondeu:
25 ¿Jitaꞌ kʼál ti abnék na Juan ti pújal? ¿Kʼal a Dios o kʼal i iniktsik? Tujeytsik tám ti káwlíx jajáꞌkʼitsik ani u útsáxtsik enchéꞌ: ―Max ki ulu ke kʼal a Dios ti abnék, neꞌech tu tókʼoy enchéꞌ: ¿Jantʼókʼi pé tám ti yab a beltsitsik?
25 De onde era o batismo de João: do céu ou dos homens? E eles discutiam entre si: — Se dissermos: “Do céu”, ele nos dirá: “Então por que não acreditaram nele?”
26 Ani max ki ulu ke kʼal i iniktsik, neꞌech ku tʼajtsin xataꞌ yab alwaꞌ kʼal an iniktsik; pos ejtal in beláltsik ke na Juan kʼal a Dios ti abnék ti tʼiltsix.
26 Mas, se dissermos: “Dos homens”, é de temer o povo. Porque todos consideram João um profeta.
27 Jaxtám tin utsaꞌtsik enchéꞌ na Jesús: ―Yab i choꞌób. Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Pos yab neye neꞌech tu utsaꞌtsik kʼal jantʼom awiltaláb tu tʼajál jechéꞌ.
27 Então responderam a Jesus: — Não sabemos. E ele, por sua vez, lhes disse:
28 Utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jantʼéy a chalpayaltsik kʼal jechéꞌ xowaꞌ neꞌech tu tʼiltsitsik? Jun i inik in koꞌol cháb in chakámiltsik ani in utsaꞌ enchéꞌ jún ti éb: “Chakam, ki kʼale xoꞌ ta tʼojnal xon tu koꞌol tʼayadh an uba.”
28 — O que vocês acham? Um homem tinha dois filhos. Chegando-se ao primeiro, disse: “Filho, vá hoje trabalhar na vinha.”
29 Tókʼon enchéꞌ an chakámláb: “¡Yab u léꞌ!” Por tayíl in jalkʼuy nin chalab ani kʼale an ti tʼojnal.
29 Ele respondeu: “Não quero ir.” Mas depois, arrependido, foi.
30 Tayíl, kʼale an tátaꞌláb kin chuꞌu xi jún ani in utsaꞌ jeye anílkʼi ani jechéꞌ an chakámláb tókʼon enchéꞌ: “Neꞌech.” Por yab kʼale.
30 Dirigindo-se ao outro filho, o pai disse a mesma coisa. Ele respondeu: “Sim, senhor.” Mas não foi.
31 ¿Jowaꞌ jáꞌ xi jechéꞌ cháb in tʼajaꞌ xowaꞌ in léꞌ an tátaꞌláb? In ulutsik enchéꞌ: ―Xi jidhtal. Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsáltsik, ke xin bachʼwaltsik an jalbixtaláb ani an junkux inik uxumtsik, okʼox neꞌech kin walkaꞌtsik tinbáꞌ ka takʼyat kʼal na Dios ké tatáꞌtsik.
31 Qual dos dois fez a vontade do pai? Eles responderam: — O primeiro. Então Jesus disse:
32 Pos na Juan xu pujax tsích ti okʼtsitsik xan ti yejat ki kʼwajaytsik ani yabtsik a beltsi; por xin bachʼwaltsik an jalbixtaláb ani an junkux inik uxumtsik in beltsitsik jaꞌ. Por tatáꞌtsik, maske a chuꞌúmal jechéꞌ, yab a jilaꞌtsik ta walablom abal ka beltsitsik xowaꞌ in ulu.
32 Porque João veio até vocês no caminho da justiça, e vocês não acreditaram nele; no entanto, os publicanos e as prostitutas acreditaram. Vocês, porém, mesmo vendo isso, não se arrependeram depois para acreditar nele.
33 ʼKa achʼaꞌtsik jeye jechéꞌ kʼeꞌet an junbaxtaláb: Jun i dhabal chabál in tʼayaꞌ yán i akanlek i uba ani in mapuy; in tʼajaꞌ jun i balixtaláb abal kin watʼiy tajaꞌ an uba ani jun i púnchéy abal kin beletnaꞌ tajaꞌ an ubalom. ʼTayíl in matintsi jachanꞌ an ti aleláb kʼeꞌet i tʼojnaltsik ani jajáꞌ kʼale ów ti belal.
33 — Escutem outra parábola. Havia um homem, dono de terras, que plantou uma vinha. Pôs uma cerca em volta dela, construiu nela um lagar, edificou uma torre e arrendou a vinha a uns lavradores. Depois, ausentou-se do país.
34 Tam tin bajaw xowkʼi neꞌech ti pitnal an uba, in abaꞌ cháb óx in tʼojnáliltsik abal kin kontsi jachanꞌ an tʼojnaltsik xowaꞌ in lujyal kin bachʼu an dhabal aleláb.
34 Quando chegou o tempo da colheita, o dono da vinha mandou os seus servos aos lavradores, para receber os frutos que cabiam a ele.
35 Por an mat chabáltsik in yakʼwaꞌ nin tʼojnáliltsik an dhabal aleláb, jún in chaꞌaw, jún in chemdhaꞌ ani jún in tʼujbay.
35 Mas os lavradores, agarrando os servos, espancaram um, mataram outro e apedrejaram ainda outro.
36 An dhabal aleláb in abaꞌ juní más yán i tʼojnaltsik ké tam tin jidhtal; por ejtaltsik yab bachʼwat alwaꞌ kʼal an mat aleláb.
36 O dono enviou ainda outros servos em maior número; e os lavradores fizeram a mesma coisa com eles.
37 ʼTin okʼontal in abaꞌ nin chakámil, kom in chalpay enchéꞌ: “Neꞌech xónaꞌ kin kʼakʼnantsat tu chakámil.”
37 Por último, o dono da vinha enviou-lhes o seu próprio filho, pensando: “O meu filho eles respeitarão.”
38 Por tam tin chuꞌutsik an chakámláb, an mat aleláb útsáxintsik enchéꞌ: “Jechéꞌ jaꞌich xi neꞌech ti dhabal tayíl, wana ki chemdhaꞌ abal wawáꞌ ki dhabalnaꞌ an aleláb.”
38 Mas os lavradores, vendo o filho, disseram uns aos outros: “Este é o herdeiro; venham, vamos matá-lo e ficar com a herança dele para nós.”
39 Jaxtám tin yakʼwaꞌtsik, in káldhaꞌ eléb aleláb ani in chemdhaꞌ.
39 E, agarrando-o, lançaram-no fora da vinha e o mataram.
40 Konyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Pos tam ka tsích an dhabal aleláb, ¿jantʼéy neꞌech ka tʼajtsintsik jachanꞌ an mat aleláb?
40 Quando, pois, vier o dono da vinha, que fará àqueles lavradores?
41 Utsantsik enchéꞌ: ―Neꞌech kin chemdhaꞌ jachanꞌ an atʼax mat aleláb ani neꞌech kin matintsi kʼeꞌet i tʼojnaltsik jachanꞌ an ti aleláb, xi ka pidhan kʼál xowaꞌ jajáꞌ in lujyal kin bachʼu tam kin bajaw xowkʼi neꞌech ti pitnal an uba.
41 Eles responderam: — Fará perecer horrivelmente aqueles malvados e arrendará a vinha a outros lavradores que lhe entregarão os frutos no tempo certo.
42 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Yabxeꞌ jaykʼi a ajyámaltsik ban Tʼokat Dhuslab xin ulal enchéꞌ?:
42 Então Jesus perguntou:
43 Jaxtám tu utsáltsik, ke yab neꞌech ki kóꞌyattsik takʼnél kʼal na Dios; tokot neꞌech ka kʼwajaytsik takʼnél kʼal na Dios, xitaꞌ kin tʼajaꞌ xowaꞌ in léꞌ na Dios.
43 — Portanto, eu lhes digo que o Reino de Deus será tirado de vocês e entregue a um povo que lhe produza os respectivos frutos.
44 Xitaꞌ ka kwajlan ba jechéꞌ an tʼujub neꞌech ka muꞌkan ani xitaꞌ ka tʼuꞌchiyat kʼál, neꞌech ka jilan jelti pojodh.
44 Todo o que cair sobre esta pedra ficará em pedaços; e aquele sobre quem ela cair ficará reduzido a pó.
45 Tam ti an okʼlek páleꞌtsik ani an fariseotsik in achʼaꞌ an junbaxtaláb xin ulu na Jesús, in exbaytsik ke jajáꞌtsik kʼwajat ti tʼilnal.
45 Os principais sacerdotes e os fariseus, ouvindo estas parábolas, entenderam que Jesus falava a respeito deles;
46 In leꞌnaꞌtsik tám kin yakʼwaꞌ, por in jikʼnáltsik an atikláb, kom an atiklábtsik in belál ke na Jesús kʼal a Dios ti abnék ti tʼiltsix.
46 e, embora quisessem prendê-lo, tinham medo das multidões, porque estas o consideravam como profeta.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.