Mateus 20

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 ʼXan tu takʼix na Dios in junwal jelti jun i dhabal tʼójomtaláb xi kale dhajawe ti álim tʼojnaltsik abal ka kʼale ti tʼojnal xon tin koꞌol tʼayadh i uba.
1 “Pois o reino dos céus é como o dono de uma propriedade que saiu de manhã cedo a fim de contratar trabalhadores para seu vinhedo.
2 In elaꞌ an tʼojnaltsik ani utsan neꞌech ka tolmiyat. In utsaꞌ neꞌech kin jalbiytsik jun i denario ta kʼítsá ani in abaꞌ ti tʼojnaltsik xon tin koꞌol tʼayadh an uba.
2 Combinou de pagar uma moeda de prata por um dia de serviço e os mandou trabalhar.
3 Tayíl, tam ti beléjujich xónaꞌ i dhajaw, kale juní, in elaꞌ kʼeꞌet xi yabtsik xataꞌ in tʼojnál
3 “Às nove da manhã, estava passando pela praça e viu por ali alguns desocupados.
4 ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: “Ki kʼaletsik teye ta tʼojnal xon tu koꞌol tʼayadh an uba ani neꞌech tu pidhaꞌtsik xowaꞌ in tomnál ka átaꞌ.” Ani kʼaletsik.
4 Contratou-os e disse-lhes que, no final do dia, pagaria o que fosse justo.
5 An dhabal tʼojláb kale juní tam ti chʼejelich a kʼítsá ani tam ti óxich i wákal ani anílkʼi tin tʼajaꞌ.
5 E eles foram trabalhar no vinhedo. Ao meio-dia e às três da tarde, fez a mesma coisa.
6 Tam ti bóꞌich i wákal, kale juní ani in elaꞌ kʼeꞌet xi taꞌ ti kʼwajattsik yab xataꞌ in tʼajál ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: “¿Jantʼókʼi ta kʼwajattsik techéꞌ putál a kʼítsá yab xataꞌ a tʼojnál?”
6 “Às cinco da tarde, estava outra vez na cidade e viu por ali mais algumas pessoas. ‘Por que vocês não trabalharam hoje?’, perguntou ele.
7 Tókʼoyat enchéꞌ: “Techéꞌkʼi u kʼwajat kom yab xitaꞌ tu kanyámal tu tʼojnal.” Utsantsik tám enchéꞌ: “Ki kʼaletsik teye ta tʼojnal xon tu koꞌol tʼayadh an uba ani neꞌech tu pidhaꞌtsik xowaꞌ in tomnál ka átaꞌ.”
7 “‘Porque ninguém nos contratou’, responderam. “Então o proprietário disse: ‘Vão e trabalhem com os outros no meu vinhedo’.
8 Tam ti jikʼwchinich, an dhabal aleláb in utsaꞌ enchéꞌ an okʼlek tʼojnal: “Ka kaniy an tʼojnaltsik ani ka jalbiy, okʼox ka jalbiy xi tayílichtsik ti ochenek ti tʼojnal ani tayílich ka jalbiy xi okʼoxtsik ti ochenek.”
8 “Ao entardecer, mandou o capataz chamar os trabalhadores e pagá-los, começando pelos que haviam sido contratados por último.
9 Ulichtsik tám xi ochenektsik ti tʼojnal bóꞌich i wákal ani kidhat jeye pidhantsik juntsik i denario.
9 Os que foram contratados às cinco da tarde vieram e receberam uma moeda de prata.
10 Tayíl, tam tin bajúchtsik jeye kin bachʼutsik nin jalbíl xi okʼoxtsik ti ochenek ti tʼojnal, in chalpay ke más yandhaꞌ neꞌech ka pidhantsik; por tokot jeye juntsik i denario pidhan.
10 Quando chegaram os que foram contratados primeiro, imaginaram que receberiam mais. Contudo, também receberam uma moeda de prata.
11 Tam tin bachʼutsik, tujeytsik ti itʼixbél
11 Ao receber o pagamento, queixaram-se ao proprietário:
12 ani in utsaꞌtsik enchéꞌ an dhabal tʼojláb: “Jechéꞌtsik xi ulich tayílich, tokot tʼójontsik jun i ora ani anílkʼi jeye ta jalbiytsik jelti wawáꞌ, xu tʼójnék ani i kuxyámal nin yájtsík an kʼakʼal putál a kʼítsá.”
12 ‘Aqueles trabalharam apenas uma hora e, no entanto, o senhor lhes pagou a mesma quantia que a nós, que trabalhamos o dia todo no calor intenso’.
13 Por an dhabal tʼojláb tókʼon ani in utsaꞌ enchéꞌ jún ti éb xi kʼwajat an ti káw: “Jaꞌúb, yab exom tu tʼajtsal ni jun xataꞌ yab alwaꞌ. ¿Yabxeꞌ tu utsaꞌ abal jún tokot i denario neꞌech tu jalbiy ta kʼítsá?
13 “O proprietário respondeu a um deles: ‘Amigo, não fui injusto. Você não concordou em trabalhar o dia inteiro por uma moeda de prata?
14 Ka bachʼu na jalbíl ani ki kʼaléch. Por nanáꞌ u léꞌ ku pidhaꞌ anílkʼi jeye xan tu pidhaꞌ tatáꞌ jechéꞌ xi ochich tayílich an ti tʼojnal.
14 Pegue seu dinheiro e vá. Eu quis pagar ao último trabalhador o mesmo que paguei a você.
15 ¿Awxeꞌ yab alwaꞌ ku tʼajaꞌ xowaꞌ nanáꞌ u léꞌ kʼal xowaꞌ u koꞌol? O ¿i chakúl abal a chuꞌtal ke nanáꞌ in alwaꞌ inik?”
15 É contra a lei eu fazer o que quero com o meu dinheiro? Ou você está com inveja porque fui bondoso com os outros?’.
16 Pos anchanꞌ pé, xi xoꞌ kʼwajat ultalábtsik, neꞌech ka jilkʼon tayíl ani xi xoꞌ kʼwajat tayíl, neꞌech ka kʼwajaytsik ultaláb. Pos yán tʼajat xi kanidhtsik, por wéꞌ tʼajat xi takudhtsik.
16 “Assim, os últimos serão os primeiros, e os primeiros serão os últimos”.
17 Tam ti na Jesús neꞌchich abal Jerusalén, in kaniy pílkʼi xi lajucháb nin exóbaliltsik ani in utsaꞌtsik enchéꞌ:
17 Enquanto subia para Jerusalém, Jesus chamou os doze discípulos e lhes disse, em particular, o que aconteceria com ele:
18 ―A chuꞌtaltsik ke u neꞌchich Jerusalén ani tajaꞌ, Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin pidhná ban okʼlek páleꞌtsik ani ban okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés. Neꞌech kin ulutsik abal kin chemdhá
18 “Ouçam, estamos subindo para Jerusalém, onde o Filho do Homem será traído e entregue aos principais sacerdotes e aos mestres da lei. Eles o condenarão à morte
19 ani neꞌech kin pidhná ban píl iniktsik abal kin labídhná kʼal jajáꞌtsik, neꞌech kin lekbayat ani neꞌech kin chemdhá pajkʼidh ban peltsidh teꞌ; por tin óxláb a kʼítsá neꞌech kin ejech ti ít.
19 e o entregarão aos gentios, para que zombem dele, o açoitem e o crucifiquem. No terceiro dia, porém, ele ressuscitará”.
20 Utey tám ba Jesús nin nánaꞌ na Jakobo ani na Juan, xu chakámlábtsik kʼal na Sebedeo junax kʼal jajáꞌtsik ani tudhlan tin tamét na Jesús abal kin kontsi jun i alwaꞌtaláb.
20 Então a mãe dos filhos de Zebedeu veio a Jesus com seus filhos. Ela se ajoelhou diante dele a fim de lhe pedir um favor.
21 Konyat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jantʼéy a léꞌ? In ulu enchéꞌ an nánaꞌláb: ―Tam kin bajaw xowkʼi neꞌech ta takʼixich, tu kontsal ke jún ti éb nu chakámil ka buxkan ta eját ani xi jún ta kʼwatab.
21 “O que você quer?”, perguntou ele. Ela respondeu: “Por favor, permita que, no seu reino, meus dois filhos se sentem em lugares de honra ao seu lado, um à sua direita e outro à sua esquerda”.
22 Por tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tatáꞌtsik yab a choꞌób xantʼéy a konyal. ¿Neꞌechxeꞌ ka ejto ka watʼnaꞌtsik an yajtsiktaláb xi neꞌech ku watʼnaꞌ ani an chemlá jeye? Jajáꞌtsik tókʼon enchéꞌ: ―Neꞌech ki ejto.
22 Jesus respondeu: “Vocês não sabem o que estão pedindo! São capazes de beber do cálice que estou prestes a beber?”. “Somos!”, disseram eles.
23 Utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Aniꞌ kʼejle. Tatáꞌtsik neꞌech ka watʼnaꞌtsik jechéꞌ an yajtsiktaláb ani an chemlá jeye; por kʼal tin kwenta xitaꞌ neꞌech ka buxkan tu eját ani tu kʼwatab, yab Nanáꞌ neꞌech ku ulu, tokot neꞌech ka buxkantsik xitam jáꞌ na takudhtsik kʼal nu Tátaꞌ.
23 Então Jesus disse: “De fato, vocês beberão do meu cálice. Não cabe a mim, no entanto, dizer quem se sentará à minha direita ou à minha esquerda. Meu Pai preparou esses lugares para aqueles que ele escolheu”.
24 Tam tin achʼaꞌtsik jechéꞌ xi láju an exóbaltsik, in chakuntsitsik xi jechéꞌ cháb an kidháblábtsik.
24 Quando os outros dez discípulos souberam o que os dois irmãos haviam pedido, ficaram indignados.
25 Kanyattsik tám kʼal na Jesús ani utsantsik enchéꞌ: ―Anchanꞌ xan ta choꞌóbichtsik, an pakdhaꞌ takʼix u takʼix jelti ajátiklábtsik ani xi más ultalábtsik, u chapik takʼixtsik tʼajat.
25 Então Jesus os reuniu e disse: “Vocês sabem que os governantes deste mundo têm poder sobre o povo, e que os oficiais exercem sua autoridade sobre os súditos.
26 Por tatáꞌtsik yab yejat ka tʼajaꞌ anchanꞌ. Xitaꞌ in léꞌ ka kʼwajay más púlek kʼal tatáꞌtsik, yejat kin tʼójontsi ejtalkʼi
26 Entre vocês, porém, será diferente. Quem quiser ser o líder entre vocês, que seja servo,
27 ani xitaꞌ in léꞌ ka kʼwajay más ultaláb kʼal tatáꞌtsik, yejat kin tʼójontsi ejtalkʼi.
27 e quem quiser ser o primeiro entre vocês, que se torne escravo.
28 Pos Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, yab in tsiꞌnek abal kin tʼójontsat, in tsiꞌnek tin tʼójontsix ani ku pidhnaꞌ tubáꞌ kin chemdhá abal ku jalbiy an loꞌeltaláb xi yán neꞌech kin bachʼutsik.
28 Pois nem mesmo o Filho do Homem veio para ser servido, mas para servir e dar sua vida em resgate por muitos”.
29 Tam ti exomichtsik ti kalel ban bitsow xi Jerikó, kʼal yán i atiklábtsik ti wéwná na Jesús.
29 Quando Jesus e seus discípulos saíam de Jericó, uma grande multidão os seguiu.
30 Táꞌ ti buxutsik wal bél cháb i jokʼoltsik ani tam tin achʼaꞌtsik ke na Jesús exom ti watʼel tajaꞌ, in ulutsik kawidh enchéꞌ: ―¡Ajátik, xi kuxlab kʼal an pulek takʼix Dabid, ti ku yajnantsi weye!
30 Dois cegos estavam sentados à beira do caminho e, quando souberam que Jesus vinha naquela direção, começaram a gritar: “Senhor, Filho de Davi, tenha misericórdia de nós!”.
31 Kʼwiyantsik kʼal an atiklábtsik abal ka chamkʼan, por jajáꞌtsik más kawidh ti dhájaxintsik: ―¡Ajátik, xi kuxlab kʼal an pulek takʼix Dabid, ti ku yajnantsi weye!
31 “Calem-se!”, diziam aos brados os que estavam na multidão. Eles, porém, gritavam ainda mais alto: “Senhor, Filho de Davi, tenha misericórdia de nós!”.
32 Kubey tám na Jesús, in kaniy an jokʼoltsik ani in konoytsik enchéꞌ: ―¿Jantʼéy a léꞌ tu tʼajtsitsik?
32 Ao ouvi-los, Jesus parou e perguntou: “O que vocês querem que eu lhes faça?”.
33 Jajáꞌtsik tókʼon enchéꞌ: ―Ajátik, ti ku chuꞌxindhaꞌ weye.
33 Eles responderam: “Senhor, nós queremos enxergar!”.
34 Kóꞌontsattsik tám ti yajnantsixtaláb kʼal na Jesús ani taktsintsik an tin wal. Támkʼi ti chuꞌxin an jokʼoltsik ani in wéwnaꞌtsik na Jesús.
34 Jesus teve compaixão deles e tocou-lhes nos olhos. No mesmo instante, passaram a enxergar e o seguiram.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.