Mateus 12
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH
1 Tam ti jachanꞌ i kʼij, na Jesús neꞌech ti belal tin kʼítsájil an koyóxnich xon ti tʼayadh i trigo. Nin exóbaliltsik kʼaꞌay ani tujeytsik kin puꞌu an trigo ani kin kʼapu.
1 Poucos dias depois, num sábado, Jesus estava atravessando uma plantação de trigo. Os seus discípulos estavam com fome e por isso começaram a colher espigas e a comer os grãos de trigo.
2 Tam ti an fariseotsik in chuꞌu jachanꞌ, in utsaꞌtsik enchéꞌ na Jesús: ―Na exóbaliltsik exom in tʼajál i tʼojláb xi yab alwaꞌ ka tʼajan tam in kʼítsájil i koyóxnich.
2 Quando alguns fariseus viram aquilo, disseram a Jesus: — Veja! Os seus discípulos estão fazendo uma coisa que a nossa
3 Por utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Yabxeꞌ a ajyámal xantʼéy in tʼajaꞌ jun i kʼij na Dabid tam ti jajáꞌ ani nin juniktsik kʼaꞌay?
3 Então Jesus respondeu:
4 Ochich ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios ani in kʼapu an pan xi pikbantsidh na Dios. Jechéꞌ an pan yab in tomnál kin kʼapu na Dabid nibal nin juniktsik, tokot in tomnál kin kʼapu an páleꞌtsik.
4 Davi entrou na casa de Deus, e ele e os seus companheiros comeram os pães oferecidos a Deus, embora isso fosse contra a Lei. Pois somente os sacerdotes tinham o direito de comer esses pães.
5 O ¿yab a ajyámaltsik bin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés, ke an páleꞌtsik xi kʼwajat ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios, yab u koyoltsik tam in kʼítsájil an koyóxnich ani yab walats xowaꞌ in tʼajáltsik?
5 Ou vocês não leram na Lei de Moisés que, nos sábados, os sacerdotes quebram a Lei, no Templo, e não são culpados?
6 Pos tu utsáltsik ke techéꞌ kʼwajat jun xitaꞌ más púlek ké an pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios.
6 Eu afirmo a vocês que o que está aqui é mais importante do que o Templo.
7 Tatáꞌtsik yab a exbayámal xantʼéy in léꞌ kin ulu jechéꞌ an Tʼokat Dhuslab: “Yabich u léꞌ ka chemdhaꞌtsik i koꞌnél abal ti kin pikbantsi, u léꞌ ki kʼánídháxintsik.” Max a exbayalaktsik, yabich neꞌech ka walbiytsik ni jun xitaꞌ xi yab in tʼajámal ni jun xataꞌ yab alwaꞌ.
7 Se vocês soubessem o que as
8 Pos Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, u koꞌol i awiltaláb abal ku ulu xowaꞌ alwaꞌ ka tʼajan tin kʼítsájil an koyóxnich.
8 Pois o
9 Kale tám na Jesús tajaꞌ ani kʼale ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb.
9 Jesus saiu dali e foi para uma sinagoga .
10 Tajaꞌ, taꞌ ti kʼwajat jun i inik xin koꞌol jun in kʼubak teytemadh ani kom u leꞌnáb ka eltsin jun xataꞌ xantʼokʼál ti ka walbiyat na Jesús, konyat enchéꞌ: ―¿Alwaꞌxeꞌ ka jeldhá jun i yaꞌul tin kʼítsájil i koyóxnich?
10 Estava ali um homem que tinha uma das mãos aleijada. Então algumas pessoas que queriam acusar Jesus de desobedecer à Lei lhe perguntaram: — É contra a nossa Lei curar no sábado?
11 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jitaꞌ xi tatáꞌtsik a kidhtal, max in koꞌol jun i borrego ani ka balkʼin ba jun i cholax chabál tin kʼítsájil an koyóxnich, yab neꞌech ka kʼale kin jixaꞌ?
11 Jesus respondeu:
12 Pos más yán in jalbíl jun i inik ké jun i borrego. Jaxtám, tu utsáltsik ke alwaꞌ ka tʼajan xowaꞌ alwaꞌ tin kʼítsájil an koyóxnich.
12 Pois uma pessoa vale muito mais do que uma ovelha. Portanto, a nossa Lei permite ajudar os outros no sábado.
13 Utsan tám enchéꞌ an inik kʼal na Jesús: ―Ka lujku na kʼubak. Ani tam tin lujku nin kʼubak, jeley, jilkʼon alwaꞌ jelti na jún nin kʼubak.
13 E disse para o homem: Ele estendeu, e ela sarou e ficou igual à outra.
14 Kale tám an fariseotsik ani tujey kin aliy xan ti kin uwaꞌ abal kin ejto kin chemdhaꞌ na Jesús.
14 Então os fariseus que estavam ali saíram e começaram a fazer planos para matar Jesus.
15 Tam ti na Jesús in choꞌóbnaꞌ jechéꞌ, kʼale ani kʼal yán i atiklábtsik ti wéwná. Na Jesús in jeldhál ejtalkʼi an yaꞌultsik,
15 Quando Jesus soube disso, foi embora dali, e muita gente o seguiu. Ele curou todos os que estavam doentes
16 ani in utsáltsik abal yab kin tʼilaꞌtsik xitam jáꞌ jeye Jajáꞌ.
16 e mandou que não contassem nada a ninguém a respeito dele.
17 Jechéꞌ támun anchanꞌ abal ka tʼájan xan tin ulúmal an tʼiltsix Isaías tam tin ulu enchéꞌ:
17 Isso aconteceu para se cumprir o que o profeta Isaías tinha dito:
18 — ausente —
18 “Disse Deus: Aqui está o meu servo que escolhi, aquele que amo e que dá muita alegria ao meu coração. Eu porei nele o meu Espírito, e ele anunciará o meu julgamento a todos os povos.
19 — ausente —
19 Não discutirá, nem gritará, nem fará discursos nas ruas.
20 — ausente —
20 Não esmagará o galho que está quebrado, nem apagará a luz que já está fraca. Ele agirá assim até que a causa da justiça seja vitoriosa.
21 — ausente —
21 E todos os povos vão pôr nele a sua esperança.”
22 Júntsin tám na Jesús jun i jokʼol inik ani móꞌ xi kʼwajat teykómte kʼal jun i atʼax ejattaláb. Jeldhá kʼal na Jesús ani an inik káwin ani chuꞌxin.
22 Então levaram a Jesus um homem que era cego e mudo porque estava dominado por um demônio. Jesus o curou, e ele começou a ver e a falar.
23 Ejtal an atiklábtsik laban ani in ulutsik enchéꞌ: ―¿Awxeꞌ jaꞌich jechéꞌ nin kuxtal na Dabid?
23 A multidão ficou admirada e perguntava: — Será que este homem é o
24 Por tam ti an fariseotsik in achʼaꞌ jechéꞌ, in ulutsik enchéꞌ: ―Jechéꞌ an inik in káldhál an atʼax ejattalábtsik kʼal tin awiltalkʼi an lej atʼax, nin okʼlékil an atʼax ejattalábtsik.
24 Alguns fariseus ouviram isso e responderam: — É
25 Kom na Jesús in choꞌób xantʼéy na kʼwajat ti chalpantsáb, in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Max jun i bitsow ka kʼéꞌáxin kweneꞌ ti kweneꞌ ani ka péjéxin jajáꞌkʼitsik, neꞌech ka okʼon. Ani max jun i kwentsal o jun i kʼimádh ka kʼéꞌáxin, yab neꞌech ka kʼwajay owat.
25 Mas Jesus conhecia os pensamentos deles e disse:
26 Anchanꞌ jeye, max an lej atʼax kin káldhál tinbáꞌ xi kʼwajat bin ejattal jun i inik, exomich tám in kʼeꞌál tinbáꞌ; max kin tʼajaꞌ anchanꞌ, ¿jan ti neꞌech kin ejto ka kʼwajay owat ti takʼix?
26 Assim, se no reino de Satanás um grupo está combatendo contra outro, isso quer dizer que esse reino já está dividido e logo vai desaparecer.
27 Tatáꞌtsik a ulal ke Nanáꞌ u káldhál an atʼax ejattalábtsik kʼal tin awiltal an lej atʼax; pos max anchanak, ¿jitaꞌ kʼál tu pidhnal ti awiltaláb xi tatáꞌtsik ti wéwnál abal kin káldhaꞌ an atʼax ejattalábtsik? Jaxtám, jajáꞌtsik ti xalkʼantsal abal i ukʼpinéktsik ta kʼwajat.
27 Vocês dizem que eu expulso demônios porque Belzebu me dá poder para fazer isso. Mas, se é assim, quem dá aos seguidores de vocês o poder para expulsar demônios? Assim, os seus próprios seguidores provam que vocês estão completamente enganados.
28 Por Nanáꞌ u káldhál an atʼax ejattalábtsik kʼal tin cháp nin Tʼokat Ejattal na Dios ani jechéꞌ, in léꞌ kin ulu ke xan tu takʼix na Dios ulnekich xon ta kʼwajattsik.
28 Na verdade é pelo poder de Deus que eu expulso demônios, e isso prova que o
29 ʼPos, ¿jan ti neꞌech kin ejto jun xitaꞌ ka ochich bin kʼimáꞌ jun i likat inik ani kin kʼántsi xowaꞌ in koꞌol, max yab kin wikʼaꞌ okʼox? Tokot neꞌech kin ejto kin kʼántsi xowaꞌ in koꞌol, max kin wikʼaꞌ okʼox.
29 — Ninguém pode entrar na casa de um homem forte e roubar os seus bens, sem primeiro amarrá-lo. Somente assim essa pessoa poderá levar as coisas que ele tem em casa.
30 ʼXitaꞌ yab junax kʼal Nanáꞌ, tin atʼál. Ani xitaꞌ yab tin tolmiyal ku utu an atiklábtsik ba na Dios, jachanꞌ, jaꞌich xin tʼajál abal an atiklábtsik yab ka utey ba na Dios.
30 — Quem não é a meu favor é contra mim; e quem não me ajuda a ajuntar está espalhando.
31 ʼJaxtám tu utsáltsik, ke an iniktsik neꞌech ka pakwlantsat xowaꞌkichkʼi i walastaláb kin tʼajaꞌ ani xowaꞌkichkʼi i odhbijixtaláb kin ulu; por max kin odhbijiy an Tʼokat Ejattaláb, yab neꞌech ka pakwlantsat.
31 Por isso eu afirmo a vocês que as pessoas serão perdoadas por qualquer pecado ou
32 Xitaꞌ tin odhbijiy Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech ka pakwlantsat; por xitaꞌ kin odhbijiy an Tʼokat Ejattaláb, yab jaykʼi neꞌech ka pakwlantsat, neꞌech ka jilkʼon walbidh malilíl i kʼij.
32 Se alguém disser alguma coisa contra o
33 ʼMax an teꞌ alwaꞌ, alwaꞌ in walíl in kóꞌyal ani max an teꞌ yab alwaꞌ, yab alwaꞌ in walíl in kóꞌyal. Pos an teꞌ, kʼal in walílkʼi tu exláb.
33 — Vocês só poderão ter frutas boas se tiverem uma árvore boa. Mas, se tiverem uma árvore que não presta, vocês terão frutas que não prestam. Porque é pela qualidade das frutas que sabemos se uma árvore é boa ou não presta.
34 Tatáꞌtsik a junwal jelti an chan. ¿Janti neꞌech ka ejto ka ulutsik xowaꞌ alwaꞌ, max tatáꞌtsik yab i alwaꞌ? Pos na wiꞌ in ulal xowaꞌ waꞌach ta ejattal.
34 Ninhada de cobras venenosas! Como é que vocês podem dizer coisas boas se são maus? Pois a boca fala do que o coração está cheio.
35 An alwaꞌ inik, in ulal xowaꞌ alwaꞌ, kom alwaꞌ xowaꞌ waꞌach tin ejattal ani an atʼax inik, in ulal xowaꞌ atʼax, kom atʼax xowaꞌ waꞌach tin ejattal.
35 A pessoa boa tira o bem do seu depósito de coisas boas, e a pessoa má tira o mal do seu depósito de coisas más.
36 Por tu utsáltsik, ke tam kin bajaw xowkʼi neꞌech an lújundhaxtaláb, ejtaltsik neꞌech ka lújundhá kʼal tin kwenta an aniꞌ tʼilab xin ulúmaltsik.
36 — Eu afirmo a vocês que, no Dia do Juízo, cada pessoa vai prestar contas de toda palavra inútil que falou.
37 Pos kʼal xowaꞌkʼi in ulúmal kʼál ti neꞌech ka chuꞌtat max walbidh o yabaꞌ.
37 Porque as suas palavras vão servir para julgar se você é inocente ou culpado.
38 Utsan tám enchéꞌ na Jesús kʼal taltsik i fariseotsik ani kʼal an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés: ―Okʼtsix, i léꞌ ki chuꞌu ka tʼajaꞌ jun i labidh labandhaxtaláb abal ti exól.
38 Então alguns mestres da Lei e alguns fariseus disseram a Jesus: — Mestre, queremos ver o senhor fazer um milagre.
39 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―An atiklábtsik xi atʼax ani u walablom, in konyal jun i labidh labandhaxtaláb abal ti exól; por yab neꞌech ka pidhan más ti exól, tokot xan ti támun kʼal an tʼiltsix Jonás.
39 Jesus respondeu:
40 Pos anchanꞌ xan ti na Jonás kʼwajay óx a kʼítsá ani óx i akal alkʼidh bin tsukul an yejcheꞌ toꞌol, anchanꞌ neye Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin kʼwajay óx a kʼítsá ani óx i akal alkʼidh ban chabál.
40 Porque assim como Jonas ficou três dias e três noites dentro de um grande peixe, assim também o
41 Tam kin bajaw xowkʼi neꞌech an lújundhaxtaláb, an atiklábtsik xi kʼwajinek Nínibe, neꞌech ka ejechtsik ti ít ani neꞌech kin walbiy an atiklábtsik xi jechéꞌ i kʼij. Pos an atiklábtsik xi kʼwajinek Nínibe, in jilaꞌtsik ti walablom tam ti tʼiltsin an tin káwintal na Dios kʼal na Jonás. Ani xoꞌ techéꞌ kʼwajat jun xitaꞌ más púlek ké na Jonás.
41 No Dia do Juízo o povo de Nínive vai se levantar e acusar vocês, pois eles se arrependeram dos seus pecados quando ouviram a pregação de Jonas. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Jonas.
42 Tam kin bajaw xowkʼi neꞌech an lújundhaxtaláb, an pulek takʼix mímláb xi alál, neꞌech ka ejech ti ít ani neꞌech kin walbiy an atiklábtsik xi jechéꞌ i kʼij. Pos jechéꞌ an mímláb tsích ów chabál abal kin axtsi tin chalpadhtal na Salomón. Ani xoꞌ techéꞌ kʼwajat jun xitaꞌ más púlek ké na Salomón.
42 No Dia do Juízo a Rainha de Sabá vai se levantar e acusar vocês, pois ela veio de muito longe para ouvir os sábios ensinamentos de Salomão. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Salomão.
43 ʼTam jun i atʼax ejattaláb ka kale ba jun i inik, u xeꞌchinal ban waynek chabáltsik in ayal xon ti ka koyóch; ani max yab kin elaꞌ, in chalpayal enchéꞌ:
43 Jesus continuou:
44 “Neꞌech kin witsiy ban inik xon tin kalnek.” Tam ka witsiy, in elál jachanꞌ an inik jelti jun i atá xi yab kʼwajtsidh, kʼwetodh ani lejkikidh.
44 Então diz: “Vou voltar para a minha casa, de onde saí.” Aí volta e encontra a casa vazia, limpa e arrumada.
45 Neꞌech tám juní ka kʼale ani neꞌech kin ikʼiꞌ búk i atʼax ejattalábtsik xi más atʼax ké jajáꞌ ani ejtal neꞌech ka ochichtsik ti kʼwajíl ba jachanꞌ an inik. Jachanꞌ an inik neꞌech tám ka jilkʼon más kʼibenek ké tam ti kʼwajatwiꞌik. Anchanꞌ jeye neꞌech ka támun kʼal jechéꞌ an atiklábtsik xi atʼax.
45 Depois sai, vai buscar outros sete espíritos piores ainda, e todos ficam morando ali. Assim a situação daquela pessoa fica pior do que antes. E isso também acontecerá com esta gente má de hoje.
46 Bél kʼwajat ti káw na Jesús kʼal an atiklábtsik, tam ti ulich nin nánaꞌ ani nin kidhábtsik abal in léꞌtsik ti tʼilolól kʼal na Jesús. Kom eléb ti jilkʼontsik,
46 Quando Jesus ainda estava falando ao povo, a mãe e os irmãos dele chegaram. Ficaram do lado de fora e pediram para falar com ele.
47 kʼale ti óltsinal na Jesús kʼal jun xitaꞌ ani utsan enchéꞌ: ―Na nánaꞌ ani na kidhábtsik núꞌ kʼwajat eléb ani in léꞌtsik ti tʼilolól kʼal Tatáꞌ.
47 Então alguém disse a Jesus: — Escute! A sua mãe e os seus irmãos estão lá fora e querem falar com o senhor.
48 Por Jajáꞌ in tókʼoy enchéꞌ xi kʼál ti kʼalnek ti usnal: ―¿Jitam jáꞌ nu nánaꞌ ani jitam jáꞌ nu kidhábtsik?
48 Jesus perguntou:
49 In tsʼútsbiy tám nin exóbaliltsik ani in ulu enchéꞌ: ―Jechéꞌtsik jaꞌich xi kʼwajattsik jelti nu nánaꞌ ani nu kidhábtsik.
49 Então apontou para os seus discípulos e disse:
50 Pos xitaꞌ in tʼajál xowaꞌ in léꞌ nu Tátaꞌ xi kʼwajat walkʼiꞌ, jachanꞌ, jaꞌich nu kidháb, nu ixám ani nu nánaꞌ.
50 Pois quem faz a vontade do meu Pai, que está no céu, é meu irmão, minha irmã e minha mãe.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.