Marcos 9
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NAA
1 Utsantsik jeye enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsáltsik ke taltsik xi xoꞌ techéꞌ i kʼwajat, yab neꞌech ki chemech asta ka chuꞌutsik ti takʼix na Dios kʼal ejtal nin cháp.
1 Dizia-lhes ainda:
2 Akak a kʼítsá más tayíl, na Jesús junax kʼal na Pedro, na Jakobo ani na Juan, kʼadhiytsik ba jun i tʼekʼat chʼén. Tam ti tajaꞌich ti kʼwajattsik, na Jesús in jalkʼuy tinbáꞌ.
2 Seis dias depois, Jesus tomou consigo Pedro, Tiago e João e os levou, em particular, a sós, a um alto monte. E Jesus foi transfigurado diante deles.
3 Nin kʼudhkʼúmil chʼaxkʼin ani dhakniꞌbé tʼajat jelti an chám; dhakniꞌbé tʼajat, ke ni jun i pakʼwtsix xi techéꞌ ti kʼayꞌlá yab neꞌech kin ejto kin dhakniꞌbédhaꞌ jelt xan ti dhakniꞌbé nin kʼudhkʼúmil na Jesús.
3 As suas roupas se tornaram resplandecentes, de um branco muito intenso, como nenhum lavandeiro no mundo as poderia alvejar.
4 An exóbaltsik in chuꞌu jeye na Elías ani na Moisés ti tʼilolól kʼal na Jesús.
4 E lhes apareceu Elias com Moisés, e estavam falando com Jesus.
5 Utsan tám enchéꞌ na Jesús kʼal na Pedro: ―Okʼtsix, ¡alwaꞌ tʼajat abal techéꞌ u kʼwajat! Neꞌech ki tʼajaꞌ óx i padhel, jún abal Tatáꞌ, jún abal na Moisés ani jún abal na Elías.
5 Então Pedro, tomando a palavra, disse a Jesus: — Mestre, bom é estarmos aqui. Façamos três tendas: uma para o senhor, outra para Moisés e outra para Elias.
6 Anchanꞌ ti kʼwajat ti káw abal jajáꞌ ani nin kidhtaltsik jikʼenektsik tʼajat ani na Pedro yab in choꞌób xantʼéy kʼwajat in ulal.
6 Pois não sabia o que dizer, por estarem eles apavorados.
7 Chaꞌkan tám jun i tokow xon ti jajáꞌtsik kʼwajat ani dhabyattsik, achʼatmé jun i káwintaláb ban tokow ani xu káw, in ulu enchéꞌ: ―Jechéꞌ jaꞌich nu Chakámil xu kʼanidhál tʼajat, ka exbantsitsik xowaꞌ Jajáꞌ in ulal.
7 A seguir, veio uma nuvem que os envolveu; e dela veio uma voz que dizia: — Este é o meu Filho amado; escutem o que ele diz!
8 Támkʼi, tam tin telaꞌtsik wililíl, yab xitaꞌ más in chuꞌu, tokot kwetém na Jesús.
8 E, de repente, olhando ao redor, não viram mais ninguém com eles, a não ser Jesus.
9 Tam ti exomichtsik ti paꞌíl ban chʼén, utsantsik kʼal na Jesús abal yab xitaꞌ kin tʼiltsi xowaꞌ in chuꞌúmaltsik asta tam Jajáꞌ, xi abadh abal ka wenkʼon jeye ti inik ka ejech ti ít.
9 Ao descerem do monte, Jesus lhes ordenou que não divulgassem as coisas que tinham visto, até o dia em que o Filho do Homem ressuscitasse dentre os mortos.
10 Anchanꞌ tin tʼajaꞌtsik xan ti utsan ani ni jun xitaꞌ yab in tʼiltsitsik; por jajáꞌtsik echʼekʼi u kónóx xantʼéy in léꞌ kin ulu tam ti kʼwajat in ulal ke neꞌech ka ejech ti ít.
10 Eles guardaram a recomendação, perguntando uns aos outros o que seria esse ressuscitar dentre os mortos.
11 In konoytsik tám enchéꞌ na Jesús: ―¿Jantʼókʼi tin ulal an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés ke yejat ka tsích okʼox na Elías?
11 Então perguntaram a Jesus: — Por que os escribas dizem ser necessário que Elias venha primeiro?
12 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax kʼejle ke na Elías neꞌech ka tsích okʼox ani neꞌech kin lejkiy ti ít ejtal xowaꞌ waꞌach. In ulal jeye an Tʼokat Dhuslab ke Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech ku watʼnaꞌ tʼajat yajtsik ani neꞌech kin pojká.
12 Jesus respondeu:
13 Por tsubax tu utsáltsik ke na Elías tsiꞌnekich ani tʼajtsin kʼal an iniktsik xan ti ka leꞌná, jelt xan tin ulal an Tʼokat Dhuslab ke neꞌech kin tamu.
13 Eu, porém, lhes digo que Elias já veio, e fizeram com ele tudo o que quiseram, como está escrito a respeito dele.
14 Tam ti witsiytsik xon ti kʼwajat xi más an exóbaltsik, in chuꞌu yán i atiklábtsik wililíl xon ti kʼwajattsik ani taꞌ jeye ti kʼwajat ti káwlíx kʼal jajáꞌtsik i okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés.
14 Quando eles se aproximaram dos outros discípulos, viram numerosa multidão ao redor deles e os escribas discutindo com eles.
15 Tam ti chuꞌtat na Jesús, labantsik tʼajat ani kʼaletsik adhik ti chapnédhom.
15 E logo toda a multidão, ao ver Jesus, ficou surpresa e, correndo até ele, o saudava.
16 Konyattsik tám kʼal na Jesús: ―¿Jantʼéy i kʼwajat a káwlíxnál kʼal jajáꞌtsik?
16 Então Jesus perguntou:
17 Tókʼon tám jún xi tajaꞌ jeye ti kʼwajat: ―Okʼtsix, jéꞌ tu tsiꞌdhantsámal tu kwitólil abal kʼwajat teykómte kʼal jun i atʼax ejattaláb ani móꞌbédhats.
17 E um, do meio da multidão, respondeu: — Mestre, eu trouxe até o senhor o meu filho, que está possuído de um espírito mudo;
18 Tam ka bajujuyat xontikʼi ti xeꞌech, u wipipindháb, u dhopopól in ijil, u rechʼechʼél in kamab ani u jilkʼonal teytemadh. U utsámalich na exóbaliltsik abal kin káldhantsi an ti atʼax ejattaláb por yabtsik in ejtóm.
18 e este, sempre que se apossa dele, lança-o por terra, e ele espuma, range os dentes e vai definhando. Pedi aos seus discípulos que o expulsassem, mas eles não puderam.
19 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¡Atiklábtsik xi jechéꞌ i kʼij, yab lejtal tʼajat i belomtsik! ¿Asta jowkʼi koꞌol kin kʼwajay kʼal tatáꞌtsik? ¿Asta jowkʼi koꞌol tu kuxuytsik? Ka tsiꞌdhaꞌ techéꞌ an kwitól.
19 Então Jesus exclamou:
20 Utuntsat tám ani tam ti chuꞌtat na Jesús kʼal an atʼax ejattaláb, wipipindhá tám an kwitól. Kwajlá chabál, tʼúlíkʼin ani u dhopopól in ijil bin wiꞌ.
20 E eles o trouxeram. Quando ele viu Jesus, o espírito imediatamente agitou o menino com violência, e, caindo ele por terra, revolvia-se espumando.
21 Konyat tám an tátaꞌláb kʼal na Jesús: ―¿Jáyich i kʼij in koꞌol ti kʼwajat anchanꞌ? Tókʼon enchéꞌ an tátaꞌláb: ―Asta ti chipíl.
21 Jesus perguntou ao pai do menino: O pai respondeu: — Desde a infância;
22 Yantalich an atʼax ejattaláb in tʼajám ka kwajlan ba kʼamal o ba jaꞌ abal kin chemdhaꞌ. Ti ku yajnantsi weye ani ti ku tolmiy max ka ejto.
22 e muitas vezes o tem lançado no fogo e na água, para o matar. Mas, se o senhor pode fazer alguma coisa, tenha compaixão de nós e ajude-nos.
23 Utsan tám kʼal na Jesús: ―¿Jantʼókʼi tin utsál max ka ejto? Ejtal u tʼájnal max jún u belom lejtal.
23 Ao que Jesus respondeu:
24 In ulu tám kawidh enchéꞌ an tátaꞌláb: ―In belomich, por ti kin tolmiy neye abal kin belmách más.
24 E imediatamente o pai do menino exclamou: — Eu creio! Ajude-me na minha falta de fé!
25 Tam tin chuꞌu na Jesús ke exom tʼajat ti junkunal an atiklábtsik, in kʼwiyaꞌ an atʼax ejattaláb enchéꞌ: ―Atʼax ejattaláb, xa koꞌol jechéꞌ an kwitól u móꞌ ani yab u ochʼox, tu utsál ki kale ba jajáꞌ ani yab ki witsiy ka ochaꞌ.
25 Vendo Jesus que muita gente estava se reunindo, repreendeu o espírito imundo, dizendo-lhe:
26 An atʼax ejattaláb in tʼajaꞌ ka dhájan an kwitól, in wipipindhaꞌ chapik ti ít ani kaléch tám ba jachanꞌ an kwitól. An kwitól jilkʼon kwachál jelti max chemnek. Jaxtám ti yán in ulutsik ke chemchich.
26 E ele, gritando e agitando-o muito, saiu, deixando-o como se estivesse morto, a ponto de muitos dizerem: — Morreu.
27 Por na Jesús in téynaꞌ an kwitól bin kʼubak ani in tolmiy ka chʼakay.
27 Mas Jesus, tomando-o pela mão, o ergueu, e ele se levantou.
28 Tayíl, tam ti kʼwajatichtsik kwetém ba jun i atá, konyat enchéꞌ na Jesús kʼal nin exóbaliltsik: ―¿Jantʼókʼi wawáꞌ ti yab i ejto ki káldhaꞌ an atʼax ejattaláb?
28 Quando Jesus entrou em casa, os seus discípulos lhe perguntaram em particular: — Por que nós não pudemos expulsá-lo?
29 Tókʼoyattsik enchéꞌ: ―Jechéꞌ an atʼax ejattaláb ani xi más nin kidhtaltsik tokot u kalel tam jún ka ólan ani ka kʼílin.
29 Jesus respondeu:
30 Tam ti kaletsik tajaꞌ, watʼeytsik Galilea. Na Jesús yab in leꞌnaꞌ ka choꞌóbná kʼal ni jun xitaꞌ xon ti kʼwajat,
30 E, tendo saído dali, passavam pela Galileia, e Jesus não queria que ninguém o soubesse,
31 abal Jajáꞌ kʼwajat in okʼtsal nin exóbaliltsik ani in utsáltsik enchéꞌ: ―Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin pidhná ban walbidh iniktsik abal kin chemdhá, por tin óxláb a kʼítsá neꞌech kin ejech ti ít.
31 porque ensinava os seus discípulos e lhes dizia:
32 An exóbaltsik yab in exbay xantʼéy kʼwajattsik ti usnal ani in jikʼnáltsik kin konoy ka wiltsin.
32 Eles, porém, não compreendiam isto e tinham medo de perguntar.
33 Ulichtsik tám ban bitsow xin bij Kapernaúm ani tam ti kʼwajatich ban atá, na Jesús in konoy enchéꞌ nin exóbaliltsik: ―¿Jantʼéy i kʼwajaytsik ta útsáxtsik ti bél?
33 Chegaram, então, a Cafarnaum. Estando em casa, Jesus perguntou aos discípulos:
34 Por yab tókʼontsik, kom kʼwajinektsik ti káwlíx abal in léꞌ kin choꞌóbnaꞌ xitaꞌ jáꞌ na más ultaláb xi jajáꞌtsik.
34 Mas eles se calaram, porque, no caminho, tinham discutido entre si sobre quem era o maior.
35 Buxkan tám na Jesús, in kaniy ka utey xi lajucháb an exóbaltsik ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Max jun xitaꞌ in léꞌ ka kʼwajay más ultaláb, yejat tʼajat kin chaꞌkaꞌ tinbáꞌ ani kin tʼójontsi ejtalkʼitsik.
35 E Jesus, assentando-se, chamou os doze e lhes disse:
36 In yakʼwanaꞌ tám jun i chakam kwitól, in kʼwajbaꞌ junax chʼejel xon ti kʼwajattsik, in mulukʼnaꞌ ani in utsaꞌtsik enchéꞌ:
36 Trazendo uma criança, colocou-a no meio deles e, tomando-a nos braços, disse-lhes:
37 ―Max jun xitaꞌ kin bachʼu ani kin beletnaꞌ jun i chakam kwitól jelti jechéꞌ kʼal Nanáꞌ tu bij, Nanáꞌ tin bachʼwal ani xitaꞌ ti kin bachʼu Nanáꞌ, yab Nanáꞌkʼi tin bachʼwal, in bachʼwalich jeye na Dios xi tin abámal.
37 — Quem receber uma criança, tal como esta, em meu nome, recebe a mim; e quem receber a mim, não é a mim que recebe, mas aquele que me enviou.
38 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Juan: ―Okʼtsix, i chuꞌu jun i inik xin káldhál i atʼax ejattaláb kʼal tin awiltal na bij, por i taxkʼantsi abal jajáꞌ yab xeꞌech kʼal wawáꞌ.
38 João disse a Jesus: — Mestre, vimos um homem que expulsava demônios em seu nome, mas nós o proibimos de fazer isso, porque não nos seguia.
39 Por na Jesús in ulu enchéꞌ: ―Yab ka taxkʼantsitsik, pos xitaꞌ in tʼajál i labidh labandhaxtaláb kʼal tin awiltal nu bij, yab neꞌech kin ejto kin ulu tayíl ke Nanáꞌ yab in alwaꞌ inik.
39 Mas Jesus respondeu:
40 Pos xitaꞌ yab tu atʼál, junax kʼal wawáꞌ.
40 Pois quem não é contra nós é a favor de nós.
41 Xitaꞌkich ti ki pidhaꞌ jun tuꞌ ti jaꞌ ka uchʼaꞌ kʼal Nanáꞌ tu kwenta abal i junax kʼal Nanáꞌ, tu utsáltsik tsubax ke neꞌech ka pidhan ti jalbintsixtaláb kʼal na Dios.
41 Pois aquele que lhes der de beber um copo de água, em meu nome, porque vocês são de Cristo, em verdade lhes digo que de modo nenhum perderá a sua recompensa.
42 ʼTu utsáltsik jeye, xitaꞌ kin walbindhaꞌ jún ti éb jechéꞌ an chakamtsik xi tin belálichtsik, yán an yajtsiktaláb neꞌech ka pidhan. Más alwaꞌ abal an walbindhom ka wikʼtsin bin núkʼ jun i yejcheꞌ chaꞌ tʼujub ani ka petʼná ban pujal abal ka luyꞌchin.
42 — E, se alguém fizer tropeçar um destes pequeninos que creem em mim, seria melhor para esse que uma grande pedra de moinho fosse pendurada ao seu pescoço e fosse jogado no mar.
43 Max na kʼubak ti walbindhál, ka muchʼiy; pos más alwaꞌ ki ochich ban xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal kʼal jún tokot a kʼubak ani yab kʼal chablam na kʼubak ki petʼná ban kʼibeltaláb xon ti an kʼamal yab jaykʼi u tepel.
43 E, se a sua mão leva você a tropeçar, corte-a; pois é melhor você entrar aleijado na vida do que, tendo as duas mãos, ir para o inferno, para o fogo que nunca se apaga
44 Xi neꞌechtsik tajaꞌ, neꞌech ka kʼapattsik kʼal an dhúm xi yab jaykʼi u chemel ani neꞌech jeye ka tʼaꞌaytsik kʼal an kʼamal xi yab jaykʼi u tepel.
44 [onde não lhes morre o verme, nem o fogo se apaga].
45 Max na akan ti walbindhál, ka muchʼiy; pos más alwaꞌ ki ochich ban xeꞌchintaláb xi yab in koꞌol in okʼontal kʼal jún tokot a akan ani yab kʼal chablam na akan ki petʼná ban kʼibeltaláb xon ti an kʼamal yab jaykʼi u tepel.
45 E, se o seu pé leva você a tropeçar, corte-o; pois é melhor você entrar na vida aleijado do que, tendo os dois pés, ser lançado no inferno
46 Xi neꞌechtsik tajaꞌ, neꞌech ka kʼapattsik kʼal an dhúm xi yab jaykʼi u chemel ani neꞌech ka tʼaꞌaytsik kʼal an kʼamal xi yab jaykʼi u tepel.
46 [onde não lhes morre o verme, nem o fogo se apaga].
47 Max na wal ti walbindhál, ka jixaꞌ; pos más alwaꞌ ki ochich xon tu takʼix na Dios kʼal jún tokot a wal ani yab kʼal chablam na wal ki petʼná ban kʼibeltaláb.
47 E, se um dos seus olhos leva você a tropeçar, arranque-o; pois é melhor você entrar no Reino de Deus com um olho só do que, tendo os dois, ser lançado no inferno,
48 Xi neꞌechtsik tajaꞌ, neꞌech ka kʼapattsik kʼal an dhúm xi yab jaykʼi u chemel ani neꞌech ka tʼaꞌaytsik kʼal an kʼamal xi yab jaykʼi u tepel.
48 onde não lhes morre o verme, nem o fogo se apaga.
49 ʼEjtal xitaꞌ kin belaꞌ na Dios neꞌech ka tʼokwattsik kʼal an yajtsiktaláb, jelt in yájtsík an kʼamal. Pos anchanꞌ jeye, nin tʼuꞌúl an koꞌnél xu pikbantsáb na Dios, okʼox u chʼapniyáb abal ka tʼokwat.
49 — Porque cada um será salgado com fogo.
50 An atʼem alwaꞌ, por max ka xawꞌmé, ni jun xitaꞌ yab neꞌech kin ejto kin chʼapmédhaꞌ. Ki kʼwajaytsik echʼekʼi jelti an atʼem ani ki kʼwajaytsik kʼijidh jún ani jún.
50 O sal é bom; mas, se o sal vier a se tornar insípido, como lhe restaurar o sabor? Tenham sal em vocês mesmos e paz uns com os outros.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.