Marcos 1
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH
1 Enchéꞌ ti kʼwajat dhutsadh xan ti tujey an alwaꞌ tʼilab kʼal tin kwenta xowaꞌ in tʼajaꞌ na Jesukristo, nin Chakámil na Dios.
1 A boa notícia que fala a respeito de Jesus Cristo, Filho de Deus, começou a ser dada
2 An tʼiltsix Isaías in jilám dhutsadh xowaꞌ na Dios in utsaꞌ nin Chakámil. Enchéꞌ tin jilaꞌ dhutsadh:
2 como o profeta Isaías tinha escrito. Ele escreveu o seguinte: “Deus disse: Eu enviarei o meu mensageiro adiante de você para preparar o seu caminho.”
3 — ausente —
3 E o profeta escreveu também: “Alguém está gritando no deserto: Preparem o caminho para o Senhor passar! Abram estradas retas para ele!”
4 Anchanꞌ ti támun tam ti ulich na Juan ban chabál xon ti yab kʼwajtsidh. In pujyal tajaꞌ an atiklábtsik ani in utsál abal kin jilaꞌichtsik ti walablom. In utsál ka pujanichtsik abal ka pakwlantsatich tin walastalábiltsik kʼal na Dios.
4 E foi assim que João Batista apareceu no deserto, batizando o povo e anunciando esta mensagem: — Arrependam-se dos seus pecados e sejam batizados, que Deus perdoará vocês.
5 Ejtal xu kʼwajíltsik ban bitsow Jerusalén ani xu kʼwajíltsik jeye ban kwentsaltsik xu takʼnal ban chabál xi Judea, u kʼaleltsik kin axtsi xowaꞌ in ulal na Juan. Tam kin lujutsik nin walastalábil, u pujyábichtsik tám kʼal na Juan ban waljaꞌ Jordán.
5 Muitos moradores da região da Judeia e da cidade de Jerusalém iam ouvir João. Eles confessavam os seus pecados, e João os batizava no rio Jordão.
6 Na Juan u xeketlinal kʼal i xeketláb xi tʼajadh kʼal in xiꞌíl an koꞌnél xu bijyáb kameyo ani in wikʼál nin tsukul kʼal i ótʼ. Nin kʼapwál, jaꞌich an pichʼichʼ ani an alteꞌ chiꞌik.
6 Ele usava uma roupa feita de pelos de camelo e um cinto de couro e comia gafanhotos e mel do mato.
7 Jajáꞌ u tʼiltsix enchéꞌ: ―Wéꞌich u kʼibel ka ulich jun i inik xin koꞌol más i awiltaláb ké nanáꞌ. Nanáꞌ yab xataꞌ u éy nibal abal kin kutpan ku wiltsi tin wikʼáb nin pajab.
7 Ele dizia ao povo: — Depois de mim vem alguém que é mais importante do que eu, e eu não mereço a honra de me abaixar e desamarrar as correias das sandálias dele.
8 Nanáꞌ tu pujyámaltsik kʼal i jaꞌ, por Jajáꞌ neꞌech ti ki pujaytsik kʼal an Tʼokat Ejattaláb.
8 Eu batizo vocês com água, mas ele os batizará com o Espírito Santo.
9 Tam ti jachanꞌ i kʼij, kale na Jesús ban bitsow Nasaret, xu takʼnal ban chabál xi Galilea ani ulich ban waljaꞌ Jordán. Tajaꞌ ti pujyat kʼal na Juan.
9 Nessa ocasião Jesus veio de Nazaré, uma pequena cidade da região da Galileia, e foi batizado por João Batista no rio Jordão.
10 Tam tu kalelich ban jaꞌ, na Jesús in chuꞌu ti jakʼpin an walkʼiꞌ ani in chuꞌu an Tʼokat Ejattaláb ti paꞌíl jelti jun i kukuꞌ ani buxkan tin éb Jajáꞌ.
10 No momento em que estava saindo da água, Jesus viu o céu se abrir e o Espírito de Deus descer como uma pomba sobre ele.
11 Achʼatmé tám jun i káwintaláb túꞌ walkʼiꞌ. Xu káw in ulu enchéꞌ: ―Tatáꞌ tu Chakámil ani tu kʼanidhál tʼajat. In kulbél tʼajat kʼal Tatáꞌ.
11 E do céu veio uma voz, que disse: — Tu és o meu Filho querido e me dás muita alegria.
12 Tayíl, ijtsiyat na Jesús kʼal an Tʼokat Ejattaláb abal ka kʼale ban chabál xon ti yab kʼwajtsidh.
12 Logo depois o Espírito Santo fez com que Jesus fosse para o deserto.
13 Kʼwajay tajaꞌ chab inik a kʼítsá akal i kʼij xon tu kʼwajíl an padhumtsik. Tajaꞌ, táꞌ jeye ti kʼwajat an lej atʼax abal ka taktamiyat kʼál na Jesús ani taꞌ jeye ti kʼwajat i tʼokat abatwáletsik xu tʼójontsáb kʼál na Jesús.
13 Jesus ficou lá durante quarenta dias, sendo tentado por Satanás. Ali havia animais selvagens, e os anjos cuidavam de Jesus.
14 Tayíl, tam ti balidhich na Juan ban wikʼaxteꞌ, na Jesús kʼale Galilea. In tʼilaꞌ tajaꞌ an alwaꞌ tʼilab xin ulal xan tu takʼix na Dios.
14 Depois que João foi preso, Jesus seguiu para a região da Galileia e ali anunciava a boa notícia que vem de Deus.
15 In ulu enchéꞌ: ―Xoꞌ in bajúch xowkʼi neꞌech ka tujéch ti takʼyáb an iniktsik kʼal na Dios. Ka jilaꞌichtsik ta walablom ani ka belaꞌichtsik an alwaꞌ tʼilab.
15 Ele dizia:
16 Jun i kʼij neꞌech ti belal na Jesús tin waltsik an pujal xi Galilea ani in chuꞌu na Simón junax kʼal nin kidháb Andrés, xi kʼwajat in petʼnáltsik nin jixáb an toꞌol ban jaꞌ, kom jajáꞌtsik u jixom toꞌol.
16 Jesus estava andando pela beira do lago da Galileia quando viu dois pescadores. Eram Simão e o seu irmão André, que estavam no lago, pescando com redes.
17 Utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Wana ta exóbal kʼal Nanáꞌ. Tatáꞌtsik i jixom toꞌol, por xoꞌ neꞌech tu okʼtsi xan ti ka aliy an atiklábtsik xi neꞌech ti kin belaꞌ.
17 Jesus lhes disse:
18 Jikʼatkʼi tin jilaꞌtsik nin jixáb an toꞌol ani in wéwnaꞌtsik na Jesús.
18 Então eles largaram logo as redes e foram com Jesus.
19 In óntsi tám ti belal ani in chuꞌu na Jakobo junax kʼal nin kidháb Juan. Jajáꞌtsik u chakámláb kʼal na Sebedeo ani kʼwajattsik jeye balidh bin tanil ti patsʼkʼux tin jixáb an toꞌol.
19 Um pouco mais adiante Jesus viu outros dois irmãos. Eram Tiago e João, filhos de Zebedeu, que estavam no barco deles, consertando as redes.
20 In kaniytsik jeye abal ka junikná kʼál. In jilaꞌtsik tám nin tátaꞌ Sebedeo ban tan kʼal an tʼojnaltsik ani kʼaletsik kʼal na Jesús.
20 Jesus chamou os dois, e eles deixaram Zebedeu, o seu pai, e os empregados no barco e foram com ele.
21 Kʼaletsik tám ban bitsow Kapernaúm ani tam tin bajúch nin kʼítsájil an koyóxnich, na Jesús ochich ti okʼtsix ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb.
21 Jesus e os discípulos chegaram à cidade de Cafarnaum, e, no sábado, ele foi ensinar na sinagoga .
22 Labantsik tʼajat xin achʼaꞌ xan tu okʼtsix na Jesús abal u okʼtsix kʼal yantam i awiltaláb ani yab jelti an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés.
22 As pessoas que o escutavam ficaram muito admiradas com a sua maneira de ensinar. É que Jesus ensinava com a autoridade dele mesmo e não como os mestres da Lei.
23 Táꞌ jeye ti kʼwajat altá xon tu tʼajnal an junkuntaláb, jun i inik xi ochadh kʼal jun i atʼax ejattaláb ani dhájaxin kawidh enchéꞌ:
23 Então chegou ali um homem que estava dominado por um espírito mau. O homem gritou:
24 ―¿Jantʼéy a léꞌ kʼal wawáꞌ, Jesús xi Nasaret? ¿I tsiꞌnekxeꞌ abal ti ku kʼibdhaꞌ? Nanáꞌ tu exlál ani u choꞌób ke Tatáꞌ i Tʼokat Chakámláb kʼal na Dios.
24 — O que quer de nós, Jesus de Nazaré? Você veio para nos destruir? Sei muito bem quem é você: é o Santo que Deus enviou!
25 Kʼwiyan tám enchéꞌ an atʼax ejattaláb kʼal na Jesús: ―¡Ki chamkʼan ani ki kale ba jechéꞌ an inik!
25 Então Jesus ordenou ao espírito mau:
26 An atʼax ejattaláb in wipipindhaꞌ chapik an inik, dhájan kawidh ani támkʼi ti kale ba jachanꞌ an inik.
26 Aí o espírito sacudiu o homem com violência e, dando um grito, saiu dele.
27 Ejtal an atiklábtsik laban tʼajat ani u útsáxtsik enchéꞌ: ―¿Jantʼéy in léꞌ kin ulu jechéꞌ xowaꞌ támun? ¿Jantʼom ít okʼtsixtaláb xin okʼtsixnál? ¡Abal Jajáꞌ in koꞌol i awiltaláb kin utsaꞌ ka kale an atʼax ejattaláb ani u axtsinal!
27 Todos ficaram espantados e diziam uns para os outros: — Que quer dizer isso? É um novo ensinamento dado com autoridade. Ele manda até nos espíritos maus, e eles obedecem.
28 Ejtal xowaꞌ in tʼajaꞌ na Jesús, jikʼatkʼi ti choꞌóbná kʼal ejtal xu kʼwajíltsik ban pulek chabál xi Galilea.
28 E a fama de Jesus se espalhou depressa por toda a região da Galileia.
29 Tam ti kaléchtsik ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb, na Jesús kʼale bin kʼimáꞌ na Simón ani na Andrés, junikná kʼal na Jakobo ani na Juan.
29 Logo depois, Jesus, Simão, André, Tiago e João saíram da sinagoga e foram até a casa de Simão e de André.
30 Nin mím na Simón taꞌ ti kwachat abal u kʼakʼél ani utsan na Jesús, ke an mímláb u yaꞌul.
30 A sogra de Simão estava de cama, com febre. Assim que Jesus chegou, contaram a ele que ela estava doente.
31 Ochich tám xon ti kʼwajat an yaꞌul, in téynaꞌ bin kʼubak ani in dhayaꞌ. Tsusbél ti wékʼon an kʼakʼlách. Tayíl, kʼapundhá na Jesús kʼal an mímláb ani an junkiltsik jeye.
31 Ele chegou perto dela, segurou a mão dela e ajudou-a a se levantar. A febre saiu da mulher, e ela começou a cuidar deles.
32 Tam ti ochenekich na kʼítsá ani jikʼwchinékich, júntsin xon ti kʼwajat na Jesús ejtal an ti yaꞌultsik ani ejtal jeye xi ochadh kʼal i atʼax ejattalábtsik.
32 À tarde, depois do pôr do sol , levaram até Jesus todos os doentes e as pessoas que estavam dominadas por demônios.
33 Ejtal an atiklábtsik xi ba jachanꞌ an bitsow, junkun tin tamét in wiꞌlébil an atá.
33 Todo o povo da cidade se reuniu em frente da casa.
34 Jeldhá kʼal na Jesús yán i yaꞌultsik kʼal xowaꞌkich i yawꞌláchtsik xin koꞌol ani káldhantsat jeye yán ti atʼax ejattaláb xi kʼál ti ochadhtsik. Na Jesús u exláb kʼal an atʼax ejattalábtsik, jaxtám na Jesús yab in walkaꞌ kin ulutsik xitam jáꞌ jeye Jajáꞌ.
34 Jesus curou muitas pessoas de todo tipo de doenças e expulsou muitos demônios. Ele não deixava que os demônios falassem, pois eles sabiam quem Jesus era.
35 Tam ti jun tsudhelom, bél tʼajat jikʼwax ti chʼakay na Jesús. Kale ban bitsow ani kʼale ti ól walteꞌ xon ti yab kʼwajtsidh.
35 De manhã bem cedo, quando ainda estava escuro, Jesus se levantou, saiu da cidade, foi para um lugar deserto e ficou ali orando.
36 Tayíl, na Simón kʼál nin juniktsik kʼale kin aliy na Jesús putálkʼi.
36 Simão e os seus companheiros procuraram Jesus por toda parte.
37 Tam tin elaꞌ na Jesús, in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ejtaltsik exom ti ayal.
37 Quando o encontraram, disseram: — Todos estão procurando o senhor.
38 Por tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Wana ki álnaꞌ an píl kwentsaltsik xi utat abal ku tʼiltsitsik jeye an ti alwaꞌ tʼilab, pos jaꞌich tin tsiꞌnek techéꞌ ti kʼayꞌlá.
38 Jesus respondeu:
39 Anchanꞌ ti xeꞌchin na Jesús ti tʼiltsix ban atátsik xon tu tʼajnal an junkuntaláb putálkʼi Galilea ani ti káldhantsix an ti atʼax ejattalábtsik.
39 Jesus andava por toda a Galileia, anunciando o evangelho nas sinagogas e expulsando demônios.
40 Utukná tám na Jesús kʼal jun i inik xu yaꞌul kʼal an kʼwajat atʼax tʼítʼ, tudhlan tin tamét na Jesús ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―Max a léꞌ, neꞌech ka ejto ti kin jeldhaꞌ kʼal jecheꞌ an yawꞌlách xu koꞌol.
40 Um leproso chegou perto de Jesus, ajoelhou-se e disse: — Senhor, eu sei que o senhor pode me curar se quiser.
41 Na Jesús in yajnantsi an yaꞌul, in takaꞌ ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―U léꞌ ani xoꞌ i jeléch.
41 Jesus ficou com muita pena dele, tocou nele e disse:
42 Támkʼi ti wékʼon ejtal an kʼwajat atʼax tʼítʼ ani jilkʼon jelnek an inik.
42 No mesmo instante a lepra desapareceu, e ele ficou curado. Então Jesus o mandou embora.
43 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Yab xitaꞌ ka óltsi xowaꞌ tu tʼajtsi. Tokot ki kʼale xon ti kʼwajat nin páleꞌil an israelitatsik abal ki chuꞌtat ani ka kʼwajbantsi na Dios an ti pikbantsixtaláb jelt xan tin ulúmal na Moisés abal kin choꞌóbnaꞌ ejtaltsik ke i jeléch.
43 — ausente —
45 Por tam ti kʼaléch an inik, in tuju kin tʼiltsi xitaꞌkich xowaꞌ tʼajtsin kʼal na Jesús. Putálkʼi tin tʼilaꞌ. Jaxtám na Jesús yabich in ejto ka xeꞌchin tametláb ba ni jun i bitsow. U jilkʼonal xon ti yab kʼwajtsidh, por bélkʼi u utuknáb kʼal an atiklábtsik xi tál putálkʼi.
45 Mas o homem começou a falar muito e espalhou a notícia. Por isso Jesus não podia mais entrar abertamente em qualquer cidade, mas ficava fora, em lugares desertos. E gente de toda parte vinha procurá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.