Lucas 9
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH
1 Na Jesús in junku xi lajucháb nin exóbaliltsik, in pidhaꞌ ti chápláb, ti awiltaláb abal kin ejtotsik jeye kin káldhaꞌ xowaꞌkich i atʼax ejattalábtsik ani abal kin jeldhaꞌ xu yaꞌultsik kʼal xowaꞌkich i yawꞌláchtsik.
1 Jesus chamou os doze discípulos e lhes deu poder e autoridade para expulsar todos os demônios e curar doenças.
2 In abaꞌtsik abal kin tʼilaꞌ xan tu takʼix na Dios ani abal kin jeldhaꞌ i yaꞌultsik.
2 Então os enviou para anunciarem o Reino de Deus e curarem os doentes.
3 In utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Yab xataꞌ ka júnaꞌtsik abal ti bél, yab ka júnaꞌ a kwayab, nibal i morrál, nibal i kʼapnél ani nibal i tumín. Tokot ka júnaꞌtsik jún a xekét.
3 Ele disse:
4 Ba xowaꞌkich an atá xon ti ki ulichtsik ani ki bachʼwat alwaꞌ, ki kʼwajaytsik tajaꞌ asta kin bajaw xowkʼi neꞌech ki kale ba jachanꞌ an chabál.
4 Quando vocês entrarem numa cidade, fiquem na casa em que forem recebidos até irem embora daquele lugar.
5 Ani xon ti yab ki leꞌnátsik ki bachʼwat, ki kale ba jachanꞌ an bitsow ani ka tiniy an pojodh xi palenek ba na akan jelti jun i exól abal yab i bachʼwattsik alwaꞌ kʼal jajáꞌtsik.
5 Mas, se forem mal recebidos, saiam logo daquela cidade. E na saída sacudam o pó das suas sandálias, como sinal de protesto contra aquela gente.
6 Kaletsik tám ani kʼaletsik kwentsal ti kwentsal in tʼilál an alwaꞌ tʼilab ani in jeldhál an yaꞌultsik.
6 Os discípulos então saíram de viagem e andaram por todos os povoados, anunciando o evangelho e curando doentes por toda parte.
7 An pulek awiltaláb Erodes, in choꞌóbnaꞌ ejtal xowaꞌ in tʼajál na Jesús. Yabich in choꞌób xantʼéy kin chalpay abal taltsik in ulal ke na Juan xu pujax ejnek ti ít.
7 Herodes, o governador da Galileia, ouviu falar de tudo o que estava acontecendo e ficou sem saber o que pensar. Pois alguns diziam que João Batista tinha sido ressuscitado,
8 Kʼeꞌettsik in ulal ke jaꞌich an tʼiltsix Elías xi xoꞌ ulnekich ani kʼeꞌettsik in ulal ke jaꞌich jun i wejeꞌ tʼiltsix xi ejnek ti ít.
8 outros diziam que Elias tinha aparecido, e outros ainda que um dos antigos profetas havia ressuscitado.
9 Por na Erodes in ulu enchéꞌ: ―Na Juan nanáꞌ tʼajat u abnaꞌ ka kotsin tin ókʼ. ¿Jitaꞌ jáꞌ pé tám jechéꞌ an inik xu achʼál u tʼilnal ke in tʼajál yán xataꞌ? Ani na Erodes in leꞌnál tʼajat kin chuꞌu na Jesús.
9 Mas Herodes disse: — Eu mesmo mandei cortar a cabeça de João. Quem será então esse homem de quem ouço falar essas coisas? E Herodes procurava ver Jesus.
10 Tam ti witsiy an abatwáletsik, in tʼiltsi na Jesús xowaꞌ in tʼajámaltsik. Júnátsik tám pílkʼi kʼal na Jesús ba jun i chabál xon ti yab kʼwajtsidh kʼunat ban bitsow xin bij Betsayda.
10 Os apóstolos voltaram e contaram a Jesus tudo o que haviam feito. Então ele os levou consigo, e foram sozinhos para o povoado de Betsaida.
11 Por tam ti achʼan kʼal an atiklábtsik, wéwnátsik. Bachʼwat an atiklábtsik kʼal na Jesús, tʼiltsin xan tu takʼix na Dios ani jeldhá an yaꞌultsik.
11 Mas as multidões souberam disso e o seguiram. E Jesus os recebeu, falou a respeito do Reino de Deus e curou os que precisavam ser curados.
12 Tam ti wákléch, utey xi lajucháb nin exóbaliltsik ba na Jesús ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ka utsaꞌich an atiklábtsik ka kʼaléch ti koyol ani abal kin aliy xantʼéy kin kʼapu ban kwentsaltsik xi waꞌach techéꞌ kʼunat, pos techéꞌ xon tu kʼwajat yab xitaꞌ u kʼwajíl.
12 Estava anoitecendo, e por isso os doze apóstolos foram e disseram a Jesus: — Mande esta gente embora. Eles podem ir aos povoados e sítios que ficam por perto daqui e lá encontrarão o que comer e onde ficar, pois este lugar é deserto.
13 Por utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Ka pidhaꞌ tatáꞌtsik ti kʼapul. Jajáꞌtsik tókʼon enchéꞌ: ―Max yab ku kʼale ki chʼaꞌay i kʼapnél abal ejtal jechéꞌ an atiklábtsik yab neꞌech ki ejto ki kʼapundhaꞌ, pos yab i koꞌol yán i kʼapnél, tokot bóꞌ i pan ani cháb i toꞌol.
13 Mas Jesus respondeu: Os discípulos disseram: — Só temos cinco pães e dois peixes. O senhor quer que a gente vá comprar comida para toda esta multidão?
14 Nin yaníl, boꞌ mil xónaꞌ i iniktsik. Por na Jesús in utsaꞌ enchéꞌ nin exóbaliltsik: ―Ka utsaꞌ ka buxkantsik kweneꞌ ti kweneꞌ, xi juntsik i kweneꞌ, chab inik láju in yaníl.
14 Estavam ali mais ou menos cinco mil homens. Jesus ordenou aos seus discípulos:
15 Anchanꞌ tin tʼajaꞌtsik ani ejtal buxkan.
15 Os discípulos obedeceram e mandaram que todos se sentassem.
16 In téynaꞌ tám na Jesús xi boꞌ an pan ani xi cháb an toꞌol. In telaꞌ walkʼiꞌ ani in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios kʼal tin kwenta jachanꞌ an kʼapnél. Tam tin pejámalich, in pidhaꞌich tám an exóbaltsik ani an exóbaltsik in pidhaꞌich tám an atiklábtsik.
16 Aí Jesus pegou os cinco pães e os dois peixes, olhou para o céu e deu graças a Deus por eles. Depois partiu os pães e os peixes e os entregou aos discípulos para que eles distribuíssem ao povo.
17 Ejtaltsik kʼapúch ani ajwétsik. Más tayíl, in tsʼutsiytsik lajucháb i tʼoknal kʼal an pejmatstaláb xi jilkʼon.
17 Todos comeram e ficaram satisfeitos, e os discípulos ainda encheram doze cestos com os pedaços que sobraram.
18 Jun i kʼij tam ti na Jesús kʼwajat ti ól pílkʼi ani taꞌ jeye ti kʼwajat nin exóbaliltsik tajaꞌ, in konoytsik enchéꞌ: ―Kʼal an atiklábtsik, ¿jitaꞌ pé tin usnal ke Nanáꞌ neye?
18 Certa vez Jesus estava sozinho, orando, e os discípulos chegaram perto dele. Então ele perguntou:
19 Jajáꞌtsik tókʼon enchéꞌ: ―Taltsik in ulal ke Tatáꞌ i Juan xu pujax, taltsik in ulal ke i Elías xi xeꞌchinék ti tʼiltsix ti wejeꞌ ani kʼeꞌettsik in ulal ke Tatáꞌ jaꞌich jun i wejeꞌ tʼiltsix xi ejnek ti ít.
19 Eles responderam: — Alguns dizem que o senhor é João Batista; outros, que é Elias; e outros, que é um dos
20 Konyattsik tám juní enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Ani tatáꞌtsik, ¿jitaꞌ pé ta ulaltsik ke Nanáꞌ neye? Utsan enchéꞌ kʼal na Pedro: ―Tatáꞌ i Kristo, xi takudh kʼal na Dios abal ta takʼix.
20 — E vocês? Quem vocês dizem que eu sou? — perguntou Jesus. Pedro respondeu: — O
21 Por punkʼuntsattsik tʼajat kʼal na Jesús abal yab xitaꞌ kin óltsi jechéꞌ.
21 Então Jesus proibiu os discípulos de contarem isso a qualquer pessoa.
22 Enchéꞌ ti utsantsik: ―Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech ku watʼnaꞌ yán i yajtsiktaláb, neꞌech kin pojká kʼal in okʼlékil an judíotsik, kʼal an okʼlek páleꞌtsik ani kʼal an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés. Neꞌech kin chemdhá por tin óxláb a kʼítsá neꞌech kin ejech ti ít.
22 E continuou:
23 Más tayíl in utsaꞌ ejtaltsik enchéꞌ: ―Max jun xitaꞌ in léꞌ ti kin wéwnaꞌ, yejat kin ukʼtsitsiy tinbáꞌ ani ti kin wéwnaꞌ tsudhey ka tsudhey, nibal kin ajay tinbáꞌ maske ka chemdhá.
23 Depois disse a todos:
24 Pos xitaꞌ yab in léꞌ kin ukʼtsitsiy tinbáꞌ, neꞌech kin kʼibdhaꞌ nin ejattal ani xitaꞌ kin ukʼtsitsiy tinbáꞌ kʼal Nanáꞌkʼi tu kwenta, neꞌech kin loꞌo.
24 Pois quem põe os seus próprios interesses em primeiro lugar nunca terá a vida verdadeira; mas quem esquece a si mesmo por minha causa terá a vida verdadeira.
25 Pos, ¿jantʼó ti alwaꞌ max jun xitaꞌ kin bajaw kin kóꞌoy ejtal xowaꞌ waꞌach ban kʼayꞌlá ani kin kʼibdhaꞌ nin ejattal ban kʼibeltaláb?
25 O que adianta alguém ganhar o mundo inteiro, mas perder a vida verdadeira e ser destruído?
26 Max jun xitaꞌ kin tidhenaꞌ ti kin tʼilaꞌ ani kin tidhenaꞌ kin tʼilaꞌ an alwaꞌ tʼilab, Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech neye ku tidhenaꞌ jajáꞌ tam kin tsích kʼal ejtal nu labidh tʼokát, kʼal ejtal nin labidh tʼokát nu Tatáꞌ ani nin labidh tʼokát jeye an tʼokat abatwáletsik.
26 Pois, se alguém tiver vergonha de mim e do meu ensinamento, então o Filho do Homem também terá vergonha dessa pessoa, quando ele vier na sua
27 Tsubax tu utsáltsik, ke taltsik xi techéꞌ kʼwajat yab neꞌech ka chemech asta kin chuꞌu okʼox ti takʼix na Dios.
27 Eu afirmo a vocês que estão aqui algumas pessoas que não morrerão antes de ver o
28 Tam ti waxikich a kʼítsá tin ulúmal jechéꞌ, na Jesús kʼadhiy ba jun i chʼén ti ól, junkímte kʼal na Pedro, na Jakobo ani na Juan.
28 Mais ou menos uma semana depois de ter dito essas coisas, Jesus levou Pedro, João e Tiago e subiu o monte para orar.
29 Lejat na Jesús kʼwajat ti ól, jalkʼun nin wal, dhakniꞌbé tʼajat nin kʼudhkʼúmil ani chʼaxkʼin.
29 Enquanto orava, o seu rosto mudou de aparência, e a sua roupa ficou muito branca e brilhante.
30 Xalkʼan tám cháb i iniktsik xi kʼwajat ti tʼilolól kʼal Jajáꞌ. Jachanꞌ an iniktsik, jaꞌich na Moisés ani na Elías,
30 De repente, dois homens apareceram ali e começaram a falar com ele. Eram Moisés e Elias,
31 wililidh kʼal i labidh tajaxtaláb ani kʼwajat in tʼiláltsik an chemlá xi neꞌech kin watʼnaꞌ Jerusalén na Jesús.
31 que estavam cercados por um brilho celestial. Eles falavam com Jesus a respeito da morte que, de acordo com a vontade de Deus, ele ia sofrer em Jerusalém.
32 Maske na Pedro ani nin juniktsik in léꞌ tʼajat ti wayal, lamkʼantsik nin wal, in chuꞌtsitsik tin labidh tʼokát na Jesús ani in chuꞌutsik jeye xi cháb an iniktsik xi taꞌ ti kʼwajat kʼal Jajáꞌ.
32 Pedro e os seus companheiros estavam dormindo profundamente, mas acordaram e viram a glória de Jesus e os dois homens que estavam com ele.
33 Tam ti jachanꞌ an iniktsik ówméch ba na Jesús, utsan tám enchéꞌ na Jesús kʼal na Pedro: ―Okʼtsix, ¡alwaꞌ tʼajat abal techéꞌ u kʼwajat! Neꞌech ki tʼajaꞌ óx i padhel, jún abal Tatáꞌ, jún abal na Moisés ani jún abal na Elías. Por na Pedro yab in choꞌób xantʼéy kʼwajat in ulal.
33 Quando esses dois homens estavam se afastando de Jesus, Pedro disse: — Mestre, como é bom estarmos aqui! Vamos armar três barracas: uma para o senhor, outra para Moisés e outra para Elias. Pedro não sabia o que estava dizendo.
34 Lejat kʼwajat ti káw, chaꞌkan jun i tokow, dhabyattsik kʼál ani jikʼeytsik tʼajat tam tin chuꞌu dhabyattsik kʼal an tokow.
34 Ele ainda estava falando, quando apareceu uma nuvem e os cobriu. Os discípulos ficaram com medo quando a nuvem desceu sobre eles.
35 Achʼatmé tám ban tokow jun i káwintaláb xin ulu enchéꞌ: ―Jechéꞌ jaꞌich nu Chakámil xu kʼanidhál tʼajat, ka axtsitsik xowaꞌ in ulal.
35 E da nuvem veio uma voz, que disse: — Este é o meu Filho, o meu escolhido. Escutem o que ele diz!
36 Tam ti chamkʼanich jachanꞌ an káwintaláb, in chuꞌúchtsik tám abal na Jesús kwetém ti kʼwajat. Yabich más xataꞌ in ulutsik ani yab in tʼiltsi xataꞌ ni jun xitaꞌ xowaꞌ in chuꞌutsik.
36 Quando a voz parou, eles viram que Jesus estava sozinho. Os discípulos ficaram calados e naquela ocasião não disseram nada a ninguém sobre o que tinham visto.
37 Jun tsudhelom, tam ti paꞌáchtsik ban chʼén, kʼal yán i atiklábtsik ti bachʼwat na Jesús.
37 No dia seguinte eles desceram do monte, e uma grande multidão veio se encontrar com Jesus.
38 Utsan tám enchéꞌ kawidh kʼal jun i inik xi taꞌ jeye ti kʼwajat ba jachanꞌ an atiklábtsik: ―Okʼtsix, tu kontsal ti alwaꞌtaláb abal ti kin chuꞌtsi tu chakámil, pos tokot jáꞌ tu koꞌol.
38 Aí um homem que estava no meio do povo começou a gritar: — Mestre, peço ao senhor pelo meu filho, o meu único filho!
39 U oxnal kʼal jun i atʼax ejattaláb ani u tʼajnal ka dhájan; u wipindháb ani u dhopopól in ijil bin wiꞌ. U tʼajtsinal xan ti ka leꞌná ani yab u leꞌnáb ka walká.
39 Um espírito mau o agarra, e, de repente, o menino dá um grito e começa a ter convulsões e a espumar pela boca. O espírito o maltrata e não o solta de jeito nenhum.
40 U pakabédhámalich na exóbaliltsik abal kin káldhantsi an ti atʼax ejattaláb, por yab in ejtómaltsik.
40 Já pedi aos discípulos do senhor que expulsassem o espírito mau, mas eles não conseguiram.
41 Tókʼon tám enchéꞌ na Jesús: ―¡Atiklábtsik xi jechéꞌ i kʼij, yab lejtal tʼajat i belom ani i walablomtsik tʼajat! ¿Asta jowkʼi koꞌol kin kʼwajay kʼal tatáꞌtsik? ¿Asta jowkʼi koꞌol tu kuxuytsik? Ka tsiꞌdhaꞌ techéꞌ na kwitólil.
41 Jesus respondeu: Então disse ao homem: — Traga o seu filho aqui.
42 Por tam ti exomich ti utwáb an kwitól, kwajlá chabál kʼal an atʼax ejattaláb ani wipindhá; por na Jesús in kʼwiyaꞌ an atʼax ejattaláb, in jeldhaꞌ an kwitól ani pidhanich tám an tátaꞌláb.
42 Quando o menino estava chegando, teve um ataque, e o demônio o jogou no chão. Então Jesus deu uma ordem ao espírito mau, curou o menino e o entregou ao pai.
43 Ejtaltsik laban kʼal nin pulek awiltal na Dios. Na Jesús in ulu juní ke neꞌech ka chemdhá (Mt. 17:22‑23; Mr. 9:30‑32) Lejat kʼwajattsik labnék kʼal xowaꞌ in tʼajál na Jesús, utsantsik enchéꞌ an exóbaltsik kʼal na Jesús:
43 E todos ficaram admirados com o grande poder de Deus. Todos estavam admirados com o que Jesus fazia, e ele disse aos discípulos:
44 ―Ka achʼaꞌtsik alwaꞌ jechéꞌ ani yab ka ukʼtsi: Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin pidhná abal kin chemdhá kʼal an iniktsik.
44 — Não esqueçam o que vou dizer a vocês: o
45 Por an exóbaltsik yab in exbay xantʼéy kʼwajat ti usnaltsik, pos yabtsik u pidhnal kin exbay ani in jikʼnáltsik kin konoy ka wiltsin xantʼéy utsantsik.
45 Mas eles não entenderam isso, pois o que essas palavras queriam dizer tinha sido escondido deles para que não as entendessem. E eles estavam com medo de fazer perguntas a Jesus sobre o assunto.
46 Tujey tám ti káwlíx an exóbaltsik abal in léꞌ kin choꞌóbnaꞌtsik xitaꞌ jáꞌ na más ultaláb xi jajáꞌtsik,
46 Os discípulos começaram a conversar sobre qual deles era o mais importante.
47 por na Jesús in choꞌóbnaꞌ xowaꞌ in chalpayaltsik. In yakʼwánaꞌ tám jun i chakam kwitól, in kʼwajbaꞌ xon ti Jajáꞌ kʼwajat
47 Mas Jesus sabia o que eles estavam pensando. Então pegou uma criança e a pôs ao seu lado.
48 ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Xitaꞌ kin bachʼu jun i chakam kwitól jelti jechéꞌ kʼal Nanáꞌ tu bij, Nanáꞌ tin bachʼwal; ani xitaꞌ tin bachʼu Nanáꞌ, in bachʼwalich jeye xitaꞌ tin abámal. Pos xitaꞌ xin chaꞌkál más tinbáꞌ kʼal tatáꞌtsik, jaꞌich na más ultaláb.
48 Aí disse:
49 Utsan tám enchéꞌ na Jesús kʼal na Juan: ―Okʼtsix, i chuꞌúmal jun i inik ti káldhax atʼax ejattaláb kʼal Tatáꞌ a bij ani wawáꞌ i taxkʼantsi kom yab xeꞌech kʼal wawáꞌ.
49 João disse: — Mestre, vimos um homem que expulsa demônios pelo poder do nome do senhor, mas nós o proibimos de fazer isso porque ele não é do nosso grupo.
50 Por tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Yab ka taxkʼantsi, pos xitaꞌ yab tu atʼál, junax kʼal wawáꞌ.
50 Então Jesus disse a João e aos outros discípulos:
51 Tam ti exomich ti kʼunel xowkʼi na Jesús ti neꞌech ka kʼadhích walkʼiꞌ, in ulúch tám abal neꞌchich Jerusalén kʼal ni jun i jíkʼib.
51 Como estava chegando o tempo de Jesus ir para o céu, ele resolveu ir para Jerusalém.
52 In okxiy cháb óx i iniktsik abal ka kʼale ba jun i kwentsal xu takʼnal Samaria ani kin aliy xon ti neꞌech ka koyóchtsik;
52 Então mandou que alguns mensageiros fossem na frente. No caminho eles entraram em um povoado da região de Samaria a fim de prepararem um lugar para ele.
53 por yab leꞌná ka bachʼwat kʼal an atiklábtsik xu kʼwajíl tajaꞌ abal in achʼaꞌtsik ke Jerusalén ti neꞌechtsik.
53 Mas os moradores dali não quiseram receber Jesus porque viram que ele estava indo para Jerusalém.
54 Tam ti na Jakobo ani na Juan, xi jaꞌich in exóbaliltsik na Jesús, in chuꞌu jechéꞌ, in utsaꞌtsik enchéꞌ na Jesús: ―Ajátik, ¿a léꞌxeꞌ ki konoy ka paꞌay i kʼamal walkʼiꞌ abal ka kʼibdhátsik, jelt xan tin tʼajámal ti wejeꞌ an tʼiltsix Elías?
54 Quando os seus discípulos Tiago e João viram isso, disseram: — O senhor quer que a gente mande descer fogo do céu para acabar com estas pessoas?
55 Teloloyattsik tám kʼal na Jesús ani kʼwiytsikiyattsik enchéꞌ: ―Yab a choꞌóbtsik xantʼom ejattaláb ti ijtsal ka ulu jechéꞌ.
55 Porém Jesus, virando-se para eles, os repreendeu.
56 Pos Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, yab in tsiꞌnek abal ku kʼibdhantsi tin ejattal an iniktsik, in tsiꞌnek abal ku loꞌtsi. Ani kʼaléchtsik tám píl kwentsal.
56 Então ele e os seus discípulos foram para outro povoado.
57 Tam ti jajáꞌtsik neꞌech ti bél, utsan enchéꞌ na Jesús kʼal jun i inik: ―Ajátik, u léꞌ tu juniknaꞌ putálkʼi xon ti ki kʼale.
57 Quando Jesus e os discípulos iam pelo caminho, um homem disse a Jesus: — Eu estou pronto a seguir o senhor para qualquer lugar onde o senhor for.
58 Tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Na wáxtsik in koꞌol in kʼimáꞌ ani an chʼichintsik in koꞌol in pákʼw; por Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, yab u koꞌol nibal elaꞌ xon ti kin koyóch.
58 Então Jesus disse:
59 Na Jesús in utsaꞌ jeye kʼeꞌet enchéꞌ: ―Wana ta exóbal kʼal Nanáꞌ. Por tókʼoyat enchéꞌ: ―Ajátik, ti kin aytsi okʼox asta ka chemech nu tátaꞌ ani ku joliy, tám neꞌech tu wéwnaꞌ.
59 Aí ele disse para outro homem: Mas ele respondeu: — Senhor, primeiro deixe que eu volte e sepulte o meu pai.
60 Tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Jilaꞌ ka jolyat an chemélomtsik kʼal xi yabtsik u belom; por tatáꞌ, ki kʼaléch ka tʼilaꞌ abal na Dios in léꞌ kin takʼích an atiklábtsik.
60 Jesus disse:
61 Utsan tám juní na Jesús kʼal kʼeꞌet enchéꞌ: ―Ajátik, u léꞌ tu juniknaꞌ, por ti kin aytsi okʼox kin kʼale ku utsaꞌ xi túꞌtsik tu kʼimáꞌ abal in neꞌchich.
61 Outro homem disse: — Eu seguirei o senhor, mas primeiro deixe que eu vá me despedir da minha família.
62 Por utsan enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Xitaꞌ kin téynaꞌ nin jobáb an chabál ani in telál tin kúx, yab neꞌech kin ejto kin júnaꞌ lujat an kʼadhíl. Anchanꞌ jeye, xitaꞌ kin tuju kin tʼójontsi na Dios por yab in tʼójontsi kʼal ejtal in ejattal, yab xataꞌ ti alwaꞌ xon tu takʼix na Dios.
62 Jesus respondeu:
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.