Lucas 7

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Tam ti na Jesús in okʼóch kin tawnaꞌ an atiklábtsik, kʼale Kapernaúm.
1 Quando Jesus acabou de dizer essas coisas ao povo, foi para a cidade de Cafarnaum.
2 Tajaꞌ taꞌ ti kʼwajat jun i romano xu okʼlek soldadotsik xin koꞌol jun in tʼojnálil xin kʼanidhál tʼajat. Jechéꞌ nin tʼojnálil u yaꞌul ti kʼwajat ani neꞌchich tʼajat ka chemech.
2 Havia ali um oficial romano que tinha um empregado a quem estimava muito. O empregado estava gravemente doente, quase morto.
3 Tam ti jachanꞌ an okʼlek soldadotsik in achʼaꞌ u tʼilnal na Jesús, in abaꞌ cháb óx in okʼlékil an judíotsik abal kin pakabédhaꞌ na Jesús ka kʼale ti jeldhantsáb an tin tʼojnálil.
3 Quando o oficial ouviu falar de Jesus, enviou alguns líderes judeus para pedirem a ele que viesse curar o seu empregado.
4 Kʼaletsik ba na Jesús ani in pakabédhaꞌ tʼajat enchéꞌ: ―Jechéꞌ an okʼlek soldadotsik in tomnál tʼajat ka tolmiy;
4 Eles foram falar com Jesus e lhe pediram com insistência: — Esse homem merece, de fato, a sua ajuda,
5 pos jajáꞌ tu kʼanidhál tʼajat ani in abnámal ku kubtsin an ti atá xon ti tʼajál an junkuntaláb.
5 pois estima muito o nosso povo e até construiu uma sinagoga para nós.
6 Kʼale tám na Jesús kʼal jajáꞌtsik. Por tam tu kʼunelichtsik ban atá, an okʼlek soldadotsik in abaꞌ cháb óx in jaꞌúbtsik abal ka utsan enchéꞌ na Jesús: ―Ajátik, yabich ki tʼojlin, pos yab in tomnál ki ochich bu kʼimáꞌ;
6 Então Jesus foi com eles. Porém, quando já estava perto da casa, o oficial romano mandou alguns amigos dizerem a Jesus: — Senhor, não se incomode, pois eu não mereço que entre na minha casa.
7 jaxtám ti nibal elaꞌ nanáꞌ in kʼale tu aliy. Kʼal tokot ka ulu ka jeley nu tʼojnálil, neꞌech ka jeley.
7 E acho também que não mereço a honra de falar pessoalmente com o senhor. Dê somente uma ordem, e o meu empregado ficará bom.
8 Pos nanáꞌ in takʼnélkʼi neye tin kʼwajat kʼal nu okʼlékiltsik, por u koꞌol neye i soldadotsik xi nanáꞌ u takʼyal. Tam ku utsaꞌ jun i soldado ka kʼale, u kʼalel; tam ku utsaꞌ jeye xi kʼeꞌet ka tsích, u tsiꞌil ani tam ku utsaꞌ nu tʼojnálil kin tʼajaꞌ jun xataꞌ, in tʼajál.
8 Eu também estou debaixo da autoridade de oficiais superiores e tenho soldados que obedecem às minhas ordens. Digo para um: “Vá lá”, e ele vai. Digo para outro: “Venha cá”, e ele vem. E digo também para o meu empregado: “Faça isto”, e ele faz.
9 Tam ti na Jesús in achʼaꞌ jechéꞌ, laban tʼajat kʼal xowaꞌ in achʼaꞌ in ulúmal jachanꞌ an inik, in teloloy tám an atiklábtsik xi kʼál ti wewkómte ani in ulu enchéꞌ: ―Tsubax tu utsáltsik, ke nibal ban israelitatsik yab u elámal jun xitaꞌ xin koꞌol in belomtal jelt xan tin koꞌol jechéꞌ an inik xi yab u israelita.
9 Jesus ficou muito admirado quando ouviu isso. Então virou-se e disse para a multidão que o seguia:
10 Tam ti witsiytsik ban atá xi abnéktsik ti kanix an ta Jesús, jelnekich tin elaꞌ jachanꞌ an tʼójontsix.
10 Aí os amigos do oficial voltaram para a casa dele e encontraram o empregado curado.
11 Tam ti watʼéch ejtal jechéꞌ, na Jesús neꞌech ba jun i bitsow xu bijyáb Naín, junkímte kʼal nin exóbaliltsik ani kʼal yán i atiklábtsik jeye.
11 Pouco tempo depois Jesus foi para uma cidade chamada Naim. Os seus discípulos e uma grande multidão foram com ele.
12 Tam tu kʼunelich ba jachanꞌ an bitsow, in chuꞌu jun i chemélom xu neꞌdhábich ti jolyáb. Jachanꞌ an chemélom jaꞌich in junkax chakámil jun i chemtsidh mímláb. Kʼal yán i atiklábtsik ti neꞌech junkímte.
12 Quando ele estava chegando perto do portão da cidade, ia saindo um enterro. O defunto era filho único de uma viúva, e muita gente da cidade ia com ela.
13 Tam ti chuꞌtat kʼal an Ajátikláb jachanꞌ an chemtsidh mímláb, kóꞌontsat ti yajnantsixtaláb ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―Yab ki ukʼin.
13 Quando o Senhor a viu, ficou com muita pena dela e disse:
14 Utey tám na Jesús, in takaꞌ an kʼimáꞌláb ani kubeytsik xi neꞌech in kitám jachanꞌ an kʼimáꞌláb. Na Jesús in utsaꞌ tám enchéꞌ an chemélom: ―Kwitól, Nanáꞌ tu utsál: ¡Ki chʼakay!
14 Então ele chegou mais perto e tocou no caixão. E os que o estavam carregando pararam. Então Jesus disse:
15 Buxkan tám xi chemnekwiꞌik ti kʼwajat ani tujey ti káw; na Jesús in pidhnaꞌich tám ba nin nánaꞌ.
15 O moço sentou-se no caixão e começou a falar, e Jesus o entregou à mãe.
16 Ejtaltsik xin chuꞌu jechéꞌ, jikʼey ani tujeytsik kin pubédhantsi tin bij na Dios. In ulaltsik enchéꞌ: ―Jun i pulek tʼiltsix xalkʼanék ba wawáꞌ. In ulaltsik jeye enchéꞌ: ―Na Dios tsiꞌnek abal kin tolmiy nin bitsówil.
16 Todos ficaram com muito medo e louvavam a Deus, dizendo: — Que grande
17 Putál Judea ani an kwentsaltsik xi kʼwajat malilíl, in choꞌóbnaꞌtsik xantʼéy in tʼajámal na Jesús.
17 Essas notícias a respeito de Jesus se espalharam por todo o país e pelas regiões vizinhas.
18 Na Juan in achʼaꞌ jeye ejtal jechéꞌ, kom u tʼiltsinal kʼal nin exóbaliltsik. In kaniy tám cháb nin exóbaliltsik
18 Os discípulos de João Batista contaram tudo isso a ele. Aí João chamou dois deles
19 ani in abaꞌ abal ka kʼale ti konyáb na Jesús max Jajáꞌich lejtal xi bijidh neꞌech ka tsích o koꞌol ki aytsi kʼeꞌet.
19 e os enviou ao Senhor Jesus para perguntarem: “O senhor é aquele que ia chegar ou devemos esperar outro?”
20 Tam ti uteytsik ba na Jesús xi abnék kʼal na Juan, in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Na Juan xu pujax tu abámal abal tu konoy max tatáꞌich kwaꞌ xi bijidh neꞌech ka tsích o yejat ki aytsi kʼeꞌet.
20 Então eles foram até o lugar onde Jesus estava e disseram: — João Batista nos mandou perguntar o seguinte: o senhor é aquele que ia chegar ou devemos esperar outro?
21 Jachanꞌ i ora tam ti ulich nin exóbaliltsik na Juan, na Jesús in jeldhaꞌ yán i yaꞌultsik kʼal xowaꞌkich an yawꞌláchtsik ani an chʼukʼuxtalábtsik xin koꞌol, xi ochadhtsik kʼal i atʼax ejattaláb in káldhantsi ani xu jokʼoltsik in chuꞌxindhaꞌ.
21 Naquele momento Jesus curou muitas pessoas das suas doenças e dos seus sofrimentos, expulsou espíritos maus e também curou muitos cegos.
22 Tókʼoyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Ki kʼaléchtsik ani ka utsaꞌ na Juan xowaꞌ a chuꞌúmaltsik ani xowaꞌ a achʼámal. Ka utsaꞌ abal an jokʼoltsik u chuꞌxinal, an kʼwechʼeꞌtsik u belal, xin koꞌoltsik an kʼwajat atʼax tʼítʼ u jelél, an tanchuꞌtsik u ochʼxinal, an chemélomtsik u ejdháb ti ít ani an chʼojontáltsik u tʼiltsinal an ti alwaꞌ tʼilab.
22 Depois respondeu aos discípulos de João:
23 Kʼijidh tʼajat abal xitaꞌ ti kin belaꞌ ani yab ka kux witsiy tayíl.
23 E felizes são as pessoas que não duvidam de mim!
24 Tam ti kʼaléch xi abnéktsik kʼal na Juan, na Jesús tujey tám kin tʼiltsi an atiklábtsik kʼal tin kwenta na Juan. In ulu enchéꞌ: ―¿Jantʼéy i kʼalnek ka chuꞌutsik ban chabál xon ti yab kʼwajtsidh? ¿Jun i pakáb xi kʼwajat ti wawꞌyáb kʼal i ikʼ?
24 Quando os discípulos de João foram embora, Jesus começou a dizer ao povo o seguinte a respeito de João:
25 Max yabaꞌ, ¿jantʼéy i kʼalnektsik ka chuꞌu? ¿Jun i inik xi xeketlidh kʼal i alwaꞌ kʼudhkʼum? A choꞌóbtsik alwaꞌ ke xu xeketlinaltsik kʼal i alwaꞌ kʼudhkʼum ani kidhat in koꞌol u kʼwajíltsik bin kʼimáꞌ i pakdhaꞌ takʼix.
25 O que foram ver? Um homem bem-vestido? Ora, os que se vestem bem e vivem no luxo moram nos palácios!
26 Pos tám, ¿jantʼéy i kʼalnektsik ka chuꞌu? ¿Jun i tʼiltsix? Aniꞌ kʼejle ani tu utsáltsik ke na Juan, más jaꞌ púlek ké jun i tʼiltsix.
26 Então me digam: o que foram ver? Um
27 Jechéꞌ na Juan jaꞌich xu tʼilnal kʼal an Tʼokat Dhuslab enchéꞌ:
27 Porque João é aquele a respeito de quem as
28 Tsubax tu utsáltsik, ke ba ejtal an atiklábtsik yab jaykʼi waꞌchinék jun i tʼiltsix más púlek ké na Juan xu pujax; por xi más chipíl xon tu takʼix na Dios, más jaꞌ púlek ké na Juan.
28 — Eu digo a vocês que de todos os homens que já nasceram João é o maior. Porém quem é o menor no
29 Tam tin achʼaꞌtsik jechéꞌ, ejtal an atiklábtsik ani an bachʼkʼul jalbixtaláb xi pujadhtsik kʼal na Juan, in exlaꞌtsik abal na Dios lujat tʼajat xowaꞌ in tʼajál;
29 Os cobradores de impostos e todo o povo ouviram isso. Eles eram aqueles que haviam obedecido às ordens justas de Deus e tinham sido batizados por João.
30 por an fariseotsik ani an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés, xi yabtsik pujadh kʼal na Juan, in pojkaꞌtsik xowaꞌ na Dios in leꞌnámal kin tʼajaꞌ kʼal jajáꞌtsik.
30 Mas os fariseus e os mestres da Lei não quiseram ser batizados por João e assim rejeitaram o plano de Deus para eles.
31 In ulu tám enchéꞌ an Ajátikláb: ―¿Jantʼokʼál ti neꞌech ku ejto ku junbay an atiklábtsik xi jechéꞌ i kʼij? ¿Jantʼéy in junwaltsik?
31 E Jesus terminou, dizendo:
32 In junwal jelti tsʼitsik chakam xu buxkanal ti ubátʼ xon tu tʼajnal an nújlách ani in dhájayaltsik nin at chakamtsik enchéꞌ: “I jutsuy i chúl ani yab i bixmáchtsik; i ajatnaꞌ i tʼeꞌpidh ajatláb ani yab i ukʼintsik.”
32 Elas são como crianças sentadas na praça. Um grupo grita para o outro:
33 Pos tsích na Juan xu pujax, xi yab in kʼapal i kʼapnél nibal in uchʼál i yajtsik uxnél ani a ulaltsik ke jajáꞌ ochadh kʼal i atʼax ejattaláb.
33 João Batista jejua e não bebe vinho, e vocês dizem: “Ele está dominado por um demônio.”
34 Tayíl in tsích Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, xin kʼapul ani in uchʼal por a ulaltsik ke in jikʼlom ani ke u jaꞌúb i walablomtsik ani i bachʼkʼul jalbixtaláb.
34 O
35 Por nin chalab na Dios u xalkʼanal abal lujat bin xeꞌchintal an atiklábtsik xi kʼál tu belnal.
35 Mas aqueles que aceitam a sabedoria de Deus mostram que ela é verdadeira.
36 Pakabédhá na Jesús kʼal jun i fariseo abal ka kʼale ti kʼapul bin kʼimáꞌ jechéꞌ an fariseo, kʼale bin kʼimáꞌ jachanꞌ an fariseo ani buxkan ban mesa.
36 Um fariseu convidou Jesus para jantar. Jesus foi até a casa dele e sentou-se para comer.
37 Tám, jun i mímláb xi xeꞌech yab exbadh, xu kʼwajíl jeye ba jachanꞌ an bitsow, xin achʼaꞌ abal na Jesús kʼalnek ti kʼapul bin kʼimáꞌ jachanꞌ an fariseo, ulich ani in tsiꞌdhál jun i frasko xi tʼajadh kʼal i alabastro, tsʼutsat kʼal i niwiytaláb.
37 Naquela cidade morava uma mulher de má fama. Ela soube que Jesus estava jantando na casa do fariseu. Então pegou um frasco feito de alabastro , cheio de perfume,
38 Utey u ukʼnal ba na Jesús ani tujey kin axdhantsi tin akan kʼal in jaꞌmál nin wal. Tayíl exmách kin kʼwiꞌtsi kʼal nin xiꞌíl, in chʼuchʼbantsi ani in joltsi bin akan an ti niwiytaláb.
38 e ficou aos pés de Jesus, por trás. Ela chorava e as suas lágrimas molhavam os pés dele. Então ela os enxugou com os seus próprios cabelos. Ela beijava os pés de Jesus e derramava o perfume neles.
39 Tam tin chuꞌu jechéꞌ an fariseo xi kʼál ti kanidh na Jesús, in chalpay enchéꞌ: ―Max jechéꞌ an inik tsubaxak lejtal jaꞌich jun i tʼiltsix, neꞌech kin exlaꞌ xitaꞌ kʼál ti kʼwajat ti taknal ani xitam mímláb jeye jajáꞌ. Pos jajáꞌ, jaꞌich jun i mímláb xi xeꞌech yab exbadh.
39 Quando o fariseu viu isso, pensou assim: “Se este homem fosse, de fato, um profeta , saberia quem é esta mulher que está tocando nele e a vida de pecado que ela leva.”
40 Utsan tám enchéꞌ an fariseo kʼal na Jesús: ―Simón, u koꞌol jun xataꞌ xantʼéy u léꞌ tu utsaꞌ. Tókʼon enchéꞌ an fariseo: ―Ti kin utsaꞌich, Okʼtsix.
40 Jesus então disse ao fariseu: — Fale, Mestre! — respondeu Simão.
41 In ulu tám enchéꞌ na Jesús: ―Cháb i iniktsik in júntsal ti tumín jun i inik xin matintsixnál i tumín. Jún in júnál bóꞌ i boꞌ inik i denariotsik ani jún in júnál chab inik láju;
41 Jesus disse:
42 kom yab in ejtowaltsik kin witsbaꞌ, an matintsix tumín in pakwlantsi an tin júntsixtaltsik chablam. Ani xoꞌ ti kin utsaꞌ, ¿kʼal jowaꞌ kʼál ti neꞌech ka kʼakʼná más an matintsix tumín?
42 mas nenhum dos dois podia pagar ao homem que havia emprestado. Então ele perdoou a dívida de cada um. Qual deles vai estimá-lo mais?
43 Tókʼon enchéꞌ na Simón: ―Nanáꞌ u chalpayal abal kʼal xi más yán nin júntsixtal pakwlantsat. Utsan kʼal na Jesús: ―Tsubax xowaꞌ a ulu.
43 — Eu acho que é aquele que foi mais perdoado! — respondeu Simão.
44 Chawkʼin tám na Jesús, in telaꞌ an mímláb ani in utsaꞌ enchéꞌ na Simón: ―A chuꞌtal jechéꞌ an mímláb. In ochich ba na kʼimáꞌ ani yab tin pidhaꞌ ti jaꞌ abal ku tʼakaꞌ nu akan; por jechéꞌ an mímláb tin axdhantsámal tu akan kʼal nin jaꞌmál nin wal ani tin wayedhantsámal kʼal nin xiꞌíl.
44 Então virou-se para a mulher e disse a Simão:
45 Tatáꞌ yab tin chʼuchʼbay, por jechéꞌ an mímláb, asta tin ochenek yab in koydhámal tin chʼuchʼbantsi tu akan.
45 Você não me beijou quando cheguei; ela, porém, não para de beijar os meus pés desde que entrei.
46 Yab tin joltsámal ti aséyte bu ókʼ, por jajáꞌ tin joltsámal ti niwiy aséyte bu akan.
46 Você não pôs azeite perfumado na minha cabeça , porém ela derramou perfume nos meus pés.
47 Jaxtám tu utsál, kom pakwlantsat ejtal nin walastalábil maske yán tʼajat, jaxtám ti kʼanidhaxin tʼajat; por xitaꞌ wéꞌ in walastalábil ka pakwlantsat, wéꞌ jeye ti neꞌech ti kʼanidhax.
47 Eu afirmo a você, então, que o grande amor que ela mostrou prova que os seus muitos pecados já foram perdoados. Mas onde pouco é perdoado, pouco amor é mostrado.
48 In utsaꞌ tám enchéꞌ an mímláb: ―Na walastalábil pakwlantsidhich ti kʼwajat.
48 Então Jesus disse à mulher:
49 Xi más an kʼapultsik xi taꞌ jeye ti buxutsik kʼal Jajáꞌ, tujeytsik ti útsáx jajáꞌkʼitsik enchéꞌ: ―¿Jitam jáꞌ pé jeye awil jechéꞌ an inik, ke asta i walastalábtsik in ejtowal kin pakwlantsi?
49 Os que estavam sentados à mesa começaram a perguntar: — Que homem é esse que até perdoa pecados?
50 Por na Jesús in utsaꞌ enchéꞌ an mímláb: ―I loꞌey abal i belmách, ki kʼaléch tsububudh a ejattal.
50 Mas Jesus disse à mulher:

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.